Analys av potentiella innovationer i den blå sektorn



Relevanta dokument
Vattenregionen Skåne

Marint centrum. där havet är en tillgång

- modell för smartare miljöarbete och innovationsutveckling inom hav och vatten i Skåne. Oktober 2013 december 2014

Havs- och vattenkonferensen på Marint centrum 2014

Havs- och vattenkonferensen på Marint centrum 2014

Hanöbuktenprojektet. 5-9 maj 2014

Med miljömålen i fokus

Marint centrum arrangerar event under Östersjöveckan

Läkemedelsrester i vatten

ÄNGELHOLMS MILJÖPLAN

Regional miljöstrategi för vatten

Havet som resurs. Ann Marie Camper. 12 december Koordinator Skånes Hav och Vatten

Samarbete för ekosystembaserad planering av havsmiljön med hjälp av GIS. Projekttid: juni 2011-maj 2014 Budget: 1 M

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden

Skåne till COP 21 Paris. Vad gör Kommunförbundet Skåne s avdelning för samhällsbyggnad? Beredningsgruppsmöte

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne

FÖRORENINGAR I VATTENDRAG

Göteborgs Universitet Uttag webb artiklar. Nyhetsklipp

Vad gör Länsstyrelsen?

Minnesanteckningar från workshop om ekosystemtjänster i Skånes kommuner

Levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla

VAD HAVET GER OSS! - Ekosystemtjänster i Hav möter land och framöver. Jorid Hammersland Hav möte lands slutkonferens Larvik

Samråd inom delområde Motala ström. Onsdag 17 april 2013

Hav, land och vatten och vår traditionella, linjära ekonomi. TA TILLVERKA SLÄNG

Rent vatten en resurs för regional utveckling Framtidens projekt och samverkan för en hållbar utveckling i Västerbotten, Lycksele 18 januari 2012

Motion till riksdagen: 2014/15:1849 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (M) En maritim strategi för fler jobb och nya affärsmöjligheter

Vattenplan Revidering av Eskilstuna kommuns vattenplan från 2006

Dnr Kst 2014/188 Ingen övergödning, strategi för Stockholms län- svar på remiss. Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen

VERKSAMHETSPLANERING 2019 RELATION TILL GLOBALA MÅLEN & MILJÖMÅLEN

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN

Skriv ditt namn här

Vad är ekosystemtjänster? Anna Sofie Persson, Ekologigruppen

Vattenrening i naturliga ekosystem. Kajsa Mellbrand

Biologisk mångfald är mångfalden av liv på vår planet. Den ligger till grund för vårt välbefinnande och för ekonomin.

Levande hav, sjöar och vattendrag

Regional miljöstrategi för vatten

Svar på motion 2013:06 från Christer Johansson (V) om kartläggning av ekosystemtjänsterna i Knivsta kommun KS-2013/592

Tillsammans Vår roll, organisation och arbetssätt

Strategiskt miljömålsarbete -att verka genom andra

ÖSTERSJÖINITIATIVET AVSIKTSFÖRKLARING HANDLINGSPLAN OM PARTERNA. Kalmar sunds kommissionen

Miljögifter från ditt hushåll till ditt vatten vi behöver din hjälp

Samråd inom Smålandskustens delområde. Onsdag 13 mars 2013

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Projekt InnoVatten. Under ytan Nr X/2012

Proposition 2013/14:141 Miljödepartementet

Inbjudan och program

POLICY. Miljöpolicy för Solna stad

Temagruppernas ansvarsområde

Miljööverenskommelse

Handlingsprogram för Bottenviken

Samordnade innovativa hållbara åtgärder mot övergödningen av Östersjön. Ansökan skrivarmedel Life

Västerås stad- mot god vattenkvalitet

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Hur skall vi angripa problemet (med att läkemedelsrester når naturen)?

MILJÖMÅL: INGEN ÖVERGÖDNING

HaV:s underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030

Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker?

Remissvar - Regional handlingsplan för grön infrastruktur i Stockholms län

Yttrande

Politiskt seminarium. Torsås 25 februari 2015

God Havsmiljö 2020 Åtgärdsprogram för havsmiljön

Mörrumsån, Hur når vi målet god status?

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Seminarieledare: Lennart Folkesson, VTI och Martin Ljungström, Sweco Infrastructure AB

Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur Ett regeringsuppdrag, RB 2015

Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund Sportfiskarna

Handlingsprogram Rädda Östersjön

Näringsdepartementet 1

Vattnets ekosystemstjänster i sjöar, vattendrag och hav. Andreas Bryhn, docent, tekn dr SLU Aqua

EKOSYSTEM- TJÄNSTER OCH FÖRSVARET

Miljö- och klimatsatsningar i vårändringsbudgeten Fakta-PM

Samrådssvar från Helsingborgs stad/miljönämnden gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt

JANUARI Sammanfattning av svenskt internationellt samarbete för hållbar utveckling i hav och kustområden. Marina initiativet

Fyra år och åtta åtgärder för Östersjön

NO Biologi Åk 4-6. Syfte och mål

Kunskap i havsfrågor 2020

Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk längs Bottniska vikens kust. vatten och människan i landskapet. vesi ja ihminen maisemassa

x Stockholms läns landsting i (s)

Ett gemensamt underlag är också att betrakta som en styrka i dialogen med staten och regionen i frågor som rör investeringar och prioriteringar.

NYSKAPANDE ÄLDREVÅRD Ett forskningsprogram

Beslutad av styrelsen POLICY FÖR NATURVÅRD

NATUR, VATTEN OCH VÅTMARKER

Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige

Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019

Gränsöverskridande vattensamarbete. Vincent Westberg Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen

Skydd av sjöar och vattendrag och deras naturvärden

Remiss: Avseende SOU Synliggöra värdet av ekosystemtjänster (SOU 2013:68) yttrande till Kommunstyrelsens förvaltning

Ansökan om bidrag ur havs- och vattenmiljöanslaget

Länsstyrelsens prioriteringar Det bästa för Skånes människor, djur och natur

Fördjupad utvärdering av miljömålen Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket

Regionala utvecklingsnämnden

INNOVATIONER INOM SJÖMATSOMRÅDET SKAPAR TILLVÄXT I SKAGERRAK OCH KATTEGAT. Susanne Lindegarth. Institutionen för biologi och miljövetenskap Tjärnö

Ekosystemtjänster. Andreas Magnusson Jönköping University, Buf Kristianstad och HKR

Vad utmärker Södra Östersjöns distrikt? Irene Bohman

Förorenade sediment samverkan för kunskap och prioritering av åtgärder

Transkript:

Workshop InnoVatten Analys av potentiella innovationer i den blå sektorn Sedan en tid pågår ett länsövergripande arbete för att utveckla nya arbetssätt för att skapa en bättre havs- och vattenmiljö och en hållbar blå tillväxt i Skåne. Ett antal fokusområden inom hav- och vattenområdet har identifierats av Skånes blå aktörer och nu vill vi gå ett steg längre med tillämpning av potentiellt innovativa lösningar. Vi bjuder därmed in till en workshop där vi fokuserar på behovet av innovations- och samarbetsmöjligheterna inom olika hav- och vattenrelaterade områden. Utgångspunkten ligger i att vi ser en tydlig koppling mellan de olika fokusområdena inom hav och vatten samt hur vi skall kunna förankra detta med ökade nationella, regionala och kommunala krav på havsplanering. På det strategiska planet har vi identifierat hur vi kan tillmötesgå kommuners behov samtidigt som vi stimmulerar företagande och nya idéer utifrån den informationssamanställning vi genomfört av, och med skånska blå aktörer. Anmälan görs till alexander.lindahl@simrishamn.se senast den 30e maj. Program 09.00 Kaffe och frukostbulle 10.00 Välkomna. Bakgrundsbeskrivning och projektets nuvarande status. Hur är fokusområdena sammankopplade och var platsar din/ditt kommun/organisation/företag in i bilden? 10:40 Lyckade innovationsområden inom hav och vatten samt vilka potentiella innovationsområden som finns? 11:10 Workshop inleds med val av fokusområde och arbete med befintlig eller nytt blått innovationsarbete i grupper. 12:00 Lunch 1

13:00 Grupparbete 1. Koppling mellan havsplanering, företagande och miljöarbete inom respektive fokusområde. 14:00 Grupparbete 2. Vilka projekt/idéer kan ha nytta av varandra och hur kan de slås ihop? Vad krävs exempelvis för kommunala samarbeten som leder till ökad innovation. 15:00 Presentation av resultat från grupparbeten samt gemensam diskussion. 16:00 Vad är nästa steg? Hur kan det som kommit fram under dagen förankras i din egen verksamhet? Vad behöver du/ni för att inleda aktiviteten? 16.15 Avslutning Identifierade fokusområden i Skåne definierade Respektive fokusområde utgör ett arbetsområde under workshopen den 3 juni och är fritt att välja beroende på var ens intresse ligger. Utgångspunkten för diskussion är att lyfta nuvarande och framtida innovationsområden med potential inom valt fokusområde. För att vidare knyta ihop workshopens arbete kommer resultaten att förankras i kust och havsplanering på regional nivå för att på så sätt bemöta direktiv och behov för planeringsunderlag till kommuner, samtidigt som möjliga nya innovationer kan förankras i arbetet och på så sätt stimulera samhällsutveckling och innovation utifrån ett cirkulärt perspektiv. Utgångspunkten är att vi redan har väldigt mycket kunskap inom regionen, det som i nuläget måste ske är att resurser samordnas för att vi på sikt ska kunna ha en Skånsk röst inom den blå näringen gentemot EU, och för att innovationsutveckling ska stimuleras. Kust-/havsplanering På grund av ett allt hårdare exploateringstryck på havs- och kustområden krävs reglerande insatser om hur man på bästa sätt för samhälle, ekonomi och miljö förvaltar marina resurser och kustområden. Begreppet är förankrat inom EU- och nationell politik och når hela vägen ner på kommunal nivå varifrån initiativ förväntas tas baserat på de ramverk som läggs fram. Kommuner måste nu presentera planer för geografiskt definierade havsområden och hur de ska förvaltas. Detta kräver samordning och kunskapsunderlag för att detta ska kunna verkställas på det mest optimala sättet. 2

Ekosystemtjänster Ekosystemtjänster är de funktioner hos ekosystem som gynnar människor, det vill säga upprätthåller eller förbättrar människors välmående och livsvillkor. Det är tjänster som kräver förvaltning, till exempel pollinerande insekter, skydd mot naturkatastrofer som översvämning och jordskred, vattenrening via våtmarker eller musslor, naturliga skadedjursbekämpning, tillgång till grönytor för rekreation, reducering av partikelhalter och växthusgaser samt bildandet av bördig jord. Värdet för människan är omfattande och nu måste detta förankras i våra framtida planer för samhälle och ekonomi i konkreta arbetssätt. Läkemedelsrester i vatten Läkemedel når i allt större omfattning miljön, både i mängd och genom nya substanser. Grundproblemet är att de är framtagna att påverka på organismnivå. Vi har på senare tid fått bevis på den påverkan dessa ämnen och deras interaktion med andra ämnen har på organismer och ekosystemens funktion. Det har allt mer lyfts upp som ett framträdande problem i miljöarbetet. Ökad läkemedelsanvändning, av flera anledningar med koppling till samhällsstruktur, kultur och ekonomi, bidrar till bevisade negativa effekter på livet i sjöar, vattendrag och hav. Därför krävs nu preventiva- såväl som reaktiva åtgärder för att minska och förhindra att läkemedelsrester når miljön. Övergödning Övergödning kan kopplas till många mänskliga källor och strukturer som är ett resultat av hur vi hård-gör landskapet med exempelvis utdikning och torr-läggning. Eftersom Skåne är, och framför allt varit, framträdande inom jordbrukssektorn blir en följd av detta att näringsämnen och andra restprodukter från jord- och skogsbruket under lång tid nått våra vattendrag, sjöar och hav. Effekterna, som genomgår olika faser och inte alltid är så tydliga, har bevisade negativa effekter på både miljö och ekonomi. Behovet av lösningar är stort och detta område är omfattande och behovet av helhetslösningar, såväl som detaljåtgärder är akut. Miljögifter Ett stort problem inom kategorin miljögifter är i dagsläget så kallade diffusa utsläpp. Det vill säga utsläpp från enskilda hushåll och individer vars utsläpp sammanlagt blir stora 3

problem. Problemet med hanteringen av dessa utsläpp är att de tillsammans bildar så kallade cocktail-effekter och är därför mycket svåra att få grepp över. Även om vi ser en minskning av de traditionella stora utsläppen av PCB och DDT m.fl. så är de fortfarande historiska kvarvarande problem i den marina miljön. Problematik kring miljögifter och utsläpp har även en extern påverkan då vi direkt och indirekt är ansvariga för den industriverksamhet vi har med koppling till utlandet. Kustnära fiske med skånsk marknad En problematik kopplad till hur fisket bedrivs har identifierats i Skåne. Problematiken är kopplad till politiska regelverk där EUs ramverk för hur fiske ska bedrivas inte är anpassat till Skånska vatten. Detta i kombination med att fisketrycket blir för stort på ett antal arter och där det i sin tur är en hård prispress som missgynnar den enskilde fiskaren. Det är dock viktigt att lyfta upp att det är skillnad på hur fiske bedrivs i Hanöbukten och i Öresund. Men grundproblematiken om att lönsamheten i fisket är för lågt och att fisket måste regleras annorlunda är gemensamt för både Öresund och Hanöbukten. Hanöbuktens ekosystem Hanöbukten har identifierats som ett fördjupningsområde från riksnivå eftersom det framgått att problematiken har en omfattande bredd med alvarliga konsekvenser. Det handlar i nuläget om att utgå från den information man har om ekosystemet och driva igenom konkreta insatser som både är baserade till land och sjöss. Det handlar även om att kontinuerligt samla in mer information för att på sikt kunna göra ytterligare insatser och skapa en bättre förståelse för hur ekosystemet påverkas och hur det hänger ihop i Hanöbukten. Miljöövervakning av hav och vatten I nuläget finns det en begränsad miljöövervakning utanför Skånes kust, även om det till viss del bedrivs. I nuläget behövs mer informationsorienterad verksamhet för att få en bättre förståelse för den marina miljön. Samtidigt behöver informationen som finns vara betydligt mer samlad och tillgänglig än vad den är idag. Potentialen för innovativa lösningar är stor då samhället blir allt mer uppkopplat samtidigt som IT- och mediabranschen skapar skalfördelar inom området i Skåne. 4

Nästa generations reningsverk Många av Skånes reningsverk är gamla och har upprustningskrav på sig. Därför behövs insatser för att effektivisera reningsverken i regionen. Detta har en bred förankring där det handlar om allt från rena tekniska lösningar till naturlig rening och nedbrytning, till en förändrad beteendekultur i samhället. Potentialen för innovationer inom ett brett fält är möjlig där ökad reglering på sikt kommer att skapa nya marknader för reningslösningar av olika slag. Vi hoppas att få diskutera dessa fokusområden vidare med er och förankra dem i havsplaneringsdirektivet för att på så sätt både kunna bidra till kommunal planering och företagande och innovationsutveckling inom den blå sektorn. Plats: Marint centrum Varvsgatan 4, Simrishamn För frågor kontakta: therese.jephson@simrishamn.se, +46 (0) 414 81 91 24 alexander.lindahl@simrishamn.se +46 (0) 414 81 91 89 Väl mött! Therése Jephson Ann-Marie Camper Alexander Lindahl Projektledare Bitr. Projektledare Projektstrateg 5