Rapport 2015:4 EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Varje år tar EU-kommissionen fram en rapport som mäter EU-ländernas forsknings och innovationsförmåga (Innovation Union Scoreboard). Dessutom har en Regional Innovation Scoreboard tagits fram 2009, 2012 och 2014 med statistik på regional nivå. Resultatet visar att både Sverige och Västsverige styrkor ligger i att skapa förutsättningar för innovation med utbildning, patent, innovationssystem m.m. Men när det kommer till export och försäljning, så ligger både Sverige och Västsverige sämre till. Länders och regioners innovationsförmåga mäts av EU Syftet med Innovation Scoreboard är att bedöma och jämföra innovationsförmågan i EUs länder och regioner. Analyserna ska vara ett verktyg för länder och regioner att bättre kunna identifiera förbättringsområden inom deras forsknings- och innovationssystem. Den används också för att utvärdera implementeringen av innovationsunionen. Rapporterna bygger på 25 indikatorer på nationell nivå och 11 indikatorer på regional nivå, som ska täcka in hela innovationssystemet. Dessa delas in i tre kategorier: Enablers - grundläggande faktorer som stödjer innovation Firm activities - företagens egna innovationsaktiviteter Output - innovationer och effekter i ekonomin. EU har tagit fram liknande analyser sen 2007. Sverige har legat i topp sen dess tillsammans med Danmark, Finland och Tyskland, men har på senare år tappat i förhållandet till genomsnittet för EU. Gapet mellan genomsnittet för EU och Sveriges prestationsförmåga har minskat från 42 procent 2008 till 34 procent 2014. Bland Innovation leaders är det enbart Danmark som har ökat sin prestation, medan Sverige, Finland och Tysklands har minskat sin. Västsverige finns tillsammans med Stockholm och Sydsverige med i gruppen Innovation leader. Västsverige ligger efter de andra två storstadsregionerna i Sverige i de flesta indikatorerna. Västsverige har också en lägre tillväxt i indikatorerna än genomsnittet för regioner inom EU. Generellt behöver regionerna i Sverige bli bättre på att öka försäljningsandelen av innovationer som introducerats till marknaden. Innovation Union Scoreboard 2015 I 2015 års rapport är statistiken från 2013 och 2014, men i vissa fall äldre. Statistiken eftersläpar för att få tillgänglig data från alla länder. Varje år räknas ett sammansatt index som är oviktat medeltal av alla indikatorer. Det finns en viss kritik mot att indikatorerna är oviktade eftersom de inte är lika viktiga i realiteten. Det sker också varje år mindre förändringar i indikatorerna, vilket gör att jämförelser mellan åren kan bli missvisande. Dessutom finns en del svårigheter att jämföra mellan länder beroende på hur ländernas innovationssystem är organiserat.
I analysen ingår EU27 samt Kroatien, Island, Makedonien, Norge, Serbien, Schweiz och Turkiet. Dessutom sker jämförelser med Ryssland, Sydafrika, USA, Kina, Kanada, Indien, Japan, Brasilien, Australien och Sydkorea. Utifrån resultatet av de 25 indikatorerna delas EU-länderna in i fyra kategorier. Innovation leaders Strong Innovators Moderate Innovators Modest Innovators Sverige, Danmark, Finland, Tyskland. Österrike, Belgien, Frankrike, Irland, Luxemburg, Nederländerna, Slovenien, Storbritannien. Kroatien, Cypern, Tjeckien, Estland, Grekland, Ungern, Italien, Litauen, Malta, Polen, Portugal, Slovakien, Spanien. Bulgarien, Lettland, Rumänien. Sverige ligger i topp i gruppen Innovation leader. Men Sveriges innovationsförmåga har succesivt minskat. Sverige ligger över genomsnittet i EU för två av de tre kategorierna; enablers och firm activities. Däremot ligger Sverige strax under EUs genomsnitt vad gäller outputs, d.v.s. hur innovationsaktiviteterna ger resultat i ekonomin som helhet. Sveriges prestation ligger över EUs genomsnitt vad gäller sampublikationer mellan offentlig och privat verksamhet, internationellt sampublicerade artiklar, patentansökningar samt patentansökningar gällande sociala utmaningar. Däremot visar Sverige en något lägre prestation för försäljningsandel av nya innovationer, export av kunskapsintensiva tjänster samt andel unga som har minst gymnasienivå. Däremot har Sverige minskat sin förmåga vad gäller finansiering och stöd för innovation med över 6 procent sen förra året, inklusive riskkapital investeringar som har minskat med 14 procent. Även försäljningsandelen av nya innovationer har minskat med över 5 procent. Sammanfattningsvis ligger Sveriges styrkor jämfört med EUs genomsnitt främst kring vetenskapliga publikationer och patentansökningar. Sveriges svagheter ligger i de ekonomiska effekterna, främst i form av export och försäljning. Sverige visar främst förbättringar i indikatorer om mänskliga resurser, innovationssystemet och intellektuella tillgångar, medan försämringarna är kopplade till både investeringar och ekonomiska effekter. Sverige ligger generellt lägre i rankning vad gäller ekonomiska effekter, till exempel andel teknologiska produkter av försäljning, exportandelen av kunskaps-intensiva tjänster, andelen nya innovationer i små och medelstora företag. Sverige har förbättrat sin förmåga med öppna, excellenta och attraktiva forskningssystem, fler icke EU forskarstudenter, internationellt sampublicerade artiklar samt varumärken som skyddar varor och tjänster.
Regional Innovation Scoreboard 2014 I Regional Innovation Scoreboard (RIS) från 2014 finns Västsverige med, motsvarande NUTS2, d.v.s. Västra Götaland och Halland. Tillgången på data är begränsad på regional nivå, därför ingår enbart 11 av de 25 indikatorerna. Dessutom har flera indikatorer en något avvikande definition för att bättre passa tillgänglig regional data. Trots detta är det ändå begränsad tillgång på data. I RIS finns Västsverige med i gruppen Innovation leader. Övriga regioner som ingår i gruppen Innovation leader finns i västra Tyskland, Schweiz, Västra Finland, delar av Irland, Londonområdet, södra Holland, delar av Danmark samt de två andra storstadsregionerna i Sverige. Generellt finns de regioner som ligger efter i östra Europa. Västsverige har ingått i gruppen Innovation leader sen 2004, men förbättringarna är något lägre än genomsnittet för EU. I Västsverige finns en hög andel personer med högre utbildning jämfört med många andra regioner. Det är också en hög andel anställda i högteknologiska företag och i kunskapsintensiva tjänster. Andelen små och medelstora företag med egen innovationsverksamhet är också hög. Samverkan och medel till forskning och utveckling ligger också över genomsnittet för EU till privat sektor. Däremot har Västsverige lägre andel medel för forskning och innovation till offentlig sektor än genomsnittet i EU. Västsverige ligger på genomsnittet för små och medelstora företag som tar innovationer till marknaden. För denna indikator är främst tyska regioner starka. Andelen innovationer av totala försäljningssiffror är låg i Västsverige jämfört med EU. I jämförelse med de två andra storstadsregionerna i Sverige så ligger Västsverige efter både Stockholm och Sydsverige i de flesta indikatorerna. Västsverige har ett högre index än Sydsverige enbart för innovationer inom marknadsföring och organisation i små och medelstora företag samt när det gäller antalet anställda i kunskapsintensiva aktiviteter. Jämfört med Stockholm ligger Västsverige bättre till i indikatorerna som handlar om forskning och utveckling i privat sektor samt utgifter för innovation som inte är FOU. Västsverige ligger sämre till vad gäller patentansökningar och forskning och utveckling i offentlig sektor. Tydligt är att svenska regioner ligger bra till vad gäller utbildningsnivå, resurser till forskning och utveckling både i offentlig och privat verksamhet, samt hur innovation bedrivs i företag och patentansökningar. Däremot är det i svenska regioner förhållandevis sämre när det gäller utgifter för innovation, att introducera innovationer till marknaden och inte minst hur stor deras andel av den totala försäljningen är.
Samtliga regioners index i Regional Innovation Scorecard 2014 1 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 1. POPULATION WITH TERTIARY EDUCATION 2. R&D EXPENDITURE IN THE PUBLIC SECTOR Västsverige Sydsverige 3. R&D EXPENDITURE IN THE BUSINESS SECTOR 4. NON-R&D INNOVATION EXPENDITURES 5. SMEs INNOVATING IN-HOUSE 6. INNOVATIVE SMES COLLABORATING WITH OTHERS 7. EPO PATENT APPLICATIONS 8.SMEs INTRODUCING PRODUCT OR PROCESS 9.SMEs INTRODUCING 11. SALES OF MARKETING OR NEW TO ORGANISATIONAL MARKET AND INNOVATIONS NEW TO FIRM 10.EMPLOYMENT IN INNOVATIONS KNOWLEDGE INTENSIVE ACTIVITIES INNOVATIONS Stockholm Rekommendationen för Västsverige i rapporten är att stärka den regionala samordningen av stöd och att stärka samverkan mellan olika aktörer. Det behövs också mer stimulans för entreprenörskap och innovation i små och medelstora företag men också stöd för att uppgradera den traditionella industrin. Utmaningarna för Västsverige och Sverige är att ytterligare förstärka förutsättningarna för innovation genom ökade investeringar i humankapital och FoU, men framförallt att öka affärsnyttan av det omfattande innovationsarbete som redan bedrivs. Källa http://ec.europa.eu/growth/industry/innovati on/facts-figures/scoreboards/index_en.htm
Bilaga 1: De 25 indikatorerna som ingår i Innovation Union Scoreboard