Nyanlända barn i Malmö

Nyanlända barn i Malmö En kartläggning av demografi och organisation av mottagande Karin Ander Ett diskussionsunderlag framtaget för Kommission för ett socialt hållbart Malmö

23 juni 2012 Författare Karin Ander Fil. kand i mänskliga rättigheter Framtagen för Kommission för ett socialt hållbart Malmö www.malmo.se/kommission

Ett diskussionsunderlag till Malmökommissionen Denna vetenskapliga underlagsrapport är ett diskussionsunderlag framtaget för Kommission för ett socialt hållbart Malmö. Syftet är att få till stånd en bred diskussion och medverkan kring kommissionens olika frågeställningar om hur skillnader i hälsa ska kunna minska i Malmö. Målet är att den slutrapport som ska lämnas till kommunstyrelsen i december 2012 är så väl förankrad och konkret som möjligt. Kommunstyrelsen i Malmö beslutade i november 2010 att tillsätta kommissionen, som är politiskt oberoende. Utgående från direktiven ska kommissionen ta fram ett vetenskapligt underlag som bas för politiska beslut om hur ojämlikhet i hälsa ska kunna minskas. Fokus för slutrapporten är på så kallade sociala determinanter för hälsa och ohälsa. Vi vet att dessa determinanter ytterst förklarar en betydande del av de skillnader i hälsa som finns inom staden och att de går att påverka. Exempel på determinanter är de tidiga barnaåren, skolan, arbetslöshet, inkomst, delaktighet i samhället, boendemiljö, segregation och utanförskap. Författarna till underlagen är ansvariga för innehållet. De slutsatser som redovisas i detta underlag kan inte ses som de som kommer att redovisas i slutrapporten. I slutrapporten kommer helhetsbilden, baserad på samtliga underlag och dialog med olika aktörer, att styra vad kommissionen till slut anser vara mest angeläget att åtgärda för att på sikt minska ojämlikheterna i hälsa i Malmö. Synpunkter på detta underlag kan framföras till kommissionens huvudsekreterare Anna Balkfors (anna. balkfors@malmo.se) eller via hemsidan www.malmo.se/kommission där samtliga diskussionsunderlag kommer att finnas för nedladdning. Sven-Olof Isacsson Professor emeritus, Medicinska Fakulteten, Lunds Universitet, Skånes universitetssjukhus, Malmö. Ordförande i Kommission för ett socialt hållbart Malmö.

Innehåll 1. Inledning 1.1 Bakgrund 1.2 Syfte 1.3 Avgränsningar 1.4 Begreppsförklaring 1.5 Metod och material 1.5.1 Demografi 1.5.2 Organisation av mottagande 1.6 Disposition 2. Malmös demografi med fokus nyanlända barn 2.1 Folkbokförda invandrade barn 2.2 Flyktingbarn 2.3 Asylsökande barn 2.4 Papperslösa barn 2.5 Familjeförhållanden, socioekonomiska förhållanden och hälsa 3. Organisation av mottagande i Malmö 3.1 Asylansökan 3.2 Boendeförhållanden 3.2.1 Ensamkommande barn 3.2.2 Barn i familj 3.2.3 Papperslösa barn 3.3 Förskola och skola 3.3.1 Asylsökande barn 3.3.2 Barn med permanent uppehållstillstånd 3.3.3 Papperslösa barn 3.4 Hälsovård 3.4.1 Asylsökande barn 3.4.2 Barn med permanent uppehållstillstånd 3.4.3 Papperslösa barn 3.5 Fritid 3.5.1 Asylsökande barn 3.5.2 Barn med permanent uppehållstillstånd 3.5.3 Papperslösa barn 4. Sammanfattning 5. Reflektioner Källor 6 6 6 6 7 7 7 9 9 10 10 10 12 14 14 15 15 15 15 16 16 16 16 17 18 19 19 20 21 21 21 22 22 23 25 28

Förord I arbetet inom Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö är det angeläget att ta fram data om malmöbarns livsvillkor, hälsa och ojämlikhet i hälsa. Med stor kunskap om dessa förhållanden underlättas strategiska beslut för att minska ojämlikheten i hälsa i Malmö. För att få mer kunskap om barn som migrerar till Malmö sökte vi uppgifter i kommunens förvaltning. Det visade sig att det var svårt att få en klar bild av hur många barn i Malmö som har erfarenhet av migration och flykt och som därmed har särskilda behov av ett gott omhändertagande. Data på kommunnivå var inte heltäckande, fanns inom olika förvaltningar och hade olika kategorisering. Det fanns helt enkelt ingen samlad bild i Malmö. Därför gavs uppdraget till Karin Ander, kandidat i mänskliga rättigheter och internationella relationer, att ta fram ett underlag till Kommissionen om nyanlända barns socioekonomiska och kulturella bakgrund och omhändertagande framförallt vad gäller boende, förskola/skola, fritid och hälsa. En viktig deluppgift var att ta reda på hur många barn som tillhör denna grupp. I mars anordnade vi även en konferens om flyktingbarns hälsa. Inbjudna talare belyste vardagslivets betydelse för barnen, förskolan och skolans viktiga roll och möjligheter att förbättra flyktingbarns integration och hälsa. En av talarna var Nihad Bunar, kommissionär och professor i barn- och ungdomsvetenskap, Stockholms Universitet, som talade om barnens möjligheter inom utbildningssystemet. Nihad Bunar har separat publicerade rapporter för Kommissionen. Henry Ascher, barnläkare och professor i folkhälsovetenskap vid Göteborgs Universitet betonade vid konferensen de svåra upplevelser som många nyanlända barn har varit med om och dessutom vardagslivets betydelse för integration och hälsa. Henry Aschers underlag finns inkluderat i Marie Köhlers rapport om barns hälsa. På konferensen presenterade Karin Ander föreliggande rapport, som även finns sammanfattad i Marie Köhlers rapport. Karin Ander har med engagemang och uthållighet löst uppgiften till det omöjligas gräns. Rapporten som här presenteras har blivit ett unikt underlag. Svårigheterna med att finna data om barnen och bristerna i samlade uppgifter är i sig ett resultat som förpliktigar till förbättringar vad gäller insamling och utvärdering av data. Barn i migration och flykt är en utsatt grupp barn som riskerar att ha sämre hälsa än andra barn. För att kunna utforma strategier om gott omhändertagande av barnen vid ankomst till Malmö och fortsatt hälsofrämjande arbete behövs kunskap om förhållanden. Det är vår förhoppning att föreliggande rapport kan användas som en början i ett sådant arbete. Varje barn har rätt till liv och utveckling samt bästa uppnåeliga hälsa. 23 juni 2012 Marie Köhler Kommissionär Barnhälsovårdsöverläkare/verksamhetschef Kunskapscentrum för barnhälsovård Region Skåne Annelie Larsson Kommissionär Direktör Sociala resursförvaltningen Malmö Stad 5

1. Inledning 6 1.1 BAKGRUND Denna kartläggning görs på uppdrag av Marie Köhler och Annelie Larsson från den politiskt oberoende Kommission för ett socialt hållbart Malmö. Kommissionen har tillsatts av Kommunstyrelsen i Malmö för att utarbeta förslag till strategier för att minska skillnader i hälsa och ge bättre förutsättningar för god hälsa för alla Malmöbor. Skillnaderna i hälsa är stora inom Malmö, där boende i vissa delar av staden lever 6,4 år längre än i andra delar. 1 Orsakerna till dessa skillnader i hälsa är att många saknar de viktigaste förutsättningarna för god hälsa, som arbete, bra utbildning, acceptabelt boende och ekonomiska och sociala resurser. Ett av Kommissionens tre prioriterade områden är barn och ungas uppväxtvillkor, något som har stor betydelse för både den psykiska och den fysiska hälsan under hela livet. 2 Barn som har det knappt ekonomiskt riskerar i högre grad än andra att såväl utveckla sjukdomar som utsättas för våld. Under tidsperioden 1991-2008 ökade barnfattigdomen i Malmö från 25 till 31 procent. 3 Skillnaden mellan barn med utländsk bakgrund och barn med svensk bakgrund är här stor. Drygt 46 procent av barnen med utländsk bakgrund i Malmö lever i ekonomiskt utsatta hushåll, jämfört med knappt nio procent av barnen med svensk bakgrund. 4 Den 1 januari 2011 hade 46 procent, eller cirka 26 000 av Malmös barn/ungdomar i åldern 0-17 år utländsk bakgrund, dvs de var antingen födda i utlandet eller födda i Sverige med båda föräldrarna födda i utlandet. 13 procent eller ca 7 000 av Malmöborna i åldersgruppen var födda i utlandet. Totalt fanns det ca 58 000 barn/ ungdomar 0-17 år. 5 Denna kartläggning ger en bild över demografin i Malmö gällande nyanlända barn 6 och beskriver organisationen av mottagandet i Malmö för asylsökande barn, barn med permanent uppehållstillstånd och papperslösa barn. Kartläggningen är ett underlag till Kommissionens arbete med att ta fram strategier för att förbättra hälsan hos Malmöborna i allmänhet, däribland nyanlända barn. Kartläggningen har genomförts under sex veckor januarimars år 2012. 1 Malmö stads välfärdsredovisning 2011 2 www.malmo.se/kommission 2012-01-12 3 Barnfattigdomen i Sverige Årsrapport 2010. Rädda Barnen 2011. S. 24ff 4 Barnfattigdomen i Sverige Årsrapport 2010. Rädda Barnen 2011. Stadsdelsbilagor Stockholm, Göteborg, Malmö. S. 16 5 Statistiska Centralbyråns statistik över folkbokförd befolkning, Malmö stadskontor, avd. för samhällsplanering 6 De nyanlända barn som omfattas här är de invandrade barn som har blivit folkbokförda i Malmö under åren 2008-2011 (exklusive svenska medborgare), asylsökande barn år 2008-2011 samt papperslösa barn i Malmö idag. 1.2 SYFTE Syftet med denna kartläggning är tredelat: 1) Att beskriva demografin i Malmö med fokus nyanlända barn. 2) Att beskriva organisationen av mottagandet av nyanlända barn i Malmö. 3) Att få fram ett underlag för fortsatt arbete med nyanlända barn i Malmö. Syftet med kartläggningen är således att beskriva hur det ser/sett ut i Malmö inte hur det bör se ut eller hur vi i framtiden bör arbeta med nyanlända barns hälsa. Som underlag för fortsatt arbete kommer dock kartläggningen i ett senare skede att vara en del av den bakgrundsinformation som Kommission för ett socialt hållbart Malmö kan använda för att ta fram strategier för att minska skillnaderna i hälsa och ge bättre förutsättningar för hälsa för Malmöborna. 1.3 AVGRÄNSNINGAR För att denna kartläggning ska vara möjlig att genomföra inom den tidsram som satts för uppdraget, krävs en del avgränsningar. Kartläggningens demografiska del fokuserar endast på de nyanlända barn som blivit folkbokförda eller är asylsökande under de fyra åren 2008-2011. På grund av den bristfälliga tillgången på statistik om papperslösa barn, avgränsas tidsperspektivet gällande denna grupp till en uppskattning om det demografiska dagsläget. I delen om organisation av mottagande avgränsas kartläggningen till att fokusera på de nyanlända barn som är asylsökande, har permanent uppehållstillstånd eller är papperslösa. Vidare begränsas delen om organisation av mottagande till att behandla asylansökan, boendemiljö, förskola och skola, hälsovård och fritid. Delen om hälsovård inkluderar inte tandvård. Det bör även nämnas att kartläggningen inte fokuserar på barn med utländsk bakgrund som fötts i Sverige, utan här fokuseras endast på barn som invandrat till Malmö. Svenska medborgare är en stor grupp av de barn som invandrar till Malmö men inte heller dessa barn omfattas i kartläggningen. Åldersavgränsningen i kartläggningen är 0-17 år. Den geografiska avgränsningen är Malmö stad.

1.4 BEGREPPSFÖRKLARING I denna kartläggning används en del begrepp som är viktiga att definiera. Barn Enligt såväl svensk lag som Barnkonventionen är ett barn en person under 18 år och så definieras barn även i denna kartläggning. Ensamkommande barn Definieras enligt FN:s barnrättskommitté som barn som blivit separerade från båda föräldrarna och andra släktingar, och som inte tas omhand av en vuxen som enligt lag eller sed är ansvarig. Nyanlända barn Begreppet nyanlända barn omfattar i denna kartläggning folkbokförda invandrade barn, asylsökande barn och papperslösa barn. Folkbokförda invandrade barn Barn som fått permanent tillstånd eller har tillstånd för minst ett år. I denna grupp finns bland andra flyktingbarn och barn som har uppehållsrätt eller tillfälliga tillstånd för att förälder/föräldrar arbetar här. Flyktingbarn Barn som blivit kommunmottagna enligt ersättningsförordningen, dvs barn som har beviljats uppehållstillstånd i Sverige som flyktingar, skyddsbehövande, pga synnerligen ömmande omständigheter, kvotflyktingar eller som nära anhöriga till dessa grupper (inom två år). Inkluderas i begreppet folkbokförda invandrade barn. Asylsökande barn Barn som sökt asyl på Migrationsverket och väntar på svar i sitt ärende. Papperslösa barn Barn som har fått avslag på sin asylansökan eller som inte får sin asylansökan prövad i Sverige och stannar i landet utan legalt tillstånd utan papper. Det kan även vara barn som aldrig ansökt om uppehållstillstånd. Papperslösa kallas ibland även gömda men i denna kartläggning används benämningen papperslösa. 1.5 METOD OCH MATERIAL I den demografiska delen av kartläggningen har statistik och uppgifter inhämtats från Migrationsverket och folkbokföringen. Delen om organisation av mottagande har till största delen genomförts genom intervjuer med diverse aktörer som arbetar eller på annat sätt är engagerade inom de områden som kartläggningen omfattar. Intervjuerna har följts upp med kompletterande telefonsamtal och mailkontakt. 1.5.1 Demografi Gällande de demografiska uppgifterna har telefon- och mailkontakt tagits med personer på Malmö stad, Migrationsverket och Statistiska Centralbyrån (SCB). Invandrarservice på Sociala Resursförvaltningen på Malmö stad 7 har bidragit med att ta fram statistik från folkbokföringen över antal invandrade barn som folkbokfört sig i Malmö som första kommun, dvs fått permanent tillstånd eller har tillstånd för minst ett år, under de aktuella åren. Statistiken visar antal, ålder, kön och medborgarskap. I denna statistik finns inte de barn som kommer hit tillsammans med förälder/föräldrar som stannar kortare än ett år, asylsökande eller papperslösa med. Invandrarservice har även bidragit med att ta fram statistik över hur många barn som blivit kommunmottagna i Malmö enligt ersättningsförordningen, dvs de barn som kommunen har rätt till statlig ersättning för. Dessa barn ingår även i statistiken ovan om antal folkbokförda invandrade barn. De barn som blivit kommunmottagna enligt ersättningsförordningen är barn som har beviljats uppehållstillstånd i Sverige som flyktingar, skyddsbehövande, pga synnerligen ömmande omständigheter, kvotflyktingar eller som nära anhöriga till dessa grupper (inom två år). Att dela upp dessa barn i kön, ålder och medborgarskap har inte varit möjligt för Invandrarservice, eftersom de då behöver titta på varje person för sig, vilket blir mycket tidskrävande. Denna statistik har dock kunnat fås genom Migrationsverket, vilka även har statistik över hur många i denna grupp barn som är ensamkommande respektive i familj åren 2008-2011. Däremot finns inte statistik kring huruvida familjerna är splittrade eller hela, hur många barn som ingår i familjerna, osv, att tillgå. Här har jag dock fått en övergripande uppfattning i frågan från Hanna Alvén, handläggare på Mottagningsenheten på Migrationsverket i Malmö. Inte heller statistik kring barn till föräldrar som kommer till Malmö för att arbeta har gått att få fram, eftersom denna statistik inte finns på kommunnivå. Även de barn som kommer som anhöriga efter två år finns det endast nationell statistik på. Inte heller statistik över socioekonomiska förhållanden och hälsa finns att tillgå. 7 Invandrarservice ger samhällsinformation och hjälp med exempelvis skola till barnen till flyktingar och andra invandrare som fått uppehållstillstånd. 7

När det gäller antal asylsökande barn i Malmö har Migrationsverket olika typer av statistik. Det finns siffror på hur många barn som söker asyl i Malmö. Dock är det inte alla dessa barn som omfattas av mottagandet i Malmö. Exempelvis kan ensamkommande asylsökande barn placeras i något av de 11 transitboenden som finns i närliggande kommuner. Det går även att få fram en ögonblicksbild; hur många personer det finns inskrivna i Malmö den 31 december under ett visst år. Denna siffra säger dock inget om de barn som fanns i Malmö under resten av året men som lämnat Malmö innan den 31 december. Migrationsverket har även statistik över antal asylsökande barn som bor minst ett dygn i Malmö under väntetiden av sin asylprocess. Siffrorna avser personer som vid inflyttningstillfället till en adress inom Malmö kommun var under 18 år. Samma person kan förekomma som inflyttad under flera av åren, dvs en person kan ha flyttat till Malmö 2008, flyttat till Lund 2009 och tillbaka till Malmö igen 2010. Personen behöver inte heller nödvändigtvis ha sökt asyl det år som inflyttningen sker. Migrationsverket har även statistik på antal asylsökande barn som bor 0-7, 8-30, 31-90 och >90 dagar i Malmö under väntetiden av sin asylprocess. Siffrorna är högre i denna statistik än i den över antal asylsökande barn som bor minst ett dygn i Malmö, vilket beror på att variabeln vistelsetid är med. I tabellen som visar olika vistelsetid är varje inflyttning medräknad, och vistelsetiden som avses är varje enskild vistelse, dvs inte den samlade tiden för de personer som har fler än en vistelse. I tabellerna från Migrationsverket visas även hur många av barnen som bor kvar i Malmö idag och antal som flyttat till annan kommun i Sverige eller inte har något boende alls i Sverige. Det totala antalet barn som söker asyl och antalet barn som bor i Malmö minst ett dygn under väntetiden av sin asylprocess är av relevans för Kommissionen och Malmö stads arbete bland annat i fråga om boende. Alla dessa barn omfattas dock inte av mottagandet i bland annat skola och hälsovård i Malmö, då en del av barnen lämnar Malmö inom några dagar från ankomsten. Hur många barn som ingår i mottagandet är relevant att veta för att kunna tillhandahålla ett bra mottagande. En fingervisning på hur många det skulle kunna röra sig om är genom att se på hur många barn som bor 31 dagar eller mer i Malmö i väntan på beslut i sitt asylärende. Detta kan göras genom ovan nämnda statistik från Migrationsverket, där antalet barn som bott i Malmö 31-90 dagar och >90 dagar adderas. Det är svårt att dra gränsen vid ett visst antal dagar men ett skäl att dra den vid just 31 dagar är att det kan ta upp till fyra veckor innan grundskolebarn i familj får börja skolan. Dessutom har en uppskattning av hur många barn som ingår i mottagandet i skola och hälsovård i Malmö gjorts utifrån siffror på antal inskrivna asylsökande barn på Modersmålsenheten/Inskrivningen vid Malmö stad och Flyktinghälsans BVC samt antal som Västra Kanalskolan och Språkintroduktionen debiterat till Migrationsverket under respektive år. Ett problem med att vissa siffror baseras på hur många som debiteras; kvartals- eller terminsvis, till Migrationsverket är att en elev kan förekomma flera gånger i statistiken. Vidare ingår i siffrorna från Språkintroduktionen (SPR) även 18-20-åringar. Dock är den absoluta majoriteten av de asylsökande eleverna på SPR 16-17-åringar. 8 Dessutom kan ensamkommande asylsökande barn som söker asyl i Malmö placeras i närliggande kommun och ha sitt mottagande i båda kommuner. Barnen kan till exempel gå i skola i boendekommunen men ha sin hälsovård på Flyktinghälsan i Malmö. Vidare fattas i siffran från Flyktinghälsans BVC från 2011 de barn som kom dit under årets tre första månader. Uppgifterna om antal asylsökande i mottagandet i skola och hälsovård har således en felmarginal och ska ses som en uppskattning. Vidare har siffror angående detta endast varit möjliga att få fram för år 2010 och 2011. Uppskattning om kön och medborgarskap har inte erhållits. Gällande papperslösa barn finns ingen statistik, men en uppfattning om vissa demografiska aspekter har Anders Velin Persson, biträdande rektor på Västra Kanalskolan och engagerad i frågan om papperslösa barns rätt till skolgång, bidragit med. Insamlandet av information till den demografiska delen av kartläggningen har till stor del varit en utmaning. Viss statistik som efterfrågats, så som familjesituation och socioekonomiska förhållanden, finns inte att tillgå. Dessutom skiljer sig statistik, som torde vara densamma, som kommer från olika källor. Detta kan delvis förklaras med att vissa grupper räknas in i den ena statistiken men inte i den andra, och att det pga bland annat felregistreringar ofta sker retroaktiv uppdatering av statistik. Statistiken som presenteras i denna kartläggning bör därför ses som ungefärliga siffror och del i ett mönster, snarare än som precisa siffror. 8 8 Mailkorrespondens med Birgitta Alriksson, utvecklingssamordnare Språkintroduktionen, 2012-03-06

1.5.2 Organisation av mottagande I delen om organisation av mottagande har diverse personer som arbetar med frågan i Malmö intervjuats. Gällande inskrivning till Malmö stads skolor har intervju genomförts med Maria Sjöstedt, biträdande rektor på Modersmålsenheten/Inskrivningen som registrerar skolgången för alla barn i grundskoleåldern (6-15 år) som kommer med vårdnadshavare och som inte är svenska medborgare. I Malmö finns en särskild skola; Västra Kanalskolan, för de asylsökande barn som kommer utan vårdnadshavare, sk ensamkommande barn. På denna skola har jag träffat biträdande rektor Anders Velin Persson. Han är även engagerad i frågan om papperslösa barns rätt till skolgång och har bidragit med information om papperslösa barn och skolgång i Malmö. På skolsidan har intervju genomförts även med Birgitta Alriksson som är utvecklingssamordnare på Språkintroduktionen; introduktionsprogram för 16-20-åringar. I Malmö finns en primärvårdsmottagning för alla asylsökande; Flyktinghälsan. Här har verksamhetschef Gunnar Dahlbäck och Anette Virdebo på barnavårdscentralen intervjuats. Intervju har även genomförts med Marie-Louise Lundberg, enhetschef på Team för krigs- och tortyrskadade på Barn- och ungdomspsykiatrin i Malmö. 1.6 DISPOSITION I detta inledande kapitel beskrivs bakgrunden till varför denna kartläggning görs samt kartläggningens syfte och avgränsningar. Här finns också en del om metod och material samt förklaring av några av de begrepp som förekommer i kartläggningen. I nästa kapitel, som behandlar demografi, görs en sammanställning av nyanlända barn, uppdelat i folkbokförda invandrade barn, flyktingbarn, asylsökande barn och papperslösa barn. Statistiken visar antal, ålder, kön och medborgarskap. Gällande papperslösa barn finns ingen statistik och uppgifterna om antal, ålder, medborgarskap, osv är uppskattningar. Även siffrorna gällande asylsökande barn i mottagandet i Malmö är uppskattningar. I kartläggningens tredje kapitel beskrivs organisationen av mottagandet i Malmö; asylansökan, boendeförhållande, förskola och skola, hälsovård och fritid. Frågor som ställs här är till exempel hur lång tid det tar innan barnet får börja skolan och vilken tillgång barnet har till hälsovård. Efter dessa tre kapitel följer en sammanfattning av kartläggningen. Rapporten avslutas sedan med reflektioner som kommit upp under arbetets gång, av såväl respondenter som författaren själv. Gällande fritid har kontakt tagits med Malmö Ideella föreningars Paraplyorganisation och Individuell Människohjälp samt även med diverse tjänstepersoner på Malmö stad, bland annat på Fritidsförvaltningen. Frågan om bostadsförhållande har diskuterats med såväl Anette Virdebo på Flyktinghälsans BVC som Jennie Ström, barnhandläggare på Invandrarservice. Intervju har även genomförts med representanter från Asylgruppen i Malmö, en ideell organisation som sedan 1991 arbetar med asylsökande och papperslösa flyktingar. Asylgruppen i Malmö har kontakt med ett 40-tal papperslösa barn, såväl ensamkommande som barn i familj, och har bidragit med information på samtliga punkter rörande papperslösa barn. 9

2. Malmös demografi med fokus nyanlända barn 2.1 FOLKBOKFÖRDA INVANDRADE BARN Statistik över antal invandrade barn som folkbokfört sig i Malmö som första kommun, dvs fått permanent tillstånd eller har tillstånd för minst ett år, kommer från folkbokföringen och visar antal, ålder, kön och medborgarskap. I denna statistik finns inte de barn som kommer hit tillsammans med förälder/föräldrar som stannar kortare än ett år, asylsökande eller papperslösa med. Statistiken här innefattar inte heller svenska medborgare, vilka annars är en stor del av de som invandrar till Malmö. Totalt sett har antalet invandrade barn som folkbokfört sig i Malmö minskat under de fyra senaste åren, från 1183 barn år 2008 till 896 barn år 2011. Under samtliga år 2008-2011 har det varit fler pojkar än flickor som invandrat. År 2009 var det nästan samma antal, med 543 flickor och 546 pojkar. År 2009 är även det enda året där flickor var fler i ålderskategorin 7-15 och 16-17 år. Övriga år är pojkarna fler, i alla tre ålderskategorier. Vidare är, under samtliga år, ålderskategorin 0-6 år störst, följt av 7-15 och 16-17 år. Ser vi till medborgarskap så är det från Danmark och Irak som de flesta invandrar till Malmö. Irakier var den största gruppen år 2008 och året därpå var det ungefär lika många irakier som danskar. Åren 2010-2011 var danska medborgare den största gruppen. Efter Danmark och Irak är det för flickor i Polen som, under samtliga fyra år, flest har medborgarskap. Så ser det även ut för pojkarna år 2008 och 2009, men de senaste två åren har afghanska pojkar blivit den tredje största gruppen. Somalia är den fjärde största gruppen i samtliga fall förutom när det gäller flickor år 2011, där medborgarskap från Afghanistan var fjärde störst. 9 2.2 FLYKTINGBARN Liksom antalet invandrade barn som folkbokfört sig i Malmö som första kommun, har även antalet flyktingbarn minskat de senaste fyra åren. År 2008 blev 429 flyktingbarn kommunmottagna i Malmö enligt ersättningsförordningen och 2011 var antalet 174 (se diagram 1). Flyktingbarn ingår även i statistiken för folkbokförda invandrade barn i stycke 2.1 ovan. Diagram 1: Flyktingbarn och andra folkbokförda invandrade barn år 2008-2011 Källor: Migrationsverket Kommunmottagna personer enligt ersättningsförordningen helåret 2008-2011 och uppgifter från folkbokföringen inhämtade från KIR (kommuninvånarregister) via Sociala Resursförvaltningen, Malmö stad. 10 9 Samtlig statistik kommer från folkbokföringen, inhämtat från KIR (kommuninvånarregister) via Sociala Resursförvaltningen Malmö stad. För ytterligare information och diagram, se bilaga 1 till denna kartläggning.

Under samtliga år 2008-2011 har det varit fler pojkar än flickor som blivit kommunmottagna i Malmö enligt ersättningsförordningen. Pojkarna är fler i samtliga ålderskategorier (0-6, 7-15 och 16-17 år) förutom 7-15 år 2009 och 0-6 år 2010. Under 2008, 2009 och 2011 är ålderskategorin 7-15 år störst, medan det år 2010 var ungefär lika många 0-6-åringar som 7-15-åringar. Antalet ensamkommande flyktingbarn har ökat från år 2008 till 2011. De senaste två åren har dock en minskning skett från 61 barn år 2010 till 50 barn år 2011. Andelen barn i familj är under samtliga år högre än andelen ensamkommande barn. (Se diagram 2) De flesta flyktingbarnen i Malmö kommer från Irak, undantaget pojkar år 2010 då flest kom från Afghanistan. År 2011 var det ungefär lika många pojkar som hade afghanskt som irakiskt medborgarskap. Majoriteten irakier var stor 2008 och 2009, då den var 80 respektive 69 procent. Efter Irak är Somalia det land där flest flyktingbarn har medborgarskap, sett till 2008 och 2009 samt för flickor 2010 och 2011 (med samma antal som Afghanistan). Somaliska medborgare är i övriga fall, dvs för pojkar 2010 och 2011, den tredje största gruppen. Ytterligare en grupp som återkommer i statistiken för 2008, 2009 och 2011, för såväl flickor som pojkar, är statslösa barn. 10 Diagram 2: Flyktingbarn år 2008-2011 Källa: Migrationsverket Kommunmottagna personer enligt ersättningsförordningen helåret 2008-2011 10 Statistiken är inhämtad från Migrationsverket och Invandrarservice och avser antal kommunmottagna barn enligt ersättningsförordningen. 11

2.3 ASYLSÖKANDE BARN Antalet barn som ansökte om asyl i Sverige vid Migrationsverkets mottagningsenhet i Malmö, såväl ensamkommande barn som barn i familj, ökade från 2008 till 2010. Det sista året har det totala antalet minskat men endast marginellt. Antalet ensamkommande asylsökande barn har dock ökat varje år de senaste fyra åren. År 2008 var antalet ensamkommande barn som ansökte om asyl i Malmö 404 och till 2011 har det stigit till 1157 barn. (Se diagram 3) Antalet asylsökande barn boende i Malmö i minst ett dygn låg under år 2008-2009 på ungefär samma nivå. År 2010 skedde en ökning med cirka 1000 barn, till 2653 barn. Förändringen i antal året därpå är dock marginell. (Se diagram 4) Diagram 3: Antal barn som sökt asyl i Malmö Källa: Migrationsverket Personer som sökt asyl i Malmö 2008-2011. Sammanställning av Helena Svensson, Staben VO Mottagning, 2012-02-23 Diagram 4: Asylsökande barn boende i Malmö i minst ett dygn Källa: Migrationsverket Jens Andersson, Statistikfunktionen, 2012-03-06 12

Av dessa totalt 8704 asylsökande barn som under 2008-2011 bodde minst ett dygn i Malmö, är det idag 813 personer som bor kvar i Malmö. Dessa personer är inte nödvändigtvis asylsökande idag utan kan ha fått permanent uppehållstillstånd. De 813 personerna är inte heller nödvändigtvis i dagsläget barn, då barn inflyttade 2008 kan vara 21 år gamla per dags dato. 11 Antalet asylsökande barn boende i Malmö i 31 dagar eller mer har från år 2008 till år 2011 mer än fördubblats, från 305 till 644 barn. Diagram 5: Asylsökande barn boende i Malmö i > 31 dagar Av de totalt 2059 asylsökande barn som under 2008-2011 bodde 31 dagar eller mer i Malmö, är det idag 733 personer som bor kvar i Malmö. 12 (Se diagram 5) Antal asylsökande barn som har varit inne i mottagandet med hälsovård och skola i Malmö uppskattas för år 2010 till cirka 600 barn. För år 2011 uppskattas det totala antalet ha minskat till cirka 450 barn. Antalet barn i ålderskategorierna 0-5 år och 6-15 år uppskattas ha minskat från år 2010 till 2011 medan 16-17-åringarna uppskattas ha ökat något. Antalet asylsökande barn i mottagandet i skola och hälsovård som uppges här är en uppskattning, med felmarginaler. 13 (Se diagram 6) Källa: Migrationsverket Jens Andersson, Statistikfunktionen, 2012-03-23 Diagram 6: Asylsökande barn inom skola och hälsovård Källa: Uppskattning utifrån siffror från Modersmålsenheten/Inskrivningen, Västra Kanalskolan, Språkintroduktionen och Flyktinghälsans BVC. 11 Statistik från Jens Andersson på Statistikfunktionen, Migrationsverket. För ytterligare information och tabell, se bilaga 2 till denna kartläggning. 12 Ibid. 13 Beräkningarna är gjorda utifrån siffror på antal inskrivna asylsökande barn på Modersmålsenheten/Inskrivningen och Flyktinghälsans BVC samt antal som Västra Kanalskolan och Språkintroduktionen debiterat till Migrationsverket under respektive år. 13

2.4 PAPPERSLÖSA BARN Gällande papperslösa barn finns ingen statistik och det går inte att med säkerhet säga någon siffra. En siffra som har uppgetts är att det i Malmö finns 380 papperslösa barn under 18 år. Av dessa beräknas 60 procent vara tidigare asylsökande som fått avslag på sin ansökan, medan 40 procent inte har sökt asyl alls. Vidare är en uppskattning att en tredjedel av alla papperslösa barn i Sverige finns i Malmö. Samtliga av dessa siffror är dock antaganden och inget som kan sägas säkert. Gällande ursprungsland är en uppfattning att andelen utomeuropeiska barn inte är så stor. Uppfattningen är istället att barn från öststatsländer och romer från Serbien utgör en stor del av de papperslösa barnen i Malmö. Bland de utomeuropeiska barnen tros flest komma från Somalia och Afghanistan. 14 Under åren 2008-2010 hade Invandrarservice kontinuerliga träffar med barnfamiljer som fått uppehållstillstånd. Under dessa träffar har frågan om socioekonomiska förhållanden och hälsa kommit upp, men det är inget som är registrerat eller som det finns statistik kring. År 2011, efter införandet av etableringsreformen 16, arbetar Invandrarservice inte på samma sätt och träffar inte familjerna med samma kontinuitet. Inte heller från år 2011 finns statistik kring socioekonomiska förhållanden och hälsa. 17 2.5 FAMILJEFÖRHÅLLANDEN, SOCIOEKONOMISKA FÖRHÅLLANDEN OCH HÄLSA Det finns ingen statistik på hur familjeförhållanden ser ut i de familjer som kommer till Malmö, dvs om det är hela eller splittrade familjer, om det är många syskon, osv. Hanna Alvén på Mottagningsenheten på Migrationsverket i Malmö träffade tidigare i sin yrkesroll alla asylsökande barnfamiljer. Hon menar att det är vanligt med splittrade familjer, där det framförallt är ensamkommande mammor med barn som kommer hit. När det gäller somaliska familjer har barnen oftast inte uppnått skolålder. Vidare menar Hanna Alvén att det är olika hur många barn det handlar om; ibland är det ett barn och ibland finns upp till sju syskon i en familj. Hon har dock uppfattningen av att det inte är så många stora asylsökande barnfamiljer som kommer till Malmö. 15 14 14 Intervju med Anders Velin Persson, Biträdande rektor Västra Kanalskolan, 2012-01-31 15 Telefonsamtal med Hanna Alvén, Mottagningsenheten Migrationsverket i Malmö, 2012-02-13 16 Etableringsreformen trädde i kraft 1 december 2010 och innebar förändrade eller nya ansvarsområden för kommunerna, Arbetsförmedlingen, Länsstyrelserna, Försäkringskassan samt Migrationsverket. Reformen omfattar personer i arbetsför ålder (20-64 år) som har fått uppehållstillstånd som flyktingar eller av flyktingliknande skäl samt kvotflyktingar. Även personer i åldern 18-19 år som fått uppehållstillstånd och som saknar föräldrar i Sverige, liksom vissa anhöriga, omfattas av den nya lagen. 17 Telefonsamtal med Jennie Ström, Barnhandläggare på Invandrarservice i Malmö, 2012-01-23

3. Organisation av mottagande i Malmö 3.1 ASYLANSÖKAN Tidigare fanns en speciell barnhandläggare på Migrationsverkets mottagningsenhet i Malmö, som träffade alla barnfamiljer regelbundet. Målet var då att ha uppföljningssamtal med familjerna var tredje månad. Under år 2009, i och med nedskärningar i personal, ändrades detta och det är nu utlagt på alla handläggare. Det har därför skapats en handlingsplan för att barn ska synas och höras under asylprocessen. I höstas inleddes arbetet på Mottagningsenheten i Malmö med att utveckla allas förmåga gällande att möta barn och föräldrar i asylprocessen. På grund av knappa resurser finns dock inte möjlighet att ha lika mycket kontakt med familjerna som tidigare. Någon systematisk uppföljning av alla familjer görs inte och därmed finns inte lika stor kännedom om hur familjerna mår. 18 Gällande ensamkommande asylsökande barn som kommer till Malmö så ska dessa inom ett par dagar efter att de anlänt anvisas till lediga platser i anvisningskommuner, dvs kommuner med överenskommelser om mottagande av asylsökande ensamkommande barn. Om de lediga platserna i anvisningskommunerna tar slut, får barnen stanna i ankomstkommunen. 19 Under år 2006/2007 bestämdes att asylsökande ensamkommande barn som omfattas av Dublinförordningen 20 inte ska anvisas, men då ankomstkommunerna uppgett att antalet barn som omfattas av Dublinförordningen har ökat och att detta skapar problem i omhändertagandet av barnen, har detta ändrats. Från och med den 1 januari 2012 anvisas därför även barn som omfattas av Dublinförordningen. 21 Handläggningstiden har förändrats i och med införandet av Kortare väntan en ny arbetsmodell som infördes under hösten 2009 och som innebar att tiden för att pröva en asylansökan har minskat avsevärt. 22 Migrationsverkets genomsnittliga handläggningstid för ensamkommande barns asylärenden ska från och med januari 2012 i genomsnitt vara 3 månader. 23 Tidigare har dessa barns asylärenden tagit ca 5-6 månader men på senare år har den kortats till 3-4 månader. 24 3.2 BOENDEFÖRHÅLLANDEN 3.2.1 Ensamkommande barn För barn som kommer till Malmö utan föräldrar eller vårdnadshavare, är det socialtjänsten som bestämmer var barnet ska bo. Om barnet har har släktingar i Sverige och vill bo där, måste socialtjänsten godkänna det. Om barnet inte har släktingar i Sverige som det får bo med, kan barnet bo hos en familj eller på ett särskilt boende. 25 I Malmö finns i nuläget tre så kallade transitboenden, där ensamkommande barn först placeras, i väntan på anvisning. Här finns totalt 54 platser. På uppdrag av Malmö stad drivs ytterligare 11 transitboenden av privata aktörer i Malmö och i närliggande kommuner. 26 På dessa transitboenden finns personal dygnet runt för att hjälpa barnen och finnas till hands i vardagen, till exempel i kontakt med sjuk- och tandvård, med mat och fritidssysselsättning. Under de senaste fyra åren (2008-2011) blev totalt 134 ensamkommande barn och unga boendeplacerade i Malmö, varav 76 anvisades till att bo hos nära släktingar. 27 I Malmö finns fyra sk PUT-boenden, dvs boenden för ensamkommande barn som fått permanent uppehållstillstånd, med totalt 60 platser. 28 18 Telefonsamtal med Hanna Alvén, Migrationsverket, 2012-02-13 19 Telefonsamtal med Maria Dahlbeck, Migrationsverket, 2012-01-24 20 Dublinförordningen är en EU-regel som styr vilket land som har ansvar för en asylprövning. Normalt blir det land där en person först har ansökt om asyl eller vistats ansvarig för prövning. Detta innebär att den som tar sig vidare till exempelvis Sverige normalt inte får sina asylskäl utredda här utan sänds tillbaka till första asylland. 21 Aktuellt om... ensamkommande barn och ungdomar. Migrationsverket januari 2012. 22 Telefonsamtal med Hanna Alvén, Migrationsverket, 2012-02-13 23 Aktuellt om... ensamkommande barn och ungdomar. Migrationsverket januari 2012 24 Mailkorrespondens med Jens Andersson, Statistikavdelningen Migrationsverket, 2012-02-20 25 www.migrationsverket.se 2012-01-19 26 Mailkorrespondens med Annelie Larsson, Direktör för Sociala resursförvaltningen Malmö stad, 2012-02-21 och www.malmo.se 2012-01-25 27 Mailkorrespondens med Maria Dahlbeck, Migrationsverket, 2012-01-24 28 Mailkorrespondens med Annelie Larsson, Direktör för Sociala resursförvaltningen Malmö stad, 2012-02-21 15

3.2.2 Barn i familj Asylsökande barn som kommer till Sverige med vårdnadshavare får bo antingen i anläggningsboende (ABO) eller eget boende (EBO). ABO är ett boende som Migrationsverket erbjuder, vanligtvis en lägenhet i hyreshus 29 men vid brist kan det även vara till exempel i stugbyar och på vandrarhem. EBO är ett boende som personen/familjen själv ordnar hos till exempel en släkting. Tanken med EBO är att de asylsökande ska bo hos någon som kan hjälpa dem i samhället men det är olika vilket stöd i vardagen de faktiskt får. I Malmö finns bara EBO. För de som inte har möjlighet att bo i EBO, exempelvis om en familj har många barn och det blir problematiskt med plats, så kan de bli placerade i ABO på annan ort. 30 När det gäller boendesituationen för flyktingbarn i familj uppger Jennie Ström, som träffar många barnfamiljer i sitt arbete som barnhandläggare på Invandrarservice i Malmö, att de flesta av dessa familjer saknar ordnat boende. Familjerna bor tillfälligt som inneboende eller i andrahand och de byter ofta boende. 31 3.2.3 Papperslösa barn När det gäller boendesituationen för papperslösa barn så menar Asylgruppen i Malmö att den är generellt instabil då både barn i familj och ensamkommande barn ofta tvingas flytta runt. Som papperslösa har de bara tillgång till svarta andra-/tredje-/fjärdehandskontrakt, vilket kan leda till att de blir exploaterade på bostadsmarknaden, till exempel genom att de tvingas betala en hyra som är högre än den verkliga hyran. Då de bor svart kan de heller inte ringa vaktmästaren om något går sönder, som en kran eller ugn. Vidare är många boenden kala, med begränsat med möbler, lampor och porslin. Asylgruppen lyfter även upp ett exempel där en papperslös familj bodde inneboende och där personen som hyrde ut rummet inte ville att barnet i familjen skulle ha sina kompisar där. Samtidigt ville inte mamman i familjen att barnet skulle leka på gården, eftersom polisnärvaron i området var stor. Att barnet begränsas i att leka och ha kontakt med andra barn, bidrar till ohälsa och ännu värre kan det bli då det ibland inte finns några leksaker i hemmet. 32 Att barnen inte har leksaker lyfts även av Anette Virdebo på Flyktinghälsans Barnavårdscentral. Också hon har i sin kontakt med papperslösa sett att boendeförhållandena är svåra, med bland annat trångboddhet där en familj på åtta personer kan bo i ett rum. Papperslösa barn och barnfamiljer kan ibland få hjälp med ekonomiskt bistånd av socialtjänsten, men hur villiga socialtjänsten är att ge biståndet är olika i de olika stadsdelarna. 33 3.3 FÖRSKOLA OCH SKOLA 3.3.1 Asylsökande barn Asylsökande barn har samma rätt som andra barn som bor i Sverige att gå i förskola, förskoleklass, grundskola och gymnasium. Det är kommunen där barnet bor i som har ansvar för att barnet får börja skolan. 34 Asylsökande barn har dock inte skolplikt i Sverige. 35 Gällande förskola finns ingen samordnande funktion i Malmö, utan asylsökande får själva göra anmälan till kommunal eller privat förskola. Det beror på varje stadsdel hur väl de tar emot asylsökande i förskolan det kan vara ett problem att de saknar de fyra sista siffrorna. Det finns även öppna förskolan, som är gratis, och dit asylsökande kan gå. Anette Virdebo på BVC på Flyktinghälsan har dock uppfattningen att de flesta inte känner till öppna förskolan. Dock är det många, såväl svenska medborgare som asylsökande och papperslösa, som kommer till öppna förskolan och vissa av dessa förskolor har ibland blivit för fulla och personalen har fått neka barn och föräldrar, oavsett legal status, att komma in. 36 I Malmö finns samordnad registrering av skolgången i grundskola (1-9) för barn i familj som inte är svenska medborgare. Här innefattas asylsökande barn som blivit kommunplacerade i Malmö, barn med tidsbegränsat uppehållstillstånd (som till exempel har förälder som arbetar eller studerar här), uppehållsrätt samt barn med permanent uppehållstillstånd. Papperslösa barn ingår dock inte i denna registrering. Registreringen sker på Modersmålsenheten/Inskrivningen vid Malmö stad. När det gäller inskrivning av asylsökande barn så får Modersmålsenheten/Inskrivningen kontaktuppgifter från Migrationsverket och skickar då kallelse till familjen. Vissa familjer kommer direkt från Migrationsverket. Barnet kommer till Modersmålsenheten/Inskrivningen tillsammans med sin vårdnadshavare och träffar där biträdande rektor. Uppgifter tas om var familjen bor, hur länge barnet gått i skolan, språk, m.m. 16 29 Statistik från Migrationsverket från 2011-01-01: Personer boende i Migrationsverkets mottagningssystem 30 Telefonsamtal med Hanna Alvén, Migrationsverket, 2012-02-13 31 Telefonsamtal med Jennie Ström, Barnhandläggare på Invandrarservice i Malmö, 2012-01-23 32 Intervju med Asylgruppen 2012-02-02 33 Intervju med asylgruppen 34 www.migrationsverket.se 2012-01-19 35 Intervju med Maria Sjöstedt, Modersmålsenheten/ Inskrivningen, 2012-02-01 36 Intervju med Anette Virdebo, Flyktinghälsans BVC, 2012-02-10

och Modersmålsenheten/Inskrivningen kontaktar sedan skola med förberedelseklass i det närområde där familjen bor. Vid detta möte träffar barnet även en skolsköterska för ett hälsosamtal. Skolsköterskan bedömer om barnet är redo att börja skolan direkt; dvs om barnet inte har någon smittsam sjukdom. De allra flesta barn kan börja skolan med en gång. Skolsköterskan remitterar även till Flyktinghälsan eller annan vårdmottagning om barnet inte tidigare är medicinskt hälsoundersökt. Tanken är att barnet ska börja skolan så fort som möjligt men hur lång väntetiden blir innan barnet kan börja skolan beror på vilket tryck som råder. Barnet kallas i regel inom en vecka men ibland kan det dröja upp till fyra veckor. Barnet börjar i förberedelseklass på skolan, men är också inskriven i en vanlig klass som barnet ska börja ha lektioner tillsammans med så snart barnet är redo för det. Exempelvis kan idrott och bild vara ämnen där barnet redan från början kan vara med i den vanliga klassen. I förberedelseklassen studeras alla ämnen och barnet kan erbjudas hjälp på modersmålet, så kallad studiehandledning. Elevernas tid i förberedelseklass beror bland annat på barnets tidigare skolgång och förmågan att lära sig det svenska språket. Även efter att barnet har slutat i förberedelseklassen har barnet rätt till studiehandledning. Nio av tio av de asylsökande barn som Modersmålsenheten/Inskrivningen kallar, börjar skolan. Det har under de senaste fyra åren skett en minskning i antal inskrivningar. År 2008 skrevs 568 barn in, varav 74 asylsökande. År 2011 skrevs 342 barn in på Modersmålsenheten/Inskrivningen, varav 43 var asylsökande. 37 Höstterminen 2012 ska en kommungemensam mottagningsskola för barn i årskurs 7-9 att öppna i Malmö. Tanken är att denna skola ska samla resurser och kompetens kring nyanlända barn och att kartläggning och validering av barnens tidigare kunskaper ska förbättras. Förändringar även för övriga årskurser är planerade under hösten 2012. 38 För ensamkommande asylsökande barn i grundskoleåldern finns i Malmö en särskild skola; Västra Kanalskolan. Då det blivit klart att ett ensamkommande barn ska stanna i Malmö kontaktar barnets boende eller socialsekreteraren skolan. Det hålls ett kort introduktionssamtal och barnet börjar dagen därpå. Inom två veckor ska tidigare skolsituation och nivå i skolan ha kartlagts. En individuell utvecklingsplan upprättas och även en matris utifrån vad barnet lär sig. Det görs även en plan utifrån barnets hälsotillstånd. Eleverna går i snitt fyra månader på Västra Kanalskolan och läser under denna tid svenska, matematik, vissa NOämnen samt i mån av tid även hälsokunskap. Skolan har 48 platser och det är idag 15 barn inskrivna. 39 För barn mellan 16-17 år (samt för de personer som är 18-20 år) finns Språkintroduktionen (SPR), där eleverna till en början studerar svenska som andraspråk, matematik, samhällskunskap, idrott och bild. Eleverna går sedan vidare till fortsättningskurs med fler ämnen, men hur lång tid det tar är väldigt olika då det beror på respektive elevs studieresultat. SPR samordnas på Frans Suell och Jörgen Kocks gymnasium, där även 20 av 29 klasser finns. Totalt finns för närvarande 460 platser inom SPR. Barnen får innan skolstart träffa utvecklingssamordnaren för att göra ett test i svenska (om de alls kan språket) och matematik för att se vilken nivå barnet ska börja på. Birgitta Alriksson, utvecklingssamordnare på SPR, menar att det är viktigt att barnen hamnar på rätt nivå, för att de ska vara motiverade att gå till skolan. SPR har intag en dag per vecka för asylsökande, övriga elever tas emot under veckans alla fem arbetsdagar. SPR startar fortlöpande klasser, minst fyra per läsår. Då det blivit allt fler 16-20-åringar som kommer till Malmö har trycket på skolan ökat. Den 6 februari 2012 stod 6 personer (16-20-åringar) i kö för att få börja skolan och de beräknades kunna beredas plats relativt snart. 40 3.3.2 Barn med permanent uppehållstillstånd Det finns ingen samordnande funktion för förskolan i Malmö, utan nyanlända får själva göra anmälan till kommunal eller privat förskola. Information om detta kan familjen få genom Invandrarservice. Tidigare kallades familjer som fått permanent uppehållstillstånd som flykting eller andra skyddsskäl till Invandrarservice men sedan 2011 söker familjerna själva upp Invandrarservice. 37 Intervju med Maria Sjöstedt, Modersmålsenheten/ Inskrivningen, 2012-02-01 38 Telefonsamtal med Anders Grundberg, Barn- och ungdomschef Centrum stadsdelsförvaltning, 2012-03-01. 39 Intervju med Anders Velin Persson, Biträdande rektor Västra Kanalskolan, 2012-01-31 40 Intervju med Birgitta Alriksson, Utvecklingssamordnare Språkintroduktionen, 2012-02-06 17

Enligt Jennie Ström bidrar den omständigheten att barnfamiljer som fått permanent uppehållstillstånd ofta saknar ordnat boende, även till en problematik kring förskola. Stadsdelarna är de som ansvarar för förskola och om familjen får en plats på förskola i en stadsdel men sedan flyttar till en annan, så kan det vara praktiskt svårt för barnet att börja på förskolan om till exempel resvägen blir lång. Familjen får då ställa sig i kö igen, i den nya stadsdelen, och hamnar då sist i kön. Ytterligare ett problem med familjernas ofta oordnade boendesituation, är att det brev som stadsdelen skickar hem till familjen då de fått förskoleplats kan försvinna. Detta var något som Jennie Ström märkte under de år hon arbetade med barnplaner. 41 Gällande skolgången i grundskola (1-9) för barn i familj som inte är svenska medborgare, finns samordnad registrering i Malmö (se stycke 3.3.1 ovan). I denna grupp ingår även barn med permanent uppehållstillstånd som inte redan går i skola. Om ett barn under tiden som asylsökande har registrerats på Modersmålsenheten/Inskrivningen och börjat i skola i närområdet, och sedan får permanent uppehållstillstånd, så går barnet kvar på skolan. 42 De ensamkommande barn som får uppehållstillstånd går vidare från Västra Kanalskolan till övriga skolor i Malmö. Om de har problem med boende kan de eventuellt få vara kvar en tid. 43 För barn 16-17 år som har permanent uppehållstillstånd finns Språkintroduktion (SPR), se föregående stycke (3.3.1). 3.3.3 Papperslösa barn Papperslösa barn har idag enligt svensk lag inte rätt att gå i skolan. Regeringen ska i juni i år lägga fram en proposition för rätt till skolgång för barn som vistas i Sverige utan tillstånd, dvs papperslösa barn. En lagändring beräknas träda i kraft år 2013. 44 I Malmö finns ingen nedskriven policy kring papperslösa barns rätt till skolgång, utan mera en praxis att rektorer tar emot papperslösa barn i de fall där barnen ger sig tillkänna. Beslutet om att ta emot papperslösa barn ligger på rektorn på respektive skola. 45 Dock finns en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet i Malmö som gör gällande att Malmö ska erbjuda papperslösa barn skola, förskola och skolbarnomsorg. Överenskommelsen är del i det politiska samarbetet i Malmö under mandatperioden 2010-2014. 46 Anders Velin Persson, biträdande rektor på den skola som tar emot asylsökande ensamkommande grundskolebarn, har uppfattningen att det ser generellt positivt ut i skolorna gällande att ta emot papperslösa barn. Under det senaste året har han inte hört talas om något barn som nekats skolgång i Malmö. 47 Uppfattningen om att det ser generellt positivt ut delas av Asylgruppen i Malmö. De menar också att det är lättare för barn som redan går i skolan, att få fortsätta även om de får avslag på sin asylansökan, än för barn som kommer från exempelvis närliggande orter och inte redan är inne i en skola. 48 Dock är det problematiskt att det endast är en praxis att papperslösa barn ska få gå i skolan. Effekten blir att det beror på varje enskild rektors goda vilja och egna nätverk, huruvida papperslösa barns behov av skolgång blir tillgodosedda eller inte. Risken är att osäkerhet och brist på erfarenhet hos rektorerna kring frågan om papperslösa barns skolgång, leder till att rektorn säger nej till barn. För att minska denna risk kan personer med erfarenhet av frågan stötta och informera de rektorer som är nya i kontakten med papperslösa barn. Anders Velin Persson menar att det bästa för barnen är att gå i skolan i närområdet, om de har ett stadigt boende, och det är därför viktigt att rektorerna i Malmö är öppna för att ta emot papperslösa barn. Ytterligare ett praktiskt problem med att det är en praxis att papperslösa barn ska gå i skolan, är att skolornas ekonomi är kopplat till elevernas skolpeng. Papperslösa barn i grundskolan i Malmö får idag ingen skolpeng 18 41 Telefonsamtal med Jennie Ström, Barnhandläggare på Invandrarservice i Malmö, 2012-01-23. Barnplaner gjordes tidigare på Invandrarservice och är en introduktionsplan för barn där information om bland annat hälsovård, skola och fritidsaktiviteter togs upp. 42 Intervju med Maria Sjöstedt, Modersmålsenheten/ Inskrivningen, 2012-02-01 43 Intervju med Anders Velin Persson, Biträdande rektor Västra Kanalskolan, 2012-01-31 44 Mailkorrespondens med Camilla Sjödahl, Handläggare/ sakkunnig Flykting och integration Rädda Barnen, 2012-03-06. Se vidare Proposition 2009/10:165 Den nya skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet. 45 Telefonsamtal med Pia Håland, Utvecklingssekreterare på Stadskontoret Malmö stad, 2012-02-29 46 Överenskommelse mellan socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet de gröna. Riktlinjer för det politiska samarbetet i Malmö under mandatperioden 2010-2014.. 47 Intervju med Anders Velin Persson, Biträdande rektor Västra Kanalskolan, 2012-01-31 48 Intervju med Asylgruppen 2012-02-02

och kostnader för exempelvis busskort får tas annanstans ifrån. Om skolorna skulle kunna vara mer öppna med hur många barn de egentligen har skulle de till exempel kunna ansöka om mer pengar till skolhälsovård. 49 Gymnasieskolan arbetar dock under olika förutsättningar, då grundskolan ligger under stadsdelarna medan gymnasieskolan ligger under Utbildningsförvaltningen. Sedan en tid tillbaka betalar Utbildningsförvaltningen ut skolpeng för papperslösa barn i gymnasieskolan. 50 Vidare belyser både Asylgruppen och Anders Velin Persson behovet av att göra skolan till en skyddad zon. Som det ser ut idag får polisen gå in i skolan för att söka efter papperslösa barn, men deras praxis är att inte göra det. Anders Velin Persson menar att det är bra att denna tysta överenskommelse mellan skola och polis finns men frågar samtidigt hur rättssäkert det är. Det handlar även om såväl faktisk säkerhet som upplevd säkerhet. Om ett barn inte känner sig säker och trygg i skolan, kan det vara svårt att ta till sig av undervisningen. Vidare menar Asylgruppen och Anders Velin Persson att skolan är en central del i barnens liv och Anders Velin Persson menar att om skolsituationen löser sig, så löser sig en stor del av vardagssituationen. 51 Gällande de yngre papperslösa barnen så kan det, liksom för de asylsökande barnen, vara ett problem med förskola då de saknar de fyra sista siffrorna. Även för de papperslösa barnen, och föräldrarna, kan då öppna förskolan vara ett alternativ. Öppna förskolan kan dock i vissa fall bli överfulla och tvingas stänga. 52 49 Intervju med Anders Velin Persson, Biträdande rektor Västra Kanalskolan, 2012-01-31 50 Telefonsamtal med Matz Nilsson, Utbildningsdirektör Malmö stad, 2012-02-29 51 Intervju med Anders Velin Persson, Biträdande rektor Västra Kanalskolan, 2012-01-31 och intervju med Asylgruppen 2012-02-02 52 Intervju med Anette Virdebo, Flyktinghälsans BVC, 2012-02-10 3.4 HÄLSOVÅRD 3.4.1 Asylsökande barn Asylsökande barn har tillgång till sjukvård på lika villkor som andra barn bosatta i Sverige och sjukvården är gratis. Kostnaden för medicin är för asylsökande begränsad till 50 kr. När en person har registrerats på Migrationsverket meddelas sjukvården så att de kan kalla personen till en hälsoundersökning. 53 I Malmö är det en primärvårdsmottagning; Flyktinghälsan, som tar emot alla asylsökande. Denna startades år 2006 då situationen med att många asylsökande flyttade och bytte bostad, kunde medföra problem med att patienterna även behövde byta vårdcentral. Då de skulle söka vårdcentralen i sitt närområde, innebar det således att de kunde haft flera vårdcentraler som sin vårdcentral. Alla asylsökande i Malmö, både vuxna och barn, erbjuds den kostnadsfria hälsoundersökningen. Det finns två huvudsyften med denna; att ta reda på om personen är i behov av vård (individinriktat) samt uppmärksamma behov av smittskyddsåtgärder (samhällsinriktat). Information om hälsoundersökningen får asylsökande från handläggarna på Migrationsverket och genom den introduktion som hålls av bland andra Migrationsverket, Polisen, Räddningstjänsten och Primärvården. Hälsoundersökningen innebär att personen får svara på frågor om sin hälsa och sociala situation och blodprov tas för test för bland annat tuberkulos, hepatit och HIV. Av de asylsökande vuxna i Malmö beräknas 65-70 procent genomgå hälsoundersökningen. Bland barnen beräknas siffran vara högre; 99,9 procent av de ensamkommande barnen på transitboendena och 75-80 procent av barnen i familj. Då barn i grundskoleåldern som kommer med vårdnadshavare även har hälsosamtal redan första dagen de registreras för skolan på Modersmålsenheten/ Inskrivningen (se vidare stycke 3.3.1) så uppmärksammas om barnet inte varit på hälsoundersökning och Modersmålsenheten/Inskrivningen kontaktar då Flyktinghälsan. Det tar vanligtvis cirka 2-3 veckor tills de asylsökande kallas till hälsoundersökningen. För barn i transitboende går det fortare än så. Gunnar Dahlbäck, verksamhetschef på Flyktinghälsan, påpekar att det är ett problem att kallelserna är på svenska. Detta gäller inte bara kallelserna till Flyktinghälsan utan till alla vårdmottagningar då kallelserna ligger i ett 53 www.migrationsverket.se 2012-01-29 19

standardprogram som används i hela Region Skåne. Att kallelserna är på svenska kan leda till att personer, trots att de faktiskt får kallelsen, inte kommer till Flyktinghälsan eftersom de inte kan läsa vad som står. Ytterligare ett problem som Gunnar Dahlbäck lyfter är att reservnumret; de tillfälliga fyra sista siffrorna i personnumret som asylsökande får i vården, inte är nationellt utan regionalt. Om en person har bott i exempelvis Boden och flyttar till Malmö får personen ett annat reservnummer och det kan vara svårt att få fram journaler, vilket påverkar patientsäkerheten. Den hälsoundersökning som asylsökande erbjuds ska bara göras en gång men flytt, och därmed byte av reservnummer, kan leda till att personen kallas igen, vilket kan leda till längre väntetid för de personer som inte har gjort undersökningen och att det tar extra tid och pengar från vården. 54 På Flyktinghälsan finns även barnavårdscentral (BVC). Flyktinghälsan får information av Migrationsverket om alla barn som inte är i skolålder, för att kunna kalla dem till BVC. Alla barn kommer dit, förr eller senare, men Anette Virdebo som arbetar på BVC får leka detektiv varje dag för att få tag i familjer som byter boende och telefonnummer. Flyktinghälsan samarbetar även med Migrationsverket för att få alla kallade familjer till BVC. I dagsläget är cirka 100 barn inskrivna Flyktinghälsans BVC. Det är dock ett väldigt stort flöde på människor till och från Flyktinghälsan, vilket innebär att en siffra på 100 barn är missvisande för verksamheten i stort, då arbetsbelastningen är större än så. På Flyktinghälsans BVC finns grupper med bland annat babymassage, information om barnuppfostran och barns säkerhet i hemmet. BVC gör även hembesök samt besöker förskolor där de träffar personal och föräldrar. Då de som besöker Flyktinghälsan ofta behöver hjälp även med annat, som till exempel anmälan till förskolan vilken har stor betydelse för hälsan hos såväl barnen som föräldrarna, behöver Anette Virdebo vara flexibel och kunna gå utanför sin yrkesroll för att till exempel hjälpa till med praktiska saker. stor och många behöver psykologstöd. Psykolog finns på Flyktinghälsan och i Malmö finns även Team för krigsoch tortyrskadade (TKT) och Röda Korsets behandlingscenter som är speciellt inriktade på flyktingar. 55 TKT tar emot barn som är traumatiserade pga krig, tortyr eller annat organiserat våld och, vid behov, deras föräldrar. På TKT finns psykolog, kurator, läkare och sjukgymnast och utöver samtal med patienter har TKT även psykoedukativa grupper där de utbildar i att bland annat förstå symptom på posttraumatiskt stressyndrom och att hantera sömnlöshet. Asylsökande barn, barn som fått uppehållstillstånd och papperslösa barn behandlas på TKT. Under 2011 var 425 patienter inskrivna och antalet besök uppgick till nästan 4800. Drygt 40 procent av patienterna är asylsökande. Majoriteten av barnen som behandlas på TKT är tonåringar; 15-17-åringar, och de flesta av dessa barn är ensamkommande. En mätning som TKT gjort på 90 ensamkommande asylsökande barn i Skåne visade att över 90 procent av barnen hade symptom som tyder på att de skulle kunna lida av posttraumatiskt stressyndrom. 56 TKT pekar även på att man inom Barn- och ungdomspsykiatrin i Region Skåne konstaterat att mängden svårt traumatiserade ensamkommande barn med allvarliga psykiatriska symptom har ökat. 57 3.4.2 Barn med permanent uppehållstillstånd Barn som har varit asylsökande och får permanent uppehållstillstånd, stannar kvar på Flyktinghälsan en månad för att sedan välja och bli listad på vanlig vårdcentral. De barn som kommer på anknytning inom två år har också rätt till den kostnadsfria hälsoundersökning som erbjuds alla asylsökande (se vidare stycke 3.4.1 ovan). Gällande behandling av psykisk ohälsa finns bland annat Team för krigs- och tortyrskadade, som är specialiserade på barn som är traumatiserade pga krig, tortyr eller annat organiserat våld (se vidare stycke 3.4.1 ovan). 20 Många barn kommer till Flyktinghälsans BVC med fysiska icke åtgärdade sjukdomar/problem/diagnoser som normalt åtgärdas i tidig ålder i Sverige. Gällande den psykiska hälsan upplever Anette Virdebo att i stort sett alla barn som hon träffar i sitt arbete är i behov av att träffa psykolog. Även hos föräldrarna är den psykosociala ohälsan 54 Intervju med Gunnar Dahlbäck, verksamhetschef Flyktinghälsan, 2012-02-02 55 Intervju med Anette Virdebo, Flyktinghälsans BVC, 2012-02-10 56 Telefonintervju med Marie-Louise Lundberg, Enhetschef Team för krigs- och tortyrskadade, 2012-02-27 57 Lykvärdig psykritatisk vård och stöd till ensamkommande flyktingbarn i Skåne. Skrivelse från Psykiatri i Skåne till Regionstyrelsens ordförande Pia Kinhult och regionråd Anders Åkesson 2012-02-27