2009-11-09 Sammanfattning och utvärdering från seminariet Gröna välfärdstjänster en möjlighet till affärsverksamhet på landsbygden Ett 80-tal åhörare lockades till seminariet Gröna välfärdstjänster en möjlighet till affärsverksamhet i Mora den 22 oktober. Publiken var som önskat bred, med allt från politiker, tjänstemän, verksamhetschefer, vård/omsorgspersonal, coacher, ungdomar, studenter till småföretagare, skogsägare, jordbrukare med flera. Seminariet som var tänkt att vara en mindre träff för intresserade av ämnesområdet blev minst lika stor som den konferens som ägde rum i mars 2009. Seminariet anordnades som en aktivitet inom folkhälso- och näringslivsprojektet Hälsa över gröna gränser 2009-2011 som drivs av Skogsstyrelsen Norra Dalarnas distrikt, Mora kommun och Landstinget Dalarna. Seminariet anordnades för att inspirera offentliga aktörer och småföretagare att utveckla verksamheter där skogen, naturen och lantbrukets resurser nyttjas i hälsofrämjande och näringslivsutvecklande syfte. Hur man kan arbeta med Grön omsorg i offentlig förvaltning, Vem är kunden till gröna välfärdstjänster, hur går offentlig upphandling till, vilket stöd kan man få om man vill starta eget och vad krävs av den som vill sälja gröna välfärdstjänster, detta var frågor som besvarades under seminariet. Syftet med seminariet Vi vill kompetensutveckla olika organisationer inom ämnesområdet naturens, skogens och gårdens näringslivsutvecklande möjligheter. Vi vill att människor skall få friskvård, omsorg, sysselsättning/arbetsträning eller rehabilitering utifrån sina förutsättningar i en miljö vilket forskning visar har gynnsamma effekter på människors hälsa samtidigt som småföretagarna gynnas. Vi vill hitta kontaktnät för att skapa samarbete myndigheter emellan och även mellan myndigheter och småföretag i Norra Dalarna. Seminariet anordnades av Skogsstyrelsens projekt Hälsa över gröna gränser 2009-2011 i samarbete med W7Dalarnas Resurscentra och LRF. 1
Seminariet löpte på enligt nedan Välkommen Dagen inleddes med att Susanne Pihiven projektledare för det lokala folkhälso- och näringslivsprojektet Hälsa över gröna gränser 2009-2011 hälsar välkommen, presenterar dagen och det projekt hon arbetar med. Målsättningen med projektet är att öka kompetensen om naturens hälsobringande effekter och näringslivsutvecklande möjligheter, samt öka antalet verksamheter som nyttjar naturens hälsomässiga värden i verksamheten. Projektet syftar också till att stödja skogsägandejordbrukare och andra småföretagare att hitta nya inkomstmöjligheter. Detta genom att utveckla nya eller kompletterande verksamheter med bas i skog och natur, med sysslor utanför de traditionella jordbrukssysslorna, där i stället människan är i fokus. Människor skall ges friskvård, omsorg, rehabilitering, arbetsträning eller sysselsättning i gröna miljöer som forskning visar ökar människors hälsa och välmående både fysiskt och psykiskt. Genom projektet Hälsa över gröna gränser kan du få kontakt med samverkanspartners till gröna välfärdstjänster. (Susanne Pihiven) Åhörarkopior från presentationen finns tillgängliga på; www.hogg.se Lotta Zetterlund, LRF Information om kund, marknad inom Grön Omsorg Lotta är ombudsman för LRF Dalarna och Gävleborg. Hon berättar att arbete med växter och djur är vårdande och har en god inverkan på människors hälsa. Man vårdar i stället för att bli vårdad. Brukarna får utevistelse, en mångfald i arbete och aktiviteter med synliga resultat. Lotta redogör för LRF:s erfarenheter av att arbeta med Grön Omsorg vem är kunden, företagsformer, kompetenskarv mm. LRF började arbeta med hälsa inom de gröna näringarna under 90-talet. Från början handlade det främst om fosterhemsplatser. Bakgrunden till att LRF arbetar med Grön Omsorg kommer av framgångsrika koncept i Holland och Norge. Efter Interreg-förstudien Hälsa över gröna gränser som genomfördes under åren 2006-2007 tillsammans med LRF, Skogsstyrelsen, Fylkesmannen i Norska Hedmark, Länsstyrelsen Dalarna, Älvdalens kommun, Arbetslivsresurs, Lärcentrum Vansbro och Högskolan i Hedmark har flera kommuner kontaktat LRF för att få hjälp med att komma igång med Grön Omsorg. Definition på Grön Omsorg Meningsfull sysselsättning på gårdar i lantlig miljö för människor med särskilda behov. (Lotta Zetterlund) Till våren 2010 planerar LRF att genomföra en 9 dagar lång företagarutbildning med inriktning mot Grön Omsorg någonstans i Sverige. Lottas förhoppning är att en sådan utbildning kommer till inom varje region. Lotta tipsar om skriften: Grön Omsorg som getts ut av LRF 2008. Skriften kan beställas via: http://www.lrf.se/bestall-material/halsa/ Åhörarkopior från presentationen finns tillgängliga på; www.hogg.se 2
Eva Nordlund och Eva Karlsson Orsainitiativet kraftsamling för en värdig äldre- och handikappomsorg Eva Nordlund inledde med att tala om bakgrunden till den urbanisering vi har i dag och gjorde en historisk återblick i jordbrukets historia. Hon berättar att medellivslängden ökar, andelen äldre ökar och allt färre skall försörja allt fler. Vårdtyngden ökar, demenssjukdomar ökar i och med ökad medellivslängd. Allt fler äldre medborgare beviljas dagvård, hemtjänst och avancerad vård i eget boende. Trenden är ökade samhällskostnader för kommuner och landsting. Orsainitiativet skall exempelvis ge de äldre brukarna ett större utbud av aktiviteter, bland annat aktiviteter där regelbunden utevistelse ingår. (Eva Nordlund) Orsa kommuns vision är att vara först i Sverige och EU med att lansera en modell för en ny värdig äldreomsorg. Målsättningen med Orsainitiativet är att skapa ett nytt innehåll och medverka till metodutveckling av äldreomsorgen. Orsainitiativet har fokus på måltider (miljö, kost och näring) och aktiviteter för de äldre. Orsa kommun kommer under vintern tillsammans med LRF och Skogsstyrelsen att söka pengar från Länsstyrelsen för en förstudie. I förstudien vill vi bland annat utveckla dagverksamhet för äldre på pilotgården i Våmhus som drivs av Eva Karlsson, skogsägande jordbrukare och Naturhälsopedagog. Orsa kommuns plan är att till våren söka medel ur EU:s Hälsoprogram 2008-2013 som administreras av Statens Folkhälsoinstitut. Orsa vill öka de friska levnadsåren och främja ett hälsosamt åldrande. I den brukarenkät som Orsa kommun genomfört bland dem som är föremål för insatser inom äldreomsorgen visar resultatet att brukarna saknar utbud av aktiviteter. Resultatet visar också att de önskar ett större utbud av aktiviteter där regelbundna utevistelser ingår. Detta är något som Orsa kommun vill åtgärda genom Orsainitiativet. Under hösten har en pilotgrupp från dagvården varit på besök för aktiviteter på den tilltänkta pilotgården i Våmhus. För transporter till och från dessa aktiviteter inom ramen för Orsainitiativet planerar Orsa kommun att köpa in en specialbuss. Jag har en vision om att knyta till mig andra företag med andra kompetenser för att utveckla den sociala verksamheten på gården för olika målgrupper. (Eva Karlsson) Eva Karlsson är lantbrukare och Naturhälsopedagog och hennes verksamhet finns i Våmhus utanför Mora. Det är på hennes ägor Orsainitiativet vill testa sin pilotverksamhet med dagverksamhet för äldre och dementa brukare i Orsa kommun. De kommer att erbjudas hälsofrämjande aktiviteter med djur och natur. Eva har läst en utbildning till Naturhälsopedagog på distans mot Vansbro lärcentrum. Det är en tvåårig KY-utbildning på halvfart om 40 KY-poäng. Under utbildningen har hon läst om forskningsresultat, hälsopedagogik, stress, stresshantering och ledarskap. Framförallt har Eva lärt sig att guida andra människor att hitta sitt sätt att använda naturen i sin rehabilitering. Aktiviteter och arbetsuppgifter ska inte vara konstruerade, utan de sysslor som sker på en gård ingår i ett sammanhang för brukarna. Eva har också över 15 års erfarenhet av trygghetsanställd personal på gården. Eva har en vision om att utveckla den sociala verksamheten på gården. Tids nog vill Eva inte bara ta emot äldre, utan hon vill även ta emot brukare från psykiatrin, samt barn och ungdomar. På sikt vill Eva 3
Karlsson knyta till sig andra företagare med andra kompetenser än de hon själv besitter t.ex. sjukgymnaster, beteendevetare, psykologer etc. för att tillsammans utveckla verksamhet för olika målgrupper. Eva har i sin utbildning till Naturhälsopedagog lärt sig att guida andra människor att hitta sitt sätt att använda naturen i sin rehabilitering (Eva Karlsson) Åhörarkopior från Eva Nordlunds och Eva Karlssons presentationer finns tillgängliga; www.hogg.se Jussi Halonen, Region Siljan Offentlig upphandling Lagen om offentlig upphandling (LOU) Den 1 januari 2008 trädde den nya lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) ikraft. Lagen reglerar köp som görs av myndigheter såsom kommuner, landsting, statliga myndigheter, offentligt ägda bolag och vissa andra organisationer som är finansierade med allmänna medel. Lagen bygger i huvudsak på EGdirektivet om offentlig upphandling. Meningen med offentlig upphandling är att leverantörer ska få lika konkurrensvillkor och att skattemedlen ska användas på bästa sätt. Jussi berättar att undersökningar visar att bra upphandlingar kan reducera 20-50 % av kostnaderna. Jussi berättar att kunden måste bli bättre på att beskriva behoven. För en effektiv upphandling måste det till en bra behovsanalys där många viljor jämkas samman. Beställarens krav måste stämma överens med EU:s regler så att alla kan svara på ett anbud. Kraven kan handla om leverantörens förmåga och kapacitet. Utformningen av förfrågningsunderlaget kan med fördel delas upp i mindre bitar för att möjliggöra för små leverantörer att lämna anbud. För att bli en godkänd leverantör kontrolleras ditt företag. Utformningen av förfrågningsunderlaget kan med fördel delas upp i mindre bitar för att möjliggöra för lokala leverantörer att lämna anbud. (Jussi Halonen) Jussi tipsar åhörarna om ett gott exempel; Rheum, som är en ekonomisk förening med flera ekologiska gårdar och förädlingsföretag i Sörmland som gått samman för att säkra leveransen av köttfärs, skriva anbud och utveckla logistiken. Läs mer om Rheum på: www.rheum.se Det finns olika sätt att upphandla beroende på vad som ska upphandlas och på kostnaderna för det som ska upphandlas. Vid upphandling tecknas ett ramavtal mellan kund och köpare. Juridiskt sett är man bunden till ramavtalet. Men om leverantören missköter sina åtagande i avtalet, kan man bryta avtalet, men det kan ibland kosta kunden en del att bryta avtalet. Läs mer om upphandling på Konkurrensverkets hemsida: www.konkurrensverket.se Lagen om valfrihetssystem (LOV) Den 1 jan 2009 infördes Lagen om valfrihetssystem (LOV). Med lagen avses att öka valfriheten i vården genom att främja en mångfald av utförare vilket ökar den enskildes valmöjligheter. LOV kan tillämpas på handikapp- och äldreomsorg samt hälso- och sjukvårdstjänster. Lagen är avsedd att fungera som ett frivilligt verktyg för de kommuner 4
och landsting som vill konkurrenspröva verksamhet genom att överlåta valet av utförare till brukaren/invånaren. LOV är ett alternativ till lagen om offentlig upphandling (LOU). Vid upphandlingar enligt LOV är priset fastställt på förhand och utförare konkurrerar med kvalitet. Kammarkollegiet har fått i uppgift av regeringen att ansvara för en nationell webbplats för annonsering av tjänster enligt LOV. Läs mer på http://www.valfrihetswebben.se/startsidan.aspx Jussi berättar att Region Siljans kommuner inte har visat intresse för LOV ännu, men Uppsala arbetar mycket med LOV. Åhörarkopior från Jussi Halonens presentation finns tillgängliga på; www.hogg.se Monika Wilhelmsson Öyan och Sophia Karlsson - Motala kommun valde Grön Omsorg Monika Wilhelmsson Öyan är verksamhetschef för sociala resursverksamheten i Motala kommun. Sociala resursverksamheten ansvarar för daglig verksamhet enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och sysselsättning enligt Socialtjänstlagen (SoL). Motala kommun och Högby gård har varit igång med Grön omsorg för personer med fysiska/psykiska handikapp sedan sep 2007. Verksamheten på Högbygård kom till efter en offentlig upphandling. Monika inleder med att visa ett bildspel från gården. På Högbygård arbetar Motala kommun ständigt med arbetsmiljökrav och arbetsmiljörisker. Riskbedömningar görs i miljön och riskbedömningar i kombination med brukarnas olika diagnoser. Några av kraven som finns på verksamheten är att; lokaler är ändamålsenliga, det finns personalutrymme, omklädningsrum, låsbara förvaringsutrymmen mm. När vi anställer kommunala handledare på Högbygård är den formella och informella kompetensen viktig säger Monika. Ett minimikrav är att personalen läst minst omvårdnadsprogrammet. Vi kräver också att personalen har erfarenhet av arbetet med före detta missbrukare eller erfarenhet av att arbeta med utvecklingsstörda eller personer från psykiatrin. Vi ser gärna att man har utbildning inom Kognitiv beteendeterapi (KBT) eller Tillämpad beteendeanalys (TBA). När det gäller den informella kompetensen ser vi gärna att personalen har erfarenhet av t.ex. hästar, pyssel eller fårskötsel. Sophia Karlsson är kommunalt anställd handledare på Högbygård. Det är kommunen som har omsorgsansvaret för brukarna och ansvarar för brukarnas individuella utveckling. Varje brukare har ett uppsatt mål med sitt deltagande och detta mål utvärderas med jämna mellanrum. På Högbygård skriver Sophia ett tydligt veckoschema för varje brukare på en whiteboardtavla med de uppgifter som brukaren skall utföra dag för dag. Sophia dokumenterar också individuella mål för brukarna. Uppnådda mål för brukarna kan handla om att köra gräsklippare, gå promenadslingan ensam etc. Sophia tipsar om att aktiviteterna för brukarna måste planeras beroende 5
på brukarens humör. Det måste finnas svåra och mindre svåra samt lätta saker att göra under dagen. Många av brukarna har svårt att växla arbetsuppgifter under dagen, eller från dag till dag. Att tänka på är ett projekt som normalt tar 2-3 dagar kan ta flera veckor i denna verksamhet Åhörarkopior delades ut vid seminariet. Thomas Säfström Högbygård för daglig verksamhet och dagverksamhet Lantbrukaren Thomas Säfström har utvecklat flera ben att stå på. Han bedriver förutom lantbruk; rekreationsgård, korttidsboende, daglig verksamhet och dagverksamhet. Thomas fungerar som aktivitetsledare och hyr ut sina ägor till Motala kommun. Thomas är tydlig med att den sociala verksamheten Grön Omsorg inte är någon subventionerad verksamhet till lantbrukare, utan verksamheten är tydligt skild från produktionen och även från den egna bostaden. Särskilda lokaler och djur används till denna omsorgsverksamhet. Avtalet med Motala kommun är skrivet på 3 år och förlängs ett år i taget. I kontraktet Det är bara att gå ut i naturen och bara vara i den miljön (Thomas Säfström) med Motala kommun har man kommit överens om att Thomas som säljare har ansvar för djuren, och gården står för investeringar i byggnader och djur. Thomas får en ersättning om 273 kr/brukare och dag från Motala kommun. Ersättningen för varje brukare kan variera, ersättningen utgår från brukarens omsorgsbehov. Ibland kan ersättningen för en brukare med stora omsorgsbehov uppgå till 570 kr/dag. Thomas har fått hjälp med ersättningsnivåer av Karin Abrahamsson på LRF. Verksamheten har tillstånd från miljö- och hälsoskyddskontoret att tillreda pedagogisk matlagning med brukarna. Det som krävdes av Thomas var ett handfat. Ett tips från Thomas om man som gård vill komma igång med Grön Omsorgsverksamhet, då bör man vara väldigt öppen mot grannar och omgivningen, så att de får reda på hur och vad som skall ske utan att för den skull ignorera tystnadsplikten eller delge dem sekretessbelagda uppgifter. Åhörarkopior från Thomas Säfströms presentation finns tillgängliga på projektets hemsida; www.hogg.se Sylvia Paulsson Nedansiljans samordningsförbund och Ritva Pettersson Finsam Väster Dalarna - FINSAM som offentlig köpare av gröna välfärdstjänster i form av arbetsträning Finsam står för Lagen om finansiell samordning. Samordningsförbundet Finsam representeras av huvudmännen; Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Landstinget och kommunerna. Finsam är ingen myndighet utan ett kommunalförbund. Totalt finns 6 förbund i Dalarna; 6
Finsam Västerdalarna: Malung-Sälen + Vansbro kommun NedanSiljans samordningsförbund: Rättvik-, Leksand- och Gagnef kommun. Samordningsförbundet Borlänge: Borlänge kommun Samordningsförbundet FINSAM Falun: Falu kommun Södra Dalarnas samordningsförbund: Avesta- och Hedemora kommun Västerbergslagens samordningsförbund: Ludvika- och Smedjebacken kommun Ett samordningsförbund skall stödja samverkan mellan samverkansparterna. Samordningsförbundet kan finansiera sådana insatser som görs av de samverkande parterna. Ett samordningsförbund får inte besluta i frågor om förmåner eller rättigheter för enskilda eller tillhandahålla tjänster avsedda för enskilda individer. Finsam kan påtala behov till huvudmännen av t.ex. rehabiliteringsverksamheter som exempelvis social träning och motivationshöjande aktiviteter för brukare. Det är sedan huvudmännen som ansvarar för rehabiliteringsverksamheter och att upphandlar tjänster. Åhörarkopior från Sylvia och Ritva finns tillgänglig på projektets hemsida; www.hogg.se Jan-Eric Steen, Barn- och utbildningsförvaltningen Mora kommun. Skolans möjligheter att köpa tjänster av privata företagare Mora kommuns förskole- och grundskolechef Jan Erik Steen ersatte Skolchefen Stefan Linde som blivit sjuk för att prata om ämnet. Jan Eric är även chef för den obligatoriska särskolan. Grundskolan i Mora kommun omfattas av ca 800-900 barn. Jan-Eric framhåller att utomhuspedagogik är lärande och passar in i många av skolans ämnen. Han berättar att gröna välfärdstjänster med skog och natur kan vara aktuella för skolan på tre plan; individnivå, kollektiv nivå och för personal: Individnivå: För barn med speciella behov kan det i enskilda fall vara aktuellt med Grön välfärd under kortare eller längre perioder när behov uppstår. Kollektiv nivå: I Mora kommun finns ambitioner sedan några år tillbaka att starta Naturskola med två naturpedagoger i en mobil enhet. Men för att förverkliga detta saknas ekonomiska resurser, men ambitionen finns kvar. Personal: Personal som är långtidssjukskriven av olika orsaker kan i vissa fall erbjudas grön rehabilitering för att snabbare komma tillbaka till arbete. 7
Sara Markus Jansson - W7 Dalarnas Resurscentra, din lokala rådgivare W7 Dalarnas resurscentra finns i 7 kommuner i nordvästra Dalarna; Älvdalen, Malung-Sälen, Mora, Orsa, Vansbro, Leksand och Rättvik. W7 arbetar med entreprenörskap, jämställdhet och integration. Som stöd för den som har tankar på att starta eget eller redan har eget företag erbjuder W7 gratis personlig rådgivning. W7 hjälper även till med affärsplaner och erbjuder utbildningar av olika slag. Varje rådgivare inom W7 har sin spetskompetens inom något område som rör företagande. Sara visade en film om W7 med några entreprenörer som fått hjälp via W7 att komma igång med sitt företag. Åhörarkopior från presentationen finns tillgängliga på www.hogg.se Dagen avslutas med frågestund Vi avslutar med frågestund. Publiken ges möjlighet att ställa frågor till föreläsarna. Några av de frågor som ställdes under seminariet var: Hur många platser kommer man att erbjuda inom Orsainitiativet? Svar: I pilotstudien är det först och främst 30 platser för äldre som beviljats dagverksamhet. En grupp kommer ut till gården varje dag. Vem betalar och hur löser man finansieringen inom Orsainitiativet? Svar: Till att börja med under förstudien köper man tjänster av Eva som aktivitetsledare och på sikt abonnerar man Evas ägor. Vad gör man om man är osäker på om brukaren klarar av att delta i Grön Omsorgsverksamhet? Svar: Ibland kan det räcka med att brukare besöker verksamheten regelbundet och bara tittar på och inte deltar aktivt i verksamheten. Det kan på sikt leda till att brukaren deltar i verksamheten aktivt. Ibland kan det också vara så att brukaren har ett sådant handikapp att handledaren bedömer det som farligt för brukaren, brukaren kan vara en säkerhetsrisk för sig själv eller för andra brukare och personal. Då säger handledaren stopp. 8
Finns någon forskning knuten till den Gröna omsorgsverksamheten på Högbygård? Svar. Nej, i dag finns ingen forskning knuten till verksamheten. Men Motala kommun genomför med jämna mellanrum en brukarenkät till deltagarna. Vad kostar verksamheten på Högbygård kontra ordinarie verksamhet? Svar: Vi har kunnat minska handledarantalet till 1 personal på 5 brukare. I traditionell verksamhet är det 1 handledare på 4 brukare. Dagen avslutas: Projektledaren Susanne Pihiven tackar alla deltagare, föreläsare och finansiärer som gjort denna dag möjlig. Susanne Hoppas på att få träffa flera av konferensdeltagarna i olika nätverk för att implementera gröna välfärdstjänster i deras verksamheter. 9
Utvärdering från seminariet 34 utvärderingar har inkommit, och de är mycket positiva! 75 åhörare medverkade vid seminariet + föreläsare, totalt närvarade 87 personer. Alla deltagarna vid seminariet fick möjlighet att tycka till om dagen genom en utvärderingsenkät. I enkäten fick åhörarna även ge synpunkter och förslag på egna behov som de önskar att projektet stödjer med framledes. I dag har 34 utvärderingar inkommit och de är mycket positiva. Nedan finns en sammanställning av samtliga utvärderingar som inkommit till projektledaren från åhörarna. Deltagarna vid konferensen Publiken var som önskat bred, med allt från politiker, tjänstemän, verksamhetschefer, vård/omsorgspersonal, coacher, ungdomar, studenter till småföretagare, skogsägare, jordbrukare med flera. En deltagarförteckning från konferensen har upprättats, och finns tillgänglig på projektets hemsida; www.hogg.se Projektet Hälsa över gröna gränser 2009-2011 sökte samarbetspartners under seminariet: Projektet fann genom seminariet 7 personer som visat intresse för gröna välfärdstjänster. Projektet sökte under seminariet den 22 okt 2009 personer och företag som är intresserade av att sälja gröna välfärdstjänster. Under seminariet fann projektet 27 personer som visat intresse för nyhetsbrev. Projektet sökte under seminariet den 22 okt 2009 personer och organisationer som har intresse för ämnesområdet och vill följa projektet under åren med nyhetsbrev. DELTAGARINFORMATION 1.Kön? (som medverkade som åhörare vid konferensen) Kvinnor: Män: 62 pers 13 pers 2. Ålder? 15-24 25-35 36-50 51-65 + 65 1 pers 5 pers 14 pers 14 pers --- 3. Sysselsättning? Studerande Egen Offentligt Privat Ej svar företagare anställd anställd 6 pers 15 pers 19 pers 7 pers --- 4. Är du skogsägare? Ja Nej Ej svar 15 pers 18 pers 1 pers 10
5. Om du svarat ja på fråga 4. Är du intresserad av ytterligare näring av din skogsfastighet i forma av gröna välfärdstjänster? Ja Nej Vet ej Ej svar 7 pers 3 pers 4 pers 1 pers Kommentar: En person som ej är skogsägare uppger att hon/han är intresserad av näringsverksamhet i sin trädgård. FÖRELÄSARE & FÖRELÄSNINGAR 6. Vilket helhetsintryck de har fått från seminariet? Dåligt Mindre bra Ganska bra Bra Mycket bra Ej svar --- --- 2 pers 11 pers 16 pers 5 pers 7. Viktigaste intryck av dagen? Driftighet, inspiration och framtidstro Bra variation på föreläsare Mycket pyrande kunskap föregångare nya sätt att leva och verka. Bra mat. Fika ok. Förmiddagen mycket intressant. Eftermiddagen intressant. Högbygård intressant. Motala kommun bra att någon vågar. Bra att Mora kommun är öppen för gröna tjänster. Möjligheter Mycket ny positiv input av mixen med föreläsare Fått ny kunskap och inspirerats till nya idéer info från; LRF, Motala kommun och Högbygård Det är härligt att höra hur mycket djur och natur betyder. Att få höra om Orsainitiativet. Mycket bra! Bra upplägg, planering och bra föreläsare. Mycket idéer, inspirerande, informativt. Grön omsorg, Motala Trevligt, avslappnat. Organisationen fungerade bra. En bra mötesplats! Att det finns så många bra projekt och företag. Viljan hos individen för individen. Att se möjligheter i stället för hinder! Inspirerande människor ger tillförsikt att dörrar öppnas i framtiden inom hälsofrämjande miljöer, däribland trädgård. Motala kommun/högbygård Orsainitiativet/Högbygård otroligt att det finns sådana fantastiska människor som vill göra sådana insatser för sina medmänniskor. W7 presentationen. Att det sakta men säkert börjar hända något i Sverige! Synd att det ej var fler från Älvdalens kommun. Nu vet jag vad W7 är. Att det finns mycket man kan göra. Informativt, mycket bra blandning av teori och praktik. Viktigt att intresset ökar för Hälsa över gröna gränser. Inom kommun, skola och omsorg kanske samhället är på rätt väg nu. Den positiva stämningen och attityden som de olika föredragshållarna förmedlade. Nya idéer. Att det går att komma fram med det man vill bara man får inspiration och bra samarbete. För mig personligen som Naturhälsopedagog och rehabkonsulent i Finsam är jag ännu mer övertygad att jag arbetar rätt och vill mera. 11
8. Synpunkter på föreläsare och föreläsningar I utvärderingarna skriver åhörarna att dagen varit inspirerande och de är mycket positiva till föreläsningarna! Men åhörarna påpekar också att några av föreläsarna fick för kort tid i programmet och man skulle vilja höra mera. Det åhörarna vill höra mer om är t.ex. hur man skall gå tillväga med upphandling inom ämnesområdet, om finansiering och om Finsam:s verksamhet som erbjuds i dag. 9. Område som saknades bland föreläsningarna? 6 personer har svarat Nej på frågan. Förslag att bilda grupper med tanke på nätverksbyggande Skogsfastigheter. Hade gärna sett konkreta exempel inom detta område. Hälsa över gröna gränser inom barnverksamhet Konkret vilken kunskap en enskild behöver för att starta, och alternativ om man ej har en gård. Inget för dem med skogsfastigheter utan gård och lantbruk. Enbart intressant om man har djur. Hur kan företag sälja in sin verksamhet till köparna. Inriktning trädgård. Hur man startar ett företag. Som kanske inte är kopplat till egen gård och skog. Projekt för invandrargrupper. Luft Invandrarna, flyktingarna, hälsa, natur naturens nytta för alla Ja, att BUF får visa sig tydligare Tor ej det. Mer ekonomi under alla föredrag. Geografiskt. Gärna något exempel från icke nordiska länders gröna omsorgsverksamhet. 10. Hinder med gröna välfärdstjänster? Penningfrågan Kommunernas dåliga ekonomi. Vem har ansvaret. Försäkringar. Skaderisker. Bara möjligheter. Upphandling Hur får man kommun, landsting, skola att nappa? Miljö och hälsa. Hindret är att så många är helt främmande för detta. Ut med info, inspiration, forskning till ALLA. Att våga Marknaden just nu verkar liten utifrån offentlighetens dåliga ekonomi och att de inte vågar prova nytt. Okunskap hos beslutsfattare i kommunen. Få ut. Svårt att övertyga beslutsfattare. Ekonomi, att få alla att dra åt samma håll. Vintern Egentligen inga hinder. Risken att naturen blir överexploaterad? Om den kan bli det? Regelverk Efter dagen låter det mycket bra. Det gäller att man anpassar verksamheten efter behoven. Politiska viljor och okompetens. Bara fantasin kan sätta gränser. Ekonomi Byråkrati och avundsjuka. Möjligen byråkrati och lagen om offentlig upphandling Svårt att få kommuner och landsting att satsa och betala för sådana tjänster. Viktigt med 12
evidens. Alla regler exempelvis godkända kök, byggnader och andra utrymmen. Kommuners inställning. Skall man kunna vända sig i pengar medan privata företag får stöd/bidrag. Transporter. Nej Lagar och förordningar. 11. Möjligheter med gröna välfärdstjänster? Rehab, omsorg, kriminalvård, ungdomar mm De vinster med både mänskligt såväl som ekonomiskt perspektiv som dessa tjänster kan ge. Hur mycket möjligheter som helst. Förbättrar innehåll och kvaliteten i vård och omsorg. Bredda verksamheten Starta företag. Att använda mina kor och getter som redskap. Oändliga. Stor variation på vad man kan göra. Ge goda exempel till chefer som är potentiella uppköpare. Verkar inte finnas några begränsningar, utan allt är möjligt. Även utveckla terapigårdar, rehabträdgårdar. Dessa har ju enligt forskning på Alnarp bra resultat. Gestalta trädgårdar vid särskilda boenden och demensboenden. Ser bara möjligheter. Involvera industrin, hitta gemensamma nämnare. Alla möjligheter. Att i preventionssyfte låta kommande generation få kunskap och upptäcka vikten av och livskvalitet med inslag av natur, skog och mark. Kostnadsbesparingar och bättre hälsa. Många många. Både brukare och personal mår bättre av att vara i naturen och göra saker med händerna. Bara möjligheter. Stora möjligheter med att få igång yngre grupper som får ett samband med hälsa och natur. (skolor, dagis, särskilt särskolan) Nästintill oändliga. En lisa för själen för båda parter. Många hälsoaspekter. Dygnsrytm och rutin. Känsla att göra något nyttigt. Ökar småföretagande, människors arbetslöshet. Levande landsbygd. Skapar nya arbetstillfällen. Vi får levande gårdar och skogar. Ta vara på naturens resurser. En sorts återgång till ett natur resursrelaterat leverne. Landsbygdsutveckling. Möjligt att fler skall bry sig, arbetslösa kunna få jobb. Kommuner måste öka sitt deltagande i gröna välfärdstjänster. Massor Det är framtiden. Fler människor i arbete och sysselsättning. Ge självförtroende. 13
12. Om det fanns en studiecirkel för gröna välfärdstjänster, skulle du vara intresserad av att delta? Ja Nej Kanske Ej svarat på frågan 23 pers 2 pers 5 pers 4 pers Kommentarer: Beror på upplägg och var den ligger. Ja, om uppdragsgivare som kommunanställda t.ex. skolchefer och landstingsanställda är med. Ser det som ett sätt att skapa mötesplatser för att eventuellt hitta samarbetspartners. 13. Vad vill du lära dig mer av inom ämnesområdet Utbildningsförslag Erfarenhetsutbyte med andra Gröna välfärdstjänster för skogsägare Hur man når ut med sin tjänst. Vad kan man kräva i ersättning (allt möjligt) LOV, affärsutveckling. Friskvårdsmöjligheter, arbeta i förebyggande syfte. Affärsdelen. Upphandling med exempel. Marknadsföring. Vilka aktörer finns i dag som arbetar med gröna välfärdstjänster och på vilket sätt arbetar de. Affärside Om finansiering och ansökningar av olika bidrag. Hjälp med kompetensutveckling, att nå mål med just det jag vill med den iden jag har. Projektplanering. Ekonomi. Kontakter. Projekt. ESF. Integrering, invandrare. Naturvård ökad kompetens inom konkret ämneskunskap exempelvis friluftsliv. Ekonomi Samverkan Det är sånt som man får se allt eftersom verksamhetn växer. Man ser vad det finns för behov. Hur man börjar med detta. Vet inte riktigt i dagsläget. Prova på olika aktiviteter, eventuellt en workshop med idéer på aktiviteter, kontaktbank inom olika yrkeskategorier. Paketering av tjänster/produkter Tillvägagångssätt, uträkning av LS-ksotnader. Start och uppföljning. Eventuellt studiebesök. Jag är sugen på att gå kvalificerad yrkesutbildning till Naturhälsopedagog. 14. Övriga synpunkter och förslag Positivt med allt som händer inom området. Bra att öppna ögonen för vilken resurs gårdarna sitter på. Fäbodar. Kunde bara vara med under eftermiddagen Det behövs ett nationellt centrum för allt som rör grön omsorg, rehab, pedagogik och andra gröna hälsofrämjande verksamheter. Liknande Eldrimner. Det finns och görs mer än vad vi tror. Hur är intresset hos Region Dalarna, kommuner, landsting för gröna välfärdstjänster? Jätte bra föreläsningar över lag. Mycket väl förberett. Är helnöjd. Tack för en mycket givande dag. Fler liknande seminarium, gärna 2 ggr/år. Utbildning mot grön omsorg, vad och vart finns detta? Trevligt! Tack för en bra dag! Tack för en bra och inspirerande dag! 14
En väldigt givande dag. Tack för en bra dag. Bra upplägg, bra lokaler. Bygg lokala nätverk för utveckling av nyttigheter mellan kommuner, vård/omsorg, skola och entreprenörer. Ett starkt lokalt engagemang - lättare kontakter mellan landsting, kommuner och företag. Öka medias deltagande, exempelvis radio, tv, tidningar. Tack för ännu en lärorik och bra dag. Vill jobba med ungdomar och smådjur i skogen + bokstavsbarn. Vid pennan; Susanne Pihiven Skogsstyrelsen Norra Dalarnas distrikt Projektledare för projektet Hälsa över gröna gränser 2009-2011 Tfn. 0250-59 51 09, E-post: susanne.pihiven@skogsstyrelsen.se 15