Diktaturen i Kina & demokratin i Sverige! 1
Innehållsförteckning Inledning... 3 Framställning... 3 De demokratiska rättigheterna... 3 Statsskick och regering... 3 Statsskick... 3 Regering... 4 De demokratiska rättigheterna för folket i Kina... 4 Partier i Kina... 4 Valsystem i Kina... 4 Yttrandefrihet och informationsfrihet... 5 Rättssäkerhet, dödsstraff och offentlighetsprincipen... 5 Rörelsefrihet, mötesfrihet och demonstrationsfrihet i Kina... 6 Religionsfriheten i Kina... 7 Kinas politiska historia... 7 De mänskliga rättigheterna i Kina... 9 Diskriminering av kön och sexualitet... 9 Rätten till en tillfredsställande levnadsstandard, sjukvård, utbildning och arbete... 10 Rätten för kvinnor och barn... 10 Konsekvensanalys... 11 Diskussion och slutsats... 13 Källförteckningar... 13 Johan-Mathias Sommarström (2011) Bakgrund: Liu Xiaobo Nobels fredspristagare 2010, Sveriges Radio 11 oktober http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx? programid=3304&grupp=6240&artikel=4089992, hämtad: 2013-10-24... 14 Källkritisk värdering... 14! 2
Inledning I denna uppsatts så kommer jag att jämföra de demokratiska och de mänskliga rättigheterna mellan Sverige och Kina för att tydligt framhäva ländernas skillnader och se om det finns några likheter mellan dem. När jag hittat information jag anser är trovärdig så kommer jag att gå tillbaka några år historiskt för att se om det finns en anledning till att Kina styrs som det gör. Jag kommer även redogöra för på vilket sätt befolkningen hanterar landets politiska styre, om det finns någon aktiv motsägande organisation eller liknande. Anledningen till att jag valde att jämföra Sverige med just Kina är för att det är en av världens mest framgångsrika och mäktigaste länder just nu. Landet är känt för att ha störst utvecklad teknik och ekonomi, frågan är: har de en lika stor utvecklad demokrati? Framställning De demokratiska rättigheterna Sverige samarbetar med de demokratiska rättigheterna som kräver att alla ska ha yttrande och åsiktsfrihet, frihet uttrycka åsikter i tal, skrift eller bild. Religionsfriheten, att ha rätt att tro på vilken religion man vill. Informationsfrihet, att ta del av andras yttranden, samt mötesfrihet och demonstrationsfrihet, att kunna mötas med andra och deltaga i demonstration. Man ska även kunna rösta på vilket parti man vill inom ett flerpartisystem och med majoritetsprincipen, att beslut tas utav majoriteten av folkets röster. Rättigheterna kräver även att man ska kunna ta del av vad regimen beslutar med offentlighetsprincipen, ha rättssäkerhet och rörelsefrihet, kunna ta sig vart man vill inom landets gränser och ha rätt att vara skyddad mot övergrepp eller liknande. Kina har under åren utvecklats inom de demokratiska stegen men har en bit kvar att gå. Rättsystemet genomgår en förändringsprocess och stora arbeten läggs ner på att få lagstiftningen mer likt en internationell standard. För individer är valfriheten och möjligheten till att bestämma över sitt egna liv större än någonsin, dock långt ifrån lika stor som i Sverige. Kina har stora brister när det kommer till rättssäkerhet och skyddet för de mänskliga rättigheterna. Statsskick och regering Statsskick Kina är en folkrepublik, tillskillnad från Sveriges monarki, och har en diktator som statschef. Den 14:e mars 2013 utsågs generalsekreteraren för det ledande partiet Kommunistpartiet (KKP) till diktator, Xi Jingping. Makten ligger inte i diktatorns egna händer utan hos en grupp av KKP's högsta ledare. Det är på grund av detta som Kina inte! 3
klassas som en ren diktatur då diktaturer annars styrs utav en ensam ledande diktator. KKP leds utav premiärministern Li Keqiang, vald utav Nationella Folkkongressen (NFK), symboliska parlament och motsvarande Sveriges regering och riksdag. Regering Li Keqiang leder även regeringen som har i uppgift att utse statsråd och president. Vilka som ska sitta i regeringen ska avgöras utav NFK, där även partimedlemmar från KKP sitter. Skillnaden mellan Kina och Sveriges regimen är att Sveriges regering verkställer vad riksdagen kommer fram till, medan Kinas regering i stort sätt styr landet helt och hållet. Den kinesiska konstitutionen antyder att makten ligger hos folket och parlamentet, dock så är det KKP som har den avgörande inverkan i Kinas politik. NFK har kort sagt i uppgift att acceptera de beslut som KKP tar, vilket de alltid gör. De demokratiska rättigheterna för folket i Kina Partier i Kina Kina har ett enpartisystem med endast ett styrande politiskt parti, KKP. Partiet är världens största med fler än 82 miljoner medlemmar och bildades år 1949. Det finns åtta andra partier som arbetar för ett mer demokratisk land, de flesta av partierna bildades innan KKP, men inget av partierna kan komma att jämföra sig med den makt som KKP har. 1998 gjordes ett försök att bilda ett verkligt oppositionsparti, Kinas demokratiska parti, men det stoppades och de ledande företrädarna fängslades. Att Kina endast har ett parti som har möjlighet att styra landet går emot de demokratiska rättigheterna som tyder på att ett demokratiskt land ska ha ett flerpartisystem. I Sverige har vi till exempel åtta partier i riksdagen, och otroligt många utanför. De största skillnaderna mellan partierna i Sverige och Kina är alltså, förutom att de står för olika saker, att folket har många partier att välja mellan och att rösta på, alltså kan Sverige se ganska olika ut beroende på vilket parti som blir vald. Kina däremot har i över 50 år haft KKP som enda ledande parti och folket har inte möjlighet att få ett annat parti med andra lagar än KKP. Valsystem i Kina Eftersom att KKP beslutar det mesta så saknar folket i Kina fria val. Den enda möjligheten för folket att rösta är när man ska välja ledarmöten i Nationella Folkkongressen, ett val som sker regelbundet var femte år utav kinesiska medborgare på minst 18 år och där den som får flest röster blir vald. De utvalda ledarmöten styrs sedan av KKP. När landet ska välja president så väljer KKP ut en mer omtyckt kandidat och en mindre omtyckt som NFK ska kunna rösta på. NFK väljer då såklart att rösta på den mer omtyckta kandidaten som KKP valt ut, som då kan bli president. Trots att det finns tecken på inspiration från de demokratiska rättigheterna som till exempel majoritetsprincipen och regelbundna val inom valsystemen i Kina så räcker det inte med att utesluta något för att få landet att verka demokratiskt. Att landet är ett enpartisystem är en stor nackdel när det gäller demokratin. Partiet har, som bevisat, möjligheten att styra över! 4
nästan vad som helst. Valsystemet är ett exempel och visar på hur lite folket har att bestämma i landet, vilket är en stor skillnad till hur det går till i Sverige där folket har stor möjlighet att tycka till och röstar fritt. Yttrandefrihet och informationsfrihet Kina är kommunistiskt och har en socialistisk ideologi. Det menar att man vill att alla människor ska vara lika mycket värda och man vill få bort de stora klyftorna och spänningarna mellan klasserna i samhället som uppstått under de senaste åren. Att alla ska ha gemensamhet och tycka lika kan man anse vara bra, men tänk om någon inte håller med om vad ledarna i landet bestämmer? Hur enkelt är det att säga emot i ett land som inte är demokratiskt? Som jag tolkar det, så blir det ännu tydligare att KKP vill vara störst och ha all makt och att ingen medborgare ska kunna sticka ut och påverka resten av befolkningen. Socialismen grundar sig på bra tankar, för att exempelvis dra likheter nämner jag Sveriges parti Socialdemokraterna som har ungefär samma grund som KKP, att folket ska vara jämställt. Dock är KKP mer extremt och är vad jag skulle säga ett socialistisk styrande som går över gränsen. Yttrande, tryck och åsiktsfriheten i landet är inte stor, trots det är den större än någonsin tidigare. Man kan nu diskutera politiken, men ifrågasätter man något som KKP står för så får man ta konsekvenser. Tryckfriheten är begränsad även den. Trots att Kina har blivit mer öppen för omvärlden så blir fakta förvrängd och all kritik mot KKP censurerat inom media som tidningar och internet. Det begränsar även informationen som sprids i landet och därmed informationsfriheten, friheten att ta del av andras yttranden. Sverige är ett land med stora yttrande och åsiktsfriheter, samt friheten att sprida information, trycka bilder och texter med budskap och känslor. Vi hittar information och kritik om politik på internet och i tidningar hur lätt som helst. Vi blir även uppdaterade och får ta del av vad som diskuteras och beslutas i regimen, tillskillnad från Kina där offentlighetsprincipen inte är stor. De stora kontrasterna mellan Kinas och Sveriges rättigheter visar på hur demokratiskt och fritt Sverige verkligen är och hur lång bit Kina har kvar för att nå dessa demokratiska mål. Rättssäkerhet, dödsstraff och offentlighetsprincipen Rättssäkerheten har blivit allt bättre i Kina under åren men är inte heller fullkomlig. Medborgare som upplever att deras rättigheter blivit kränkta har nu möjlighet att lämna in klagomål till särskilda kontor som finns över hela landet. Enligt kinesisk lag är fysisk tortyr förbjudet och tillgång till advokat och domstol är bättre än tidigare, dock långt ifrån bra. Endast omkring 30 procent av alla åtalade får tillgång till rättegångsbiträde eller advokat. Trots att Kinas säkerhet har bättrats så är det många fall som inte löses i domstol, varpå gärningsmän då inte tillfångatas. I Sverige får ingen använda våld, inte heller de ledande politikerna, men i Kina är det annorlunda. Trots lagen mot tortyr så förekommer det straffrihet för högre ledare, deras familjer och poliser i vissa fall när de blir skyldiga för övergrepp. Att tortyr och våld sker i! 5
fängelsen är också vanligt. Vad hände med att alla skulle ha samma rättigheter och vara lika mycket värda i det socialistiska landet? Såklart gäller det inte för dem som arbetar för fängelse eller det ledande partiet, en regel som inte skulle ske i vår nutida Sverige. Den Kinesiska regeringen offentliggör inte heller antalet verkställda eller avkunnade dödsdomar, och även det visar att offentlighetsprincipen i Kina inte finns. Enligt Amnesty International så är Kina ett av de länder i världen som avrättar flest människor i världen och som har avrättat människor som dömts för brott som i en del fall inte haft någon koppling till våld, exempelvis ekonomiska brott och handlingar som enligt internationell demokratisk rätt inte ska betraktas som brott överhuvudtaget. Något av de största skillnaderna mellan Sverige och Kina skulle jag säga är att Kina fortfarande använder sig av dödsstraff för flera tusentals människor, hela 2790 dödsdomar under år 2006, tillskillnad från Sverige som avskaffade dödsbrott på 1920-talet. Sverige är väldigt strikt när det kommer till rättssäkerhet, speciellt i jämförelse med Kina. Människor får inte ta del av allt som händer där, medan vi i Sverige informeras varje dag om brott och misstänkta gärningsmän. I Sverige skulle ingen politiker eller liknande ha straffrihet, och dödsstraff inträffas inte nuförtiden. Mycket som är allvarliga brott i Sverige pågår dagligen i Kina utan att det syns och läggs märke till. Rörelsefrihet, mötesfrihet och demonstrationsfrihet i Kina Rörelsefriheten har ökat extremt och under de senaste åren har det blivit mycket lättare för många kineser att resa utomlands och inom landets gränser. Dock förnekas de resor som bedöms vara politiskt känsliga. Mötesfrihet och demonstrationsfrihet är begränsat i landet. På senaste tid har många organisationer som arbetar för olika rättigheter i samhället blivit registrerade och relativt självständiga från statlig kontroll, vilket förutsätter möjligheter att mötas och diskutera åsikter med andra. I Kinas grundlag beskrivs Medborgare i Folkrepubliken Kina har rätt till frihet att tala, pressfrihet, församlings- och mötesfrihet och demonstrationsfrihet. Det har visat sig att alla dessa friheter är klart begränsade för Kinas invånare. Kritiserar man Kinas lagar och sätt att styras på så blir man straffad, alltså tas demonstrationsfriheten och mötesfriheten på egen risk. Det positiva med Kinas politiska förbättring är att man nu tillåter folk att resa ganska fritt både inom och utanför landets gränser, vilket vi även får här i Sverige. Men trots att Kina förbättrats under åren så är det ännu inte ett fritt land. Demonstrationer är lagligt att genomföra med tillstånd av polisen. Dessa tillstånd sker dock inte ofta. Ändå är det många som demonstrerar i Kina. En man som demonstrerat och yttrat sina kritiska tankar om regimen vid namn Liu Xiaobo, som blev tilldelad nobels fredspris år 2010, är ett exempel på en man som kämpat för demokrati och mänskliga rättigheter och som har blivit fängslad ett flertal gånger. Även här visar Kina hur olika dess styre är gäntemot Sveriges. Sveriges medborgare fängslas inte på grund av demonstration och yttrande om egen åsikt, varken om det skulle gälla demonstrationer för folkets demokratiska rättigheter eller diktatiskt styrande i landet. Sverige tillåter demonstrationsfrihet och mötesfrihet, eftersom att vi har ett mycket friare land där folket har rätt att bestämma, inverka och göra skillnad.! 6
Religionsfriheten i Kina Religionsfriheten är för konstitutionen sedan 1982 garanterad när det gäller de fem religionerna buddism (majoriteten av befolkningen tror på budismen) taoism, islam, katolicism och protestantism, som alla officiellt erkänns av den kinesiska staten. Landet har alltså även en begränsad religionsfrihet. Religionsfriheten innebär att man ska få tro på vad man vill och konvertera till en annan tro om man vill. Trots att katolicism och protestantism är erkänt av staten så är kontakter med påven för katolikerna förbjudet och anhängare av katolska samfund och protestantiska huskyrkor utsätts regelbundet för förföljelse och trakasserier. Friheten att inte diskrimineras eller liknande oavsett tro finns inte inom landets gränser. Trots religionsfriheten så måste man vara ateist för att vara medlem i KKP eftersom religionen ofta inte passar med det kommunistiska styret. Sverige har inom lagen religionsfrihet och alla får utöva den tro man vill, likheterna mellan Kina och Sverige när det gäller religion är att båda har religionsfrihet, skillnaden i det ämnet är dock att Sverige tillåter alla religioner och på det viset är mer fritt, vi utesluter exempelvis inte judendom eller den ortodoxa kristendomen som Kina gör och det är olagligt i Sverige att diskriminera folk, även om de har en annan religion än en själv. Kinas politiska historia Så varför ser Kinas regimen ut som det gör idag? Varför är landet socialistiskt och kommunistiskt? För att förstå det måste vi backa några år tillbaka i Kinas historia. På 1900-talet störtade kejsarhuset då Xinhairevolutionen ägde rum. Revolutionen slutade med en president som styrde landet och så blev republiken född i det allt modernare Kina. Senare kom det kommunistiska tänkandet att ha överstyre och 1949 blev politikern Mao Zedong diktator och ordförande för Kommunistpartiet, född 26 december 1893 och död 9 september 1976. Hans makt växte och i ett försök att öka produktionen för industrin och jordbruket startades "Det stora språnget" år 1958. Maos planer misslyckades dock och över 36 miljoner kineser svalt ihjäl, mer än dubbelt så många som stupade under det första världskriget. Men massmordet tystnades ner och senare kom Mao Zedong att upphöjas till en närmast gudomlig status. Men det var också nu som en större del av Kinas befolkning började ifrågasätta den socialistiska väg diktatorn slagit in på. Mao Zedong kom att bli en av historiens värsta diktator med all makt och flera miljoner människors liv i hans händer.! 7
Mao Zedong, bildkälla: Google Kinas inspirerades utav den sovjetiska regimen och Sovjetunionen blev tydligt en förebild för landet. År 1953 tog Kina efter med femårsplaner som skulle göra ekonomin i landet mer utvecklat och efter bara ett par år drevs socialiseringen av samhället igenom, 1956 hade i stort sett hela jordbruket kollektiviserats och även företagen socialiserats. Maskinindustrin och tillverkning av konsumentvaror är några industrier som började växa stort. När Mao Zedong avled år 1976 fick Deng Xiaoping efterträda som Kinas ledare. Deng påbörjade successivt en väg mot kapitalism och Kinas ekonomi har sedan dess vuxit enormt och är idag världens näst största, efter USA. Reformpolitiken har arbetat för att öppna omvärlden för Kinas handel och investeringar. KKP har efter alla dessa år fortsatt med sin diktatur och den kommunistiska ideologin samt femårsplaner i syfte att göra Kina allt rikare och mäktigare. Detta troligen på grund av att partiet fick en sådan stor makt på 50-talet med dessa samhällsförhållanden och för att kommunismen levt vidare. Därför ser landets regimen alltså ut som det gör idag. Är det möjligt för Kina att någonsin bli demokratiskt? Jag tror att så länge KKP har makten så kommer Kina att vara en demokratisk diktatur. Landet försöker att nå internationella politiska principer men med KKP som makthavare så tvivlar jag på att landet någonsin blir demokratiskt, trots att jag anser att Kina borde inspireras av demokratiska medarbetande länder inom FN som till exempel Sverige eller England. En annan fråga jag ställer mig är hurvida Kinas politik kan komma att påverka andra länder runtom i världen i framtiden. Är det så att Kina i jakt på ännu mer makt kommer att utvidga sina gränser i framtiden och därmed sprida den folkrepubliska socialismen till andra delar av världen? Det skulle kunna resultera i en mycket orolig värld och möjligtvis ett tredje världskrig.! 8
De mänskliga rättigheterna i Kina De mänskliga rättigheterna är universella och gäller alla människor oavsett land, kultur, religion och sammanhang. Alla människor ska vara födda fria, ha lika värde och samma rättigheter. Sverige står för de mänskliga rättigheterna och för allt vad de innebär. Deklarationen om de mänskliga förklarar vad alla 30 artiklar står för, bland annat att alla människor har rätt till fria liv och att man inte ska diskrimineras oavsett kön, religion, sexualitet, nationalitet osv. Även att ingen har rätt att plåga, misshandla eller äga en annan människa, att man inte ska bli fängslad eller straffad utan anledning eller bevis och att domstol ska finnas till hjälp och vara offentlig i ett land. Alla har även rätt till att vara medborgare, att gifta sig och skaffa barn, att ha rätt till utbildning och tillräckligt med pengar för att kunna leva och för att få sjukvård. Samt att alla ska ha religionsfrihet, rörelsefrihet, yttrande och åsiktsfrihet. Efter den kraftigt ökande ekonomin i Kina så kvarstår nu oro och stora skillnader mellan fattiga och rika medborgare. Det är en av anledningen till att Kina bryter mot många regler inom de mänskliga rättigheterna och en del av dem finns inte ens med som grundlag inom staten. Diskriminering av kön och sexualitet Diskriminering av kön och sexualitet är något som inte bara sker i Kina, det är även något demokratiska länder fortfarande kämpar med för att förhindra. Händer det i Sverige och i vissa andra europeiska länder så sker det mestadels mellan individuella personer och inte från ledande politiker eller liknande. Tillskillnad från Sverige så var homosexuallitet betraktat som ett olämpligt beteende i Kina från staten fram till 1997. År 2001 betraktades homosexuallitet inte längre som en psykisk sjukdom och idag är homo- bi och transsexualitet mer öppet än vad det någonsin varit i Kina. Detta är ännu ett exempel som visar den långsammare utvecklingen i Kina som i många år innan diktaturen levt väldigt isolerat. Diskriminering av kön är förbjuden enligt Kinas lag och rätten till lika lön ska garanteras. Trots det så är kvinnor underrepresenterade i det politiska systemet och endast 20 procent av KKP s medlemmar är kvinnor. Om det beror på slumpen eller diskriminering är svårt att avgöra. En personlig tanke är att eftersom KKP går emot många andra regler i det Kinesiska samhället så är det möjligt att de även går emot diskrimineringslagen av kön inom de mänskliga rättigheterna. Likheten är iallafall att både Sverige och Kina i regel kämpar för ett mer jämställt samhälle när det kommer till kvinnor och män. Skillnaden gällande sexualiteten i länderna är att det inte finns något särskilt förbud mot diskriminering av homo, bi eller transsexuella i Kina, vilket det gör i Sverige. Alltså bryter Kina mot de mänskliga rättigheterna som tyder på att ingen ska diskrimineras oavsett sexualitet.! 9
Rätten till en tillfredsställande levnadsstandard, sjukvård, utbildning och arbete Dessa mänskliga rättigheter har likt en del andra utvecklats stort de senaste åren. Tack vare utvecklingen av den ekonomiska standarden i Kina de senaste 30 åren så har mer än 300 medborgare lyfts ur fattigdom och stora delar av folket kan nu leva ett liv mer likt västvärdens standard. En medborgare nu ha rätten till en tillfredsställande levnadsstandard, vilket innebär bland anant rätt till skydd, att äga mark, bästa uppnåelig hälsa, utbildning och arbete. Rätten till vård är en av landets stora positiva framsteg som skett de senaste åren. Under tiden då Mao styrde hade landet ett bristfälligt hälsovårdssystem och fram till 2007 hade bara en tredjedel av befolkningen sjukförsäkring och många hade inte råd med sjukvård. Hälsovården har bättrats, den är inte gratis men en medborgare har idag råd med vård och sjukhusbesök. Sjukvården är inte heller helt gratis i Sverige, dock är allmän sjukvård betalningsfritt över en viss summa i Sveriges samhälle. Utbildningsnivån i Kina har höjts kraftigt under se senaste åren. Fram till 1949 var utbildning något som nästan endast fanns tillgängligt för överklassens barn, nu har alla rätt till att gå i grundskola. Dock är tillgången till utbildning i Kina betydligt bättre för stadsbefolkningen än för personer som bor på landsbygden, av den anledning att stadsbefolkningen har bättre ekonomi och kan betala mer för undervisningen. Formellt finns det inga avgifter för undervisningen under de första nio obligatoriska skolåren men det är vanligt att skolor tar betalt för exempelvis läroböcker, försäkring och skoluniformer. Åren efter grundskolan anpassas för elever efter hur mycket betalt familjer ger till undervisning. Anledningen till att Kina försöker satsa på undervisning, speciellt de första obligatoriska skolåren, är troligen för att öka antalet läs och skrivkunniga i landet för att flera ska kunna jobba och därmed arbeta för en bättre utvecklad ekonomi. Det finns fortfarande ett stort antal fattiga medborgare i landet. Dessa rättigheter må inte vara helt fullbordade och det kan komma att ifrågasättas hur strikt Kina verkligen är när det gäller att landet ska leva upp till exakt allt vad rättigheterna innebär, men att de finns är en possitiv sak som hjälper landet att få en bättre levnadsstandard och att utveckla medborgarnas rätt i samhället. När det kommer till dessa rättigheter som rätten till sjukvård, arbete och utbildning osv så är dem vad jag tror inte allt för olika rättigheterna Sverige går efter. I Sverige har alla rätt till att arbeta, få sjukvård, en tillfredsställande levnadsstandard osv. Dock finns det såklart olikheter gällande dessa principer länderna emellan, exempelvis lever Sverige upp till dessa regler och lagar mer strikt och utan att göra vissa undantag. När det kommer till utbildningen så är en skillnad att Sveriges lag säger att utbildning är gratis. En möjlighet jag anser att alla bör ha för att underlätta för liv och framtid. Rätten för kvinnor och barn En kvinna ska, precis som mannen, ha samma rätt till jobb, utbildning, fria åsikter och val i livet enligt de mänskliga rättiheterna. Konstitutionen i Kina förbjuder nu sexuella trakasserier och våld mot kvinnor samt garanteras nu jämställdhet mellan kvinnor och män. Trots detta går man emot dessa principer och stora delar av de kinesiska kvinnorna,! 10
framförallt på landsbygden, saknar ekonomisk, politisk makt och möjligheten att kunna styra över sitt egna liv. Alltså blir inte alla behandlade efter de mänskliga rättigheterna. All China Women s Federation beskriver att våld mot Kinas kvinnor är ett stort problem i samhället och att 90 av offren för våld som förekommer i cirka en tredjedel av landets familjer är kvinnor. Arbetsmarknad och handel för prostitution förekommer även, inte endast för kvinnor utan också för barn. Andra grova brott mot mänskliga rättigheter i Kina är den så kallade ettbarnspolitiken som inskaffades runt 80-talet utav Deng Xiaoping som en temporär lösning i syfte att bromsa landets befolkningstillväxt. Ettbarnspolitiken innebar att ett par endast fick ha ett barn. Fick man fler barn så övergavs de av många familjer, speciellt om det var ett förståndshandikappat barn eller om barnet var en flicka. Detta eftersom att männen tydligt hade och fortfarande har mer makt i Kina. Ettbarnspolitiken lever ännu kvar men är inte lika strikt som förr. Nu har föräldrar som saknar syskon tillåtelse att ha två barn. Dock är det inte ovanligt att barn som inte blivit godkända av staten bortadopteras eller överges på gatan, i synnerhet flickor. Drygt en miljon barn beräknas enligt UNICEF vara hemlösa och leva på gatan. Det händer även att barn säljs till fabriksägare av fattiga föräldrar för en summa pengar eller mot ett lån och barnen sätts då för barnarbete. Detta förhindrar möjligheter för en stadig utvecklig och det går emot barnens rätt i samhället. Ett barn ska ha rätt till att få ett så bra liv som möjligt och att ha ett hem. Det förhindrar även kvinnlig majoritet i landet och inom politiken, samt begränsas också en kvinnas rättigheter i samhället. När det gäller utbildning så uppger UNICEF nu att Kina har målet att eliminera skillnader mellan pojkar och flickors inskrivning i skolan och majoriteten av de kinesiska barnen skrivs in för utbildning. Det är possitivt att landet har förbättrats när det gäller rättigheter för kvinnor och barn, men Kina har en lång väg att gå för att nå målet för ett mer jämnställt samhälle och för att likna Sverige och andra länder som står för kvinnornas och barnens rätt i samhället. Tillskillnad från Kina så ska i Sverige inga barn lämnas ute på gatan, det är något som sker väldigt sällan, och alla kvinnor har rätt till att inte bli misshandlade eller sexuellt trakasserade. Alla barn ska även ha samma rätt till att få gå i skolan, oavsett kön eller nationalitet osv, och något ettbarnspolitik existerar inte här i Sverige. Konsekvensanalys Hur reagerar Kinas befolkning på landets sätt att styra? Eftersom att tryck och yttrandefriheten är begränsad så är det svårt för folket att göra en inverkan på Kinas regim, men att många medborgare inte samtycker med politikerna inom det ledande partiet är ett faktum. Antalet människor som är med i en eller flera föreningar inom landet har ökat snabbt under de senaste åren. Inom vissa områden som miljö och kvinnors rättigheter finns många aktiva organisationer som kan betecknas vara relativt självständiga från statlig kontroll. Det är! 11
alltså nu lättare att diskret byta kunskap och åsikt med andra människor i Kina via organisationer, internet eller i andra sammanhang och det är tillfällen som ofta kan väcka vansinne i folk mot regimen. Konsekvenserna för Kinas strikta kommunistiska och socialistiska styre blir protester och demonstaioner från folket. Man får nog och trots att man inte får tillåtelse att demonstrera så sker demonstrationer ofta i landet. Detta är vad som länge har hänt och som vad jag tror kommer att fortsätta ske även i framtiden. Varje år inträffar många protestaktioner riktade mot myndigheterna. Storskaliga protester, så kallade massincidenter, uppskattades i antal vara omkring 90 000 år 2006. Många av protesterna som sker gäller upplevd social eller ekonomisk orättvisa i samhället eller omfattande miljöförstöring. De flesta häktas eller bestraffas i försök från regimen om att minska antal demonstrationer och protester i framtiden. Ett annat sätt att protestera mot regimen är att inte försöka förändra och påverka staten utan att istället lämna och emigrera från sitt land till ett annat där man finner sina mänskliga rättigheter tillgodosedda. Detta är något många kinesiska medborgare gör eftersom att de har möjlighet till det nuförtiden, tack vare den förbättrade ekonomin. Det är även någonting jag tror skulle hålla i längden. När jag tänker efter så är det lite som ett tyst sätt att demonstrera och det skulle trots allt ändå kunna påverka staten i ett land. Om större delen av Kinas befolkning skulle emigrera så skulle Kinas regim kanske inse att det är för att folket inte står ut längre och i hopp om att behålla sin makt och utvecklas så skulle staten kanske göra fler skillnader för att förbättra förutsättningarna för medborgarna i landet. Medborgare som lagligt flyttar har inte längre en skylldigeht för sitt land medans människor som demonstrerar i Kina fortfarande leds och styrs utav Kinas maktfulla regim. Hur vida det skulle vara troligt att majoriteten av Kinas befolkning i framtiden skulle flytta är nog dock inte så stor med tanke på att landet har en befolkning på flera miljarder, vart ska alla få plats? Det skulle resultera i tätare befolkning i västländerna. Å andra sidan skulle nog Kina inte ha något annat val än att då ändra på sin regimen. Eller skulle Kina kanske inte tillåta att fler medborgare flyttar ut ur landets gränser? På så sätt skulle varje medborgare vara fast i sitt eget land och Kina skulle åter igen mer likna en diktatur.! 12
Diskussion och slutsats För att sammanfatta de mänskliga och demokratiska rättigheternas likheter och skillnader i en slutsats har jag kommit fram till att Kina och Sverige kort sagt styrs på ett väldigt olikt sätt. Svergie som är ett rent demokratiskt land styrs inte utav en diktator, går inte emot varken de demokratiska eller mänskliga rättigheterna och arbetar för ett fortsatt demokrati. Kina däremot går emot de få rättigheter landet har accepterat och styrs fortfarande efter dent kommunistiska och socialistiska enpartisystemet. Svergie är en monarki och Kina en republik, de är varandras motsatser. Sverige och Kina har knappt några likheter inom politik, tack vare att nutida Kinas utvecklade samhälle inspirerats en liten del utav de rättigheter vi och andra länder i västeuropa har så går Kina att likna sig som en demokratisk diktatur. Det är dock den enda stora liknelse jag vill koppla länderna emellan, att titteln demokratisk diktatur innehåller just ordet demokrati. Sedan att det för mig inte innebär att Kina är en demokrati är en annan sak. Därför överväger ordet diktatur hela helheten av meningen demokratisk diktatur för mig. Jag ställer denna fråga igen, kommer kina någonsin att bli demokratiskt? Kanske om några hundra år, men sålänge KKP har övertaget om landet så tror jag inte att landet kommer att komma nära begreppet demokrati. Hur blir det i framtiden, borde Kina se diktaturen som ett hot? Eller borde diktaturen se det maktfulla Kina som ett hot? Källförteckningar Folkbildningsnätet. Kina makt och rätt. http://www.folkbildning.net/kina/kina-maktstyrs, hämtad: 2013-10-23 Mänskliga rättigheter. Mänskliga rättigheter i Sverige. http:// www.manskligarattigheter.se/sv/manskliga-rattigheter-i-sverige, hämtad 2013-10-22 Mänskliga rättigheter. Regeringskansliet, Utrikesdepartementen Mänskliga rättigheter i Kina 2007. http://www.manskligarattigheter.se/dynamaster/file_archive/ 080326/8ec25996416f0c1da81726a98b44da55/Kina_2007.pdf, hämtad: 2013-10-24! 13
Mänskliga rättigheter. Regeringskansliet, Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Kina2010. http://www.manskligarattigheter.se/downloadcountryreport/get/? f=dm5%2fasien+och+oceanien%2fkina%2c+mr-rapport+2010.doc, hämtad: 2013-10-27 Regeringskansliet. Kina. http://www.regeringen.se/sb/d/3822, hämtad: 2013-10-24 Sveriges ambassad. SwedenAbroad Om Kina. http://www.swedenabroad.com/sv-se/ Ambassader/Peking/Landfakta/Om-Kina/, hämtad: 2013-10-24 Unicef. UNICEF Annual Report 2012 for China, EAPRO http://www.unicef.org/about/ annualreport/files/china_coar_2012.pdf, hämtad: 2013-10-27 Johan-Mathias Sommarström (2011) Bakgrund: Liu Xiaobo Nobels fredspristagare 2010, Sveriges Radio 11 oktober http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx? programid=3304&grupp=6240&artikel=4089992, hämtad: 2013-10-24 Kina. Nationalencyklopedin http://www.ne.se/lang/kina/224961?i_whole_article=true, hämtad: 2013-10-26 Källkritisk värdering Äkthet Anledningen till att jag valde dessa sidor som informationskällor är för att jag tyckte att dem alla kändes som säkra källor. Nationalencyklopedins äkthet förlitar jag mig på, samt Unicefs, den svenska regeringens och De mänskliga rättigheternas hemsida eftersom att de är välkända organisationer och hemsidor. De andra källorna såg jag till att hitta vem det var som skrivit texten och om källorna stämde med andra källor som skrivit om samma ämne. Närhet i tid När det kom till dokumenten jag hämtade från Regeringskansliet och Utrikesdepartementet så använde jag mig av en äldre källa från 2007 där det står om Kinas rättigheter, samt den senaste källan jag kunde hitta från samma hemsida som var från 2010. Detta för att försäkra! 14
mig om att vissa lagar inte ändrats och att jag fått information om ny fakta som skett under de tre åren som gick mellan tiden då dokumentet från 2007 förnyades. I dokumenten står det klart och tydligt att man bör använda andra källor som inspiration när man letar efter fakta om Kinas rättigheter och inte endast använda Utrikesdepartementets fakta. Därför sökte jag mig runt på internet och hittade då bland annat folkbildningsnätet som är en av de nio största källorna jag använde mig av i denna uppsatts. (Andra sidor är sidor på internet som jag skumläst igenom för att hitta samma information jag skrivit om för att försäkra mig ännu mer om att jag hittat äkta information. Inget jag skrivit i denna uppsatts har jag inte hittat från olika mindre källor.) Beroende För att inte hitta förvrängda källor såg jag till att använda de största källorna från ickepersonliga texter, alltså mestadels faktatexter. Fakta från Folkbildningsnätet som visade på många negativa sidor från Kina såg jag till att kompensera med icke-personlig fakta från andra sidor för att inte få fel information och uppfattning om landet. Tendens Tendensen från artikeln är att förmedla en händelse och en känsla utifrån Liu Xiaobos händelser. Texten är även en beroende källa som bygger på Xiaobos egna förklaringar och tal. Att det är en pålitlig källa trots att en människa kan tala osanning är att Xiaobo är en känd person vars spår av handlingar finns kvar som bevis i Kinas stat och i andra intervjuer runt om i världen. Resten av de tendenser som finns från de andra källorna är att upplysa fakta och sprida sann information till världens befolkning. Kvarlevor och berättelser Jag använde mig av en bild på Kinas förra diktator Mao Zedong, bildkälla tagen från en av de tusentals bilder i Google. En kvarleva som en bild finns på en människa eller en händelse bevisar att fakta som skrivs eller sägs är sann. Visst kan kvarlevor och berättelser justeras i efterhand, som till exempel Hitlers dagbok som påstods vara en äkta källa på en kvarlevelse från Tysklands diktator, men tusentals bilder på Mao Zedong tagna med kameror på 50-talet då retuschering eller liknande inte existerade bevisar på att diktatorn verkligen fanns. Fakta som skrivits därefter är officiella händelser som skett utav diktatorn som gått i historien.! 15
! 16