TIGGERI. ÄLDRE I HEMLÖSHET sid 8-9 UTSATTHET. ett problem eller ett symptom? sid 3-5

STOCKHOLMS STADSMISSION NOVEMBER 2014 PG 90 03 51-8 WWW.STADSMISSIONEN.SE TIGGERI ett problem eller ett symptom? sid 3-5 ÄLDRE I HEMLÖSHET sid 8-9 UTSATTHET Artisten Rikard Wolff reflekterar och resonerar kring begreppet utsatthet sid 11 MI S S I O N: S T H L M. NOVEMBER. 2014 1

Hemlösheten kryper närmare vår egen tröskel Stockholms Stadsmission har följt hemlösheten i Sverige under väldigt lång tid. Vi ser nu en mycket oroande tendens: Hemlöshet handlar inte längre bara om människor som har farit illa i livet, som lever med psykisk sjukdom eller missbruk. Nej, hemlöshet handlar i dag om en samhällsutveckling som går åt helt fel håll. Den handlar om människors fattigdom. Personer som redan lever på små marginaler riskerar nu mer än någonsin att hamna i den yttersta formen av utsatthet - att inte ha en dörr att stänga om sig eller en säng att sova i. Tidigare har vi tydligt sett barn och unga som en riskgrupp, nu märker både vi och Stockholms stad att äldre börjar få det allt svårare ekonomiskt. Det är helt oacceptabelt. Hemlösheten kryper närmare vår egen tröskel. Alla har vi en mamma, en pappa, en mormor, en farfar. Det är dags att stockholmarna höjer rösten! När vi märker av små tendenser i våra verksamheter vet vi av erfarenhet att det tar ungefär 6-7 år innan politikerna börjar se riskerna, i det här fallet med äldres utsatthet och hemlöshet som följd av fattigdomen. Det måste finnas en tydlig beredskap och en handlingsplan för hemlöshet som tar hänsyn till bredden. Förslag på lösningar finns. Om det och Stockholms Stadsmissions nya hemlöshetsrapport med temat äldre kan ni läsa mer i detta nummer på sidorna 8-9. Möt också Stephanie som har blivit drabbad. Jag tror att allmänheten har svårt att förstå att äldres utsatthet har ökat kraftfullt på senare tid. Vi är invaggade i att vi har ett samhällssystem som tryggar vår existens, det gör att vaksamheten för hur politiska beslut påverkar en redan sårbar grupp är låg. Vi sitter på två olika sanningar och upplevelser. Många har fått det bättre, men många har också fått det sämre. Vi ser inte den andres sanning förrän den landar i vårt eget knä. I takt med att kollektiva lösningar har blivit individuella blir ansvaret för individens utsatthet individens eget. Samtidigt har människor olika förmågor att klara alla åtaganden själva. I det här numret gör vi även en djupdykning i tiggeriet på Stockholms gator. Frågan har debatterats och diskuterats livligt det senaste året. Det finns många myter om tiggeri, vi reder ut begreppet och lyfter fram människorna bakom som ger symptomet ett ansikte. Det är för dem din gåva behövs så innerligt väl. Människor med din generösa hållning ger andra hopp om förändring till ett bättre liv. Tack för att du finns med oss hela vägen. MARIKA MARKOVITS direktor KALENDARIUM OPERATION MEDMÄNNISKA 28 november Studenter och personal från Stadsmissionens skolstiftelse har sin årliga insamlingsaktivitet på gator och torg i Stockholm, då de samlar in pengar till personer som lever i hemlöshet och utsatthet. JULSERVERING GRILLSKA HUSET 29 november-14 december Månd-fred kl 10-15 och lörd-sönd kl 11-16 Grillska Husets fest- och konferensvåning på Stortorget 3 bjuder på julstämning och serverar smörgåsar och fikabröd som hör julen till. JULMARKNAD 6-7 december, lörd kl 11-16, sönd kl 12-16 Bullkyrkan, Stortorget 5. Härlig julstämning och fina produkter från vår second hand, REMAKE och Grillska Husets brödbod. ÅRETS GODASTE LUNCH 18 december, kl 11-14, Kungsträdgården Eldsjälarna Johan Turesson och Anders Sewerin bjuder åter in till julens godaste lunch. Stjärnkockar serverar gröt och skinksmörgås till människor i hemlöshet. För de som inte lever i hemlöshet kostar lunchen 100 kr och alla intäkter går oavkortat till Stockholms Stadsmissions arbete. Kom och ät årets godaste lunch! JUL I GEMENSKAP 24-26 december Immanuelskyrkan, Kungstensgatan 17 Jul i Gemenskap är ett alternativt helgfirande där alla är välkomna! God mat, musik och sång, julspel, julklapp och en öppen gemenskap. ÖPPET HUS PÅ KLARAGÅRDEN 8 mars 2015, Klara Västra kyrkogata 20B Klaragården firar Internationella kvinnodagen och 22 år sedan starten 1993. Under dagen hålls vernissage med försäljning av tavlor. Håll utkik på stadsmissionen.se för mer information. STOCKHOLMS STADSMISSION Årstaängsvägen 21C, Box 47073, 100 74 Stockholm ANSVARIG UTGIVARE: Marika Markovits REDAKTÖR: Lina Ekros, Andrea Ahlenius PRODUKTION: Rippler och Stockholms Stadsmission FOTO: Björn Wilde, Matton bildbyrå, Johner bildbyrå ILLUSTRATION: Ina Lindberg TRYCK: Edita Bobergs FÖLJ OSS PÅ FACEBOOK! Följ Stockholms Stadsmission på Facebook. Då visar du att du stödjer oss och får alltid den senaste informationen om vad som händer i våra verksamheter. facebook.com/stadsmissionen 2 MISSION:STHLM. NOVEMBER. 2014

TIGGERI ett problem eller ett symptom? Tiggeri har varit en stor fråga på mångas läppar och i media på senare tid. Stockholms Stadsmission är en av de organisationer som har störst erfarenhet av att möta EU-migranter som lever i utsatthet. Många kommer hit med stora förhoppningar om försörjning genom arbete, men verkligheten blir ofta en annan. Hur ser en tiggares vardag ut? Vad är sant och inte? Här reder vi ut begreppen. Stockholm har haft två stora tiggerivågor på senare tid. Den första i samband med att hemlösheten ökade stort under slutet av 80-talet/början av 90-talet och den andra som tog fart i början av 2000-talet när en ny grupp tiggare började synas på gatorna; personer från andra länder utan missbruk som sökte arbete till följd av ökad fattigdom och den fria rörligheten i Europa. - Det handlar om människor som hellre tigger än begår brott. Människor som vill vara hederliga, berättar Marika Markovits, direktor på Stockholms Stadsmission. Det debatteras nu om en lagstiftning som förbjuder tiggeri. Marika Markovits förklarar varför Stockholms Stadsmission inte ser lagstiftning som en lösning. - Att förbjuda tiggeri är detsamma som att kriminalisera fattigdom. Att ge polis och myndigheter rätt att jaga människor som kortsiktigt försöker försörja sig på ett icke-kriminellt sätt i brist på arbetstillfällen. Vad är det brottsliga i handlingen att be en medmänniska om ett litet bidrag för att överleva, frågar hon sig. Det kommer alltid att finnas fattiga ibland oss. Vi måste orka se och hantera det med medmänsklighet. - Det är svårt att känna sympati för och tillhörighet i ett samhälle där man straffar symptom och dysfunktion istället för att straffa och förändra samhällsystem som gör att människor hamnar i utsatthet. Det vore bättre att avsätta resurser till att skapa alternativ till tiggeri istället för att skriva lagar. Politikerna måste börja ställa om samhällssystemet så att vi kan hantera en ökad migration i framtiden, fortsätter hon. Som EU-medborgare har man rätt att visats i ett annat EU-land i tre månader för att söka försörjning. Under förra året besöktes Stockholms Stadsmissions rådoch stödcenter för människor från andra EU-länder av 3 300 EU-migranter i fattigdom och hemlöshet. Att migrationen kommer att öka är Stockholms Stadsmission övertygad om. I takt med det kommer även tiggeriet - på kort tid - att öka eftersom hunger och att föräldrar inte kan ge sina barn den sjukvård och medicin de behöver är starka drivkrafter i brist på arbetstillfällen. Många kommer till Sverige med färdigheter och kompetenser, men kan inte svenska, vilket gör det svårt. EU-migranter omfattas heller inte av skyddsnätet här. - Det behövs stora strukturella föränd- MISSION:STHLM. NOVEMBER. 2014 3

ringar i flera europeiska länder, både sett till utbildning och arbete liksom skyddsnät, och en ökad dialog så att de som tvingas lämna sina hemländer för att hitta försörjning ska landa bättre när de återvänder hem. Den organiserade människohandeln då. Finns den? - De vittnesmål vi tar del av från de människor vi möter i våra verksamheter säger inte att det rör sig om kriminell människohandel. Vad vi vet är att det finns människor som anordnar resor och tjänar pengar på detta och att det finns vissa förväntningar på vad man ska och inte ska göra inom släktrelationer. Det kan vara så att en grupp samlar in pengar gemensamt som sedan fördelas inom gruppen, säger Marika Markovits. Lina Ekros De vittnesmål vi tar del av från de människor vi möter i våra verksamheter säger inte att det rör sig om kriminell människohandel MARIKA MARKOVITS Hjälp Stockholms Stadsmission att sprida sanningen om tiggeri. Många reser hit i desperation Tiggeri är ett desperat försök att försörja sig själva och familjen i hemlandet. Ingen organiserad brottslighet En tiggare kan få ihop uppåt 70 kronor varje dag. Det är för lite pengar för att röra sig om organiserad brottslighet. Två kända fall av människohandel Stockholms Stadsmission har inte stött på individer i sina verksamheter som har fallit offer på männi - skohandel. Dock finns det två kända fall där åtal har väckts och de åtalade har dömts, i juli 2010 respek tive i juni 2009. Inget har blivit som vi hoppades Crina och hennes man Petru har varit i Stockholm i en månad. De kom hit med stora förhoppningar. Men verkligheten kom ikapp. Nu kämpar de för att tjäna ihop pengar för att ta sig hem till Rumänien. På en dag får de ihop max 60 kronor. Crina har nära till skratt. Men snart förstår jag att livet har orsakat henne prövningar som gör att hon ser äldre ut än sina 47 år. Bredvid henne sitter hennes jämnårige man Petru. De är båda grundskoleutbildade och har under alla år arbetat med diversejobb på bondgårdar och med olika typer av trädgårdsarbete hemma i Rumänien. När det inte längre gick att hitta arbete kom de till Stockholm. När vi ses har de varit här i en månad. De reste hit efter att de hade hört mycket gott om Stockholm och om Sverige. Väl här förstod de snart att förutsättningarna inte var så bra som de hade fått berättat för sig. - Inget har blivit som vi hoppades. Vi kom hit för att arbeta och hitta någonstans att bo under tiden. Vi vill åka hem, men måste först få ihop pengar till hemresan, säger Crina. Svårast av allt är att inte ha någonstans att sova. Vi sover på bänkar på Centralstationen. På dagarna samlar Petru burkar och Crina tigger. På en arbetsdag på sjuåtta timmar får de tillsammans ihop mellan 50 och 60 kronor. Det räcker inte långt. - Svårast av allt är att inte ha någonstans att sova. Vi sover på bänkar på Centralstationen. När den stänger klockan tre på morgonen väcks vi av vakterna och går ut i kylan och kan gå in först när stationen öppnar klockan sex. Jag är orolig för Crina, hon har högt blodtryck och har börjat få problem med njurarna, berättar Petru. Allt de har med sig är en rullväska packad med det viktigaste. När jag frågar dem om de är rädda för att bli bestulna får jag ett hjärtligt skratt till svar. - Vad finns det att stjäla? Crina tigger på en plats där få passerar. Avskildheten gör henne rädd, men hon vill inte stöta sig med andra och riskera att ta någon annan tiggares plats. Hon berättar att det vid ett tillfälle kom fram en man till henne och spottade henne i ansiktet. Ändå tycker hon att hon oftast blir behandlad med respekt, även om 4 MISSION:STHLM. NOVEMBER. 2014

många inte vågar möta hennes blick. Att tiggare i Sverige behandlas bättre av förbipasserande än tiggare i Rumänien. - Vi är glada att vi inte är ensamma, att vi har varandra. Det är en stor trygghet. Crina och Petru berättar att klimatet i Rumänien har förändrats sedan de var unga. Förut fanns det arbete och en möjlighet till försörjning och ett drägligt liv. Nu är det svårare. Men de ser ljust på framtiden, vad annat kan de göra? Deras högsta dröm är att bygga ett hus till sina barn och deras familjer för att barnbarnen ska få växa upp i en trygg miljö. Hemma bor de i ett hus med tre rum och kök tillsammans med sina tre vuxna barn, deras fruar och sex barnbarn mellan två månader och sex år. I den stora bristen på arbetstillfällen försörjer de sig på barnbidrag. Det är en verklighet för många rumäner. I år har Crina och Petru varit gifta i 27 år. Jag frågar hur de träffades. Crina tittar blygt ner i golvet och håller handen för munnen. Hennes ögon ler. Även Petru ler av minnet. - På ett diskotek. Det var kärlek vid första ögonkastet. Lina Ekros Jag kom inte till Stockholm för att tigga Yordan är 31 år gammal. Han kom till Stockholm för att hans fru är sjuk och för att han inte lyckades försörja familjen hemma i Bulgarien på grund av stor arbetslöshet. Han bestämde sig för att åka hit efter ett löfte om ett arbete här. Yordan ville inte lämna familjen; sin fru och sexårige son, samtidigt kände han att han inte hade något val. Till yrket är han servitör med åtta års erfarenhet. Han är händig och har därför även kunnat arbetat extra som byggarbetare. Men nu finns inga arbeten att få. Förutom att hans fru är sjuk, har han själv diabetes. Vid flera tillfällen betonar han att han inte vill att jag ska tycka synd om honom. Samtidigt brister rösten och han har svårt att hålla tillbaka tårarna. Det är första gången han pratar om sina problem med en utomstående person. Han har svårt att blotta sig och vill heller inte belasta någon annan med sina bekymmer. - När personen som lovat mig arbete förstod att jag inte hade bostad eller personnummer, blev det inget. Under september har jag hjälpt en uteservering att ställa ut bord och stolar en timme varje dag för hundra kronor, berättar Yordan. Sedan uteserveringen stängde för säsongen har han tiggt på gatan under nattetid. Han skulle aldrig få för sig att göra det på dagtid, säger han. Det skäms han för mycket för. - Jag vill inte att folk ser mig, jag kom inte till Stockholm för att tigga, men jag ser ingen annan utväg. Jag måste få ihop pengar till min frus behandling annars slutar hennes njurar att fungera helt, hon behöver dialys var tredje dag. På vardagarna får han ihop 60 kronor per natt, på helgerna uppåt 300 kronor. När och var sover du, om du tigger på nätterna? - Jag tigger från halv tio på kvällen, oftast somnar jag sittande mot en vägg vid gryningen och blir väckt vid sextiden. Jag sover dåligt, men får i alla fall lite sömn. Jag saknar min fru. Jag saknar min son. Så snart jag har fått ihop tillräckligt med pengar åker jag hem. Lina Ekros När personen som lovat mig arbete förstod att jag inte hade bostad eller personnummer, blev det inget. MISSION:STHLM. NOVEMBER. 2014 5

AKTUELLT ÖKAT TRYCK PÅ DAGVERKSAMHETERNA Stockholms Stadsmissions dagverksamheter Stadsmissionens Center och Klaragården finns till för människor som lever i akut hemlöshet. Efter sommarperioden är det vanligt att verksamheterna ökar i antalet deltagare, men för varje år som går blir uppgången allt större och håller i sig längre. Sett till oktober i år är trycket fortfarande hårt, när tillströmningen normalt brukar ha avtagit. Ökningen hänger troligtvis ihop med att det inte finns så många andra verksamheter än Stadsmissionens Center som har helgöppet och skillnaderna på antal deltagare vardagar och helgdagar har jämnats ut, säger Susanne Svensson, verksamhetschef på dagverksamheterna. Tillströmningen märks av på båda verksamheterna. Jämfört med antalet deltagare i oktober 2013 har antalet besök ökat från 125 på Klaragården till omkring 160 per vecka i år. Sett till Stadsmissionens Center har en ökning skett från 600 till närmare 700 besök per vecka. Ökningen är mest markant i gruppen unga vuxna. Ökningen bland unga som söker sig till oss är oroväckande. När det kommer till ungdomar och unga vuxna vill vi snabbt involvera dem i verksamheterna för att förhindra ytterligare försvårade omständigheter. Generellt sett innebär tillströmningen att vi är i extra stort behov av gåvomedel, konstaterar Susanne Svensson. HÄLSOPROJEKT PÅ UNGA STATION Unga Station, Stockholms Stadsmissions hus för barn, unga och familjer, har inlett ett sju månader långt samarbete med Betania företagshälsovård kallat Hälsoprojektet. Syftet med hälsoprojektet är att Betania i samarbete med Stockholms Stadsmission kan ge deltagare på Unga Station möjlighet till långsiktiga beteende. förändringar och bättre livsstilsvanor. Det är fantastiskt att ha Betania som samarbetspartner, säger Joanna Stassos Wolf, hälsopedagog på Unga Station. I projektet ingår 19 unga föräldrar som får individuell coaching för att nå mål som de själva har satt upp. Parallellt arrangeras friskvårdsrelaterade aktiviteter som ska hjälpa deltagarna på vägen mot målen. Stockholms Stadsmission och Betania vill satsa på ett långsiktigt samarbete för att dra nytta av varandras expertisområden. Det inledande projektet, som tog fart i juni i år, avslutas i januari 2015 och ska därefter utvärderas. Ett önskat resultat är ökad hälsa bland deltagarna där riskgruppen minskar och friskgruppen ökar. SNART KÖR NATTJOUREN SJU DAGAR I VECKAN! Från och med januari 2015 börjar Nattjourens bil rulla sju dagar i veckan, till skillnad från nuvarande sex dagar, måndag till lördag. Initiativet kom efter utvärderingen av Stockholms Stadsmissions julkampanj 2013 då Nattjouren var verksam även på söndagar. Antalet möten med människor som lever i hemlöshet på Stockholms gator var då detsamma som under veckans övriga dagar. Utvecklingen är möjlig på grund av resursförstärkning som i sin tur har möjliggjorts tack vare gåvomedel från privatpersoner. Hjälpen är ovärderlig för många. Nu är det enkelt att komma ihåg när Nattjouren är öppen; alla dagar, säger Susanne Svensson, verksamhetschef för Nattjouren. Nattjouren är en uppsökande verksamhet under kvällar och nätter. Genom information, samtal, råd, stöd och assistans etableras kontakt med människor som lever i utsatthet och hemlöshet. Många hade inte överlevt utan den. VINTERNATT ÖPPET ÄVEN I ÅR Den 1 november öppnade Vinternatt, ett nattöppet akutboende för de mest behövande EU-migranterna i Stockholm, för tredje året i rad. Här finns möjlighet till nattlogi, dusch, kvällsmål och frukost. Vinternatt är en verksamhet som verkligen behövs. EU-migranter har mycket begräsande rättigheter till det sociala skyddsnätet i Sverige. Samtidigt är de den största och snabbast växande gruppen akut hemlösa i Stockholm. I fjol hade Vinternatt 5 660 belagda nätter, säger Thomas Bjarke, chef för EUverksamheterna. Stockholms Stadsmissions Vinternatt har 32 platser och drivs och finansieras av Stockholms Stadsmission i samverkan med Stockholms Stad. Vinternatt håller öppet till den sista april 2015. 6 MISSION:STHLM. NOVEMBER. 2014

HÅKAN OCH LENAS PRISBELÖNTA PODCAST Håkan och Lenas succépodd är tillbaka med en andra säsong. Podcasten, som blev belönad med reklampriset Guldägget i kategorin Bästa radio 2013, startades med syftet att bredda bilden av hemlöshet och samtidigt ge individer ur gruppen en plattform att nå ut via. I den andra säsongen fortsätter de två vännerna att prata om livets toppar och dalar, minnen från barndomen och mycket mer. Besök stadsmissionen.se/podcast för att lyssna på den andra säsongen med Håkan och Lena. FLERA NYA BUTIKER I HÖST Under sensommaren och tidig höst har Stockholms Stadsmission öppnat tre nya butiker i augusti invigdes en infoshop i City på Klarabergsvägen 33 och i september öppnade två secondhand butiker i Sickla respektive Solna. Välkomnandet av de tre har varit över förväntan. Butikerna i Sickla och Solna har haft en succéartad start. Vi får väldigt positiv feedback från kunderna. Vid båda invigningarna kom det fram många och tackade för att vi öppnat i deras närområde. Det känns som att vi gör en insats, säger Sonny Wall, verksamhetschef Second Hand. Det är även många som gläder sig åt att infoshopen i City har öppnat. Här säljs kläder, textilier och leksaker från Stockholms Stadsmissions eget märke REMAKE. Shopen har även en podcasthörna och ett sortiment med produkter från flera sociala företag. Gamla kunder som besökte vår tidigare infoshop i Kulturhuset på Sergels Torg har hittat hit, men även nya och internationella kunder som är intresserade av hållbarhet och svensk design. Ett flertal är även i behov av att hitta rätt stöd i våra sociala verksamheter. Att fånga upp människor som är i behov av Stockholms Stadsmissions hjälp, är en viktig funktion som infoshopen har, säger Johanna Nordenskjöld, verksamhetschef, enheten för arbetsintegration. EN EFTERLÄNGTAD SÖNDAG PÅ GRÖNA LUND! En solig söndag i september bjöd Stockholms Stadsmissions verksamheter in barn, unga och deras familjer till en heldag med karuseller, sockervadd och skratt på Gröna Lund. Att gå på tivoli är en lyx som inte är att tänka på när pengarna knappt räcker till det allra nödvändigaste och för många av familjerna var det därför första gången någonsin som de besökte ett tivoli. Nöjesparken kryllade av glada, förväntansfulla barn och föräldrar och köerna till Flygande Mattan, Fritt fall och Berg- och dalbanan slingrade sig långa. En efterlängtad söndag att minnas länge. MISSION:STHLM. NOVEMBER. 2014 7

Stockholms Stadsmission bedömer att antalet äldre i hemlöshet riskerar att stiga under de närmaste fem åren. Detta är en utveckling som i första hand kommer att drabba äldre med knapp pension, men även flyktingar som inte lyckats etablera sig i det svenska samhället. Fler äldre i hemlöshet Den 20 november presenterade Stockholms Stadsmission för fjärde året i rad rapporten Hemlös i samband med ett seminarium i riksdagen. Den ger en uppdaterad lägesbild av hemlösheten i Sverige och vilka politiska initiativ som tagits under det gångna året. I år lyfter rapporten särskilt fram situationen för den växande gruppen äldre i hemlöshet. - Vi ser en ökning av det faktiska antalet äldre i hemlöshet. Min förhoppning är att vi genom att belysa den specifika problematik äldre människor möter i årets hemlöshetsrapport kan bidra till att beslutsfattare och medier får upp ögonen för en utsatthet som inte hör hemma i ett välfärdssamhälle. Men ämnet berör mig också personligen - jag är övertygad om att sättet varpå vi väljer att ta hand om våra gamla också avslöjar något betydligt större om hur vårt samhälle mår, säger Marika Markovits, direktor Stockholms Stadsmission. I Sverige lever 34 000 personer i hemlöshet.* Utav dem är 1 500 personer över 65 år. Den siffran riskerar att stiga markant om inget görs, inte minst eftersom andelen medborgare som är 65 år och äldre förväntas öka från 18 till 24 procent under perioden 2010-2040 enligt SCB:s befolkningsprognos. Sedan ett par år tillbaka noterar Stockholms Stadsmissions verksamheter ett växande stödbehov bland personer över 65 år. Medan tidigare aktiviteter för äldre i första hand syftade till att skapa gemenskap och bryta social isolering, handlar insatserna nu allt mer om att hjälpa människor att hantera vardagen. På dygnetruntboendet Bostället, som nästan alltid är fullbelagt, är drygt var tionde besökare äldre än 60 år. Situationen är om möjligt än mer ansträngd på Boställets stödboende där de boende ofta stannar under en längre period. De 30 platser som finns är eftertraktade och väntekön är vanligtvis lång. Här är ungefär en fjärdedel av de boende 60 år eller äldre. Stockholms Stadsmission bedömer att antalet äldre i hemlöshet riskerar att stiga under de närmaste fem åren. Detta är en utveckling som i första hand kommer att drabba äldre med knapp pension, men även flyktingar som inte lyckats etablera sig i det svenska samhället. - Det är hög tid att samhället tar utvecklingen på allvar. När äldre hamnar i hemlöshet tenderar de nämligen att fastna i utanförskap. Vid seminariet i riksdagen och i rapporten presenterar vi konkreta åtgärder som kan hjälpa till i arbetet med att minska antalet äldre som hamnar i hemlöshet. Om politiker och tjänstemän agerar nu kan den trend vi ser vändas så att äldre upphör att vara en riskgrupp för hemlöshet, säger Marika Markovits. Andrea Ahlenius 8 MISSION:STHLM. NOVEMBER. 2014

OM RAPPORTEN Hemlös 2014 är den femte hemlöshetsrapporten som Stockholms Stadsmission ger ut sedan 2010. Den ger en uppdaterad lägesbild av hemlösheten i Sverige och vilka politiska initiativ som tagits under det gångna året. Rapporten har varje år ett aktuellt tema. Wedding Runquist, lektor i socialt arbete vid Linnéuniversitetet i Kalmar och Socialhögskolan vid Lunds universitet har hjälpt till i framställandet av Hemlös 2014. Ansvaret för rapporten och dess innehåll vilar dock ytterst på Stockholms Stadsmission. Rapporten finns att ladda ned på www.stadsmissionen.se. ÅTGÄRDER I rapporten har Stockholms Stadsmission samlat svaren på frågor om äldres hemlöshet som de själva respektive Socialtjänsten nyligen gjort. Sammanställningen ger en unik överblick av hur kommunerna i Stockholmsregionen arbetar för att motverka och avhjälpa hemlöshet. Bland annat framgår att: Bara åtta av 26 kommuner har en övergripande plan mot hemlöshet. I sju av 26 kommuner har socialtjänsten en skriftlig handlingsplan för hur hemlöshetsarbetet ska skötas av handläggarna. Endast sex av 26 kommuner erbjuder Bostad först. 15 av 26 kommuner uppger att det finns övergripande överenskommelser om samarbete mellan kommunen och bostadsföretag/hyresvärdar. Bara tio av 26 kommuner samarbetar aktivt med lokala frivilligorganisationer för att motverka och avhjälpa hemlöshet. ÄLDRE I HEMLÖSHET 1 500 individer, 65 år eller äldre, lever i hemlöshet i Sverige* Nästan 8 av 10 är män 1 av 5 är född utomlands 60 procent har varit hemlösa i mer än fyra år 25 procent har varit hemlösa i mer än tio år *enligt Socialstyrelsens senaste kartläggning från 2011 Fattig efter ett helt liv i arbete För två år sedan levde Stephanie en behaglig tillvaro som nybliven pensionär på Kungsholmen. Då hände något som skulle förändra livet drastiskt; hon blev utslängd ur sin lägenhet. Idag är Stephanie 68 år gammal och hemlös. På Stockholms Stadsmissions Äldrecenter får Stephanie mat och hjälp med att hitta en lägenhet. Det ringer på dörren hemma hos Stephanie men eftersom hon inte väntar besök så öppnar hon inte. Plötsligt hör hon hur någon använder en borrmaskin för att öppna hennes dörr. Nu får jag inbrott, hinner Stephanie tänka innan vicevärden får upp dörren och står i hennes lägenhet. - Du ska flytta säger han. Tillsammans med ytterligare en handfull personer börjar han packa ner Stephanies hem i påsar och kartonger. Rösten sviker Stephanie när hon berättar att hon blir utknuffad ur sin lägenhet av civilpoliser som sätter handbojor på henne. Hon blir förd till psykiatrin på S:t Görans Sjukhus. Där får hon sova några nätter eftersom hon inte har någonstans att ta vägen vicevärden har tagit hennes nycklar. Till slut måste läkarna skriva ut Stephanie eftersom ingenting är fel på henne. Hyreslägenheten på Kungsholmen hade varit Stephanies hem i 32 år. I början bodde hon där tillsammans med sin man som gick bort 1984. Stephanies man var journalist och grafiker på en av Sveriges största nyhetstidningar. Hon arbetade själv hela sitt yrkesverksamma liv för staten först Länsstyrelsen, sedan Skatteverket och till sist, fram tills pensionen vid 65-årsålder, på Kronofogdemyndigheten. På sjuttiotalet flyttade Stephanie och hennes familj hit från Frankrike. Idag bor släkten utspridd runtom i världen. Hon har en son och är farmor till en artonårig kille som berättat för Stephanie att han vill bli läkare. Sonen och barnbarnet bor i USA så de ses sällan men Stephanie pratar nästan dagligen med dem på telefon. Hon skäms för att berätta om sin situation och har inte bett dem om hjälp. De senaste två åren har Stephanie bott på stödhotell som subventioneras av sociala myndigheter. I perioder har hon bott på gatan. Hon får ut en liten pension som hon använder till mat och boende, men även till hyra för ett förråd till sina ägodelar. Det går mot vinter och i slutet av månaden vet Stephanie ingenting om var eller hur hon kommer sova. Med frustration i rösten berättar Stephanie att hon aldrig har haft en betalningsanmärkning. När hon reste betalade hon alltid in hyra i förskott. I dag får hon inte ekonomin att gå ihop och står i skuld till flera. Stephanie känner sig utsatt, förnedrad och är fast besluten att ta det här vidare hon har polisanmält händelsen och vill anlita en jurist. Just nu bor Stephanie på ett stödhotell i Vårby men försöker så ofta som möjligt åka till Stockholms Stadsmissions Äldrecenter vid Fridhemsplan, där hon får mat och sällskap. I dag har hon haft möte med sitt ombud som försöker hjälpa henne att hitta en lägenhet. Det ser mörkt ut. Stephanie har precis fått besked från Socialatjänsten om att hon inte längre kommer få kostnaden för stödhotellet subventionerat. Det går mot vinter och i slutet av månaden vet Stephanie ingenting om var eller hur hon kommer sova. När jag frågar Stephanie hur hon ser på framtiden blir hon tyst och tittar tomt framför sig ett tag. Hennes ögon lyser upp och hon utbrister: Ibland drömmer jag om möjligheten att köpa ett litet hus i Dalarna. Att ha ett hem igen. (Stephanie heter egentligen något annat.) Andrea Ahlenius MISSION:STHLM. NOVEMBER. 2014 9

Tack vare dig KEOLIS FÖRARE GAV SKJUTS TILL SOMMARKOLLO Keolis har stöttat Stockholms Stadsmission i två års tid och i år utökades samarbetet ytterligare. Under sommaren skjutsade Keolis förare över 100 barn och unga och ett fyrtiotal vuxna fram och tillbaka till Stockholms Stadsmissions sommarkollo på Vännebo. Förhoppningen är att samarbetet ska fortsätta även nästa sommar och också som punktinsats under vintertid när Stockholms Stadsmissions verksamheter anordnar exempelvis skidresor. Eftersom vi har bättre tillgång till lediga bussar under sommaren och Stockholms Stadsmission har behov av transport till sina kolloverksamheter föll det sig naturligt att erbjuda dem fria transporter. Vi är glada över att kunna bidra med det vi är bäst på att transportera resenärer. Våra förare är mycket stolta att få bidra med något till de som behöver det som mest, säger Cecilia Jerneheim, HR- och kommunikationsdirektör på Keolis. MÖT VOLONTÄREN VICTORIA GUTENBRANT I arbetet för en mänskligare stad är Stockholms Stadsmission oändligt tacksam för de drygt 600 volontärer som engagerar sig i organisationens verksamheter. En av dem är Victoria Gutenbrant. Det var självklart för mig att volontera för Stockholms Stadsmission som driver så många viktiga verksamheter. Arbetet har satt perspektiv på vad som faktiskt är väsentligt i livet. Det finns en mängd saker som jag har tagit för givna, och många av dem har jag totalt omvärderat, säger Victoria. När Victoria började var REMAKE ett nyutvecklat koncept som kombinerar arbetsträning, produktion, design och återvinning. Där fanns behov av förstärkning och Victoria fick en placering på uppstarten av REMAKE i Hökarängen. Min huvudplacering var ett försöksprojekt på uppdrag av stadsdelen Farsta. Volontärverksamheten är oerhört duktig på att se var volontärerna gör bästa möjliga insats. Placeringen var som hand i handsken för mig - helt enkelt superbra! Maria Lagerman, verksamhetsledare för REMAKE Hökarängen, är en fantastisk person och förebild, fortsätter Victoria. CECILIA JERNEHEIM POSTKODLOTTERIETS STÖD GER TERAPITIMMAR TILL UNGA I år fick Stockholms Stadsmission ta emot drygt 10,5 miljoner kronor från PostkodLotteriet att fördela under 2014. Pengarna har använts till verksamheterna Klaragården, Stadsmissionens Center, Unga Station, Källan och Ung Hälsa, Stockholms största öppna samtalsmottagning för unga mellan 16 och 25 år. Postkodlotteriets stöd bidrar till att verksamheten i år fått möjligheten att genomföra drygt 3 500 terapitimmar med 180 ungdomar på Ung Hälsa. PostkodLotteriet delar årligen ut hela sitt överskott till sina förmånstagare. 2014 delade de ut över 1,1 miljarder kronor till sina 49 förmånstagare och har sammanlagt delat ut över 4,9 miljarder kronor sedan starten 2005. 27 500 LUNCHER TACK VARE STOCKHOLM TUNNEL RUN! Innan Norra Europas största vägtunnelprojekt, Norra Länken, öppnas för biltrafik i slutet av november arrangeras för första och enda gången Stockholm Tunnel Run den 22 november. Inför anmälan till det 10 kilometer långa loppet upprättades en så kallad startgrupp till förmån för Stockholm Stadsmissions arbete för människor i hemlöshet. Tiden på året, mörkret och den allt mer påtagliga kylan gör att det känns helt rätt att bidra till Stockholms Stadsmissions ambition att göra Stockholm till en mänskligare stad för alla, säger Tomas Hoszek, generalsekreterare för Lidingöloppet, som även står bakom Stockholm Tunnel Run. Tack vare startgruppens 1 000 deltagare har Lidingöloppet samlat in över en halv miljon kronor som ska hjälpa människor ut ur vintermörkret. Varje person i startgruppen betalde 550 kronor för sin plats i loppet, vilket alltså gav en totalsumma på hela 550 000 kronor till förmån för Stockholms Stadsmission. Pengarna räcker till exempel till 27 500 luncher för människor i akut hemlöshet. TUNNEL LOPPET 10 MISSION:STHLM. NOVEMBER. 2014

Så kan du stödja Utsatthet Artisten Rikard Wolff reflekterar och resonerar kring begreppet utsatthet Vad innebär utsatthet för dig? Den sociala utsattheten handlar om att inte ha en plats i samhället eller kanske inte ens i sin egen familj. Det är ett viktigt begrepp, vi måste alla samverka för att motarbeta den. Upplever du att utsattheten är mer utbredd i dag än tidigare? Ja, tidigare hade vi ett samhällssystem som tog hand om alla, så är det inte längre. Det är uppenbart. Det har skett en stor förändring sedan jag växte upp, både moraliskt och politiskt. Exempel på det är gatans tiggare och segregationen i flera bostadsområden. GE BORT EN JULSTRUMPA I JULKLAPP! Varje dag hjälper Stockholms Stadsmission människor med sådant som de flesta av oss tar för givet. Som att kunna byta till ett par rena strumpor varje dag. Genom att köpa ett fint gåvobevis skänker du 100 kronor. Det räcker till exempel till tio par nya strumpor för någon som tvingats gå i samma par i flera dagar. Köp våra Stockholmsgåvor på stadsmissionen.se/gavoshop, i vår mobilshop eller i någon av våra butiker. BLI MÅNADSGIVARE Tack vare dina gåvor kan vi hjälpa många. Som månadsgivare är du med oss varje dag i vårt arbete för att människor ska få kraften att förändra sin livssituation. Vi behöver personer som stödjer vårt arbete regelbundet och som månadsgivare bidrar du till att vi bättre kan planera verksamheten. Anmäl dig på stadsmissionen.se eller SMS:a HEM MÅNAD till 72 980 så ger du 50 kr per månad via telefonräkningen. SKATTEREDUKTION FÖR DINA GÅVOR Minst 200 kr per gåvotillfälle Minst 2 000 kr i summerad årsgåva Skattereduktionen är 25% av gåvobeloppet, max 1 500 kr per år Skattereduktionen är förtryckt på självdeklarationen som lämnas in året därpå, förutsatt att vi har ditt personnummer Har du frågor? Kontakta Anders Ståhl på 08-684 230 57 eller anders.stahl@stadsmissionen.se. Gåvoshopen hittar du på stadsmissionen.se Vad krävs för att vända utvecklingen? Att människor inte ska hamna utanför systemet är en politisk fråga. Det är också en fråga om frivilligorganisationernas stöd och om personligt, individuellt ansvar. Att människor har civilkurage att se och hjälpa de som far illa. Svårast av allt; många tänker att någon annan än de själva är ansvarig för de som är fattiga, eftersom vi betalar skatt. Alla har rationaliserat bort den utsatthet som finns runt omkring oss. Det fungerar inte. Stockholms Stadsmission märker av en ny grupp i sina verksamheter; äldre som lever på små ekonomiska marginaler, vad tror du om det? Många äldre har det svårt i dag. Synen på äldrevård och äldreomsorg är förkastlig på flera sätt. Jag har upplevt det själv på nära håll, när min mamma gick bort för tre år sedan. På äldreboendena är det lite personal, få platser och brist på social miljö. Det är en komplex ekonomisk fråga; man får inte slösa och ska heller inte göra någon vinst. Finns det människor som lever med ökad risk för att drabbas av utsatthet? Det är en stor fråga. Men ja, det tror jag, eftersom människor föds med och har olika förutsättningar i livet. Hur skapar vi ett inbjudande samhällsklimat? Genom samverkan mellan institutioner - politiska och frivilliga - kan alla människor få en bra grund att stå på och en trygg start i livet. Möjlighet till kultur, utbildning och omsorg, oavsett ålder, för alla är centralt för att skapa delaktighet. Och på ett personligt plan - genom medmänsklighet, genom att vara lyhörda för människor i vår närhet. MISSION:STHLM. NOVEMBER. 2014 11

24 Byt kanal, nu börjar Karl-Bertils julafton... FÖR ALLA SOM INTE ÄR PÅ VÄG HEM TILL JUL Hemmet är centralt i Stockholms Stadsmissions julinsamling som tar fasta på att människor som lever i hemlöshet inte har ett hem att komma till. Stockholms Stadsmission hoppas att insamlingen engagerar fler givare att kontinuerligt stödja organisationens arbete för människor i hemlöshet året om. Julinsamlingen är den enskilt största och viktigaste insamlingsperioden på hela året för Stockholms Stadsmission. Insamlade medel används till att ge akut och långsiktigt stöd till människor som lever i hemlöshet så att alla ska ha ett hem att fira jul i. Årets julinsamling lyfter fram att hem och familj är starkt associerat med julfirandet. För många är julen en tid med familj och närstående. Den är även förknippad med hem och ursprung. Men hem är inte detsamma för alla. Människor i hemlöshet står utanför och har inte något hem att komma till. Det har vi valt att belysa i årets julinsamling, säger Robin Benigh, projektledare på Stockholms Stadsmission. Julen är en tid för gemenskap och värme och därför blir utsattheten extra påtaglig under den här perioden. Men att leva i hemlöshet är att leva i extrem utsatthet hela året. Vi arbetar varje dag och natt, året runt, med att ge människor det stöd de behöver för stunden men också så att de får kraft att själva förändra sin situation. Vi kommer nu också att satsa på fler bostadslösningar, så att fler ges möjlighet till ett hem att fira jul i. Vi är helt beroende av gåvor från allmänheten för att lyckas, säger Sandra Axell, t f kommunikations- och insamlingschef på Stockholms Stadsmission. Under förra årets julinsamling kunde allmänheten följa Nattjourens arbete via en Twitter-funktion kopplad till en kampanjsajt. Nattjourens bilar följdes med GPS och digitalt kunde man se hur de rörde sig och spred värme runtom i Stockholm. Arbetet väckte stort engagemang och genererade 13,8 miljoner kronor som bl.a. har gått till att möta det ökade besöksantalet i Stockholms Stadsmissions verksamheter. Årets julinsamling kommer att synas i TV och via annonser i tunnelbanan med start den 21 november. Stockholms Stadsmission Årstaängsvägen 21C, Box 47073, 100 74 Stockholm 08-68 42 3000 info@stadsmissionen.se PG 90 03 51-8 www.stadsmissionen.se 12 MISSION:STHLM. NOVEMBER. 2014