13 Organisationen producerar och förmedlar information Finlands Cancerregister en plattform för beslut i cancerfrågor Finlands Cancerregister är ett forskningsinstitut som inrättades 1952 av Cancerföreningen i Finland. Med hjälp av rikstäckande cancerstatistik och en cancerdatabas kan registret tillhandahålla informationsunderlag för folkhälsoarbetet kring cancer. År 1968 inrättade Cancerföreningen Massundersökningsregistret i anknytning till Cancerregistret. Registret ska planera och starta screeningar för tidig upptäckt av cancer och med hjälp av de insamlade uppgifterna bedöma hur effektiva och nyttiga undersökningarna är. Cancerregistret kan inte fungera utan förankring i vår lagstiftning eftersom statistiken innefattar känsliga uppgifter om enskilda. Att verksamheten har en rättslig grund betyder dock inte att Cancerregistret uteslutande används för att ta fram lagfäst officiell statistik. En stor del av Cancerorganisationernas folkhälsoarbete, också bedömningen av behoven och utfallet, bygger på material från Cancerregistret och vetenskapliga metoder. Tack vare det vetenskapliga angreppssättet är resultaten tillförlitliga. Det garanterar samtidigt hög kvalitet på registret. Vetenskapligt underbyggt arbete är också kostnadseffektivt och det ger utslag vid bland annat screeningar. Väl planerade screeningar är högkvalitativa, effektiva och kostnadsbesparande. Cancerföreningen i Finland har varit en föregångare på det internationella planet när det gäller folkhälsoarbete med förankring i vetenskapligt underbyggda resultat. Bild: Finlands Cancerregister 1.4.2009 Vid sidan folkhälsoarbete har Cancerregistret många andra funktioner. Det utnyttjas för vetenskaplig forskning kring cancer biologi, prevention, orsaker, tidig upptäckt, behandling och komplikationer. Merparten av forskningen nyttiggörs dessutom vid kvalitetssäkringen av registret. I och med att materialet används för vetenskapliga syften har registret garanterat hög nivå. Materialet i Cancerregistret utnyttjades av forskare och planerare vid andra forskningsinstitut och av myndigheter på olika nivåer inom förvaltningen. Personalen informerar och utbildar personalgrupper på det nationella och det internationella planet, på tillställningar för allmänheten, på universiteten och på vetenskapliga kongresser. Dessutom skriver personalen läromedel, böcker och artiklar. Finlands Cancerregister bygger sin verksamhet på stadgarna för Cancerföreningen i Finland. Regional variation 1997 2006 i åldersstandardiserad incidens av prostatacancer. I östra Finland upptäcktes nästan 50 procent färre fall av prostatacancer än i Tammerfors- och Helsingforstrakten, där sannolikheten för upptäckt ökade av ett försök med screening av 30 000 inkallade män.
14 Förvaltning och ekonomi Finlands Cancerregister är ett statistiskt och epidemiologiskt forskningsinstitut för cancersjukdomar. Institutet svarar också för det officiella cancerregistret. Cancerföreningen i Finland har avtal med Forsknings- och utvecklingscentralen för social- och hälsovården Stakes om administrering av Cancerregistret. Avtalet grundar sig lagen om riksomfattande personregister för hälsovården. I ledningsgruppen ingår företrädare för Stakes och Cancerföreningen i Finland. Fram till slutet av året var resultatområdeschef Hannu Hämäläinen, Stakes, ordförande för ledningsgruppen. i början av 2009 startade Institutet för hälsa och välfärd och den tog över uppdraget att administrera Cancerregistret av Stakes. Chef för cancerregistret är professor Timo Hakulinen och chef för Massundersökningsregistret är professor Nea Malila. Hälften av Cancerregistrets kostnader finansierades med ett anslag från Penningautomatföreningen. Medel tillfördes dessutom genom forskningsavtal och bidrag från Cancerföreningen i Finland. Registrering av cancersjukdomar och förekomsten Den lagstadgade registreringen av cancersjukdomar fortsatte som tidigare. Klassificeringen av lokalisering och morfologi gjordes första gången enligt systemet ICD-O-3 som fick en finsk version. Sjukhusen inför i allt större omfattning elektronisk information och då måste också registreringen av cancerfall ses över. Dödsattester och merparten av anmälningarna om cancerfall från de patologiska laboratorierna kommer redan nu in elektroniskt. Men sjukhusen har en uppsjö av program, vilket fortfarande gör det svårt att ta fram ett samordnat och automatiskt anmälningssystem för kliniska uppgifter. Största delen av de kliniska uppgifterna kommer fortfarande i pappersform. Cancerregistret är engagerat i ett projekt för att förbättra informationssystemen inom hälso- och sjukvården i hela landet. Tanken är att registrets databaser ska integreras i det nya systemet. Varje år tar Cancerregistret emot och administrerar drygt 100 000 anmälningar om cancerfall. Utifrån materialet vet vi att det årligen upptäcks ungefär 27 000 nya fall av cancer i vårt land. Statistiken för 2007 finns utlagd på Cancerregistrets webbsida. Uppgifterna för 2006 och 2007 ges ut i tryck 2009. Registret tillhandahöll därutöver en rad statistiska sammanställningar för enskilda uppdragsgivare och för varierande ändamål. Nordiska Cancerunionens (Nordisk Cancer Union, NCU) omfattande cancerdatabank NORDCAN med statistik och grafik är tillgänglig utan kostnad på finska, svenska och engelska i elektroniskt format. På det internationella planet är statistik om cancerläget i Finland tillgänglig i internationella cancerdatabanker på nätet, bland annat Cancer Incidence in 5 Continents vol. IX, GLOBOCAN och WHO Mortality Data Bank. Cancerregistrets animerade kartor ger en åskådlig bild av cancerförekomsten i tid och rum. Den här typen av rörliga kartor togs fram med hjälp av registrets programvara, bland annat för alla nordiska länder och flera andra länder. Det fanns kartor över incidens, mortalitet och risk- och bakgrundsfaktorer. Cancerforskning Den epidemiologiska och statistiska cancerforskningen är en av nyckelverk-
15 samheterna inom Finlands Cancerregister. Registret har tillgång till uppgifter om cancerfall ända sedan 1953. Cancerregistret har en stark forskningstradition och stor kompetens samt nära kontakt med universitet och andra forskningsinstitut. Det epidemiologiska forskningsarbetet är långsiktigt, och det kan ta år att genomföra projekten. Många gånger behövs det internationellt samarbete för att studierna ska omfatta ett tillräckligt stort material och vara mer pålitliga i statistiskt hänseende. Under året publicerades drygt hundra vetenskapliga undersökningar och fem doktorsavhandlingar där forskare eller material från Cancerregistret spelade en framträdande roll. En komplett förteckning över undersökningar och studier finns på webbsidan www.syoparekisteri.fi. Särdrag i cancerförekomsten I Kärkölä fanns inte längre några tecken på ökad risk för non-hodgkin-lymfom och mjukdelssarkom sedan vattentäkten med klorfenolhaltigt vatten hade stängts. Den snabba riskreduceringen tyder på att exponeringen skyndade på cancerprocessen med att cancereffekten eliminerades i och med att vattentäkten stängdes. Samebefolkningen hade lägre cancerincidens och cancerdödlighet än den övriga befolkningen i de nordiska länderna. Den faktiska incidensen för meningeom antogs vara en tredjedel större än i statistiken. Den rapporterade incidensens för godartade hjärntumörer är alltså för låg. Den sjunkande bröstcancerincidensen i de nordiska länderna antogs till stor del bero på att behandlingen med hormonersättning efter klimakteriet har minskat. I Finland var effekten mindre än i Danmark, Norge och Sverige. Arbetet med att ta fram cancerprognoser med hjälp av regressionsmodellen enligt Poisson utföll väl i Finland. För bröstcancer togs det fram en modell som i prognoserna för incidens och dödlig tar hänsyn till förändringar i screeningbesöken i kommunerna. Överlevnad bland cancerpatienter Studien Concord som utreder överlevnaden bland cancerpatienter i fem världsdelar blev klar. Den inbegriper bröstcancer, prostatacancer, tjocktarmscancer och ändtarmscancer. I USA var överlevnadstalen högre än i Europa. När analysmetoderna samordnades och fler delstater införlivades i det amerikanska materialet minskade skillnaderna markant. Däremot kunde de diagnostiska skillnaderna ännu inte beaktas fullt ut. Projektet ska enligt planerna fortsätta. Färskare relativa överlevnadstal än i studien EUROCARE-4 sammanställdes för tolv europeiska cancerregister, däribland Finland, med hjälp av modern statistisk modelleringsteknik. Projektet Eunice fick stöd från EU. De statistiska metoderna för att ta fram överlevnadstal undersöktes och omarbetades. De relativa icke modellerade överlevnadstalen för långa uppföljningstider på mer än fem år måste alltid åldersstandardiseras eftersom
6 patientmaterialet standardiseras åldersmässigt under uppföljningstiden. Den senaste modellen för åldersstandardisering bör inte införas utan standardiseringen ska helst göras med den traditionella modellen. 4154 Med Cancerregistrets ungefärliga uppgifter om spridningsgraden kunde överlevnaden för bröstcancerpatienter prognostiseras bättre med klinisk information om spridningen. Sjukhustypen hade större betydelse än operationsvolymen för resultaten vid icke småcellig lungcancer. För osteosarkompatienter var det till fördel att bli behandlade i amband med de kliniska proverna. Strålbehandling hade en preventiv effekt på ny cancer i samma bröst vid partiell masektomi. Ny cancer hos cancerpatienter ANTAL AV NYA CANCERFALL 2007 Bröstcancer 829 786 683 582 540 529 504 452 436 Tjocktarmscancer Cancer i livmoderkroppen Lungcancer Cancer i hjärnan och nervsystemet Non-Hodgkins-lymfom Hudcancer, inte melanom Mjältcancer Hudmelanom Ändtarmscancer En gemensam studie från tretton cancerregister visade att i snitt en barncancerpatient på 180 som överlevt cancer i centrala nervsystemet fick en tumör någon annanstans. Uppföljning pågick i femton år. Störst var den relativa risken vid sköldkörtelcancer där risken är tio gånger så stor som hos allmänbefolkningen. Vid leukemi och lymfom var risken fördubblad. Personer med cancer i matstrupen hade ökad risk att få cancer i mun, svalg och lungor. Det kan sannolikt förklaras med att rökning och alkohol är vanliga orsaker till dessa cancerformer. Likaså hade personer med munoch svalgcancer större risk att insjukna i andra tobaksrelaterade cancerformer. Personer med testikelcancer hade ökad risk att få leukemi, men sannolikheten var mycket liten, cirka 0,2 procent under en 30-årsuppföljning. Patienter med livmoderhalscancer hade fördubblad risk att få ny cancer jämfört med normalbefolkningen. Däremot är deras risk att insjukna i bröstcancer en femtedel lägre än i allmänbefolkningen. Yrke och cancer DE VANLIGASTE TYPERNA AV CANCER BLAND KVINNOR I FINLAND 2007. Kvinnor, 13 173 nya fall av cancer. Den omfattande nordiska studien Nocca blev klar, men resultaten publiceras först 2009. Det finländska materialet visar att risken för jordbrukare att få cancer i snitt är 10 15 procent lägre än i allmänbefolkningen. Vid mag- och läppcancer är läget dock det motsatta. Mögelexponeringen på arbetsplatsen ökar risken för att få läpp-, svalg- och livmoderhalscancer. Risken för cancer i mun och svalg var förhöjd i yrken med möjlighet till stor alkoholkonsumtion. Yrkesmässig exponering för lösningsmedel visade på ökad risk för cancer i urinblåsan. Exponering för järndamm och svetsgaser föreföll vara förknippad med höjd risk att få skivepitelcarcinom i lungorna. Nattarbete var förknippat med risk att få non-hodgkin-lymfom. I studierna av yrke och cancerrisk hade den yrkesmässiga exponeringen bedömts med hjälp av den så kallade yrkesexponeringsmatrisen FINJEM (job exposure matris) som har utvecklats av Arbetshälsoinstitutet och Cancerregistret. Kost och livsstil Kaffedrickande och risk för levercancer har ett omvänt samband, vilket stöder tidigare iakttagelser om att kaffe har en skyddande effekt på levern. Rökning är förknippad med tre gånger ökad risk för att få livmoderhalscancer om man har papillomvirus av typerna HPV 16 och HPV 18. Flavonoider är kopplade till
17 minskad risk för lungcancer bland medelålders män. Fiskare hade 10 procent lägre cancerdödlighet och 20 procent lägre total dödlighet än allmän befolkningen. Det tyder på att eventuell extra exponering från fisk inte ökar cancerrisken. I en studie utförd av fem nordeuropeiska länder hade mobilstrålningen inget samband med risken för meningeom i hjärnan. 4189 Medicinska åtgärder Personer som genomgått levertransplantation hade i snitt 2,5 gånger högre risk att få cancer än allmänbefolkningen. De största skillnaderna i relation till allmänbefolkningen gällde hudcancer utom melanom (riskkvot nästan 40) och non-hodgkin-lymfom (riskkvot 14). Personer som har genomgått njurtransplantation hade 14 gånger större risk att få cancer i mun och svalg. Kortvarig behandling med cyklosporin föreföll inte att öka cancerrisken. Personer med diabetesmedicinering hade 13 procent lägre risk att få prostatacancer än allmänbefolkningen. En jämförelse mellan Folkpensionsanstaltens receptdatabas och Cancerregistret gav vid handen att det finns en dosresponsrelation mellan antibiotika och cancerrisk senare i livet. Vid fler än sex recept är riskökningen 40 procent. Operation av esofagusatresi i barndomen gav ingen ökad risk för cancer i matstrupen senare i livet. Övriga faktorer relaterade till människan själv ANTAL AV NYA CANCERFALL 2007 1506 739 590 572 554 548 460 453 397 Exponering för Epstein-Barr-virus hos modern gav sönerna ökad risk att få testikelcancer, men exponering för cytomegalovirus hade en skyddande effekt. Kvinnor och unga hade en något förhöjd risk för lungcancer relaterad till vitamin D. En analys av arton studier visade att endogena könshormoner inte hade något samband med risken för prostatacancer. I en finsk-svensk tvillingstudie hade övervikt ett samband med multipel myelom och vissa typer av leukemi. Personer med brosk-hår-hypoplasi hade sju gånger ökad cancerrisk jämfört med allmänbefolkningen. Risken att få non-hodgkinlymfom är 90 gånger ökad, men bedömningen grundade sig på bara nio fall. Prostatacancer Lungcancer Tjocktarmscancer Urinblåscancer Hudcancer, inte melanom Non-Hodgkins-lymfom Ändtarmscancer Hudelanom Mjältcancer Njurcancer Övriga komplikationer av cancer Barn och unga vuxna som överlevt cancer hade hälften lägre sannolikhet att få barn än en jämförelsepopulation i samma ålder. Nedsatt sköldkörtelfunktion var vanligare hos personer som haft barncancer än i allmänbefolkningen i samma ålder. DE VANLIGASTE TYPERNA AV CANCER BLAND MÄN I FINLAND 2007. Män, 13 259 nya fall av cancer. Samarbete och annan verksamhet I flera av projekten ovan inom analytisk epidemiologi samarbetade Cancerregistret med andra finländska och utländska forskningsinstitut. Bland dessa märks särskilt Stakes, Arbetshälsoinstitutet, Strålskyddscentralen, Folkhälsoinstitutet, institutionen för hälsovetenskap och andra institutioner vid Tammerfors universitet, Helsingfors universitet, Åbo universitet, Kuopio universitet, Uleåborgs universitet, universitetssjukhusen, cancerregistren i de nordiska länderna och Estland, Deutsches Krebsforschungszentrum i Heidelberg, Tyskland, Internationellt cancerforskningscentrum (IARC, Lyon, Frankrike) och Nationella cancerinstitutet i USA (National Cancer Institute, Bethesda, Maryland).
8 Cancerregistret är ett centrum för informationshantering och analys och materialet utnyttjades i CCPRB, ett omfattande nätverk för spetsforskning kring biokemiska faktorer i blodet och leukemi. Nätverket får stöd från EU. Exponeringsuppgifterna härstammade från drygt åtta miljoner personer i tolv biobanker i Finland, Sverige, Norge och Island. Chefen för Cancerregistret var generalsekreterare för Internationella föreningen för cancerregister (International Association of Cancer Registries, IACR). Överläkaren vid Cancerregistret och chefen för Massundersökningsregistret var deltidsanställd resp. visstidsanställd professor i cancerepidemiologi vid Tammerfors universitet. Statistikchefen var deltids- och visstidsanställd forskarprofessor i folkhälsovetenskap och epidemiologi vid samma universitet. Cancerregistret deltog aktivt i den rikstäckande forskarskolan för folkhälsa och den nordiska sommarskolan i cancerepidemiologi. Dessutom var Cancerregistret med och utarbetade den första epidemiologiska ordlistan på finska. Forskarna föreläste vid ett stort antal tillställningar för allmänheten hemma i Finland och på internationella kurser och kongresser. De skrev också läroböcker och översiktsartiklar om förekomsten av cancer och metoder inom cancerforskningen både för den stora allmänheten och för forskarsamhället. Vid alla årliga internationella IARC-kurser, utom vid en, perioden 2002 2008 var chefen, överläkaren eller statistikchefen vid Cancerregistret kursansvarig och huvudföreläsare. Personalens expertis togs i anspråk i många vetenskapliga och administrativa expertgrupper i Finland och på det internationella planet. En lång rad finländska och utländska forskare, studerande och andra aktörer besökte Cancerregistret under året. Materialet i Cancerregistret utnyttjades av forskare och planerare vid andra forskningsinstitut och av myndigheter på olika nivåer inom förvaltningen. Information som gäller enskilda och åtföljs av identifieringsuppgifter ges bara ut för forskningsändamål och i överensstämmelse med villkoren i tillstånden från Stakes respektive social- och hälsovårdsministeriet. För uppgifter i tabellform krävs inget tillstånd. Cancerregistret är ett viktigt led i bekämpningen av cancer i vårt land. Det heltäckande materialet utnyttjas på många olika sätt i tiotals projekt som pågår vid olika forskningsinstitut. Finland har exceptionellt goda möjligheter att utföra epidemiologisk cancerforskning. En undersökning 2006 från Finlands Akademi visar att Finlands Cancerregister hade den högsta så kallade impaktfaktor för citeringsgraden i vetenskapliga publikationer bland alla forskningsinstitut i Finland. Det bevisar styrkan i att ha register, statistik och forskning på ett ställe. Därför är det angeläget att förutsättningarna för fortsatt forskning tryggas genom lagstiftning och ekonomiska insatser. Massundersökningsregistret: målen med verksamheten Massundersökningsregistret är en avdelning inom Finlands Cancerregister. Det planerar och utvärderar program för cancerscreeningar och deltar också i screeningar. Aktivt deltagande behövs för att screeningarna ska kunna förbättras och de är viktiga för den hälso- och sjukvårdsforskning som utförs som ett led i servicen screeningverksamheten.
19 Registret samlar in uppgifter om enskilda via de lagstadgade landsomfattande cancerscreeningarna, det vill säga screeningar för livmoderhalscancer och bröstcancer. Insamlingen av personuppgifter är reglerad i speciallagstiftning. De registrerade uppgifterna används för att utvärdera screeningarna och som underlag för hälsovårdspolitiska beslut. Finansiering Massundersökningsregistret finansieras med bidrag som Penningautomatföreningen beviljar Finlands Cancerregister, bidrag från Cancerföreningen i Finland Stiftelsen för Cancerforskning, forskningsmedel och avgifter för kallelser till screeningar och lagring av uppgifter. Intäkterna från inkallelsetjänsten användes i sin helhet till att beställa screeningmaterial och till arbetet med kallelserna. Också lagringen är ordnad till självkostnadspris och ger ingen vinst. Bidraget från Cancerstiftelsen ersätter det tidigare bidraget från penningautomatföreningen för utvärdering av screeningprogrammen. Kallelse till screening I anknytning till Massundersökningsregistret har Cancerföreningen i Finland sin inkallelsetjänst. Kommunerna kan beställa statistiska befolkningsuppgifter för screeningar, kallelsebrev och undersökningskort. Registret lagrar också uppgifter på uppdrag av kommer som inte själva kan göra det. Registrering År 2008 fick registret information om cirka 270 000 kallelser till screening för livmoderhalscancer och 326 000 kallelser till screening för bröstcancer. Samtidigt registrerades uppgifterna om kontroller och nya undersökningar från screeningarna 2006 och 2007. Årligen registreras uppgifter om ungefär 200 000 som gått på screening för livmoderhalscancer och om cirka 250 000 personer som screenats för bröstcancer. Dessutom lagrade registret screeninguppgifter om 15 000 personer till självkostnadspris. Screening för tarmcancer I september 2004 startade en populationsscreening för tarmcancer. Screeningarna var alltså inne på sitt femte år 2008. Då kallades populationer från de första kommunerna in till sin tredje screening. Under året deltog 188 kommuner i verksamheten och drygt 52 000 personer fick kallelse. I september fick kommunerna sammanställningar av uppgifterna från screeningarna 2007. Deltagandegraden var god. Fortfarande deltog 77 procent av kvinnorna och 63 procent av männen. De endoskopiska kontrollundersökningarna gjordes snabbt och avslöjade cancerfall och förstadier till cancer i överensstämmelser med förväntningarna: cirka 6 procent cancer och 30 procent förstadier. År 2008 publicerades den första utvärderingen av screeningens sensitivitet i det finländska populationsprogrammet i British Medical Journal. Den grundade sig på den första screeningen. Avföringstestets sensitivitet var av genomsnittsnivå, det vill säga 55 procent av cancerfallen upptäcktes, medan sensitiviteten för hela programmet var knappa 40 procent. Resultaten avviker inte från liknande randomiserade screeningundersökningar. Följaktligen förefaller det fortfarande vara möjligt att uppnå en mortalitetseffekt.
20 Test för humant papillomvirus för screening av livmoderhalscancer Ett HPV-DNA-test infördes vid screeningarna för livmoderhalscancer i nio kommuner i södra Finland 2003 och 2004. I kommunerna screenas en tredjedel av kvinnorna slumpmässigt med HPV-DNA-testet i stället för med det traditionella cellprovet. År 2008 genomfördes HPV-screeningar i sju kommuner och drygt 77 000 kallades till HPV-DNA-test. Vid sidan av de rutinmässiga screeningarna utvärderas HPV-screeningarna i vetenskapliga studier. Målet är att utreda om screeningprogrammet för livmoderhalscancer kan förbättras med hjälp av HPV-DNA-testet. År 2008 publicerades tre studier om HPVscreening i internationella tidskrifter och de baserade sig på uppgifter från screeningarna 2003 och 2004. Studierna visade att HPV-DNA-testen upptäckte fler förstadier till livmoderhalscancer än de traditionella cellproverna. Däremot var förstadierna i HPV-screeningen oftare lindrigare än vid cellproverna och krävde ingen behandling. Man vet att lindriga förstadier kan läkas spontant. Följaktligen kan HPV-screening leda till att fler förstadier upptäcks utan att fallen av livmoderhalscancer samtidigt ökar. Studierna visade också att HPV-screening med enbart HPV-DNA-test inte var på långt när så specifik när det gällde att identifiera friska kvinnor bland alla de screenade kvinnorna som det traditionella cellprovet. När HPV-screening kombinerades med cellprov vid positivt HPV-test blev specificiteten praktiskt taget lika bra som vid cellprovsscreening. Specificiteten vid HPV-screening kunde dock ytterligare förbättras genom höjt gränsvärde för positivt resultat vid HPV-DNA-test. Då förbättrades emellertid specificiteten mindre än i kombination med cellprov. Sammanlagt 7,5 procent av de kvinnor som screenades med HPV-DNA-test uppvisade positiva resultat, det vill säga hade onormala resultat. De positiva resultaten var åldersberoende. Av de yngsta som screenades HPV-DNA-test, 25-åringar, hade 24,1 procent positiva resultat, medan siffran var bara 2,9 procent för de äldsta, 65-åringarna. Resultaten går i samma riktning som i studier publicerade utomlands. Utvärdering av bröstcancerscreeningar Det rikstäckande programmet för bröstcancerscreening startade 1987. Nu publicerades ett flertal studier kring effekterna av bröstcancerscreeningar, det vill säga hur screeningarna påverkar dödligheten i bröstcancer. Dessutom blev en doktorsavhandling om kvaliteten på och affekterna av bröstcancerscreeningar klar. Både studien kring bröstcancertrenderna i hela landet och undersökningar på individnivå av materialet i Massundersökningsregistret och Cancerregistret visade att screeningarna hade ungefär den effekt som man kunde förvänta sig utifrån tidigare randomiserade screeningstudier. De som kallades till undersökning 1992 2003 hade en femtedel incidensbaserad dödlighet i bröstcancer än förväntningen var utan screening. För de som deltog i screeningarna var minskningen 28 procent. Den största effekten på dödligheten i åldrarna 69 79 år upptäcktes i kommuner som kallade kvinnor i åldrarna 50 69 år till regelbundna screeningar vartannat år. Kommunerna är emellertid ganska få. De flesta kommuner kallar kvinnor i åldrarna 50 59 år regelbundet till screeningar, men kvinnor i åldrarna 60 69 år bara oregelbundet. Sedan 1995 har dödligheten i bröstcancer i Finland pekat tydligt neråt i screeninggrupperna, men också i yngre ålderskategorier. I fortsättningen behövs det mer exakt information om screeningarna, men också om hur dödligheten i bröstcancer påverkas av den övriga hälso- och sjukvården.
21 Internationellt samarbete Massundersökningsregistret var aktivt i ett flertal europeiska och internationella expertorgan nätverk för cancerscreening. Under året publicerades EUrekommendationer för kvalitetssäkring av screeningprogram för livmoderhalscancer; den första EU-rapporten om tillståndet för screeningprogrammen för livmoderhalscancer och en regelbok från ECDE (Europeiskt centrum för förebyggande och kontroll av sjukdomar) om HPV-vaccin i EU-länderna. Experter från Massundersökningsregistret var engagerade i arbetet. Experter från Massundersökningsregistret deltog i ett expertmöte för ett cancerprogram i EU som arrangerades under Sloveniens ordförandeskap. De hade också expertuppdrag i planeringen av program för cancerscreeningar i vissa av de nya EU-medlemsländerna, ibland andra Rumänien, Lettland och Slovakien. I flera av de nya medlemsstaterna är sjukdomsbördan av i synnerhet livmodercancer stor. Därför har länderna prioriterat planering och introduktion av screeningar högt. Bland övriga samarbetspartner märktes Internationellt cancerforskningscentrum IARC, EU:s nätverk för cancerinformation, Europeiska cancernätverket, Världshälsoorganisationen WHO:s Europakontor i Köpenhamn, nätverket för cancerregister i Europa (ENCR) och de nationella utvärderingsenheterna i flera länder. FiDiPro-professuren för Tony Chen från Taiwan inom Finlands Akademi var en angelägen samarbetspartner i utvärderingarna av screeningarna. Vetenskaplig screeningstudie av prostatacancer Massundersökningsregistret deltar i randomiserad screeningundersökning av prostatacancer. Den finländska studien är ett led i ett internationellt projekt (European Randomized Study of Screening for Prostate Cancer). I den europeiska studien ingår åtta länder och 205 000 män, 80 000 från Finland. Vår andel av studien är störst. Män i åldrarna 55 67 år har randomiserats i Helsingforsområdet och Tammerfors och fått kallelse till screening vart fjärde år sedan 1996. Den sista screeningen inföll 2007 och den första utvärderingen av effekterna på dödligheten kan ges ut inom ungefär ett år. Än så länge har studien kunnat visa att PSA-testet är bra på att hitta dold cancer. Ett problem är att många cancerfall upptäcks mellan screeningarna och att det ännu inte går att bedöma den slutliga effekten på dödligheten. I synnerhet PSA-testen på män utan symtom bör minska inom företagshälsovården och vid andra kontroller. Också effekterna för livskvaliteten och kostnadseffekten har undersökts och resultaten blir klara inom en snar framtid.