Offentlig sektor i framkant Inspirerande projekt N AM N P Å RAP P ORTEN 0
UFOS Organisationen Offentliga fastigheter (UFOS) består av organisationer som förvaltar Sveriges offentliga fastigheter. Tillsammans förvaltar vi över 90 miljoner kvadratmeter skolor, myndighetsbyggnader, militära installationer, sjukhus och fängelser. I vårt nätverk finns det en enorm bredd, inte bara av olika slags fastigheter utan också i form av olika slags erfarenheter. För att ta tillvara och utveckla vår breda kompetens har vi gått samman i UFOS. Vi bedriver gränsöverskridande utvecklingsprojekt som effektiviserar och förbättrar förvaltningen av våra gemensamma fastigheter. Projekten ska vara angelägna och väcka nya tankar. De ska visa på goda exempel och erbjuda praktiska verktyg som i slutändan höjer kvaliteten på offentliga fastigheter och för våra h yresgäster. Projekt som inte bara gynnar oss själva utan också kan hjälpa och vägleda många fler. Bakom UFOS står Sveriges Kommuner och Landsting, Fortifikationsverket, Akademiska Hus, Samverkansforum genom Statens fastighetsverk och Specialfastigheter. En viktig del av vår fastighetsförvaltning handlar om att anpassa byggnader till moderna krav och teknik för att på så sätt både spara energi och effektivisera våra lokaler. UFOS Energi är ett samarbete med Energimyndigheten där vi jobbar med projekt som ve rkar för energieffektivisering och minskad miljöpåverkan. Hittills har vårt energisamarbete bland annat resulterat i ett flertal publikationer och vi fortsätter målmedvetet med projekt som rör fastighetsförvaltning utifrån ett tydligt energi- och klimatperspektiv. offentligafastigheter.se energibiblioteket.se Felix Krause, 08-452 70 42 felix.krause@skl.se Beställningsnummer: 5378 OF F EN TLI G SEKTOR I F RAMKANT 1
Förord Offentlig sektor driver ständigt många spännande fastighetsprojekt runt om i Sverige. De senaste åren har energifrågan blivit allt viktigare och offentlig sektor är inte sällan en drivande aktör i kampen för ett hållbarare samhälle. Tyvärr får inte alltid det ny tänkande och den innovationsförmåga som finns uppmärksamhet och uppskattning i den utsträckning som de förtjänar. Utveckling av fastighetsföretagande i offentlig sektor (UFOS) har därför samlat några spännande exempel på olika offentliga fastigheter som byggts runt om i landet för att visa att offentlig sektor är en drivande kraft. Vi hoppas att läsningen ska inspirera till ett fortsatt framgångsrikt arbete. Rapporten har initierats och finansierats av Utveckling av fastighetsföretagande i offentlig sektor (UFOS). Här ingår Sveriges Kommuner och Landsting, Akademiska Hus, Fortifikationsverket samt Samverkansforum för statliga byggherrar och förvaltare genom Statens fastighetsverk och Specialfastigheter. Detta projekt har också stöttats ekonomiskt av Energimyndigheten. Rapporten är författad av Ann-Sofie Borglund, Mitt Ordval. Felix Krause, Sveriges Kommuner och Landsting, har varit projektledare. Stockholm i december 2014 OF F EN TLI G SEKTOR I F RAMKANT 2
Inledning EU har satt upp ambitiösa mål för energi- och klimatarbetet. Sverige ska till år 2020 ha genomfört energieffektiviseringar med 20 procent jämfört m ed år 2008. Till 2020 ska dessutom andelen förnybar energi vara 50 procent. Offentlig sektor ska gå i bräschen för detta arbete och fastighetssektorn har en viktig roll för att uppnå mål en. I Sverige finns många duktiga offentliga fastighetsägare som ligge r i framkant vad gäller energi- och klimatarbete, vilket också dessa inspirerande exempel visar. Över hela landet finns det intressanta fastighetsprojekt som har energi i fokus. På följande sidor kan du läsa om några av de många inspirerande och imponerand e projekt som pågår eller har genomförts i offentliga fastighetsorganisationer i Sverige. Ännu fler fastighetsägare behöver dock arbeta aktivt med energi- och klimatfrågor. I fastighetssektorn finns stor potential att spara energi och därmed pengar och mil jö. Det gäller såväl befintliga byggnader som när det är dags att by gga nytt. Ta därför del av de goda exempel som vi har samlat här. Låt dig inspireras! OF F EN TLI G SEKTOR I F RAMKANT 3
Aula Medica spektakulärt och prisbelönt Aula Medica i Solna präglas av ny tänkande och har utsetts till Årets bygge 2014. Exteriören är spektakulär med glasskärvor i olika färger och en del av fasaden lutar 33 grader och liksom svävar i luften. Vi har ly ckats skapa en vacker och annorlunda by ggnad som samtidigt klarar hårda energi- och m iljökrav, vilket har krävt nya idéer, säger Hay ar Gohary, projektledare vid Akademiska Hus. Aula Medica är Karolinska Institutets nya aula och det är en by ggnad som har stått på universitetets önskelista ända sedan 1930 -talet. Att inte aulan kunnat byggas förrän nu beror på att det har saknats finansiering. 2007 donerade Familjen Erling Perssons Stiftelse 350 miljoner kronor, vilket möjliggjorde bygget. By ggnaden ligger mitt i Karolinska Institutets område i Solna. Vi fick en tomt med en rad begränsningar; Solnavägen åt ett håll, ett by ggnadsminne åt ett annat håll och som granntomt en by ggnad med ställverk. Lösningen blev att arkitekterna ritade en triangulärt formad by ggnad och där en del av by ggnaden lutar 23 meter ut över Solnavägen, för att därigenom få mer y ta att tillgå, berättar Hay ar Gohary. Detta ger ett my cket spektakulärt utseende. By ggnaden är täckt av glas i olika ny anser. Totalt har cirka 6000 glasrutor monterats och utifrån ser samtliga rutor transparenta ut, men väl inne i by ggnaden ser man att en del av glasrutorna är täta. Foto: Tord-Rikard Söderström OF F EN TLI G SEKTOR I F RAMKANT 4
Fasaden har varit den stora utmaningen och det av många anledningar, framförallt materialet och att stommen rör sig, säger Hay ar Gohary och fortsätter: Fasaden, som är helt gjord av glas, skulle klara våra energikrav och dessutom släppa in my cket solljus. Det löstes genom att en del av glasrutorna är täta, vilket har skapats genom en högpresterande isolering som har cirka 10 gånger högre verkningsgrad jämfört med mineralull. Eftersom många av rutorna är transparenta så kommer även solljus in i by ggnaden. Den andra stora utmaningen med fasaden var att hitta en fungerande stomlösning som tar hänsy n till rörelserna i stommen och fasaden. Lösningen blev att fasadens limträstomme projekterades för att vara konstruktivt oberoende av byggnadens stål och betongstomme, så att respektive stomme kan röra sig fritt utan att påverka varandra. Företaget Fenestra Wieden i Tjeckien har lev ererat både glasen och limträstommen. Vi fann ingen svensk leverantör som klarade kraven vi ställde. Det tjeckiska bolaget var ansvarigt för hela fasadentreprenaden och samarbetet med dem kring ny a lösningar har varit en viktig framgångsfaktor i det här projektet, säger Hay ar Gohary. Fastigheten består av en aula för 1000 personer, ett par restauranger, café, kontor och konferensrum. Aulan har by ggts med höga krav på akustik, brandsäkerhet och till - gänglighet. Dessutom krävdes att den var fri från pelare. Resultatet har blivit en öppen sal med flera bullerdämpande åtgärder såsom stoppade säten, en akustikbeklädnad på väggen bakom scenen och väggar med oregelbundet placerade träribbor. Trä är överlag det dominerande materialet i by ggnaden, vilket ger en vacker, skandinavisk känsla. Aula Medica är miljöcertifierad enligt både GreenBuilding och Miljöby ggnad. Akademiska Hus har väldigt höga energikrav i sina by ggnader. Vi beslöt oss i ett tidigt skede att vi skulle fokusera på dessa krav när vi by ggde Aula Medica. De höga kraven innebar också att vi klarade energikraven för GreenBuilding, som är EU:s sy stem för energieffektiva byggnader samt Miljöbyggnad. Det tillkommer ju även en rad andra krav för att certifiera sig, vilka vi har klarat och för Miljöbyggnad ligger vi på nivå silver. Det är extremt bra för en profilbyggnad i glas, berättar Hay ar Gohary. I mars blev Aula Medica utsedd till Årets bygge 2014 av tidningen By ggindustrin. I motiveringen förs bland annat fram att projektet präglats av ny tänkande, öppenhet och kreativitet samt att byggnadens avancerade utformning hade sin motsvarighet i by ggprocessens goda logistik och planenliga genomförande. Det är väldigt roligt att vi fått denna utmärkelse. Nytänkandet som juryn pekar på är en viktig del i att denna fastighet kunde by ggas på detta vis. Man måste våga ta kalky lerbara risker för att kunna ligga i framkant, det gäller alla fastighetsägare, avslutar Hay ar Gohary. OF F EN TLI G SEKTOR I F RAMKANT 5
Fakta Aula Medica Y ta: 13 700 kvadratmeter Projektkostnad: 500 miljoner kronor By ggtid: 28 månader, klart i juni 2013 Beställare: Akademiska Hus Arkitekt: Wingårdh Arkitektkontor Certifiering: GreenBuilding och Miljöbyggnad Silver Certifiering: GreenBuilding och Miljöbyggnad Silver Foto: Akademiska hus OF F EN TLI G SEKTOR I F RAMKANT 6
Samverkanscentral med sikte på BREEAM Outstanding På Kungsholmen i centrala Stockholm ska Stockholms stad bygga en sam verkanscentral för sam ordning av ambulans, brandkår och trafikledning. Fastigheten kommer också att rymma kontor, restauranger och en takpark för allm änheten. Målet är att fastigheten ska certifieras enligt BREEAM Outstanding, vilket endast 100 by ggnader i världen har ly ckats uppnå. År 2007 blev startskottet för en gemensam byggnad för flera viktiga samhällsaktörer i Stockholm. En krisövning i Stockholms län det året visade att det fanns brister i sam - verkan mellan olika samhällsaktörer. Samtidigt pekade undersökningar på a tt om flera viktiga samhällsaktörer sitter på samma plats så leder det till ökad samverkan och bättre kommunikation, vilket i sin tur leder till bättre beslut. För Stockholmsregionen innebar detta att man skapade ett program för samverkan och Stockholms stad beslutade dessutom att inrätta en ny samverkanscentral. Stockholms stad har sedan dess arbetat tillsammans med en rad aktörer för att förverkliga idéerna kring en modern samverkanscentral, kallad Park1. Nu återstår genomförandebeslutet, vilket beräknas tas av kommunfullmäktige under hösten 2014. Fastigheten som planeras att byggas är speciell på många sätt, inte minst för att den ska omfatta en rad olika ty per av verksamheter. Fastigheten blir på totalt tolv våningar och de två första våningarna ska ry mma brandsstationen. På våningarna ovanför kommer det att finnas en restaurang och konferenslokaler. Längre upp i fastigheten kommer samverkanscentralen för ambulans, brandkår och trafikledning ha sina lokaler. Resterande våningsplan blir lokaler för kontor och caféer. Dessutom ska vi anlägga en park på taket av fastigheten. Parken är till för allmän - heten och någon liknande park ovanpå ett hus finns inte i Sverige. Den kommer att ry mma fy ra olika zoner med olika sorters växtlighet, vilket blir en spännande utmaning, säger Antonio Daban, projektansvarig på Fastighetskontoret. Det som y tterligare gör fastigheten speciell och extra intressant är de krav som ställs för att klara de my cket höga målsättningar som Stockholms stad har, nämligen att uppnå BREEAM Outstanding. Det finns ännu ingen fastighet i Sverige som har denna märkning och kraven är riktig höga. OF F EN TLI G SEKTOR I F RAMKANT 7
Stockholms stad har höga energimål vad gäller sin markanvändning och då bedömde vi att vi även måste kunna bygga med riktigt höga krav, säge r Stefan Nordh, miljösamordnare på Hifab och fortsätter: Att det blev just miljöklassningssystemet BREEAM beror framförallt på att de t har långtgående krav vad gäller toppbetyget och att sy stemet i hög utsträckning grundar sig på forskningsbaserade lösningar, vilket vi föredrar. Energiområdet är centralt för att kunna uppnå de krav som ställs för att klara certi - fieringen för BREEAM Outstanding. I planeringen av fastigheten har man därför genomfört en rad energisimuleringar. Uppvärmning kommer främst att ske genom att energin från serverhallen i by ggnaden tas tillvara. Eftersom det kommer att finnas verksamhet dygnet runt i vissa delar av huset behövs även komfortkyla, vilket dels ska tas från ett energilager och dels kommer från friky la. By ggnadens specifika energianvändning enligt Boverkets by ggregler förväntas hamna runt 40 kwh/kvadratmeter och år. På taket kommer vi att ha en park, men också cirka 1800 kvadratmeter solceller. De kommer att står för hela 15 procent av fastighetselen, vilket är en ovanligt hög andel i hus med den här användningsprofilen, säger Stefan Nordh. Andra energiåtgärder som planeras för att hålla nere energianvändningen är exempelvis att dagsljusstyra belysningen, som kommer att vara LED, samt att återvinna värme från avloppsvattnet. I öv rigt märks miljösatsningar som giftfria by ggmaterial, miljöeffektiv av falls - hantering, hållbar användning av mark och vatten samt resurseffektiva transporter. De höga miljöambitionerna kommer att genomsyra hela projektet, både under by ggtiden och vid förvaltningen av byggnaden. Alla investeringsbeslut görs utifrån my cket långa tidshorisonter, säger Antonio Daban. Projektet arbetar även för att en hög standard av social hållbarhet ska genomsyra projektet i alla led. OF F EN TLI G SEKTOR I F RAMKANT 8
Fakta Park1 fastighet med bland annat samverkanscentral Y ta: 45 000 kvadratmeter Projektkostnad: 1,7 miljarder kronor Planerad by ggtid: 2014 2018 Beställare: Stockholms stad genom Fastighetskontoret Arkitekt: White arkitekter Målsättning: BREEAM Outstanding Energikrav: 55 kwh/kvadratmeter och år Bild: Lennart Johansson OF F EN TLI G SEKTOR I F RAMKANT 9
Offentlig sektor i framkant - Inspirerande projekt Offentlig sektor är bra på att by gga innovativa och energieffektiva fastigheter. De t är ett faktum som allt för sällan får den uppmärksamhet som det förtjänar. I den här rapporten kan du läsa om inspirerande exempel som visar på den bredd som by ggandet i offentlig sektor har. Vissa projekt är enorma medan andra är små men tillsammans drar de alla sitt strå till stacken för att bidra till en hållbarare sektor. Läs och låt dig imponeras och inspireras! OF F EN TLI G SEKTOR I F RAMKANT 10