MINSKA RISKEN FÖR ALLERGIER OCH EKSEM. Städning och desinfektion inom SJUKVÅRDEN

MINSKA RISKEN FÖR ALLERGIER OCH EKSEM Städning och desinfektion inom SJUKVÅRDEN

MINSKA RISKEN FÖR ALLERGIER OCH EKSEM Städning och desinfektion inom SJUKVÅRDEN ARBETARSKYDDSNÄMNDEN

Arbetarskyddsnämnden 1997 1:a upplagan, 1:a tryckningen TEXT: Eliana Alvarez de Davila och Ann-Beth Antonsson, IVL ILLUSTRATIONER: Siv Zetterqvist, Meditor PROJEKTLEDARE: Maj-Britt Aava Hedlund, ASN GRAFISK FORM/PRODUKTION/DISTRIBUTION Arbetarskyddsnämnden Box 3208, 103 64 Stockholm Telefon vx 08 402 02 00 Order 08 402 02 20 E-post: info@asn.se Internhet: http://www.asn.se TRYCK/Grafiska Gruppen, Stockholm, oktober 1997 ISBN 91 7522 578-6 Art nr 278 2

Om man får eksem Den som får eksem, tycker kanske först att det inte är så allvarligt. Huden är röd, narig och spricker lätt. Det kanske kliar lite och blir sårigt. Om eksemet blir värre, och det blir det ofta, kan det bli mycket besvärligt. Det kan klia våldsamt vilket kanske gör att man river upp sår och det börjar blöda. Eksemet kan då bli inflammerat. Man kan få svårt att sova på grund av klådan. Den som fått eksem måste undvika tät kontakt med vatten, rengöringsmedel och desinfektionsmedel. Det kan vara besvärligt om man har ett arbete där man måste tvätta händerna ofta. Att sköta sin personliga hygien eller små barn innebär också mycket kontakt med vatten och rengöringsmedel. Den som drabbas av eksem och arbetar med städning och desinfektion inom sjukvården kanske måste byta arbetsuppgifter eller arbete. Det är ofta svårt både för den som drabbas och för arbetsplatsen, om det inte går att ordna med andra arbetsuppgifter. INNEHÅLL Risker 4 Hudbesvär är vanligt vid städning och desinfektion 4 Hur uppkommer eksem? 4 Åtgärder 7 Välj flera åtgärder 7 Mindre våtarbete och inga kemikalier, är det möjligt? 7 Välj rätt medel från början 8 Viktigt att byta ut farliga medel! 9 Dosera enligt instruktioner 9 Desinfektion endast vid behov 10 Välj den mildaste desinfektionsmetoden 11 Rengöring/desinfektion av sängar och tillbehör 11 Viktigt att informera och utbilda 12 Användning av skyddshandskar 12 Sköt om händerna väl! 13 Använd häftet så här (se baksidan) 3

RISKER Hudbesvär är vanligt vid städning och desinfektion Bland personal som arbetar inom sjukvården, är handeksem en av de vanligaste skadorna orsakade av arbetet. De stränga kraven på hygien innebär mycket våtarbete och kontakt med rengörings- och desinfektionsmedel t ex vid patienttvätt, användning av tvättsprit, täta handtvättningar, användning av latexhandskar m m. När man får eksem, får man det i första hand på händer och fingrar. Under 1985 1992 anmälde 2 578 personer som arbetar inom sjukvården eksem som arbetsskada. Risken för att utveckla eksem ökar när man har långvarig kontakt med rengöringsvätskor eller kortvarig kontakt med starka rengöringsmedel eller desinfektionsmedel. De viktigaste arbetsuppgifterna som innebär intensiv kontakt med vatten, rengöringsmedel/desinfektionsmedel är följande: manuell rengöring av inventarier: bord, stolar, hyllor m m golvrengöring rengöring/desinfektion av sanitetsporslin rengöring/desinfektion av sängar rengöring och desinfektion av instrument/material och utrustning. Hur uppkommer eksem? Ytterst på huden finns ett skyddande fettskikt som håller kvar fukt. Det hjälper huden att hålla sig mjuk och smidig. Om fettskiktet skadas eller försvinner, torkar huden ut. Rengöringsmedel används för att lösa upp fett och det tar därför också bort hudens fettskikt. Normalt klarar huden att återskapa fettskiktet och återställa fuktbalansen. Men om skiktet förstörs ofta, hinner huden inte återhämta sig. Vatten kan också skada huden, genom att huden blir uppluckrad och känsligare för andra ämnen. Också nötning kan skada huden. När huden och fettskiktet skadats blir huden torr och känslig. Så småningom blir den narig och röd och fjällar och kliar. 4

Man har fått ett irritativt eksem. Det tar tid att utveckla ett eksem. Hur lång tid det tar beror på hur känslig man är. Huden är extra känslig under flera månader efter det att eksemet läkt ut. När huden har läkt, behöver man inte få eksem igen, om man undviker att skada huden och fettskiktet. Irritativa eksem som beror på våtarbete är den vanligaste sortens eksem. Allergiska eksem förekommer också, även om de är ovanligare. Allergiska eksem beror på att man utvecklat en överkänslighet mot något ämne som ingår t ex i ett rengöringsmedel eller desinfektionsmedel. Desinfektionsmedel som bl a glutaraldehyd och klorhexidin, som används för att minska smittrisken, kan irritera huden och orsaka kontaktallergi och kontakturtikaria (nässelutslag). Alkoholer som etanol-, n-propanol och isopropanol som används för ytdesinfektion och huddesinfektion, är mer hudvänliga än många andra desinfektionsmedel. Alkoholer torkar också ut huden och kan därför ge irritativa eksem. Allergin dvs överkänsligheten har man kvar för resten av livet. Det är lättare att förvärva ett allergiskt eksem om huden redan är skadad, t ex av ett irritativt eksem. När man väl blivit allergisk, är hela huden känslig för ämnet. Det räcker med mycket små mängder för att eksemet ska blossa upp igen. Det allergiska eksemet uppstår på den del av huden som kommer i kontakt med ämnet. Man bör vara observant på att atopiker (person med ärftlig benägenhet som leder till allergiska symtom som astma, eksem eller hösnuva) löper en större risk att utveckla handeksem som vuxen. De får ofta svåra handeksem eftersom deras hud är känsligare än hos andra individer. Flera medicinska studier har dessutom visat att våtarbete utlöser och försämrar atopiskt handeksem. I tabell 1 visas irriterande och allergiframkallande effekter för kända och mycket använda desinfektionsmedel. Tabell 1 Olika desinfektionsmedels irriterande och allergiframkallande egenskaper Desinfektionsmedel Irritation Allergi Glutaraldehyd ++ +++ Formaldehyd ++ +++ Jod ++ ++ Klorhexidin + + Alkoholer + - +++ kraftig effekt, ++moderat effekt, + liten effekt, - ingen effekt 5

Operations- och undersökningshandskar av latexgummi kan också ge allergiskt eksem, och det beror på att man blivit överkänslig mot kemikalietillsatser som använts vid tillverkning av gummihandsken. Latexhandskar kan också ge urticaria (nässelutslag) dvs rodnad, klåda och svullnad där huden varit i kontakt med handsken. Hos vissa personer kan användningen av latexhandskar även framkalla allergisk snuva och astma. Användningen av latexhandskar inom sjukvården kan innebära allergirisk även för patienter (t ex vid gynekologisk undersökning). Puder (glidmedel) i handsken kan också ge problem. Idag används majsstärkelse i stället för talk. Det finns inga tecken på att majsstärkelse är hudirriterande eller sensibiliserande. Där-emot har det visat sig att allergen kan överföras från handske till puder. Eventuellt kan handskpuder verka uttorkande på huden. Vissa antibiotika, cellgifter, lokalbedövningsmedel, metylmetakrylat m fl som används inom sjukvården, kan också irritera huden och ge eksem. Dessa ämnen behandlas dock inte i detta häfte. Innan du fortsätter läsa om åtgärder mot eksem, är det bra om du diskuterar frågorna i nedanstående ruta med dina arbetskamrater. Om alla är överens om att ni ska minska risken för eksem, är det lättare att diskutera vad som behöver göras. Diskutera Har någon på din arbetsplats haft eksem, som beror på kontakt med rengöringsvätskor, desinfektionsmedel eller vatten? Vad innebar eksemet? Vilka var problemen? Hur skulle du uppleva det om du fick eksem? Hur mycket vill du anstränga dig för att inte riskera att få eksem? 6

ÅTGÄRDER Välj flera åtgärder Oftast kan man inte förebygga eksem bara med en åtgärd utan det behövs flera olika. Läs om hur man kan göra och välj själv de åtgärder som passar dig. Var och en kan minska riskerna på sitt sätt. Diskutera tillsammans vad ni kan göra som förebygger eksem. Arbetsgivaren ansvarar för att arbetsmiljön är säker och att åtgärder genomförs i samråd med personal och skyddsombud. Arbetsgivaren ansvarar också för att personalen känner till riskerna och vet hur man ska skydda sig. Mindre våtarbete och inga kemikalier, är det möjligt? Det bästa sättet att minska risken för allergier och eksem är att händerna så lite som möjligt kommer i kontakt med vatten, rengöringmedel eller desinfektionsmedel. Daglig rengöring av dörrhandtag, speglar, tvättställ m m kan göras med en torr eller lätt fuktad mikrofiberduk (kallas ibland mirakelduk eller miljöduk). Rengöringsmedel behövs inte. En dubbelsidig rengöringsduk med vävd bomull på en sida och små kuddar av mikrofiber på den andra sidan är bra för all typ av rengöring. Den mjuka bomullssidan kan användas på ömtåliga ytor. Den sidan av duken är också skonsammare mot huden. Istället för att våttorka golv, kan man moppa med en mikrofibermopp, torr eller lätt fuktad med vatten. 1. Kan ni minska användning av kemikalier och vatten genom att använda mikrofiberduk/- mopp så långt det går? nej ja, så vi ska Svåra fläckar på golven tas bort lättare med lättfuktade moppgarn som eventuellt har preparerats med rengöringsmedel i tvättmaskinen (moppgarn sköljs med rengöringsmedel istället för sköljmedel). Om man tar i moppar eller dukar bör man använda skyddshandskar. Användning av engångsmoppar eller dukar minskar också hudkontakten med vatten och olika rengöringsvätskor. 7

2. Pressas skurdukar, moppar etc med någon vridanordning istället för hand? 3. Används golvvårdsmaskin för stora golvytor? Våtsvabbning eller rengöring med skurduk och rengöringsmedel bör begränsas till starkt nedsmutsade golv. Om våttorkning förekommer, se till att moppar eller skurdukar vrids ur mekaniskt, t ex i garnpress eller någon vridanordning. Då slipper man hudkontakt med de våta mopparna och skurdukarna. Rengöring av behandlade plastgolv och trägolv kan också göras med en impregnerad engångsduk och en lösning med bakteriehämmande egenskaper. Användning av golvvårdsmaskiner underlättar rengöring av stora golvytor och ni slipper kontakt med rengöringsvätskan. Skumrengöring i våtrum med skumpistol och vanligt vattentryck är att föredra i stället för högtryckspolning det stänker inte. Välj rätt medel från början Arbetsgivare/arbetsledare beslutar ofta om sådant som rör inköp av rengöringsmedel/desinfektionsmedel. Personal och skyddsombud ska delta i planeringen av inköp och ge synpunkter på åtgärder så att effektiva, men så ofarliga medel som möjligt köps in. Rengörings-/desinfektionsmedel bör köpas in enligt upprättade inköpsrutiner, t ex via en inköpscentral. Man kan undvika att använda produkter som har negativa miljö- och hälso-effekter genom att noga granska innehållet i produkten. Sortera ut de rengöringsmedel som inte behövs och minska därigenom antalet medel som används. Är produkten irriterande eller allergiframkallande, eller ger den andra hälsoeffekter? Läs noga igenom varuinformationsblad för varje produkt och kontrollera att flaskorna/behållarna är väl märkta. En snabb vägledning om rengörings-/desinfektionsmedlets funktion får man genom att studera produktens piktogram (gemensamma europeiska bildsymboler). Piktogrammen är lätta att förstå oavsett vilket språk man talar. Medel som innehåller färgämnen och parfymer bör väljas bort, eftersom många av dem kan ge allergier. 8

Viktigt att byta ut farliga medel! Försök byta ut de starkaste medlen och de medel som innehåller ämnen som kan framkalla allergier. Vilka ämnen som är starkast framgår bl a av märkningen och i varuinformationsblad. Där finns en ruta för ph i brukslösning. PH-värdet för en produkt anger hur sur eller alkalisk en produkt är. Om ph är högre än 11 (alkaliskt eller basiskt) eller lägre än 2,5 (surt) kan medlet vara frätande och skada huden och ge eksem redan efter en kort tids användning. Om ni vill testa nya produkter se till att det finns varuinformationsblad och dokumentation om hur bra de är. Man ska vara vaksam när man byter till svagare medel eller vatten. Se till att arbetet inte blir tyngre eller att det innebär längre kontakt med vätskan vid användning av de nya produkterna. Man får inte heller arbeta mindre försiktigt, så att hudkontakten ökar och risken att få eksem kvarstår. Vissa rengöringsmedel innehåller lösningsmedel, t ex alkoholer eller glykoler som avfettar huden. Vissa konserveringsmedel och parfymer som kan framkalla allergier kan också ingå i olika produkter. Kathon, som är ett vanligt konserveringsmedel i många produkter, ger allergiska besvär. Kathon ersätts nu alltmer av ett annat ämne, som kallas Bit eller Proxel. Detta ämne kan också ge allergi men är inte lika starkt allergiframkallande som Kathon. 4. Använder ni så få kemikalier som möjligt? 5. Köper ni in rengörings-/desinfektionsmedel enligt faställda rutiner? 6. Finns det varuinformationsblad för varje produkt ni använder? För att minska risken för allergier är det också angeläget att hitta andra effektiva medel som ersätter produkter som innehåller glutaraldehyd eller formaldehyd. Dosera enligt instruktioner! Dosering av rengörings- eller desinfektionsmedel görs ibland på måfå man använder hinkar eller andra kärl som saknar nivåmarkering. Det händer ibland att man överdoserar för att man tror att ju kraftigare dosering desto bättre effekt får man. 9

7. Kan ni byta ut frätande, irriterande eller allergiframkallande medel till mindre farliga medel? nej ja, så vi ska 8. Använder ni doseringsutrustning, t ex doserpump, doseringskapsyl etc, för att undvika överdosering? 9. Undviks användning av medel i pulverform? 10. Används desinfektionsmedel där det behövs och aldrig starkare medel än nödvändigt? Vid dosering bör man tänka på Att aldrig överdosera. Om man överdoserar, blir lösningen starkare än nödvändigt, mer skadlig och fungerar kanske sämre. Att dosera rengöringsmedel automatiskt och med sluten dosering, t ex i städrum. Automatisk och sluten dosering minskar också hudkontakten med koncentrerad lösning och risken för stänk. Att använda doseringskapsyl eller doserpump. Var noga med att hälla koncentratet i vattnet och inte tvärtom. Märk och förvara lösningen i kärl med lock. Att skydda ögonen för stänk. Möjlighet till ögonspolning ska finnas nära arbetsplatsen om dosering sker öppet. Om koncentratet är i pulverform bör påsen öppnas under en fuktad trasa över brukskärlet för att undvika dammbildande hantering. Dammningen kan reduceras väsentligt om man använder granulat i stället för pulver. Ibland finns medel att köpa i vattenupplösbara påsar. Desinfektion endast vid behov Desinfektion är endast nödvändig för att stoppa smittspridning och där grundlig städning/rengöring inte är tillräcklig. I allmänna lokaler på sjukhus, läkarmottagningar, vårdcentraler och inom äldreomsorgen är vanlig städning i de flesta fall tillräcklig. Praktiska erfarenheter har visat att t ex desinfekterade golvytor snabbt förorenas och att de redan någon timme efter rengöringen har förorenats igen vare sig golvrengöringen innefattat en desinfektion eller ej. Å andra sidan är risken att smittan sprids från golv till luft så liten att golvdesinfektion saknar klinisk betydelse. Generellt är det ingen 10

mening att desinfektera toaletter och badrum. Verkan håller endast till nästa gång toaletten används. Användning av vanliga rengöringsmedel är därför oftast tillräckligt. Välj den mildaste desinfektionsmetoden Instrument, inredningsdetaljer i operationsalar samt ytor förorenade med blod, avföring och dylikt behöver vanligen desinfekteras. Vid desinfektion av instrument bör värme och slutna system användas så långt det går. All rengöring och desinfektion av instrument bör göras i automatisk spol- eller diskdesinfektor. Endast värmekänsliga instrument desinfekteras med desinfektionsmedel t ex glutaraldehyd i slutna system och i väl ventilerad lokal. Man bör använda skyddshandskar då instrument desinfekteras för hand. Blomvaser, toalettborstar och borstkoppar, bäcken och rondskålar kan också rengöras i spol- eller diskdesinfektor. För rutinmässig ytdesinfektion av inredningsdetaljer i operationssalar såsom operationslampor, uppdukningsbord etc räcker det att desinfektera med alkohol. Alkoholer är dock inte lämpliga desinfektionsmedel vid desinfektion av stora ytor dvs när stora mängder medel måste användas. Alkoholer är mycket flyktiga och kan därför bilda höga halter av luftföroreningar. Vid desinfektion av ytor förorenade med stora mängder blod, urin, avföring och dylikt med starkare desinfektionsmedel (t ex kaliumpersulfat, kaliumpermanganat m m) bör hud och ögon skyddas. 11. Hanteras allergiframkallande desinfektionsmedel i slutna system så att man inte kommer i kontakt med medlet? 12. Används spol- eller diskdesinfektor så långt det går? 13. Rengörs sängar automatiskt och slutet? Undvik att använda kombinerade rengörings- och desinfektionsmedel. Vid krav på desinfektion bör man rengöra först och sedan desinfektera med ett mildare medel. Rengöring/desinfektion av sängar och tillbehör Rengöring/desinfektion av starkt förorenade sängar och tillbehör bör ske inkapslat och automatiskt, t ex i sängtvättningsmaskin. Tvättning med 11

efterföljande autoklavering sprider mindre föroreningar till arbetsmiljön och är därför att föredra. Rengöring av sängar med högtryckspolning förekommer inom sjukvården. Denna metod är inte att rekommendera eftersom det bildas aerosoler i luften. Aerosolbildningen kan minskas om man använder lågtryckspolning och en dysa (munstycke) med stor öppning. 14. Har all personal fått utbildning i arbetsteknik, produktanvändning etc? 15. Informeras ni när nya produkter tas i bruk? 16. Skyddar ni händerna med handskar av rätt material? Vid rengöring av madrass med fast plastklädsel behövs normalt sett bara rengöring, inte desinfektion. Viktigt att informera och utbilda För att man ska kunna arbeta utan att riskera hudbesvär är det nödvändigt att få utbildning så tidigt som möjligt. Det är särskilt viktigt med noggrann information vid nyanställning, byte av arbetsuppgifter eller då nya rengöringsmedel tas i bruk. Det innebär att utbildning och instruktion ska utformas utifrån de förhållanden som gäller på arbetsplatsen och anpassas till de anställdas arbetserfarenheter, språkförståelse m m. Såväl muntlig som skriftlig information kan behövas. Användning av skyddshandskar Handskar är ett bra skydd för händerna för att förhindra kontakt med ämnen som kan skada huden. Tyvärr kan även handskar ge hudproblem. Därför ska de användas enbart när det behövs. Undvik också långa arbetspass med handskar. För vanligt rengöringsarbete rekommenderas vinylhandskar. Polyetenhandskar är bäst vid arbete med desinfektionsmedel. En bomullsvante (s k tubgasvante) kan användas under plasthandsken för att motverka handsvett. Använd även bomullsvante vid hantering av syntetiska moppar med elektrostatisk effekt. 12

Man bör undvika användning av pudrade handskar eftersom de kan torka ut huden. Handskar för flergångsbruk, typ hushållshandskar, ska rengöras väl efter arbetet för att förhindra att kemikalier tränger igenom. De ska tvättas med lite diskmedel. Skölj av handskarna noga, in- och utvändigt, och låt dem torka efter varje användning. Handskarna bör vara personliga, ej för gemensamt bruk. Engångshandskar ska naturligtvis ej återanvändas. Sköt om händerna väl! Händerna bör tvättas med mild tvål och därefter torkas noga, speciellt mellan fingrarna. Vid våtarbete bör man inte bära ringar, armband eller armbandsklockor då irritation lätt uppkommer om fukt blir kvar under dessa. Återfukta huden med en mild hudkräm efter tvätt. Använd inte hudkräm innan du ska sätta på dig skyddshandskar. 17. Sköter ni handskarna så att de är rena, torra och hela varje gång ni använder dem? 18. Smörjer ni regelbundet in händerna med hudkräm som passar er hud? Om händerna tvättas, torkas och smörjs in väl kan man klara sig från eksem. Om du ändå börjar få eksem är det viktigt att säga till på arbetsplatsen så att både behandling och åtgärder sätts in så tidigt som möjligt. 13

Egna anteckningar

S J U K V Å R D E N ANVÄND HÄFTET SÅ HÄR I detta häfte förklaras vad eksem beror på och vad man kan göra för att förebygga riskerna. Det är bra om alla på arbetsplatsen läser det, för alla kan hjälpa till i det förebyggande arbetet. Den som har svårt att läsa svenska kan behöva hjälp med att tolka texterna. Detta häfte ska läsas från början till slut. Diskutera frågorna i diskussionsrutan och svara på frågorna i marginalen tillsammans med arbetskamrater och ansvariga chefer. Fyll i vad ni ska göra, så gör ni samtidigt upp en handlingsplan för hur man ska minska riskerna för eksem på arbetsplatsen. Bestäm också vem som ska göra vad och när det ska vara klart. Följ sedan upp att det ni bestämt också blir gjort. ISBN 91 7522 578-6 Art nr 278