Relevanta dokument
Ingenjörsmässig Analys. Klimatförändringarna. Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Kostnadseffektiva val av bränslen i transportsektorn koldioxidmål Finansierat av Vinnova

om det inte införs nya styrmedel förutspås utsläppen av växthusgaser öka med ytterligare procent till 2030.

Klimatpolitikens utmaningar

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där.

VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN

Regeringsuppdrag till SMHI (I:6, M2011/2166/Kl); Uppdatering av den vetenskapliga grunden för klimatarbetet En översyn av

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering

Allmän klimatkunskap. Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

3C4390 Klimathot och klimatstrategier i dagens och morgondagens värld. Fredrik Olsson Masahiko Inoue Mikael Wahlberg Lovisa Stenberg Tim Blöthe

Klimatförändringar. Amanda, Wilma, Adam och Viking.

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad

IPCCs femte utvärderingsrapport. Klimatförändringarnas fysikaliska bas

Strategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel

IPCCS FEMTE UTVÄRDERINGSRAPPORT DELRAPPORT 1 KLIMATFÖRÄNDRINGARNAS FYSIKALISKA BAS

Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna Svante Bodin. Sustainable Climate Policies

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Fossilförbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö Pathways to Sustainable European Energy Systems

UNFCCC KLIMATKONVENTIONEN. Fyrisöverenskommelsen 2015

Hållbarhet i tanken klimathot, energiomställning och framtidens drivmedel?

Kan låg klimatpåverkan och högt välbefinnande gå hand i hand?

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Klimatmål, fossila bränslen och CCS

Södertälje och växthuseffekten

Biodrivmedel ur ett globalt och svenskt perspektiv

KLIMATFÖRÄNDRINGAR. Examensarbete av Patrik Bäckström, Maj Utbildning: Vindkraftstekniker offshore, CFL Centrum för flexibelt lärande

Konsten att nå både klimatmål och god tillväxt

Atmosfär. Cirkulär ekonomi. Delningsekonomi. Albedo. Corporate Social Responsibility (CSR)

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv

Ledord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

Handel med utsläppsrätter. för lägre utsläpp av koldioxid.

Ekonomisk tillväxt och klimatförändringar

Volontärutbildning. Modul 1: Introduktion / Motivation

Klimat och Energimål

Hav möter Land I ett förändrat klimat, men var? Erik Engström Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut

Vad handlar energi- och klimatfrågan om idag? Utmaningar och lösningar för en hållbar utveckling

Innovate.on. Koldioxid. Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen

Studiecirkel om Klimatet

Vadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter.

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Klimatsmarta brf Timotejen. Träff 1: omvärlden

Klimat, vad är det egentligen?

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

BECCS in Nordic Countries The Nordic Countries have excellent condition for Bio-CCS. Anders Lyngfelt

Klimatet och Ekonomin. John Hassler

Trygg Energi. Pathways to Sustainable European Energy Systems. Filip Johnsson

Vem tar ansvar för klimatet? Västsvenska Miljörättsföreningen Näringslivets Miljöchefer Mars Thomas Sterner Nationalekonomi

Eftermiddagens program

Ärende 15. Medborgarförslag om klimatomställningsplan och folkbildningsplan

GÖTEBORG 2050 GÖTEBORG Energiremisseminarium 30/

Flyget och klimatet. Jonas Åkerman. Forskningsledare, Strategiska hållbarhetsstudier/kth

Klimatfrågan maj 2014

Hur förändras vårat klimat nu och i framtiden?

Energisituation idag. Produktion och användning

Klimatförändringar: kort fakta

Miljöteknik HT13. Pia Lindberg, Institutionen för Kemi Ångström

Global och europeisk utblick. Klimatmål, utsläpp och utbyggnad av förnybar energi

Svensk klimatstrategi

Annika Balgård, Hur kommer klimatfrågan att påverka sjukvården de närmaste 10 åren?

Energiläget i världen - en kvantitativ överblick

Klimatet i framtiden Våtare Västsverige?

Klimatanpassning Kort introduktion till klimatanpassning som förberedelse för rollen som klimatanpassningskoordinator i Väderköping

Flyget och klimatet. Jonas Åkerman. Strategiska hållbarhetsstudier/kth

Hållbar utveckling med fokus på entreprenörskap. Vad är ett hållbart entreprenörskap för dig?

Nu skapar vi världens första koldioxidfria fordonsfabrik.

Vecka 49. Förklara vad energi är. Några olika energiformer. Hur energi kan omvandlas. Veta vad energiprincipen innebär

Är luftkvalitén i Lund bättre än i Teckomatorp?

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

Erik Engström. Klimatförändring i undervisningen

Min bok om hållbar utveckling

Lönar det sig att gå före?

FUTURIZE energi för framtiden!

DEN VETENSKAPLIGA GRUNDEN FÖR KLIMATFÖRÄNDRINGAR Uttalande av Kungl. Vetenskapsakademien

Erik Engström. Klimatförändring i undervisningen

Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI

Anna Nordling, ÅF SKIFFERGAS

Maria Grahn. Chalmers, Energi och miljö, Fysisk Resursteori 28 mars 2014

STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 1999, TWh

Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 2000, TWh

Gröna, smarta Haninge. Klimatstrategi

Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas

Hållbara transportsystem i ett globalt perspektiv. Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen


Studiebesök årskurs 6 Kraftvärmeverket

Koldioxidinfångning och lagring (CCS)

Människan, resurserna och miljön

Sammanfattning av klimatrapporten AR5 WG1

Klimat och klimatgaser. Anna Hagerberg Jordbruksverket Greppa Näringen

Ny klimat- och energistrategi för Skåne

Förnybara energikällor:

Jorden blir varmare går det att stoppa? Markku Rummukainen Lunds universitet

Va!enkra" Av: Mireia och Ida

Växthuseffekten. Kortvågig solstrålning passerar genom glaset i växthuset (jordens atmosfär).

Transkript:

Att navigera mellan klimatskeptiker & domedagsprofeter Föredrag för GAME & Näringslivets miljöchefer Göteborg Fysisk resursteori Energi & Miljö, Chalmers

Norra halvklotets medeltemperatur under de senaste 1000 åren Källa: IPCC, 2001

De 20 varmaste åren sedan 1860: 1. 1998 6. 1997 11. 1991 16. 1987 2. 2002 7. 1995 12. 1944 17. 1983 3. 2003 8. 1999 13. 1988 18. 1993 4. 2004 9. 2000 14. 1996 19. 1981 5. 2001 10. 1990 15. 1994 20. 1989

Upsala-glaciären, Patagonien Foto: Archivo Museo Salesiano (1928), Daniel Beltra, Greenpeace (2004)

Pasterze-glaciären, Österriken 1875 2004 Källa: www.worldviewglobalwarming.org

Förändring av istäcket kring Arktis 1979 2003 Källa: NASA, 2003

Katrina exempel på en trend som kan kopplas till klimatförändringar? New Orleans, 2005 Källa: Webster et al., Science, 2005

Vad vet vi om klimatet? Vi vet att... - Det finns en naturlig växthuseffekt

Den naturliga växthuseffekten H 2 O CO 2 T = -19 C T = 14 C Jorden utan atmosfär Jorden med atmosfär

Vad vet vi om klimatet? Vi vet att... - Det finns en naturlig växthuseffekt (de viktigaste naturliga växthusgaserna är koldioxid (CO 2 ) och vattenånga)

Vad vet vi om klimatet? Vi vet att... - Det finns en naturlig växthuseffekt (de viktigaste naturliga växthusgaserna är koldioxid (CO 2 ) och vattenånga) - Halten CO 2 har ökat i atmosfären

Halten av koldioxid i atmosfären 2003-376 ppm Källa: IPCC, 2001

Utsläpp av CO 2 från användning av fossila bränslen Utsläpp av CO 2 (miljarder ton C) 7 6 5 4 3 2 1 0 U-länderna Forna Östblocket I-länderna 1950 1960 1970 1980 1990 2000 Källa: Marlandet al. (CDIAC), 2005

Vad vet vi om klimatet? Vi vet att... - Det finns en naturlig växthuseffekt (de viktigaste naturliga växthusgaserna är koldioxid (CO 2 ) och vattenånga) - Halten CO 2 har ökat i atmosfären - Första ordningens respons: om halten växthusgaser ökar, ökar temperaturen osäkert hur mycket!

Vad vet vi om klimatet? Vi vet att... - Det finns en naturlig växthuseffekt (de viktigaste naturliga växthusgaserna är koldioxid (CO 2 ) och vattenånga) - Halten CO 2 har ökat i atmosfären - Första ordningens respons: om halten växthusgaser ökar, ökar temperaturen osäkert hur mycket! - Klimatet har förändrats

Temperaturförändring 1860-2000 Källa: IPCC, 2001

Vad vet vi om klimatet? Vi vet att... - Det finns en naturlig växthuseffekt (de viktigaste naturliga växthusgaserna är koldioxid (CO 2 ) och vattenånga) - Halten CO 2 har ökat i atmosfären - Första ordningens respons: om halten växthusgaser ökar, ökar temperaturen osäkert hur mycket! - Klimatet har förändrats - Vi har inte sett den fulla effekten av våra utsläpp av växthusgaser

Det tröga klimatet Källa: IPCC, 2001

Framtida effekter av klimatförändringar vad vet vi? - Temperaturökningar - Havsnivåhöjningar

Klimatförändringarna & havsnivåhöjningar Två effekter: 1. Världshaven värms upp & expanderar 2. Isar & glaciärer smälter. Om världens alla glaciärer smälter höjs havsnivån med 0,5 m Grönlandsisarna smälter höjs havsnivån med 7 m Antarktis smälter höjs havsnivån med 74 m

Framtida effekter av klimatförändringar vad vet vi? - Temperaturökningar - Havsnivåhöjningar - Förändringar i nederbörd (mer torka på vissa ställen, mer nederbörd på andra) - Förluster av ekosystem (koraller, atoller, arktiska & alpina ekosystem, Amazonas) Fattiga länder i syd kommer drabbas hårdast!

Hur mycket måste vi minska utsläppen av växthusgaser? Beror på två saker: 1. vilket klimatmål vi vill nå 2. hur känsligt klimatet är

Utsläppsbanor för att nå ett 2-graders klimatmål beroende på klimatkänsligheten Årliga utsläpp av koldioxid (GtC) Källa: Caldeira et al., Science 2003

Koldioxidutsläpp per person 1998 Koldioxidutsläpp (ton kol per person) 6 5 4 3 2 1 USA Kanada, Australien, Nya Zeeland Ryssland Japan Västeuropa (OECD) Östeuropa Mellanöstern Kina Latinamerika Asien Sverige Medel i världen Afrika Indien 0 1 2 3 4 5 6 Befolkning (miljarder)

Strategier för att minska utsläppen av koldioxid Använda mindre energi Använda annan energi Öka energieffektiviteten

?

Strategier för att minska utsläppen av koldioxid Använda mindre energi Använda annan energi Öka energieffektiviteten Ändra livsstil Minska befolkningstalen

Strategier för att minska utsläppen av koldioxid Använda mindre energi Använda annan energi Öka energieffektiviteten Ändra livsstil Minska befolkningstalen Ersätta kol & olja med naturgas Fånga in & lagra utsläppen av koldioxid från fossila bränslen

Infångning och lagring av koldioxid Herzog et al., Scientific American, February 2000

Strategier för att minska utsläppen av koldioxid Använda mindre energi Använda annan energi Öka energieffektiviteten Ändra livsstil Minska befolkningstalen Ersätta kol & olja med naturgas Fånga in & lagra utsläppen av koldioxid från fossila bränslen Ersätta fossila bränslen med förnybara energikällor

Mänsklig energianvändning ndning 410 EJ/år Biologisk produktion (NPP) 1 800 EJ/år Vind, vågor v & havsströmmar 11 700 EJ/år Energiinflödet från n solen 5 440 000 EJ/år

Yta som krävs för 600 EJ solenergi

Yta som krävs för 600 EJ solenergi

Exempel på ett energiscenario för att nå hårda klimatmål (400ppm): 25 20 Sol-vätgas 15 Fossila bränslen med CO2-infångning TW Sol & vind 10 Biomassa Kärn- & vattenkraft 5 Fossila bränslen 0 1990 2000 2010 2020 2030 2040 2050 2060 2070 2080 2090 2100 Källa: Azar, Sanden & Sterner, New Academy Review 2004

Strategier för att minska utsläppen av koldioxid Använda mindre energi Använda annan energi Öka energieffektiviteten Ersätta kol & olja med naturgas Ändra livsstil Vad krävs det för att uppnå detta? Minska befolkningstalen Fånga in & lagra utsläppen av koldioxid från fossila bränslen Ersätta fossila bränslen med förnybara energikällor

En tredubbel klimatstrategi: 1. Pris på koldioxidutsläpp (genom koldioxidskatt eller handelssystem) 2. Styrmedel för teknikutveckling och spridning av nya teknologier 3. Styrmedel för och satsningar på energieffektiviseringar (till exempel genom standarder)

Kostnader för att stabilisera halten koldioxid i atmosfären Present value costs of stabilising the atmosphere Trillion USD 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 350 ppm 450 ppm 550 ppm stabilisation target Source Azar & Schneider, Ecological Economics 2002

Vad kommer det kosta att stabilisera klimatet? Global GDP 250 200 Trillion USD/yr 150 100 50 Bau 550 ppm 450 ppm 350 ppm 0 1990 2000 2010 2020 2030 2040 2050 2060 2070 2080 2090 2100 Year Source Azar & Schneider, Ecological Economics 2002

Vad händer på klimatområdet idag? - Kyoto-protokollet har trätt ikraft - EU:s handelssystem har startat - Diskusionner på delstatsnivå i USA om handelssystem & andra åtgärdcer - Företagsinitiativ (Chicago Climate Exchange, World Economic Forum m fl)

I think we all agree, the past is over George W. Bush