Nämnden för Funktionsstöd

KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Nämnden för Funktionsstöd Sammanträde 18 juni 2014, klockan 15.30 Åhuset, Sjöallén 2A, Kungsbacka (observera tid och plats) Sammanträdet startar med en visning av Åhuset 1 (2) Datum 2014-06-11 Ärende Sid Beslutsförslag 1 Val av justerare och tid för justering 2 Godkännande av föredragningslistan Mats Lian (M), 18 juni 2014 klockan 19.30 3 Uppföljning maj Jonas Gustafsson 4 Tema: Lågaffektivt bemötande Metodhandläggare Anna Tellin och Mia Johansson 5 Kvalitetskriterier för avlösarservice och ledsagarservice Maria Siewers 6 Kvalitetskriterier för stöd i hemmet Maria Siewers 7 Bedriva hemtjänst inom Funktionsstöd Diana Brovall 8 Inkommen skrivelse från FUB Anita Zetterman Nämnden för Funktionsstöd noterar informationen Nämnden för Funktionsstöd noterar informationen 5:1-5:7 Nämnden för Funktionsstöd noterar informationen 6:1-6:22 Nämnden för Funktionsstöd noterar informationen 7:1-7:2 Nämnden för Funktionsstöd ger förvaltningen i uppdrag att undersöka möjligheten att genom tjänsteköp överföra administration och verkställighet av hemtjänst inklusive LOV. 8:1 Nämnden för Funktionsstöd noterar informationen uniform KUB301 v 1.0, 2005-11-25 Nämnden för Funktionsstöd Maria Löwenadler Direkt 0300-83 45 03 maria.lowenadler@kungsbacka.se Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Borgmästaregatan 5 Telefon 0300-83 40 00 Fax 0300-83 49 10 funktionsstod@kungsbacka.se www.kungsbacka.se

KUNGSBACKA KOMMUN 9 Svar på remiss rörande lokalisering av gruppbostäder Bo Rundberg 9:1-9:2 9:3-9:16 Nämnden för Funktionsstöd förordar följande fyra alternativ som lokalisering av kommande nybyggnationer av gruppbostäder: 1. Vallda Heberg 2. Äppelträdgården i Fjärås 3. Tölö Smedja Tölö 5:38 4. Frillesås, norra delen av Mullängen 2 (2) 10 Stängning av verksamhetssystemet Sofia Omfale 10:1 Nämnden för Funktionsstöd beslutar att stänga ner systemet Sofia Omfale vid halvårsskiftet 2014. Journalakter sparas på papper för hantering enligt gällande dokumenthanteringsplan. Övrig information gallras. 11 Delegeringsbeslut maj 2014 11:1 Nämnden för Funktionsstöd godkänner redovisning av delegeringsbeslut förtecknade i protokoll 18 juni 2014 12 Förvaltningen informerar Nämnden för Funktionsstöd noterar informationen 13 Information från nämnder och styrelser Kristina Karlsson 13:1-13:4 Nämnden för Funktionsstöd noterar informationen 14 Övriga frågor Nämnden för Funktionsstöd noterar informationen Kristina Karlsson (C) ordförande Maria Löwenadler sekreterare

KVALITETSKRITERIER Kvalitetskriterier för ledsagarservice och avlösarservice i hemmet, LSS 2013-12-17 Maria Siewers

KUNGSBACKA KOMMUN 1. Inledning Förvaltningen för Funktionsstöd ansvarar för stöd till personer under 65 år som har någon form av funktionsnedsättning till följd av skada, fysisk eller psykisk sjukdom eller utvecklingsstörning. Det övergripande målet är att personer med funktionsnedsättningar ska ha samma villkor och möjligheter som andra till att kunna uppnå full delaktighet i samhället. Enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade ska: 5 Verksamhet enligt denna lag skall främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet för de personer som anges i 1. Målet skall vara att den enskilde får möjlighet att leva som andra. 6 Verksamheten enligt denna lag skall vara av god kvalitet och bedrivas i samarbete med andra berörda samhällsorgan och myndigheter. Verksamheten skall vara grundad på respekt för den enskildes självbestämmanderätt och integritet. Den enskilde skall i största möjliga utsträckning ges inflytande och medbestämmande över insatser som ges. Kvaliteten i verksamheten skall systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. För verksamheten enligt denna lag skall det finnas den personal som behövs för att ett gott stöd och en god service och omvårdnad skall kunna ges. Insatserna ledsagarservice och avlösarservice enligt LSS omfattas sedan 2014 av kundvalets insatser. Kundval innebär att den enskilde själv får välja vem som ska utföra beviljad insats, valet görs mellan de utförare som godkänts av nämnden för Funktionsstöd och förvaltningens egen verksamhet. 1.1 Ledsagarservice Ledsagarservice enligt 9 3 LSS ska erbjudas personer som tillhör lagens personkrets men som inte har personlig assistans och göra det möjligt för dem att t.ex. besöka vänner, delta i fritidsaktiviteter eller i kulturlivet eller för att bara promenera. Av propositionen till LSS framgår att omvårdnad inte ingår i insatsen ledsagarservice. Vid behov kan dock ledsagning inkludera hjälp med förflyttning, påoch avklädning, hjälp vid måltider och vid toalettbesök i samband med insatsen. Ledsagning är knuten till aktiviteter utanför hemmet. Syftet är att bryta den isolering som kan bli en konsekvens av en funktionsnedsättning. Insatsen är individuellt utformad och har karaktären av personligt stöd. Insatsen är viktig för att öka delaktigheten i samhället för enskilda personer med funktionsnedsättning. 1.2 Avlösarservice i hemmet Avlösarservice i hemmet enligt 9 5 LSS ska göra det möjligt för närstående att få vila och avkoppling eller genomföra egna aktiviteter utanför hemmet. Avlösarservice innebär att en person tillfälligt övertar omvårdnaden från anhöriga eller vårdnadshavare. Insatsen utförs i hemmet och dess närmiljö. Avlösarservice kan erbjudas både som en regelbunden insats och som en lösning vid oförutsedda situationer. Stödet utformas individuellt efter den enskildes behov. 1

KUNGSBACKA KOMMUN 2. Processen från ansökan om insats till verkställighet av insats Utifrån att brukaren har inkommit med en ansökan om insats i form av avlösarservice eller ledsagarservice gör handläggaren en bedömning av brukarens behov och fattar därefter ett beslut om insats eller ej. Handläggarens beslut om beviljande av insats är grunden för den verkställighet som sedan sker. Vid överlämnandet ska verkställaren få den information om brukaren som behövs för att insatsen kan genomföras på ett ändamålsenligt och säkert sätt. Handläggaren ser till att enhetschef för verkställigheten får erforderlig information om brukarens funktionsnedsättning och behov för att ges möjlighet att kunna tillgodose brukarens behov. När beslutet och dess beslutsunderlag har överlämnats till enhetschef inom verkställigheten är det enhetschefen som ansvarar för fortsatt planering och uppföljning för varje brukare. När lämplig person har rekryterats till uppdraget ska ett introduktionsmöte ske. Medverkande vid mötet är uppdragstagaren och personen som fått insatsen beviljad. Eventuellt brukarens familj, främst om det rör sig om avlösarservice i hemmet. Före anställning görs en kontroll mot polis- och socialregister. 3. Personalens kompetens Insatsen som brukaren erhåller ska kompensera de svårigheter och hinder som funktionsnedsättningen medför. Det är viktigt att ledsagaren/avlösaren har nödvändiga kunskaper, erfarenheter samt förmåga att omsätta kunskapen i praktiskt handlande så att brukaren ska kunna få en individuellt utformad insats som är av god kvalitet. Kompetenskraven som ställs på ledsagare/avlösare enligt LSS är att de ska ha erfarenhet av att arbeta med människor och om möjligt för uppgiften anpassad utbildning. Språkkunskaper och personlig lämplighet är också viktigt. Referenstagning före anställning som ledsagare/avlösare görs för att bedöma personlig lämplighet. 3.1. Planering av verksamheten För att säkra möjligheten att erbjuda insatserna av god kvalitet och inom rimlig tidsrymd underlättas om verksamheten förfogar över en förteckning över ledsagare/avlösare som kan vara lämpliga och tillgängliga för uppdraget ifråga. Ansvarig enhetschef för verksamheten ska planera för fortbildning och kompletterande utbildningsinsatser för ledsagare och avlösare. Vid vissa uppdrag kan regelbunden handledning behövas och det är då ansvarig enhetschef som hanterar frågan. Genom att ge fortbildning och handledning vid behov kan synen på insatserna som angelägna uppgifter i en professionell yrkesroll främjas. 2

KUNGSBACKA KOMMUN 4. Lågaffektivt bemötande Lågaffektivt bemötande innebär att förmedla trygghet och skapa en lugn miljö med positiva förväntningar. Målet med metoden är att varje individ själv ska kunna kontrollera sina känslor. Metoden går ut på att dämpa starka känslouttryck och minska antalet konfliktskapande situationer. Syftet är också att skapa förutsägbarhet och därmed trygghet i tillvaron. Bemötandet ska skydda både den som har svårt med känslokontroll och hindra personalen från att gå upp i affekt. Personalen ska uppträda lugnt med låg känslointensitet för att inte trigga igång för starka känslor. Den som får upprepade raseriutbrott får verktyg att lära sig kontrollera sina aggressioner. Med lågaffektivt bemötande smittar personalens lugn av sig på omgivningen. Känslouttryck smittar av sig på vår omgivning. De flesta barn föds med förmågan att smittas av känslor som de möter och på så vis utvecklar de förmågan till empati. Personer med till exempel autism kan ha svårt att skilja mellan egna och andras känslouttryck, så kallade affekter. De reagerar istället på den känsla som de möter. De kan till exempel bli aggressiva om de blir utskällda. Den som har fått en hjärnskada, psykos eller demens kan reagera på liknande sätt. Situationer med för högt ställda krav gör de flesta människor oroliga och stressade. En människa med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar kan behöva anpassa, minska eller ta bort kraven för att undvika ett sammanbrott. (Hejlskov) 5. Bemötande, inflytande, tillgänglighet och trygghet All verksamhet som Kungsbacka kommun ska präglas av kommunens värdegrund Bitt. Bitt står för bemötande, inflytande, tillgänglighet och trygghet. Alla som kommer i kontakt med kommunens verksamhet ska få ett gott bemötande och brukaren ska känna att han/hon har ett inflytande över den insats som utförs. Verksamheten och dess personal ska uppfattas som tillgängliga och sammantaget ska det resultera i en känsla av trygghet i mötet och kontakten. Verksamheten ska arbeta aktivt med bemötande, inflytande, tillgänglighet och trygghet. Alla boendestödjare inklusive nyanställda och vikarie ska vara insatta i värdegrundens innehåll. Verksamheten ska fortlöpande diskutera och utveckla Bitt inom enheten. (Kungsbacka, 2010) 6. Professionellt förhållningssätt Personal som arbetar med att ge stöd behöver inte bara ha kunskap utan också förmåga att omsätta kunskapen i praktiskt handlande. Betydelsefullt för det professionella förhållningsättet är förhållningssätt och bedömningsförmåga, social gemenskap och sysselsättning funktionsnedsättningar och dess konsekvenser, kommunikation, hälsa, personlig omsorg och aktiviteter i vardagen. Följande punkter finns beskrivna i SOSFS 2014:2 och är vägledande i det professionella förhållningsättet inom förvaltningen för funktionsstöd. 7. Individuellt arbetssätt habiliterande, rehabiliterande och pedagogiskt arbetssätt Varje person med funktionshinder upplever sin funktionsnedsättning på sitt sätt. Det betyder att personalen måste individanpassa stödet och servicen till varje enskild brukare, dvs ha ett individuellt arbetssätt. Beroende på den enskildes förutsättningar 3

KUNGSBACKA KOMMUN kan stödet vara praktiskt eller av mer vägledande karaktär. Oavsett vad stödet innebär måste det utformas flexibelt och kunna växla i omfattning utifrån den enskildes behov för att kunna tillgodose dennes behov. Personalen ska med ett stödjande och pedagogiskt sätt arbeta för att skapa, återskapa eller bibehålla förmågor hos den enskilde brukaren. Att arbeta rehabiliterande innebär att personalen tar tillvara på brukarens utvecklingsmöjligheter och hjälper brukaren att bibehålla/återskapa funktioner. Att arbeta habiliterande innebär att personalen arbetar för att kompensera bristande förmåga genom att stödja och/eller utveckla funktionsförmågan. Att arbeta pedagogiskt innebär att personalen arbetar motiverande och stödjande utifrån brukarens förutsättningar och behov. 7.1 Delaktighet i valet av ledsagare/avlösare Att vara delaktig i rekryteringen av ledsagare/avlösare kan vara en förutsättning för en positiv relation. Den enskilde bör därför i den mån det är möjligt kunna påverka vem som ska bistå med insatsen. Eftersom relationen mellan den enskilde och ledsagaren/avlösare bygger på tillit och förtroende är det angeläget att skapa rutiner för att alltid kunna erbjuda delaktighet för den enskilde vid valet av ledsagare/avlösare. Det ska finnas rutiner för hur samtal sker med den som blivit beviljad insatsen för att kartlägga önskemål och möjliggöra förutsättningarna för att insatsen ska kunna utformas individuellt. 8. Social dokumentation Dokumentation säkerställer att brukarens individuella behov tas tillvara i utförandet av insatserna. Dokumentationen ger också förutsättningar för rättsäkerhet, insyn för brukare, uppföljning, utvärdering och kvalitetssäkring både för den enskilde och för verksamheten. Utgångspunkten för social dokumentation är de beslut som fattas av handläggare inom Funktionsstöd. Att dokumentera är lagstadgat och reglerna som styr dokumentationen återfinns främst i förvaltningslag, FL, socialtjänstlag, SoL och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Vid långvariga insatser ska det finnas en genomförandeplan. Genomförandeplanen ska upprättas senast en månad efter verkställd insats tillsammans med den enskilde och eventuellt anhöriga. Det är viktigt att skapa säkerhet och tydlighet för såväl brukare som ledsagare/avlösare i själva genomförandet av insatsen. I genomförandeplanen ska målet med insatsens tydliggöras, om det finns särskilt viktig information att ha kunskap om och om det krävs särskilda metoder eller struktur utifrån brukarens behov. Genomförandeplanen är också ett stöd vid uppföljningen av insatsen. 9. Tystnadsplikt Ledsagare och avlösare har tystnadsplikt. Brukare måste vara övertygade om att de anställda inte berättar sådant till obehöriga som de fått kännedom om i tjänsten. Innan anställning påbörjas ska alla ges information om sekretess och tystnadsplikt samt underteckna en sekretess- och tystnadspliktsförbindelse. Sekretess gäller, som huvudregel för alla uppgifter som kommer till personalens kännedom skriftligt eller muntligt om enskilds personliga förhållanden. Hit hör bland annat uppgifter om 4

KUNGSBACKA KOMMUN personens hälsotillstånd, familjesituation, yrke, ekonomi, sociala situation, adress och telefonnummer. I vissa särskilda fall kan och ska uppgifter lämnas ut, trots sekretess och tystnadsplikt. Det gäller exempelvis vid misstanke om brott eller barn som far illa. Uppgifterna lämnas då endast till berörd tjänsteman inom förvaltningen för Individ och familjeomsorg och/eller till polis. Sekretessen för uppgifter ledsagare och avlösare har fått kännedom om fortsätter att gälla oförändrat även efter att anställning/uppdrag avslutats. 10. Systematiskt förbättringsarbete Med hjälp av processer och rutiner samt ett systematiskt förbättringsarbete ska verksamheten uppnå kvalitet. Det systematiska förbättringsarbetet ska bestå av riskanalys, egenkontroll och hantering av avvikelser/negativa händelser. SOSFS 2011:9 10.1 Avvikelser, negativa händelser, Lex Sarah Enligt bestämmelserna om lex Sarah i socialtjänstlagen ska: anställda genast rapportera missförhållanden och påtagliga risker för missförhållanden till den som bedriver verksamheten den som bedriver verksamheten utreda och avhjälpa eller undanröja det rapporterade missförhållandet utan dröjsmål den som bedriver verksamheten, om det visar sig att missförhållandet är allvarligt, snarast anmäla det till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Boendestödjare ska rapportera missförhållanden och påtagliga risker för missförhållanden till ansvarig enhetschef. Därefter utreds och bedöms de negativa händelserna enligt gällande riktlinje för avvikelsehanteringen. Missförhållande kan handla om: brister i omsorg och/eller bemötande uteblivna insatser våld och hot mellan brukare misstänkta stölder brister i att följa genomförandeplanen brister i samverkan och informationsöverföring mellan kommunen och andra huvudmän 10.2 Synpunkter och klagomål Brukaren har alltid rätt att ge synpunkter eller framföra klagomål på den insats som utförs. Dessa synpunkter och klagomål ska bidra till att utveckla kvaliteten och säkerheten i det stöd som bedrivs. Klagomålen ska dokumenteras i den enskildes dokumentation samt inrapporteras i avvikelsehanteringen. Synpunkterna kan lämnas direkt till boendestödjaren eller via www.kungsbacka.se. 5

KUNGSBACKA KOMMUN 11. Hjälpmedel För de brukare som har behov av hjälpmedel är det viktigt att ledsagare/avlösare ger stöd i användningen och hanteringen kring hjälpmedlen. Vissa hjälpmedel är förskrivna av legitimerad personal. Den legitimerade personalen ansvarar för att det finns tillämpbara instruktioner för dessa hjälpmedel. Om det finns behov av ytterligare instruktion kring individuellt förskrivna hjälpmedel ansvarar utföraren för att påtala detta till berörd legitimerad personal. Vid användning av hjälpmedel är det viktigt att ledsagare/avlösare kontrollerar utrustningen kontinuerligt. 12. Hygien Om det i insatsen ingår stöd vid till exempel toalettbesök eller liknande ska de basala hygienrutinerna vara kända och efterlevas utifrån de krav som ställs i Socialstyrelsens föreskrifter SOSFS 2007:19. I basala hygienrutiner ingår: handhygien, det vill säga alltid handdesinfektion, ibland också handtvätt handskar skyddskläder; engångsplastförkläde eller skyddsrock kortärmad klädsel vid allt vårdtagarnära omvårdnadsarbete 6

KUNGSBACKA KOMMUN 13. Källhänvisning Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS 1993:387 Förvaltningslagen FL 1986:223 Socialtjänstlagen SoL 2001:453 SOSFS 2006:5 om dokumentation vid handläggning av ärenden och genomförande av insatser SOSFS 2007:19 om basala hygienrutiner Ledsagning enligt LSS och SoL kartläggning av kommunernas insatser 2010 Vägledning från Socialstyrelsen 2012 Rätt kompetens hos personal i verksamheter för personer med funktionsnedsättning Kommunens värdegrund Bitt 7

Kvalitetskriterier Stöd i hemmet

1 Definition av boendestöd Boendestöd är en frivillig insats som innebär pedagogiskt, motiverande och socialt stöd i vardagslivet. Stödet förutsätter delaktighet i både ansökan och verkställighet. Boendestödet ges rehabiliterande/habiliterande av personal med kompetens och kunskap om funktionsnedsättningen och dess konsekvenser i daglig livsföring. Boendestödets fokus är på den enskildes möjligheter att utföra aktiviteter inom viktiga livsområden, som boende, studier, arbete, sysselsättning, social gemenskap, relationer och fritid. Pedagogiskt, motiverande och socialt stöd betyder att boendestödjarna genom olika metoder ska kunna möta och stödja brukaren i aktiviteter och strategier inom viktiga livsområden. Det kan till exempel vara att genom uppmuntran, positiv återkoppling, praktiskt visa eller vara en förebild för brukaren. Stödet kan bland annat ges för att skapa och bibehålla struktur, bryta passivitet, komma igång med hushållssysslor eller prova aktiviteter utanför hemmet samt bryta isolering. 1.1 Syfte Syftet med insatsen är att öka och/eller bibehålla personers funktionsförmågor för att på så sätt bidra till ökad självständighet inom viktiga livsområden samt möjlighet att fortsatt bo i egen bostad och därigenom uppnå skälig levnadsnivå. 1.2 Målgrupp Personkrets 1 utgörs av personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd. Personkrets 2 utgörs av personer med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder som föranletts av yttre våld eller kroppslig sjukdom. Personer med förvärvade hjärnskador, men som inte omfattas av personkrets 2, kan ha rätt till boendestöd om behovet bedöms bäst tillgodoses genom insatsen. Psykisk funktionsnedsättning utgörs av personer som har ett psykiskt funktionshinder om han eller hon har väsentliga svårigheter med att utföra aktiviteter på viktiga livsområden, och att dessa begränsningar har funnits eller kan antas komma att bestå under en längre tid. Svårigheterna ska vara en konsekvens av psykisk störning (SOU 2006:100 s. 325) 1.3 Avgränsning målgrupp Ej personer med kortvariga funktionsnedsättningar. Ej heller personer med demenssjukdomar, då kompetens kring problematiken finns inom kommunens omsorgs- och demensteam. 1.4 Lagstiftning Boendestödet är en insats som beviljas enligt 4 kap 1 Socialtjänstlagen: Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning och för sin livsföring i övrigt. och enligt 3 kap 6 socialtjänstlagen 2

Socialnämnden bör genom hemtjänst, dagverksamheter eller annan liknande social tjänst underlätta för den enskilde att bo hemma och att ha kontakt med andra. I socialtjänstlagen 5 kap 7 första stycket beskrivs följande: Socialnämnden skall verka för att människor som av fysiska, psykiska eller andra skäl möter betydande svårigheter i sin livsföring får möjlighet att delta i samhällets gemenskap och att leva som andra. 1.5 Kriterier för den enskildes rätt till boendestöd Brukaren tillhör målgruppen. Brukaren är mellan 18 och 65 år. Brukaren ska bedömas vara i behov av pedagogiskt, motiverande och sociala stöd enligt definition och syfte för boendestöd. Behovet ska inte kunna tillgodoses av annan huvudman eller insats, tex hemtjänst, personlig ombud, försäkringskassan, färdjtänstenheten, individ och familjeomsorgen (försörjningsstöd, missbruksenheten, barn och familj), sjukvården. Konsekvensen av uteblivet stöd ska vara så av den karaktär att livsområden blir lidande. Brukaren ska inte kunna tillgodose sitt behov av stöd. Insatsen är en riktad punktinsats som inte innehåller någon form av övervakning eller tillsyn. Vid psykisk funktionsnedsättning ska funktionshindret vara långvarigt, med det menas att det ska vara bestående minst ett år bakåt eller framåt i tiden. Personer med förvärvade hjärnskador, men som inte omfattas av personkrets 2, kan ha rätt till boendestöd om behovet bedöms bäst tillgodoses genom insatsen. Brukaren ska vara dokumenterat fri från missbruk i minst tre månader, alternativt ska den enskilde ha kontinuerlig kontakt med missbruksenheten. Insatsen ska vara fortlöpande och regelbunden. 1.6 Avgränsning Boendestödet utför inte: praktiska omvårdnadsinsatser, eller tar hand om husdjur inga hälso- och sjukvårdsinsatser kommer att utföras utifrån det hälso- och sjukvårdsavtal som finns (länk till HSL avtal) använder inte bilar som verktyg i insatserna insatser mellan klockan 21:00 och 07:00 3

2. Handläggning 2.1 Processbeskrivning. 2.1.1 Ansökan Brukaren eller legal företrädare inkommer med ansökan om stöd i hemmet. Enligt 11 kap 1 socialtjänstlagen Socialnämnden ska utan dröjsmål inleda utredning av vad som genom ansökan, anmälan eller på annat sätt har kommit till nämndens kännedom och som kan föranleda någon åtgärd av nämnden. 2.1.2 Utredning En utredning enligt 11 kap 1 socialtjänstlagen inleds efter en ansökan har inkommit. En utredning enligt socialtjänstlagen får inte inledas mot den enskildes vilja. Utredningen är den skriftliga sammanställning av inhämtat material som utgör beslutsunderlaget i ett ärende. Utredningen ska bedrivas skyndsamt och får ta upp till tre månader. I utredningen ska det framgå vad brukaren ansöker om, dennes funktionsnedsättningar och dess konsekvenser samt hur detta påverkar brukarens situation inom olika livsområden. Uppgifterna inhämtas från den enskilde, anhöriga, företrädare, andra myndigheter eller olika aktörer som den enskilde har kontakt med. Samtyckesblankett finns för att tydliggöra vilka kontakter som får tas inom ramen för utredningen. Brukaren ska vara delaktig och inkomma 4

med tillräcklig information för att handläggaren ska kunna göra en bedömning av rätten till sökt insats. Bedömningen ska beskriva om insatsen behövs för att tillgodose brukarens behov och i så fall på vilket sätt. Bedömningen utgår från inkommen ansökan och görs mot bakgrund av gällande lagstiftning och det som framkommit under handläggningen av ärendet. Bedömningen ska leda fram till ett välgrundat beslut. Det ska tydligt framgå att en prövning utifrån skälig levnadsnivå har gjorts samt att brukarens behov inte kan tillgodoses på annat sätt. Kommunicering enligt 17 förvaltningslagen innebär att en myndighet inte får avgöra ett ärende som avser myndighetsutövning mot enskild utan att underrätta om de uppgifter som tillförts av någon annan. Undantag från kommuniceringens huvudregel är om beslutet inte går den sökande emot, om uppgiften saknar betydelse eller är uppenbart obehövligt att kommunicera. 2.1.3 Beslut Alla inkomna ansökningar ska resultera i någon form av beslut. I socialtjänstlagen finns ingen tydlighet om vad ett beslut ska innehålla. Visst stöd finns i förvaltningslagen och i allmänna förvaltningsrättsliga principer. Enligt 11 kap 5 socialtjänstlagen ska ett beslut alltid dokumenteras oavsett om det är bifall, avslag eller delavslag. Enligt 7 förvaltningslagen ska en myndighet sträva efter att uttrycka sig lättbegripligt, och bestämmelsen innebär bland annat att beslutet så långt det är möjligt ska utformas så att den enskilde förstår dess innebörd. I beslutet ska det framgå om det är ett bifall, avslag eller delavslag samt enligt vilket lagrum beslutet är fattat. Det ska vidare framgå vad som beviljats, i vilken omfattning samt förbehåll och tidsbegränsning. Vid avslag eller delavslag ska beslutstexten även innehålla en beslutsmotivering med de skäl som har bestämt utgången av ärendet, detta enligt 20 förvaltningslagen. Vid avslag eller delavslag ska beslutet också innehålla en besvärshänvisning där det framgår att beslutet kan överklagas samt hur man gör detta. Handläggaren är vid behov skyldig att hjälpa den enskilde med överklagandet. 2.1.4 Evidensbaserad beslutsprocess Evidensbaserad praktik, EBP, innebär att handläggaren väger samman sin expertis med bästa tillgängliga kunskap, brukarens situation, erfarenheter och önskemål om insatsens utformning och eller genomförande vid beslut om insatser. Evidensbaserad praktik är en medveten och systematisk användning av flera kunskapskällor för beslut om insatser: den bästa tillgängliga kunskapen den professionelles expertis den berörda personens situation, erfarenhet och önskemål Källhänvisning, socialstyrelsen 5

2.1.5 Beställning Vid bifall informerar handläggaren brukaren om insatsen genom att beskriva uppstarten och insatsens genomförande. Brukaren ska få information om att beslutet kommer att följas upp samt att en genomförandeplan kommer att upprättas utifrån beslut och övergripande målsättning med insatsen. Brukaren ska ges möjlighet till att vara delaktig och ha inflytande i planeringen och utformandet av insatsen, men kan inte påverka vilken boendestödjare som utför insatsen och inte heller när insatsen utförs. Handläggaren ansvarar för att enhetschefen har erforderlig information för att verkställa beslutet. Handläggaren skickar beställning, via verksamhetssystemet, till enhetschef för boendestödet. Av beställningen framgår brukarens behov och hur dessa ska tillgodoses via beviljad insats. 2.1.6 Insatstyper Pedagogiskt stöd Stöd till struktur och i att träna den enskilde att sköta ett hem och hushåll, enklare ekonomiska angelägenheter såsom att betala räkningar och planera hushållsinköp, att handla i affären, att vistas i offentliga miljöer, att åka allmänna kommunikationer och övrig hjälp att skapa struktur. Träna, förbättra sina färdigheter för att få ökat självförtroende och klara eget boende. Stöd i att ta kontakt med myndigheter. Påstötning och igångsättning och hitta drivkraften hos brukaren. Hitta stöd i tillgängliga hjälpmedel, tex ta kontakt med arbetsterapeuter. Motiverande stöd För att bryta passivitet ex motivera den enskilde till olika aktiviteter tex våga komma igång och prova aktiviteter utanför hemmet eller prova någon form av sysselsättning. Boendestödjaren kan genomföra aktiviteten tillsammans med den enskilde i syfte att praktiskt visa och vara en förebild för hur man kan klara sina vardagsaktiviteter men kan också vara ett stöd i att komma i gång och våga påbörja en aktivitet. Boendestödjarna kan ge motiverande stöd till personlig hygien eller egenvård. Socialt stöd Till exempel stöd för att stärka självförtroendet, stöd för att förmå den enskilde att fatta egna beslut, stöd för att förmå den enskilde att lita till sin egen förmåga, bryta social isolering. Stöd 6

till att bibehålla sociala kontakter och att bygga upp/återuppta eget socialt nätverk. Det sociala stödet fokuserar på det som är betydelsefullt för den enskilde och stärka resurser hos brukaren men också inventera resurserna hos betydelsefulla personer i den enskildes nätverk. Stärka individens sociala förankring självbild och identitet. Boendestödjarna har inte till uppgift att vara det sociala nätverket. 2.1.7 Verkställa Biståndsbeslut som är fattat enligt 4 kap 1 socialtjänstlagen ska enligt 16 kap 3 socialtjänstlagen verkställas omedelbart. Beslutet är verkställt när det utförs i sin helhet. Vid avslagsbeslut ska beslutet också verkställas om den enskilde vid överklagan har beviljats inhibition. Den tidsgräns om tre månader som gäller för bestämmelsen om rapporteringsskyldighet av ej verkställda beslut har ingenting att göra med om när beslut ska verkställas (Jfr 16 kap. 6 f SoL). Det innebär att en kommun inte har tre månader på sig att verkställa ett beslut, utan beslut ska verkställas omedelbart. Enhetschefen för boendestöd ansvarar för att boendestödjarna har erforderlig information för att kunna verkställa beslutet. Samordnaren registrerar när beslut verkställs i verksamhetssystemet. Beslutet ska vara verkställt senast fyra veckor efter beslutsdatumet. Handläggaren ansvarar för att revidera omfattning och frekvens i verksamhetssystemet. För att minska sårbarheten för enskilda brukare ska flera boendestödjare vara engagerade i en och samma brukare 2.1.7.1 Ej verkställda beslut Om inte beslutet är verkställt inom tre månader på grund av att den enskilde varit svår att nå, vistas utomlands eller på annan ort, inte själv velat påbörja insatsen eller av andra skäl inte medverkat ska beslutet omprövas. Har den enskilde önskemål om att avbryta insatsen, så ska handläggaren informeras och beslutet avslutas. 2.1.8 Uppföljning Handläggaren följer upp insatsen tre månader efter att beslutet fattats och därefter en gång per år. Vid uppföljningen deltar boendestödjare och handläggare. Brukare deltar vid behov. Däremellan har boendestödjare och handläggare ett ömsesidigt informationsansvar om förändrade förhållande eller behov hos brukaren. Genomförandeplanen ska vara ett underlag för uppföljningen. 2.1.9 Avslut När en insats i form av boendestöd avslutas ska boendestödjarna och handläggarna erbjuda den enskilde ett avslutningssamtal. Boendestödjaren ska skriva en sammanfattning av verkställighetstiden i verksamhetssystemet samt gallra både digital och manuell dokumentation rörande den enskilde. Handläggaren avslutar, beslut och verkställighet samt gallrar digital och manuell dokumentation rörande den enskilde. 7

3 Definition av hemtjänst Hemtjänst innebär att brukaren kan få praktisk hjälp i sitt hem. Det är att få hjälp med serviceinsatser och omvårdnadsinsatser. Hemtjänst kan ges som en kompenserande och/eller stödjande insats för att bidra till ökad självständighet inom viktiga livsområden. 3.1 Syfte Syftet med insatsen är att ge möjlighet till att fortsatt bo i egen bostad och därigenom uppnå skälig levnadsnivå. 3.2 Målgrupp Personer som på grund av sjukdom eller skada har en funktionsnedsättning och är under 65 år. 3.3 Lagstiftning Hemtjänst är en insats som beviljas enligt 4 kap 1 Socialtjänstlagen: Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning och för sin livsföring i övrigt. och enligt 3 kap 6 socialtjänstlagen Socialnämnden bör genom hemtjänst, dagverksamheter eller annan liknande social tjänst underlätta för den enskilde att bo hemma och att ha kontakt med andra. I socialtjänstlagen 5 kap 7 första stycket beskrivs följande: Socialnämnden skall verka för att människor som av fysiska, psykiska eller andra skäl möter betydande svårigheter i sin livsföring får möjlighet att delta i samhällets gemenskap och att leva som andra. 3.4 Kriterier för den enskildes rätt till hemtjänst Personen tillhör målgruppen. Behovet ska inte kunna tillgodoses av annan huvudman eller insats, tex, personligt ombud, försäkringskassan, färdjtänstenheten, individ och familjeomsorgen eller sjukvården. Konsekvensen av uteblivet stöd är att man inte uppnår skälig levnadsnivå. Brukaren ska inte själv kunna tillgodose sitt behov av stöd. 3.5 Avgränsning Hemtjänsten utför inte: Insatser som avser fastighetsskötsel, trädgårdsskötsel, skötsel av husdjur eller tredje person. Inköp av alkohol och droger. 8

4 Handläggning 4.1 Processbeskrivning 4.1 Ansökan Brukaren eller legal företrädare inkommer med ansökan om stöd i hemmet. Enligt 11 kap 1 socialtjänstlagen Socialnämnden ska utan dröjsmål inleda utredning av vad som genom ansökan, anmälan eller på annat sätt har kommit till nämndens kännedom och som kan föranleda någon åtgärd av nämnden. 4.2 Utredning En utredning enligt 11 kap 1 socialtjänstlagen inleds efter en ansökan har inkommit. En utredning enligt socialtjänstlagen får inte inledas mot den enskildes vilja. Utredningen är den skriftliga sammanställning av inhämtat material som utgör beslutsunderlaget i ett ärende. Utredningen ska bedrivas skyndsamt och får ta upp till tre månader. I utredningen ska det framgå vad brukaren ansöker om, dennes funktionsnedsättningar och dess konsekvenser samt hur detta påverkar brukarens situation inom olika livsområden. Uppgifterna inhämtas från den enskilde, anhöriga, företrädare, andra myndigheter eller olika aktörer som den enskilde har kontakt med. Samtyckesblankett finns för att tydliggöra vilka kontakter som får tas inom ramen för utredningen. Brukaren ska vara delaktig och inkomma med tillräcklig information för att handläggaren ska kunna göra en bedömning av rätten till sökt insats. 9

Bedömningen ska beskriva om insatsen behövs för att tillgodose brukarens behov och i så fall på vilket sätt. Bedömningen utgår från inkommen ansökan och görs mot bakgrund av gällande lagstiftning och det som framkommit under handläggningen av ärendet. Bedömningen ska leda fram till ett välgrundat beslut. Det ska tydligt framgå att en prövning utifrån skälig levnadsnivå har gjorts samt att brukarens behov inte kan tillgodoses på annat sätt. Kommunicering enligt 17 förvaltningslagen innebär att en myndighet inte får avgöra ett ärende som avser myndighetsutövning mot enskild utan att underrätta om de uppgifter som tillförts av någon annan. Undantag från kommuniceringens huvudregel är om beslutet inte går den sökande emot, om uppgiften saknar betydelse eller är uppenbart obehövligt att kommunicera. 4.3 Beslut Alla inkomna ansökningar ska resultera i någon form av beslut. I socialtjänstlagen finns ingen tydlighet om vad ett beslut ska innehålla. Visst stöd finns i förvaltningslagen och i allmänna förvaltningsrättsliga principer. Enligt 11 kap 5 socialtjänstlagen ska ett beslut alltid dokumenteras oavsett om det är bifall, avslag eller delavslag. Enligt 7 förvaltningslagen ska en myndighet sträva efter att uttrycka sig lättbegripligt, och bestämmelsen innebär bland annat att beslutet så långt det är möjligt ska utformas så att den enskilde förstår dess innebörd. I beslutet ska det framgå om det är ett bifall, avslag eller delavslag samt enligt vilket lagrum beslutet är fattat. Det ska vidare framgå vad som beviljats, i vilken omfattning samt förbehåll och tidsbegränsning. Vid avslag eller delavslag ska beslutstexten även innehålla en beslutsmotivering med de skäl som har bestämt utgången av ärendet, detta enligt 20 förvaltningslagen. Vid avslag eller delavslag ska beslutet också innehålla en besvärshänvisning där det framgår att beslutet kan överklagas samt hur man gör detta. Handläggaren är vid behov skyldig att hjälpa den enskilde med överklagandet. 4.4 Evidensbaserad beslutsprocess Evidensbaserad praktik, EBP, innebär att handläggaren väger samman sin expertis med bästa tillgängliga kunskap, brukarens situation, erfarenheter och önskemål om insatsens utformning och eller genomförande vid beslut om insatser. Evidensbaserad praktik är en medveten och systematisk användning av flera kunskapskällor för beslut om insatser: den bästa tillgängliga kunskapen den professionelles expertis den berörda personens situation, erfarenhet och önskemål Källhänvisning, socialstyrelsen 10

4.5 Beställning Vid bifall informerar handläggaren brukaren om insatsen genom att beskriva uppstarten och insatsens genomförande. Brukaren ska få information om att beslutet kommer att följas upp samt att en genomförandeplan kommer att upprättas utifrån beslut och övergripande målsättning med insatsen. Brukaren ska ges möjlighet till att vara delaktig och ha inflytande i planeringen och utformandet av insatsen, men kan inte påverka vilken hemtjänstpersonal som utför insatsen. Handläggaren ansvarar för att enhetschefen har erforderlig information för att verkställa beslutet. Handläggaren skickar beställning, via verksamhetssystemet, till ansvarig enhetschef. Av beställningen framgår brukarens behov och hur dessa ska tillgodoses via beviljad insats. 5 Insatstyper 5.1 Serviceinsatser Serviceinsatser, där serviceersättningen utgår, omfattar städning, tvätt, klädvård, inköp samt post- bank- och apoteksärende. 5.1.1 Städning Med städning avses städning av kök, vardagsrum, sovrum, hall och badrum. Ytmässigt motsvarar detta en normal två-trerumslägenhet. Om makar eller sambor båda har funktionsnedsättningar och har varsitt sovrum kan båda sovrummen medräknas vid städning, om handläggare bedömer det skäligt. Detsamma gäller även i barnfamiljer med flera sovrum, likaså i barnfamiljer med separata sovrum. Detta ska dock framgå i handläggarens beslut om bistånd. Städning beviljas i normalfallet var tredje vecka. Undantag kan göras av handläggaren till exempel vid medicinska skäl för tätare städning. I städning, så kallad vardagsstädning, ingår dammsugning av golv, vädring av mindre gångmattor, våttorkning av golven och rengöring av porslin i badrum. Större mattor dammsugs. Om brukaren inte själv klarar att damma utförs detta liksom avtorkning av synliga fläckar och spill på bänkar och skåpluckor. 11

Avfrostning av kyl/frys samt rengöring av köksfläkt och ugn utförs vid behov, högst två gånger per år. Städning av skåp och lådor ingår inte, städ- och sopskåp är undantaget. Soppåsen tas med till soptunna om brukaren inte klarar detta själv. Fönsterputsning kan beviljas två gånger per år. Detta ska dock framgå i handläggarens beslut om bistånd. Storrengöring utförs inte. 5.1.2 Inköp För den som har behov av matinköp görs detta en gång per vecka i närmaste affär alternativt på internet, tex www.mathem.se. Inköpen kan samordnas. Kompletterande inköp kan beviljas om den enskilde inte på egen hand klarar av att utföra enklare inköp. Apoteksärenden utförs vid behov. 5.1.3 Tvätt/klädvård Vid beslut om tvätt/klädvård ingår att sortera smutstvätt, tvätta i maskin, hänga upp, plocka ner och stryka kläder. Mangling utförs inte. Bädda rent, innebärande byte av lakan. 5.2 Omvårdnadsinsatser Omvårdnadsinsatser är de insatser som inte ingår i serviceinsatser. 5.2.1 Hjälp och stöd med att äta, dricka och förflytta sig När någon behöver hjälp med att äta, dricka och förflytta sig krävs att personalen har rätt kompetens samt är lyhörd för och kan tillgodose den enskilde brukarens specifika behov. 5.2.3 Hjälp och stöd med att sköta personlig hygien och att klä sig Vid hjälp med att sköta personlig hygien och att klä sig ställs särskilt höga krav på att personalen respekterar den enskildes integritet och är uppmärksam på gränser som måste upprätthållas på ett professionellt sätt. 5.2.4 Hjälp och stöd med att kommunicera, upprätthålla sociala kontakter och bryta isolering Behovet att kommunicera, det vill säga göra sig förstådd och bli förstådd, är grundläggande för varje människa. Om den enskilde brukaren har svårigheter att kommunicera ställer detta krav på att personalen har den specifika kompetens som behövs, till exempel teckenspråk, bliss eller andra alternativa kommunikationssätt. 5.2.5 Matdistribution/matleverans Om behovet av mat inte kan tillgodoses på annat sätt kan brukaren få beslut om distribution av färdiglagad mat. Biståndsbeslutet innebär tio minuter per matleverans. Om flera personer i samma hushåll har beslut om matdistribution, fattas endast ett beslut om matleverans. 12

5.2.6 Trygghetslarm För att öka tryggheten i det egna boendet kan trygghetslarm beviljas. Behovet av trygghetslarm ska grunda sig på funktionsnedsättningen och tillgodose de behov av insatser som är av sådan karaktär att det inte går att planera, exempelvis risk för fall. Utföraren ska besvara larm inom 45 minuter. 5.2.7 Avlösarservice i hemmet Avlösarservice i hemmet innebär att personal tillfälligt övertar omvårdnaden/tillsynen från anhöriga och insatsen syftar till att möjliggöra för anhöriga att få avkoppling eller uträtta sysslor utanför hemmet. Insatsen gäller enbart personen med funktionsnedsättning och inbegriper inte andra familjemedlemmar. Om avlösarservice i hemmet ges till barn kan biståndet endast verkställas då föräldrarna är lediga från arbetet. Avlösarservice får inte utföras av personer i samma hushåll som brukaren. 5.2.8 Ledsagarservice Syftet med ledsagarservice är att underlätta för personer med funktionsnedsättningar att i närområdet kunna delta i samhällslivet såsom friluftsliv, föreningsliv med mera. Ledsagning kan även beviljas till läkarbesök, sjukgymnastik, göra ärenden och liknande. Transport sker med färdtjänst eller allmänna kommunikationsmedel. 5.3 Verkställa Biståndsbeslut som är fattat enligt 4 kap 1 socialtjänstlagen ska enligt 16 kap 3 socialtjänstlagen verkställas omedelbart. Beslutet är verkställt när det utförs i sin helhet. Vid avslagsbeslut ska beslutet också verkställas om den enskilde vid överklagan har beviljats inhibition. Den tidsgräns om tre månader som gäller för bestämmelsen om rapporteringsskyldighet av ej verkställda beslut har ingenting att göra med om när beslut ska verkställas (Jfr 16 kap. 6 f SoL). Det innebär inte att en kommun har tre månader på sig att verkställa ett beslut, utan beslut ska verkställas omedelbart. Enhetschefen för hemtjänsten ansvarar för att hemtjänstpersonal har erforderlig information för att kunna verkställa beslutet. Administratörer inom hemtjänsten registrerar verkställighetsdatum i verksamhetssystemet. Beslutet ska vara verkställt senast 48 timmar efter att beslutet är fattat. Handläggaren ansvarar för att revidera beslutets omfattning och frekvens samt föra in nödvändig informationen i verksamhetssystemet. 5.3.1 Ej verkställda beslut Om inte beslutet är verkställt inom tre månader på grund av att den enskilde varit svår att nå, vistas utomlands eller på annan ort, inte själv velat påbörja insatsen eller av andra skäl inte medverkat ska beslutet omprövas. Har den enskilde önskemål om att avbryta insatsen, så ska handläggaren informeras och beslutet avslutas. 13

5.4 Uppföljning Handläggaren följer upp insatsen var sjätte månad samt vid förändrade behov/förhållanden. Däremellan har utförare och handläggare ett ömsesidigt informationsansvar om förändrade förhållande eller behov hos brukaren. Genomförandeplanen ska vara ett underlag för uppföljningen. 5.5 Avslut När en insats i form av hemtjänst avslutas ska hemtjänstpersonalen säkerställa att dokumentationen är uppdaterad och färdigställd samt vid behov skriva en sammanfattning av verkställighetstiden. Vidare ska hemtjänstpersonalen rensa både digitalt och manuellt dokumentation rörande den enskilde. Handläggaren avslutar, beslut och verkställighet samt gallrar digital och manuell dokumentation rörande den enskilde. 14

6 Social dokumentation i verkställigheten Av socialtjänstlagen framgår att genomförande av beslut om stödinsatser som rör enskilda ska dokumenteras. Ansvaret för att genomförande av beslutad insats dokumenteras går hand i hand med ansvaret för själva genomförandet av insatsen. (SocialstyrelsenSOSFS2006:5). Den sociala dokumentationen inom på förvaltningen för funktionsstöd regleras i en riktlinje för social dokumentation i verkställigheten. All personal som arbetar med att genomföra beslutade insatser för brukare har dokumentationsskyldighet. 6. 1 Genomförandeplan Genomförandeplanen ska beskriva hur den beslutade insatsen ska genomföras utifrån brukarens individuella behov. Alla brukare ska ha en genomförandeplan, som utgår från utredningens beslutsunderlag och beställningen. Brukarens behov och brukarens eventuella önskemål avseende insatsens genomförande ska tydliggöras. Brukaren ska ges möjlighet att vara delaktig och ha inflytande i planeringen och utformningen av insatsen. Genomförandeplanen ska höra till brukarens personakt och ska upprättas i verksamhetssystemet. Syftet med genomförandeplanen är att skapa en tydlig struktur för det praktiska genomförandet och uppföljningen av en beslutad insats. Genomförandeplanen ska konkret beskriva hur insatsen ska utföras. Omfattningen av genomförandeplanen ska avgöras från fall till fall beroende på insatsens komplexitet. Därutöver ska löpande dokumentation i form social anteckning göras vid behov. 7 Kontaktpersonal Varje brukare som har stöd i hemmet ska ha en kontaktpersonal ur personalgruppen. Det ska vara tydligt för kontaktpersonalen, brukaren, handläggaren och eventuella legala företrädare om vem som är brukarens kontaktpersonal. Vem som är brukarens kontaktpersonal ska dokumenteras i verksamhetssystemet. I kontaktpersonalens uppdrag ingår följande: tillsammans med brukaren och eventuella legala företrädare ta fram en genomförandeplan för insatsens genomförande närvara vid uppföljning av insatsen försäkra att brukaren ges möjlighet att vara delaktig och ges inflytande i utformandet av insatsen utifrån utredda behov huvudansvar för kontakt med handläggare och eventuella legala företrädare huvudansvar för att den sociala dokumentationen sker och att brukarkort är aktuellt 8 Samverkan Verksamheten ska i den mån det är möjligt bedrivas i samverkan med andra berörda, både internt och externt. Boendestödjare ska samverka med berörda yrkesgrupper inom förvaltningen, tex handläggare, eller andra aktörer inom kommunen, men också med andra huvudmän i syfte att tillgodose brukarens behov. 15

8.1 Samordnad individuell plan I socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen beskrivs att brukaren vid behov ska erbjudas en samordnad individuell plan, om det finns insatser ifrån både socialtjänsten och från hälsooch sjukvården. Planen ska upprättas om kommunen eller sjukvården bedömer att den behövs för att den enskilde ska få sina behov tillgodosedda. Den enskilde måste samtycka till att den upprättas och kan också själv begära att en sådan upprättas. Arbetet med planen ska påbörjas utan dröjsmål. Planen ska när det är möjligt upprättas tillsammans med brukaren. Närstående ska ges möjlighet att delta i arbetet med planen, om det är lämpligt och den enskilde inte motsätter sig det. Av planen ska det framgå vilka insatser som behövs vilka insatser respektive huvudman ska svara för vilka åtgärder som vidtas av någon annan än kommunen eller landstinget vem av huvudmännen som ska ha det övergripande ansvaret för planen. Boendestödjare ska uppmärksamma enhetschef och handläggare om brukaren har flera vårdkontakter och att behov finns av att en samordnad individuell plan upprättas. Vilken profession som tar ansvar för att upprätta en samordnad individuell plan avgörs från fall till genom individuell bedömning av lämplighet. 8.2 Teammöten - boendestöd En gång per månad träffas handläggare, enhetschef och samordnare. Syftet med teamen är att säkerställa processen beslut till verkställighet och vid behov diskutera enskilda brukare som har boendestöd. Boendestödjare ansvarar för att lämna in avgörande information via samordnaren till teamet. 8.2.1 Hemteamsträff Handläggare och boendestödjare träffas en gång per månad. Boendestödjare anmäler till samordnare innan mötet vilka ärenden som tas upp vid mötet. Syftet med hemteamsträffen är att följa upp enskilda brukares insatser. Boendestödjare ska närvara vid mötet. 9 Personalens kompetens 9.1 Boendestödjares kompetens Boendestödjaren bör som lägst ha omvårdnadsprogrammet med inriktning psykiatri, men gärna högskole- eller KY utbildning. Exempel på lämpliga påbyggnadsutbildningar är socialpedagog, aktiveringspedagog, arbetsterapeut eller socionom. Det bör läggas stor vikt vid personlig lämplighet. Erfarenhet av att ha arbetat med berörda målgrupper är ett krav, som lägst ett års erfarenhet. Körkort är ett krav. 16

9.2 Hemtjänstpersonalens kompetens Hemtjänstpersonal ska ha utbildning med inriktning mot vård och omsorg, undersköterska eller annan utbildning eller erfarenhet som kan prövas likvärdigt. 10 Bemötande, inflytande, tillgänglighet och trygghet All verksamhet som Kungsbacka kommun ska präglas av kommunens värdegrund Bitt. Bitt står för bemötande, inflytande, tillgänglighet och trygghet. Alla som kommer i kontakt med kommunens verksamhet ska få ett gott bemötande och brukaren ska känna att han/hon har ett inflytande över den insats som utförs. Verksamheten och dess personal ska uppfattas som tillgängliga och sammantaget ska det resultera i en känsla av trygghet i mötet och kontakten. Verksamheten ska arbeta aktivt med bemötande, inflytande, tillgänglighet och trygghet. Alla boendestödjare inklusive nyanställda och vikarie ska vara insatta i värdegrundens innehåll. Verksamheten ska fortlöpande diskutera och utveckla Bitt inom enheten. (Kungsbacka, 2010) 11 Professionellt förhållningssätt Personal som arbetar med att ge stöd behöver inte bara ha kunskap utan också förmåga att omsätta kunskapen i praktiskt handlande. Betydelsefullt för det professionella förhållningsättet är förhållningssätt och bedömningsförmåga, social gemenskap och sysselsättning funktionsnedsättningar och dess konsekvenser, kommunikation, hälsa, personlig omsorg och aktiviteter i vardagen. Följande punkter finns beskrivna i SOSFS 2014:2 och är vägledande i det professionella förhållningsättet inom förvaltningen för funktionsstöd. 12 Metoder Alla insatser ska bedrivas utifrån de metoder som förvaltningen har tagit beslut om att arbeta enligt. Förvaltningen utgår ifrån kända, beprövad metoder som följer evidens, utveckling och beprövad erfarenhet. Förvaltningen arbetar enligt följande övergripande metoder: 12.1 Lågaffektivt bemötande Lågaffektivt bemötande innebär att förmedla trygghet och skapa en lugn miljö med positiva förväntningar. Målet med metoden är att varje individ själv ska kunna kontrollera sina känslor. Metoden går ut på att dämpa starka känslouttryck och minska antalet konfliktskapande situationer. Syftet är också att skapa förutsägbarhet och därmed trygghet i tillvaron. Bemötandet ska skydda både den som har svårt med känslokontroll och hindra personalen från att gå upp i affekt. Personalen ska uppträda lugnt med låg känslointensitet för att inte trigga igång för starka känslor. Den som får upprepade raseriutbrott får verktyg att lära sig kontrollera sina aggressioner. Med lågaffektivt bemötande smittar personalens lugn av sig på omgivningen. Känslouttryck smittar av sig på vår omgivning. De flesta barn föds med förmågan att smittas av känslor som de möter och på så vis utvecklar de förmågan till empati. Personer med till exempel autism kan ha svårt att skilja mellan egna och andras känslouttryck, så kallade affekter. De reagerar istället på den känsla som de möter. De kan till exempel bli aggressiva 17