RIKTLINJER FÖR BISTÅNDSHANDLÄGGNING INOM ÄLDREOMSORGEN I MUNKFORS KOMMUN

Socialförvaltning 2013-03-12 21 RIKTLINJER FÖR BISTÅNDSHANDLÄGGNING INOM ÄLDREOMSORGEN I MUNKFORS KOMMUN 1

Riktlinjer del 1- inledning 4 1. Inledning 4 1.1 Skälig levnadsnivå 4 1.2 Kvalitets begrepp 4 1.3 Syftet med riktlinjerna 5 1.4 Mål i Munkfors kommun 6 1.5 Rätten till bistånd 6 1.6 Gemensamt hushåll 7 1.7 Vistelsekommunen och bosättningskommunen 7 1.8 Rapportering till kommunfullmäktige 7 1.9 Lex Sarah 8 1.10 Lex Maria 8 Riktlinje del 2-handläggning av ärende 9 2.1 Ansökan 9 2.2 Anmälan 10 2.3 Dokumentation 11 2.4 Utredning 12 2.5 Kommunicering 13 2.6 Bedömning 13 2.7 Beslut/underrättelse 14 2.8 Överklagan 16 2.9 Planering 17 2.10 Uppföljning 17 2.101 Omprövning 18 2.11 Resursfördelning justering 18 Riktlinje del 3 för biståndsbeslut 20 3.1 Omvårdnads- och serviceinsatser i ordinärt boende 20 3.2 Behovet av hemtjänst 20 3.3 Förenklad biståndshandläggning 20 3.4 Omfattande behov av stöd eller service 21 3.41 Insatser personlig omvårdnad 21 3.411 Dusch 21 3.42 Service 22 3.43 Checklista vid biståndsbedömning 22 3.44 Samhällsaktiviteter 23 3.45 Bäddning 23 3.46 Fönsterputs 23 3.47 Städning 23 3.48 Rökning 24 3.49 Natt 24 3.5 Kontaktperson enligt SoL 24 3.6 Ledsagare enligt SoL 25 2

3.61 Aktivitetstid 25 3.7 Särskilt boende SoL I 5 kap. 26 3.71 Instruktion/checklista utredning särskilt boende 4 1 kap Socialtjänstlagen 27 3.8 Korttidsvård 28 3.9 Växelvård 29 3.10 Matdistribution 30 3.11 Anhörigvård 30 3.12 Avlösning i hemmet 32 3.13 Tillsynsbesök 32 3.14 Trygghetslarm 32 3.15 Legal företrädare enligt SoL 34 3.16 Hemsjukvård 37 3.17 Skyddade personuppgifter 37 3.18 Vård i livets slut 39 3.19 Transportkostnader vid dödsfall 39 3.20 Makar/sambo/registrerade partners ansvar för varandra och gemensamt hushåll40 3.21 Tandvård 43 3.22 Avgifter för utförda åtgärder av arbetsterapeuter och sjukgymnaster 44 3

RIKTLINJER DEL 1- Inledning 1 INLEDNING Riktlinjer är ett hjälpmedel för personal inom kommunens socialtjänst, vid bedömning och utförande av insatser för äldre och funktionshindrade. Rikt-linjerna har till syfte att se till att insatsbesluten blir rättsäkra och att handläggarna fattar besluten efter samma bedömningsgrunder. Funktionshindret kan vara socialt, fysiskt eller psykiskt. Det är socialtjänstlagen, socialnämndens riktlinjer och den enskildes behov som styr insatsen och dess omfattning så att den enskilde uppnår en skälig levnadsnivå. Den enskilde eller legal företrädare ansöker om den insats han/hon önskar, men det är inte önskemålet som avgör utan det är behoven som styr biståndet. Ambitionen är att alla biståndsbeslut ska tidsbegränsas samt hålla hög rättssäkerhet och kvalité. 1.1 SKÄLIG LEVNADSNIVÅ I Socialtjänstlagen är inte innehållet i insatsen preciserat då begreppet livsföring i övrigt omfattar en lång rad olika behov av stöd och hjälp, service, vård och omsorg. Behoven kan tillgodoses med olika insatser, som varierar utifrån såväl individuella förhållanden som tillgängliga resurser. Vad som omfattas av livsföring i övrigt är alla behov som en människa kan ha (förutom försörjningsstöd) och varierar från person till person. Den enskilde ska genom insatsen uppnå en skälig levnadsnivå utifrån de riktlinjer som socialnämnden antagit. Ofta råder samstämmighet mellan socialnämnd och enskild om lämplig insats. Det finns ingen obegränsad frihet för den enskilde att välja sociala tjänster vilket innebär att kommunen när likvärdiga insatser finns att tillgå, ges möjlighet att välja det billigaste alternativet. 4 kap 1 SoL 1.2 KVALITETS BEGREPP Insatserna i riktlinjerna har samma kvalitetsmått och sammanfattas i det följande: Varje insats ska utföras av flexibel och motiverad vård- och omsorgs-personal som tydligt vet sitt uppdrag och har respekt för den enskildes integritet och självbestämmande. Insatsen är biståndsbedömd och tidsbegränsad. Insatsen präglas av individuell utformning där den enskildes egna resurser tas tillvara, vilket ska framgå av genomförandeplanen. Socialnämndens uppgifter regleras i 3 kap 1 : Till socialnämndens uppgifter hör att göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen, medverka i samhällsplaneringen och i samarbete med andra samhällsorgan, organisationer, föreningar och enskilda främja goda miljöer i kommunen, informera om socialtjänsten i kommunen, genom uppsökande verksamhet och på annat sätt främja förutsättningarna för goda levnadsförhållanden, svara för omsorg och service, upplysningar, råd, stöd och vård, ekonomisk hjälp och annat bistånd till familjer och enskilda som behöver det. 4

Om kvalitet i socialtjänsten sägs i 3 kap. 3 : Insatser inom socialtjänsten skall vara av god kvalitet. För utförande av socialnämndens uppgifter skall det finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet. Kvaliteten i verksamheten skall systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. God kvalitet i äldreomsorgen innebär att både vid behovsbedömningen och i det dagliga arbetet uppmärksamma behov av insatser som kan underlätta den dagliga livsföringen. Den enskilde skall också ges inflytande över hur insatserna utformas. Det innebär att kommunen så långt som möjligt skall ta hänsyn till den enskildes självbestämmande, integritet och behov av trygghet när insatserna planeras. En viktig kvalitetsaspekt är också att inbegripa anhöriga i vårdplaneringen och erbjuda dem stöd i omvårdnaden. Kvaliteten är beroende av en god samverkan med andra verksamheter t ex med sjukvården. En av de viktigaste förutsättningarna för god kvalitet är tillgången till personal med lämplig utbildning och kompetens samt ett tydligt och engagerat ledarskap. Ett gott bemötande kräver kunskap, lyhördhet och inlevelseförmåga. Av kapitel 3, 6 framgår att socialnämnden bör underlätta för en person att bo kvar hemma. Socialnämnden bör genom hemtjänst, dagverksamheter eller annan liknande social tjänst underlätta för den enskilde att bo hemma och att ha kontakt med andra. Nämnden bör även i övrigt tillhandahålla sociala tjänster genom rådgivningsbyråer, socialcentraler och liknande, social jour eller annan därmed jämförlig verksamhet. Nämnden kan utse en särskild person (kontaktperson) eller en familj med uppgift att hjälpa den enskilde och hans eller hennes närmaste i personliga angelägenheter, om den enskilde begär eller samtycker till det. Rätten till bistånd slås fast i SoL 4 kap. 1 : Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt ha rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt. Den enskilde skall genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet skall utformas så att det stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv. Socialnämndens riktlinjer baseras på aktuell lagstiftning, föreskrifter och allmänna råd, rättspraxis samt lokala mål och ambitioner. 1.3 SYFTET MED RIKTLINJERNA Ge information och en beskrivning av de insatser och tjänsteutbud som socialnämndens omsorger om äldre och funktionshindrade erbjuder och vad boende i Munkfors kommun kan förväntas få för insatser i allmänhet av äldreomsorgen i kommunen. Vara en vägledning för handläggarna genom att beskriva vilka kriterier som generellt gäller för att en person ska beviljas en viss insats och i vilken omfattning biståndet vanligen beviljas. Bidra till enhetliga bedömningsgrunder för att garantera likställighet och rättssäkerhet för brukaren. 5

Riktlinjerna innebär inte någon inskränkning i den enskildes möjligheter att få sin ansökan individuellt prövad. Det är alltså inte möjligt att avvisa en ansökan med motiveringen att kommunen inte tillhandahåller den specifika tjänsten. Varje ansökan ska utredas och varje beslut ska vara baserat på den enskildes individuella behov. En övergripande målsättning är att insatserna ska anpassas efter den enskildes och närståendes behov och förutsättningar samt syfta till att brukaren kan behålla sina egna resurser så länge som möjligt. Alla beslut som fattas i ett ärende ska vara fokuserade på brukarens behov och vara individuellt behovsprövade. Kvarboende innebär att den som vill ska kunna bo kvar i den egna bostaden med stöd av hemtjänst och/eller kompletterande insatser. Stödet till dem som vårdar en närstående är en av dessa insatser. 1.4 MÅL I MUNKFORS KOMMUN Ledstjärnor Förhållningssätt Arbetssätt Närhet Respekt Utveckling Vi söker enkla och smidiga lösningar. Det skall vara lätt att få kontakt och besked. Vi arbetar på ett professionellt sätt med hänsyn till den enskildes integritet. Vi tar ansvar för beslut och verksamhet. Vi är lojala och har respekt för varandra och vår uppgift. Vi tänker nytt, omprövar och finner nya vägar utifrån våra förutsättningar. -den enskilde i fokus -nåbara -återkoppling inom en vecka - professionella -sekretess -tillit till varandra och våra yrkesroller -fokus på den enskilde med värdigt bemötande -omvärldsorienterande -deltar aktivt i den nationella utvecklingen -arbetar evidensbaserat Närståendes insatser ska underlättas och stödjas. 1.5 RÄTTEN TILL BISTÅND Förutsättningar för rätten till bistånd enligt 4 kap. 1 Socialtjänstlagen (SoL). Den enskilde har alltid ett eget ansvar för att klara sin försörjning och livsföring i övrigt. Det är först när han eller hon inte själv kan tillgodose sina behov eller få dem tillgodosedda på annat sätt som rätten till bistånd inträder. Vid prövning av biståndet för livsföring i övrigt får hänsyn inte tas till den enskildes ekonomiska förhållanden om rätten att ta ut avgifter för biståndet regleras i 8 kap. SoL. 6

1.6 GEMENSAMT HUSHÅLL För vuxna personer som lever i hushållsgemenskap bör kunna beaktas att man normalt ger varandra viss praktisk hjälp inom en familj. Mer omfattande omvårdnadsbehov kan däremot inte anses ligga inom ramen för vad man normalt bistår varandra med inom familjen. Denna bedömning gäller oavsett om det handlar om makar, partnerskap eller sammanboende eller när det finns hemmavarande barn. Några särskilda skäl att göra avsteg från denna bedömning beaktas normalt inte. 1.7 VISTELSEKOMMUN OCH BOSÄTTNINGSKOMMUN Den kommun där den enskildes vistas ansvarar för stöd och hjälp. Om den enskilde stadigvarande är bosatt i annan kommun (bosättningskommun) än vistelsekommunen då ansvarar bosättningskommunen för det stöd och hjälp som den enskilde behöver. Om det står klart att annan kommun än vistelsekommunen ansvarar för stöd och hjälp är vistelsekommunens ansvar begränsat till akuta situationer ( 2 a kap. 1-3 SoL). Flyttning till annan kommun regleras i 2 a kap. 8-9 SoL. Vistelsekommunens skyldighet att bistå bosättningskommunen När en enskild avser att vistas en kortare tid i en annan kommun än bosättningskommunen, och till följd av hög ålder, funktionsnedsättning eller allvarlig sjukdom behöver stöd och hjälp för detta, är vistelsekommunen skyldig att på begäran: 1. bistå med den utredning som bosättningskommunen behöver för att kunna pröva den enskildes behov av stöd och hjälp, 2. verkställa bosättningskommunens beslut. Om en bosättningskommun har begärt verkställighet enligt ska bosättningskommunen ersätta vistelsekommunen för verkställighetskostnaderna. 1.8 ANMÄLAN/RAPPORTERING TILL KOMMUNFULLMÄKTIGE, KOMMUNENS REVISORER OCH SOCIALSTYRELSE Den 1 juli 2006 infördes en ny bestämmelse i socialtjänstlagen (16 kap. 6 f h ) angående rapportering av icke verkställda beslut. Syftet med rapporteringen är att ytterligare stärka den enskildes rättssäkerhet. Socialnämnden ska till socialstyrelsen och kommunens revisorer rapportera alla gynnande beslut om bistånd enligt 4 kap. 1 SoL som inte har verkställts inom tre månader från dagen för beslutet. För varje beslut ska tidpunkt för beslutet anges och vilken typ av insats beslutet gäller samt kortfattat uppge skälen för dröjsmålet. Rapporteringen ska ske en gång per kvartal. Samma statistikrapport lämnas till kommunfullmäktige. Motsvarande rapporteringsskyldighet gäller även beslut enligt 4 kap. 1 SoL som inte verkställs på nytt inom tre månader från den dag då verkställigheten avbröts. Kopplat till bestämmelserna om rapporteringsskyldighet finns bestämmelser om sanktionsavgifter som kan utdömas om en kommun inte inom skälig tid tillhandahåller beviljat bistånd. Förvaltningschefen ansvarar för att rapportera enligt fastställd rutin. 7

1.9 LEX SARAH Enligt 14 kap. 2 SoL ska var och en som fullgör uppgifter inom socialtjänsten medverka till att den verksamhet som bedrivs och de insatser som genomförs är av god kvalitet. Enligt 14 kap. 3 SoL är var och en som fullgör uppgifter inom socialtjänsten skyldig att genast rapportera om han eller hon uppmärksammar eller får kännedom om ett missförhållande eller en påtaglig risk för ett missförhållande som rör den som får, eller kan komma i fråga för, insatser inom verksamheten. Anmälningsskyldigheten gäller även inom motsvarande yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet och verksamhet vid statens institutionsstyrelse. Ett missförhållande eller en påtaglig risk för ett missförhållande ska dokumenteras, utredas och avhjälpas eller undanröjas utan dröjsmål (14 kap. 6 SoL). Ett allvarligt missförhållande eller en påtaglig risk för ett allvarligt missförhållande ska snarast anmälas till socialstyrelsen. Utredning ska bifogas anmälan (14 kap. 7 SoL ) Enligt 3 kap. 3 SoL ska insatser i socialtjänsten vara av god kvalitet. Kvaliteten i verksamheten ska systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. Kvalitetsarbetet gäller även enskild socialtjänstverksamhet. Socialstyrelsen har utfärdat föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2006:11) rörande kvalitet inom socialtjänsten. Typiska inslag i kvalitetsarbetet är kompetensutveckling av personal, genomgång av handläggningsrutiner, avvikelserapportering/klagomålshantering och kvalitetsmätning. Det ankommer på förvaltningen att på lämpligt sätt bedriva detta kvalitetsarbete och att i erforderlig utsträckning avrapportera till socialnämnden. 1.10 LEX MARIA Enligt 6 kap. 4 (Lex Maria) lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område gäller att om en patient i samband med hälso- och sjukvård drabbats av eller utsatts för risk att drabbas av allvarlig skada eller sjukdom skall vårdgivaren snarast anmäla detta till Socialstyrelsen. I 2 kap. 7 samma lag finns bestämmelser om skyldighet för personalen att rapportera till vårdgivaren om en patient drabbats av eller utsatts för risk att drabbas av allvarlig skada eller sjukdom. 8

RIKTLINJER DEL 2- Riktlinjer handläggning av ärende 2.1 ANSÖKAN LAGRUM 7 FL Varje ärende där någon enskild är part skall handläggas så enkelt, snabbt och billigt som möjligt utan att säkerheten eftersätts. Vid handläggningen skall myndigheten beakta möjligheten att själv inhämta upplysningar och yttrande från andra myndigheter om sådana behövs. Myndigheten skall sträva efter att uttrycka sig lättbegripligt. Även på andra sätt skall myndigheten underlätta för den enskilde att ha med den att göra. 11 KAP. 1 SOL Socialnämnden skall utan dröjsmål inleda utredning av vad som genom ansökan eller på annat sätt har framkommit till nämndens kännedom och som kan föranleda någon åtgärd av nämnden. Vad som framkommit vid utredningen och som har betydelse för ett ärendes avgörande skall tillvaratas på ett betryggande sätt. 2 A KAP. 2 SOL Om det står klart att en annan kommun än vistelsekommunen ansvar för stöd och hjälp åt en enskild, är vistelsekommunens ansvar begränsat till akuta situationer. 2 A KAP. 8 SOL En person som önskar att flytta till en annan kommun, får ansöka om insatser i den kommunen som han eller hon 1. till följd av hög ålder, funktionsnedsättning eller allvarlig sjukdom har ett varaktigt behov av omfattande vård- och omsorgsinsatser och därför inte kan bosätta sig i den andra kommunen utan att de insatser som han eller hon behöver lämnas, eller 2. på grund av våld eller andra övergrepp behöver flytta till en annan kommun men inte kan göra det utan att de insatser som han eller hon behöver lämnas. 2 A KAP. 9 SOL En ansökan enligt 8 ska behandlas som om den enskilde var bosatt i inflyttningskommunen. Är den sökandes behov tillgodosedda i bosättningskommunen, får inte hänsyn tas till den omständigheten när ansökan prövas. Bosättningskommunen är skyldig att på begäran bistå med den utredning som den andra kommunen behöver för att kunna pröva ansökan. 4 KAP. 1 SOL Den som själv inte kan tillgodose sina behov eller få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt. Vid prövning av behovet av bistånd för livsföring i övrigt får hänsyn inte tas till den enskildes ekonomiska förhållanden om rätten att ta ut avgifter för biståndet regleras i 8 kap. Den enskilde skall genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet skall utformas så att det stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv. 9

SOSFS 2006:5 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd vid handläggning av ärenden och genomförande av insatser enligt SoL, LVU, LVM, och LSS. RIKTLINJE Ansökan kan göras muntligt och skriftligt genom besök, telefonkontakt, brev, fax eller e-post. Anmälan om behov kan initieras av närstående, personal inom socialförvaltningen, sjukhus/vårdcentral och övriga. Efter anmälan om behov tas kontakt med den anmälan avser. Ansökningar/anmälningar av akut karaktär gällande omvårdnadsbehov (risk för att den enskilde lider skada ex måltider, ta sig ur säng, klädsel, korttidsplats p g a social svikt). Besked om tid för hembesök ges samma dag. Ansökningar/anmälningar gällande behov av omvårdnad (ingen risk för skada ex dusch, matdistribution etc.). Besked om tid för hembesök inom 7 dagar. Ansökningar/anmälningar om serviceinsatser (ex städ, tvätt, inköp). Besked om tid för hembesök inom 14 dagar. Ansökningsdatum är ärendets startdatum. I ansökan ska så utförligt som möjligt anges vad ansökan avser. Återtagande av ansökan där den enskilde ångrar sig och önskar återta sin ansökan ex på skrivning: Beslut: 100304 N N återtar ansökan om xxxx varför fortsatt handläggning avskrives A A Biståndshandläggare 2.2 ANMÄLAN Skall dokumenteras enligt 15 FL och 11 kap. 5 SoL. Vid anmälan dokumentera följande: Vad anmälan avser Vem gjorde anmälan Datum för anmälan Namn och befattning på den som dokumenterar anmälan Datum för när anmälan dokumenteras Om utredning inte inleds enligt 11 kap. 1 SoL ska följande dokumenteras: Beslut om att utredning inte inleds Datum för ställningstagandet Motivering till ställningstagandet Namn och befattning på den person som gjort ställningstagandet Anmälan och beslut om att inte inleda utredning förvaras i elektronisk personakt. 10

2.3 DOKUMENTATION LAGRUM 7 FL Varje ärende där någon enskild är part skall handläggas så enkelt, snabbt och billigt som möjligt utan att säkerheten eftersätts. Vid handläggningen skall myndigheten beakta möjligheten att själv inhämta upplysningar och yttrande från andra myndigheter om sådana behövs. Myndigheten skall sträva efter att uttrycka sig lättbegripligt. Även på andra sätt skall myndigheten underlätta för den enskilde att ha med den att göra. 11 KAP. 1 SOL Socialnämnden skall utan dröjsmål inleda utredning av vad som genom ansökan eller på annat sätt har framkommit till nämndens kännedom och som kan föranleda någon åtgärd av nämnden. Vad som framkommit vid utredningen och som har betydelse för ett ärendes avgörande skall tillvaratas på ett betryggande sätt. 11 KAP. 5 SOL Handläggning av ärenden som rör enskilda samt genomförande av beslut om stöd insatser, vård och behandling skall dokumenteras. Dokumentationen skall utvisa beslut och åtgärder som vidtas i ärendet samt faktiska omständigheter och händelser av betydelse. Handlingar som rör enskildas personliga förhållanden skall förvaras så att obehöriga inte får tillgång till dem. 11 KAP. 6 SOL Dokumentationen skall utformas med respekt för den enskildes integritet. Den enskilde bör hållas underrättad om de journalanteckningar och andra anteckningar som förs om honom eller henne. Om den enskilde anser att någon uppgift i dokumentationen är oriktig skall detta antecknas. 11 KAP. 8 SOL I ärenden hos socialnämnden som avser myndighetsutövning mot någon enskild skall nämnden tillämpa följande bestämmelser i förvaltningslagen (1986:223): 14 första stycket om parts rätt att meddela sig muntligen, 16 och 17 om parts rätt att få del av uppgifter, 20 om motivering av beslut 21 om underrättelse av beslut, 26 om rättelse av skrivfel och liknande. Bestämmelserna i 16 och 17 förvaltningslagen gäller dock inte uppgifter som rör någon annan sökande i ett ärende om ett sådant boende som avses i 5 kap 5 (SoL) andra stycket eller 7 (SoL) tredje stycket eller om någon annan liknande social tjänst. Vad som sägs i första stycket gäller också när det är fråga om en ansökan eller ett yttrande till en annan myndighet i ett mål eller ärende som rör myndighetsutövning mot enskild hos denna. 11

SOSFS 2006:1 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS. SOSFS 2006:5 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd vid handläggning av ärenden och genomförande av insatser enligt SoL, LVU, LVM och LSS. SOSFS 2008:3 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (2006:5) om dokumentation vid handläggning av ärenden och genomförande av insatser enligt SoL, LVU, LVM och LSS. PUL 1998:204, 2001:454 Lagen om behandling av personuppgifter SFS 2001: 637 förordningen om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten SFS 2009:400 Offentlighets- och sekretesslagen RIKTLINJE Dokumentation följer hela processen från handläggning till verkställighet av ärendet: Dokumentationen skall innehålla tillräcklig, väsentlig, korrekt och ändamålsenlig information. Endast de uppgifter som har betydelse med hänsyn till verksamhetens art och det enskilda fallet behöver dokumenteras. I en utredning begränsas dokumentationen till vad som behövs för att göra en riktig bedömning av ärendet och dess handläggning. I dokumentation som rör enskild ska det framgå varifrån uppgifterna kommer, vad som är faktiska omständigheter och vad som är bedömningar samt av vem och när det dokumenterats. Dokumentationen ska utformas med respekt för den enskildes integritet och får inte innehålla ovidkommande värdeomdömen av allmänt nedsättande eller kränkande karaktär. 2.4 UTREDNING LAGRUM 11 KAP. 1 SOL Socialnämnden skall utan dröjsmål inleda utredning av vad som genom ansökan eller på annat sätt har kommit till nämndens kännedom och som kan föranleda någon åtgärd av nämnden. Vad som framkommit vid utredning och som har betydelse för ett ärendes avgörande skall tillvaratas på ett betryggande sätt. 5 KAP. 10 SOL Socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en närstående som har funktionshinder SOSFS 2006:5 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd vid handläggning av ärenden och genomförande av insatser enligt SoL, LVU, LVM och LSS. 12

RIKTLINJE Biståndshandläggaren ansvarar för bokning av hembesök/vårdplanering och planering med samtliga berörda parter. Uppgifter i utredningen som ligger till grund för bedömning och beslut bör i första hand inhämtas från den sökande själv. Inhämtande av uppgifter, som är relevanta för utredningen kan ske från t ex närstående, distriktssköterska, arbetsterapeut, sjukgymnast, sjukhus eller hemtjänstpersonal. Sökandes samtycke ska finnas för kontakter utanför den egna myndigheten. Utredningen och bedömning ska vara så grundlig att hjälpbehovet kan bedömas av annan än handläggaren. Utredningen ska ges den omfattning att den kan leda till ett sakligt korrekt beslut. 2.5 KOMMUNICERING LAGRUM 17 FL Ett ärende får inte avgöras utan att den som är sökande, klagande eller annan part har underrättats om en uppgift som har tillförts ärendet genom någon annan än honom själv och han har fått tillfälle att yttra sig över den, om ärendet avser myndighetsutövning mot någon enskild. Myndigheten får dock avgöra ärendet utan så har skett - om avgörandet inte går parten emot, om uppgiften saknar betydelse eller om åtgärderna av någon annan anledning är uppenbart obehövliga, - om det kan befaras att det annars skulle bli avsevärt svårare att genomföra beslutet i ärendet eller - om avgörandet inte kan uppskjutas. Myndigheten bestämmer hur underrättelsen ska ske, muntligt, genom vanligt brev, genom delgivning eller på annat sätt. RIKTLINJE Ärendet kommuniceras skriftligt vid möjligt avslag eller efter sökandes önskemål. För kommunicering används där för avsedd blankett (se bilaga för kommunicering). Denna blankett och kopia på utredningen skickas till den sökande. Synpunkter från sökande skall vara inkommit inom 14 dagar från utskick. Om den sökande anför rättelse av felaktigheter eller annan uppgift önskas ska detta föras in i ärendet. Handläggaren bedömer om de uppgifter som inkommer via kommuniceringen ska föranleda en annan bedömning. 2.6 BEDÖMNING/MÅL LAGRUM 3 KAP. 5 SOL Socialnämndens insatser för den enskilde ska utformas och genomföras tillsammans med honom eller henne och vid behov i samverkan med andra samhällsorgan och med organisationer och andra föreningar. 13

4 KAP. 1 SOL Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden i sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt. Vid prövning av behovet av bistånd för livsföring i övrigt får hänsyn inte tas till den enskildes ekonomiska förhållanden om rätten att ta ut avgifter för biståndet regleras i 8 kap. Den enskilde skall genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet skall utformas så att det stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv. 5 KAP. 4 SOL Socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande (värdegrund). Socialnämnden ska verka för att äldre människor får möjlighet att leva och bo självständigt under trygga förhållanden och ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra. 5 KAP. 5 SOL Socialnämnden skall verka för att äldre människor får goda bostäder och ska ge dem som behöver det stöd och hjälp i hemmet och annan lättåtkomlig service. Kommunen ska inrätta särskilda boendeformer för service och omvårdnad för äldre människor som behöver särskilt stöd. Den äldre ska, så långt det är möjligt, kunna välja när och hur stöd och hjälp i boendet och annan lättåtkomlig service ska ges. 5 KAP. 7 SOL Socialnämnden skall verka för att människor som av fysiska, psykiska eller andra skäl möter betydande svårigheter i sin livsföring får möjlighet att delta i samhällets gemenskap och att leva som andra. Socialnämnden skall medverka till att den enskilde får en meningsfull sysselsättning och får bo på ett sätt som är anpassat efter hans eller hennes behov av särskilt stöd. RIKTLINJE Biståndshandläggaren gör en bedömning av den sökandes samlade behov utifrån fysiska, psykiska och sociala behov. Bedömningen ska grundas i gällande lagstiftning, socialstyrelsens föreskrifter och socialnämndens riktlinjer. Bedömningen bör innehålla resonemang om alternativa lösningar. Målet med insatserna ska beskrivas i bedömningen. Se riktlinjer för insatser - del 3 i riktlinjer. 2.7 BESLUT/UNDERRÄTTELSE LAGRUM 20 FL Ett beslut varigenom en myndighet avgör ett ärende skall innehålla de skäl som har bestämt utgången, om ärendet avser myndighetsutövning mot någon enskild. Skälen får dock utelämnas helt eller delvis - om beslutet inte går någon part emot eller om det av någon annan anledning är uppenbart obehövligt att upplysa om skälen - om ärendet är så brådskande att det inte finns tid att utforma skälen. Har skälen utelämnats, bör myndigheten på begäran av den som är part om möjligt upplysa honom om den i efterhand. 14

21 FL En sökande klagade eller annan part skall underrättas om innehållet i det beslut varigenom myndigheten avgör ärendet, om detta avser myndighetsutövning mot någon enskild. Parten behöver dock inte underrättas, om det är uppenbart obehövligt. Om beslutet går parten emot och kan överklagas, skall han underrättas om hur han kan överklaga det. Han skall då också underrättas om sådana avvikande meningar som avses i 19 eller som har antecknats enligt särskilda bestämmelser. Myndigheten avgör om underrättelsen skall ske muntligt, genom vanligt brev, genom delgivning eller på något annat sätt. Underrättelsen skall dock alltid ske skriftligt om parten begär det. 22 FL Ett beslut får överklagas av den som beslutet angår, om det har gått honom emot och beslutet kan överklagas. 29 FL En myndighet som skall pröva ett överklagande får bestämma att det överklagade beslutet tills vidare inte skall gälla. 4 KAP. 1 SOL Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd från socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt. Vid prövning av behovet av bistånd för livsföringen i övrigt får hänsyn inte tas till den enskildes ekonomiska förhållanden om rätten att ta ut avgifter för biståndet regleras i 8 kap. Den enskilde skall genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå Biståndet skall utformas så att det stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv. RIKTLINJE Beslutet tas i enlighet med gällande lagstiftning och socialnämndens riktlinjer. Beslutet ska vara tidsbegränsat, med undantag för beslut om särskilt boende. Beslutet ska utvisa vilket bistånd den enskilde erhållit samt biståndets omfattning. Beslutet ska innehålla det lagrum utifrån vilket beslutet fattats. Beslutet om insatsen avlösning i hemmet anges i faktisk tid. Den sökande underrättas vid helt bifall om beslutet via ett beslutsmeddelande. Beslutsmeddelandet ska ge besked om vilka insatser den sökande beviljats, insatsernas omfattning, utifrån vilket lagrum beslutet fattats samt tidsbegränsningen av beslutet. Vid helt eller delvis avslag underrättas den sökande om beslutet genom att utredning och bifogad besvärshänvisning skickas. Dokumentera underrättelsen av beslutet genom att dokumentera hur, när och av vem underrättelsen skett. Handläggaren ska vara den sökande behjälplig med överklagan till förvaltningsdomstol. Biståndshandläggaren har ansvar för att själv dokumentera eller meddela hemtjänstpersonal att dokumentera i personbunden rapport i verkställigheten om avslut på brukarens egen begäran. 15

2.8 ÖVERKLAGAN LAGRUM 22 FL Ett beslut får överklagas av den som beslutet angår, om det har gått honom emot och beslutet kan överklagas. 22 A FL Beslutet överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. 23 FL Ett beslut överklagas skriftligt. I skrivelsen skall klaganden ange vilket beslut som överklagas och den ändring i beslutet som han begär. Skrivelsen ges in till myndigheten som har meddelat beslutet. Den skall ha inkommit in dit inom tre veckor från den dag då klagande fick del av beslutet. 24 FL Den myndighet som har meddelat det överklagade beslutet prövar om skrivelsen med överklagandet har inkommit i rätt tid. Har skrivelsen kommit in för sent skall myndigheten avvisa den. 25 FL Om skrivelsen inte avvisas enligt 24 skall den myndighet som har meddelat beslutet överlämna skrivelsen och övriga handlingar i ärendet till den myndighet som skall pröva överklagandet. 16 KAP. 3 SOL Socialnämndens beslut får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol, om nämnden har meddelat beslut i fråga om ansökan enligt 2 a kap. 8 bistånd enligt 4 kap. 1 Beslut i frågor som avses i första stycket gäller omedelbart. En förvaltningsrätt eller kammarrätt får dock förordna att dess beslut ska verkställas först sedan det har vunnit laga kraft. RIKTLINJE Skicka alltid med besvärshänvisning som finns i verksamhetssystemet. Informera den sökande vad som gäller avseende överklagan. Biståndshandläggare ska vara den sökande behjälplig med att upprätta skrivelsen om denne så önskar. Dokumentera datum för när sökande underrättas om beslutet och hur underrättelsen sker. Handläggaren ansvarar för att ärendet med samtliga handlingar tillsammans med eget yttrande vidarebefordras till Förvaltningsrätten. I de fall socialnämnden vill överklaga avseende ett domslut ska besvären lämnas in till berörd förvaltningsdomstol snarast och senast inom tre veckor från doms/beslutsdatum. Vid ansökan om inhibition av förvaltningsdomstolens beslut ska handläggas skyndsamt. Vid enbart begäran om inhibition ska denna vara kammarrätten tillhanda inom en vecka efter delgivning. 16

2.9 PLANERING LAGRUM 3 KAP. 5 SOL Socialnämndens insatser för den enskilde skall utformas och genomföras tillsammans med honom eller henne och vid behov i samverkan med andra samhällsorgan, och med organisationer och föreningar. SOSFS 2006:5 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd vid handläggning av ärenden och genomförande av insatser enligt SoL, LVU, LVM och LSS. RIKTLINJE Den enskilde ska informeras av biståndshandläggare om att denne tillsammans med kontaktperson på utförande enhet kommer att planera hur beslutade insatser ska genomföras i en genomförandeplan. Biståndshandläggaren gör en beställning i verksamhetssystemet på beslutade insatser och vidarebefordrar den till utförande enhet. Då nya insatser måste sättas in under samma dag och fullständig beställningsrapport enligt ovan inte hinner bli skriven så tas telefonkontakt med hemtjänst gruppen och preliminär beställningsrapport skickas. Så snart utredning är skriven ska beställningsrapport en skickas. Datum för uppföljning planeras in. Bevakning av det tidsbegränsade beslutet planeras in i verksamhetssystemet. Vid nytt ärende eller förändring av insatser skickar biståndshandläggaren en anmälan till avgiftshandläggare. 2.10 UPPFÖLJNING LAGRUM SOSFS 2006:5 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd vid handläggning av ärenden och genomförande av insatser enligt SoL, LVU, LVM och LSS. 3 KAP. 3 SOL Insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet. För utförande av uppgifter inom socialtjänsten ska det finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet. Kvaliteten i verksamheten ska systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. RIKTLINJE Uppföljning sker kontinuerligt via dokumentation i verksamhetssystemet, genomförandeplanen, social dokumentation, kontakter med yrkesutövare som är involverade i brukarens omsorg och omvårdnad via team-träffar och ärendegenomgång. Uppföljning sker via kontakt med brukaren genom telefonkontakt och/eller hembesök samt eventuellt kontakter med brukarens närstående. Uppföljningen dokumenteras i verksamhetssystemet och i genomförandeplan och social dokumentation. Om uppföljningen leder till ny ansökan så öppnas ny utredning. Behov av uppföljning bedöms under utredningen och planeras därefter. 17

Bevakning finns i verksamhetssystemet så att kontakt tas med brukare innan beslutet upphör för att höra om brukaren vill göra ny ansökan om fortsatt bistånd. Socialnämndens politiker granskar vissa utvalda utredningar och beslut kontinuerligt. 2.101 OMPRÖVNING LAGRUM 27 FL Finner myndigheten att ett beslut, som den har meddelat som första instans, är uppenbart oriktigt på grund av nya omständigheter eller av någon annan anledning, skall myndigheten ändra beslutet, om det kan ske snabbt och enkelt och utan att det blir till nackdel för någon enskild part. Skyldigheten gäller även om beslutet överklagas, såvida inte klaganden begär att beslutet tills vidare inte skall gälla (inhibition). Skyldigheten gäller inte, om myndigheten har överlämnat handlingarna i ärendet till en högre instans eller om det i annat fall finns särskilda skäl mot att myndigheten ändrar beslutet. RIKTLINJE Omprövning ska ske när uppgifter framkommit som tyder på att felaktigt beslut fattats på grund av otillräckliga eller felaktiga grunder. Ansvarsfördelning mellan myndighetsutövning och verkställighet Se bilaga Ansvarsfördelning Biståndshandläggare och enhetschef/verkställighet. 2.11 RESURSFÖRDELNING JUSTERING Ersättning som kan utgå när insatser inte finns/inte ger tillräckligt med tid genom EBV:t, serviceinsatser eller HsL-insatser. Avser insatser som inte ska ske löpande framåt i tiden Den extra tid som kan utgå för serviceinsatser och/eller omvårdnadsinsatser bedöms av biståndsbedömare och godkänns av förvaltningschef. Biståndsbedömaren lägger in tiden i Treserva och en kopia på blanketten, underlag för att bevilja justeringstid, lämnas till förvaltningsekonom. Tiden utöver vad som finns i Treserva för HsL-insatser bedöms av sjuksköterska. Sjuksköterskan skickar skriftligt meddelande till biståndsbedömare om bedömd extra tid. Biståndsbedömare ska se om HsL-insatsen kan ingå helt eller till viss del i den tid som finns beviljad för omvårdnad och/eller service. Om så är fallet kontaktas sjuksköterskan för samråd. I annat fall ska förvaltningschef godkänna justeringen, biståndsbedömaren lägger in tiden i Treserva och lämnar kopia till förvaltningsekonom. 18

Tid för kontinuerliga insatser som överstiger 30 dagar och som inte ryms i EBV och /eller tid för serviceinsatser. Bedöms av biståndsbedömare och godkänns av förvaltningschef. Tid för övervak. Avser kortare perioder i väntan på annan lösning t ex plats på trygghetsboende eller särskilt boende. Bedöms av biståndsbedömare och godkänns av förvaltningschef. KORRIGERINGSTID Avser tid som har passerat och kan vara både tillägg och avdrag av tid. Ersättning kan utgå när biståndsbedömare t ex glömt att lägga in beslut eller ombedömningar. Det kan även vara insatser som avslutas men utförarna har inte meddelat biståndsbedömaren detta och då dras tiden av. Tillägg/avdrag avser faktisk tid och korregeringen görs från den dag ändringen skulle ha trätt i kraft, dock längs från och med 1/1 innevarande år. Underlag för korregering lämnas till förvaltningsekonom som lägger in eller drar av tiden manuellt. Vård i livets slutskede. När tiden för vård i livets slutskede ska sättas in bedöms av sjuksköterska efter samråd med läkare. Alla andra insatser avslutas med undantag av trygghetslarm. Tiden noteras på särskild blankett av enhetschef eller sjuksköterska och skickas till biståndsbedömare för kännedom. Blanketten lämnas till förvaltningsekonom som korrigerar tiden. 19

RIKTLINJER DEL 3- Riktlinjer för biståndsbeslut 3.1 OMVÅRDNADS- OCH SERVICEINSATSER I ORDINÄRT BOENDE. Insatser från hemtjänsten ges för att underlätta för den enskilde i den dagliga livsföringen och för att det ska kunna vara möjligt att bo kvar i det egna hemmet. Insatserna ska vara rehabiliterande och kompenserande så att det stärker den enskildes egna resurser och möjligheter att leva ett självständigt liv. Insatserna ges till personer som på grund av fysiska, psykiska och/eller sociala funktionshinder behöver stöd och hjälp i den dagliga livsföringen. Normalbehovet anges nedan i riktlinjerna men en individuell bedömning sker vid varje enskilt ärende. 3.2 BEHOVET AV HEMTJÄNST ANSES TILLGODOSETT OM DEN ENSKILDE: Själv kan utföra insatsen. Har annan person i hushållet som utför insatserna åt honom/henne. Genom alternativa insatser kan få behovet tillgodosett. Genom hjälpmedel kompensera nedsatt funktionsförmåga så att behovet blir tillgodosett. Omvårdnad och service i ordinärt boende är indelade utifrån olika insatser där varje insats har preciserade moment som kan ingå i insatsen. Vid ändring av moment i insatsen ansvarar kontaktperson för att ändra detta i genomförandeplanen. Vid oenighet mellan kontaktperson och övriga i hemtjänstgruppen/brukare så kontaktas enhetschef som vid behov kontaktar biståndshandläggare. Parallellgång bedöms utifrån brukarens omvårdnads- och omsorgsbehov. Om det står klart redan vid utredningen att behov av parallellgång finns så informeras enhetschef av biståndshandläggare via beställningen. I övriga fall fattas beslutet om parallellgång av enhetschef. 3.3 FÖRENKLAD BISTÅNDSHANDLÄGGNING Syftet med förenklad biståndshandläggning är att den enskilde ska kunna söka hemtjänst för serviceinsatser på ett förenklat sätt och därigenom få en mer tillgänglig äldreomsorg. Förenklad biståndshandläggning är ett komplement till ordinarie biståndshandläggning. Förenklad biståndshandläggning gäller serviceinsatserna matdistribution och larm. Insatsernas omfattning följer kommunens riktlinjer för matdistribution, tvätt och inköp. Ansökan om och behov av insats oftare än riktlinjer leder till ordinarie biståndshandläggning. Om den enskilde erhåller ytterligare insatser från hemtjänsten så upphör beslutet enligt förenklad biståndshandläggning. Om behovet är uppenbart av larm och/eller matdistribution kan en förenklad biståndsbedömning ske. Personer som omfattas av förenklad biståndshandläggning är personer 75 år och äldre. Ansökan görs på blankett för förenklad biståndshandläggning. 20

Blankett finns på kommunens hemsida och kan även fås via biståndshandläggare. Hembesök kan göras för hjälp att fylla i ansökan Information om förenklad biståndshandläggning finns på kommunens hemsida och i informationsbroschyr för avgifter inom hemtjänsten. Biståndshandläggare fattar beslut enligt 4 kap. 1 socialtjänstlagen. Beslut fattas och skrivs på ansökningsblanketten och skickas till den enskilde. Beslutet tidsbegränsas till ett år och ny kontakt tas med den enskilde för eventuellt ny ansökan. Kopia på ansökan och beslut förvaras i fysisk personakt och skickas som beställning till Samhall. Beslutet skrivs in i verksamhetssystemet. Avgift enligt kommunens gällande taxa. 3.4 OMFATTANDE BEHOV AV STÖD ELLER SERVICE Detta kan vara behov av hjälp med toalettbesök, påklädning, matlagning, kommunikation och förflyttning. Med omfattande menas att den enskilde i allmänhet har ett dagligt behov av långvarigt eller upprepat stöd i olika situationer och miljöer. Ibland kan det dock behövas återkommande insatser av så speciell art att de trots mindre tidsåtgång är att betrakta som omfattande. En enskilds behov av stöd och service skall ske utifrån en sammanvägning av medicinska, sociala och psykologiska faktorer. För människor med flera funktionshinder måste den samlade effekten bedömas. Små men flera funktionshinder kan sammantaget förorsaka betydande svårigheter. 3.41 INSATSER PERSONLIG OMVÅRDNAD Förflyttning Födointag Toalettbesök Personlig hygien Dusch Munhygien På/avklädning Bäddning Tillsyn Om behovet förändras under beslutsperioden kan en uppföljning av insatserna ske via telefonkontakt med biståndsbedömare. Vid frågor/funderingar angående insatser eller om behov förändras kontakta biståndsbedömare. 3.411 DUSCH Riktlinje för skälig levnadsnivå innebär att: Kunna sköta hygienen via duscha/hel avtvättning 1 gång/vecka. Hjälp i samband med dusch, ges vanligtvis en gång per vecka på dagtid men kan ges oftare 21

vid medicinska behov. I dusch ingår hårvård såsom kamning och rullning av hår samt nagelvård i okomplicerade fall. Uppsnyggning av duschutrymmet efter dusch ingår. Klippning av naglar i komplicerade fall hänvisas till fotvårdare. Hygienartiklar och handdukar skall tillhandahållas av den enskilde. Momenten i insatsen kan utföras som muntlig instruktion, handräckning och/eller aktiv hjälp. I insatsen kan följande moment ingå: - Av/påklädning - Förflyttning till och från duschutrymme - Övre och nedre hygien - Hårtvätt - Torka, smörja - Enklare nagelklippning - Håret kammas/rullas/fönas - Uppstädning av badrum efter duschen - Rakning 3.42 SERVICE Frukost Matberedning Kvällsmat Städning Tvätt Klädvård Inköp Apoteksärende Post och bankärende Sophantering Om behovet förändras under beslutperioden kan en uppföljning av insatserna ske via en telefonkontakt med biståndsbedömare. Vid frågor/funderingar angående insatser eller om behovet förändras tas kontakt biståndsbedömare. 3.43 Checklista vid biståndsbedömning Behöver den sökande hjälp/stöd med att kommunicera? Använder den sökande något hjälpmedel för att kommunicera? Behövs en tredje person för att en kommunikation ska vara möjlig? Ingående kunskap, Utred vilken särskild kunskap som krävs Behövs kontinuerlig tillsyn av övervakande karaktär? Behöver den sökande stöd av medicinska skäl? Behövs kvalificerade motivations eller aktiveringsinsatser? 22

Utred i vilka situationer som denna kunskap/kompetens krävs? Behöver den sökande hjälp/stöd med att laga mat? Laga enklare måltider? Laga sammansatta måltider? Behöver den sökande hjälp/stöd med att handla eller uträtta andra ärenden? Behöver den sökande hjälp/stöd med att sköta hushållsarbetet? Städa hemmet? Tvätta eller torka kläder? Sköta annat hushållsarbete? Behöver den sökande hjälp/stöd med att sköta sin hälsa eller besöka vårdinrättningar? Behöver den sökande hjälp/stöd med att utföra sin träning? Handräckningar och andra förflyttningar Behöver den sökande hjälp/stöd med att ändra kroppsställning, förflytta sig i bostaden eller att hämta föremål? 3.44 SAMHÄLLSAKTIVITETER Plus-tid Avser tid som ska användas när hemtjänstpersonalen följer med på läkarbesök, tandläkarbesök och liknande. Detta är inte biståndsbedömd tid utan utbetalas via ekonom en gång/månad. Vid vårdboende ingår detta i vårddygnsersättningen. 3.45 BÄDDNING Om den enskilde har andra insatser i hemmet kan hjälp med bäddning medges under den tid personalen besöker den enskilde för att utföra andra insatser. Enbart bäddning beviljas inte. 3.46 FÖNSTERPUTS Hjälp med fönsterputs en gång per år kan beviljas den som inte kan utföra fönsterputs själv. Skälig bostadsyta att putsa fönster är två rum och kök för ensamstående och tre rum och kök för par där båda är beviljade fönsterputs. 3.47 STÄDNING Städning utförs var 14:e dag. Hjälp med städning kan beviljas den som inte kan städa själv. Om den enskilde lever under äktenskapsliknande förhållanden (makar, sambos, registrerade partners) övergår normalt ansvaret för städningen på partnern om denne kan städa. Om den enskildes funktionshinder är av sådan art att behovet av städning är att betrakta som större än normalt kan hjälp med städning beviljas. Skälig bostadsyta att städa är 2 r o k för ensamstående och för par där båda är beviljade städ är 3 r o k skälig bostadsyta att städa. I städ ingår ej fönsterputs, storstädning och piskning av tunga mattor. 23

Om det av medicinska skäl, t ex astma, behövs städas oftare än var 14: de dag krävs läkarintyg. Om sökanden bor tillsammans med annan person utan att de lever i ett äktenskapsliknande förhållande skall den personen städa del av boutrymmet. Det kan dock inte krävas att personen skall städa de utrymmen som i huvudsak används av sökanden. 1 kap. 2 Äktenskapsbalken 1 kap. 4 Äktenskapsbalken 3 kap. 6 SoL 4 kap. 1 SoL 5 kap. 4-5 SoL 3.48 RÖKNING Bistånd för hjälp med att röka beviljas inte. Regeringsrätten har i dom (RÅ ref 1990:44) fastslagit att sådant bistånd faller utanför vad som krävs för att tillförsäkras skälig levnadsnivå. 3.49 NATT Uppdrag kring nattbesök/tillsyn sker via dokumentationssystemet. Om nattpersonalen bedömer att insatsen inte längre behövs informerar nattpersonalen detta till Biståndsenheten. När biståndsbedömaren gjort en ny bedömning utifrån dessa uppgifter informeras nattpersonalen om resultatet av bedömningen. I samband med att en biståndsbedömare följer upp och/eller omprövar ett beslut, vid t ex vårdplanering eller hembesök ska biståndsbedömaren kontrollera att uppdraget till nattpersonalen fortfarande är aktuellt. Är behovet förändrat skickas ett nytt uppdaterat uppdrag. Dagpersonalen informerar nattpersonalen, biståndsenheten dokumenterar förändringar. 3. 5 RIKTLINJE KONTAKTPERSON ENLIGT SOL 1 kap 3 6 socialtjänstlagen (SoL) står att nämnden kan utse en kontaktperson/familj med uppgift att hjälpa den enskilde och hans eller hennes närmaste i personliga angelägenheter. Syftet med insatsen är att den enskilde ska få en vanlig medmänsklig kontakt, en god förebild för vardagslivet och för att bryta isolering. I första hand går denna insats till barn och ungdomar och majoriteten som har kontaktperson/familj är barn till ensamstående föräldrar. Den som i första hand behöver hjälp med att bryta isolering till följd av funktionshinder, sjukdom, ålderssvaghet eller psykosociala orsaker kan ha rätt till kontaktperson. I första hand skall utredas om närstående, frivilligorganisationer eller andra verksamheter som t ex väntjänst, PRO eller Röda korset kan ombesörja behovet. Vid bedömningen skall också hänsyn tas till arbetslagens möjlighet att använda aktivitetstimmar. Denna insats är förbehållen enskilda som helt saknar socialt nätverk. Insatsen skall främja självständighet och göra det möjligt för den enskilde att själv kunna upprätthålla och ingå i sociala sammanhang utan medverkan av kontaktperson. 24

Riktlinje för handhavande av husdjur Bistånd enligt SoL för att handha husdjur beviljas inte. En Regeringsrättsdom (RÅ ref 1992:42) angav att rastning av hund inte kunde anses ingå i skälig levnadsnivå. 3.6 RIKTLINJE LEDSAGARE ENLIGT SOL Enligt kap 5 1 socialtjänstlagen (SoL) skall nämnden verka för att äldre människor får möjlighet att leva och bo självständigt under trygga förhållanden och ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra. Vidare sägs i kap 5 7 socialtjänstlagen (SoL) att nämnden skall verka för att människor som av fysiska, psykiska eller andra skäl möter betydande svårigheter i sin livsföring får möjlighet att delta i samhällets gemenskap och leva som andra. Den som till följd av funktionshinder, sjukdom, ålderssvaghet eller psykosociala orsaker inte kan utföra ärenden, handla (ej matvaror) eller ta sig till aktiviteter och som inte kan få hjälp av maka/make, annan närstående, frivilligorganisationer eller annan verksamhet kan beviljas ledsagare. Aktiviteter för vilket det kan beviljas ledsagare skall i huvudsak vara planerade och återkommande och avse aktiviteter i den enskildes närmiljö. Den enskilde har möjlighet att spara beviljad tid för en månad för att kunna utföra en aktivitet som tar längre tid än den enskilde beviljas tid per vecka. Insatsen skall, om det anses som möjligt, inriktas mot att den enskilde självständigt skall klara att utföra aktiviteterna. 3.61 Aktivitetstid Aktivitetstid är en icke behovsbedömd stödform vars syfte är att motverka isolering och främja en aktiv tillvaro för enskilda som inte har någon möjlighet att utöva aktiviteter och/eller delta i sociala sammanhang. Stödformen är riktad till enskilda äldre som redan har behovsbedömt bistånd i någon form av Socialförvaltningen. En grundtanke med stödformen är att enskilda ska kunna få sina behov av aktiviteter och socialt stöd tillgodosett utan att för den skull ansöka om bistånd för detta. Om en biståndsbedömare vid besök hos den enskilde upptäcker sådana behov och/eller den enskilde påtalar sådana önskemål som överensstämmer med stödformens syfte så ska biståndsbedömaren vidareförmedla detta som ett önskemål från den enskilde till utförarverksamheten. Beslutet om aktivitetstid tas dock av utförarverksamheten och är en överenskommelse mellan verksamheten och den enskilde. Den enskilde har naturligtvis alltid rätt att ansöka om bistånd för samma ändamål men vid bedömningen om rätt till sådant bistånd föreligger ska hänsyn tas till möjligheten för den enskilde att få behovet tillgodosett med hjälp av aktivitetstid. Resursfördelning vid aktivitetstid Resurser för att utföra aktivitetstid har sin grund i det personalbehov som behövs för att utföra aktiviteten. Detta innebär att om en personal utför en aktivitet med fler enskilda samtidigt utgår endast 25