www.pwc.se Revisionsrapport 7/2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Februari-april 2015 Peter Alm Richard Vahul Sofia Nylund Jenny Nyholm Sofia Regnell April 2015 Granskning av årsredovisning 2014 Lidingö stad
Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Revisionsfråga och metod... 2 2.3. Revisionskriterier... 3 3. Granskningsresultat... 4 3.1. Verksamhetens utfall, finansiering och ekonomiska ställning... 4 3.1.1. Förvaltningsberättelse... 4 3.1.1.1. Översikt över utvecklingen av verksamheten... 4 3.1.1.2. Investeringsredovisning... 5 3.1.1.3. Driftredovisning... 6 3.1.2. Balanskrav... 7 3.1.3. God ekonomisk hushållning... 7 3.1.3.1. Finansiella mål... 8 3.1.3.2. Mål för verksamheten... 8 3.1.4. Nämndernas redovisning av sitt uppdrag... 9 3.2. Rättvisande räkenskaper... 10 3.2.1. Resultaträkning... 10 3.2.2. Balansräkning... 11 3.2.3. Kassaflödesanalys... 12 3.2.4. Sammanställd redovisning... 12 3.2.5. Tilläggsupplysningar... 12
1. Sammanfattning Vi bedömer att årsredovisningen i allt väsentligt redogör för utfallet av verksamheten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen. Vi bedömer vidare att årsredovisningen i allt väsentligt uppfyller kraven på rättvisande räkenskaper och är upprättad enligt god redovisningssed. Dock noterar vi att kommunen inte har anpassat sig kravet på komponentavskrivning. Vi förutsätter att bristerna åtgärdas och att tillämpning av komponentavskrivning påbörjas under 2015. Kommunen redovisar ett resultat för 2014 om 5,4 mnkr, vilket är 53,9 mnkr lägre än föregående år. Resultatet är 20,6 mnkr sämre än budget. Årets resultat efter balanskravsjusteringar uppgår till 2,7 mnkr. Staden har därmed klarat balanskravet. Vi bedömer måluppfyllelsen avseende det finansiella målet, i likhet med kommunstyrelsen, som ej uppfylld. Utifrån nämndernas uppföljning har kommunstyrelsen gjort en bedömning av måluppfyllelsen avseende kommunfullmäktiges strategiska mål och den samlade bedömningen är att måluppfyllelsen är god. Enligt uppföljningen har 34 av 67 verksamhetsmål uppfyllts helt, vilket innebär 51 procents uppfyllandegrad, (44 procent 2013). De mål som bedöms delvis uppfyllda utgör 53 procent och de mål som inte uppfylls uppgår till 6 procent. Andelen mål som bedöms vara helt uppfyllda är relativt lågt, om än högre än 2013. Detta utgör skäl till varför vi inte helt kan instämma i kommunstyrelsens bedömning att måluppfyllelsen för de strategiska målen är god. Vi vill även fästa uppmärksamhet på följande: Resultat för nämnderna, inklusive taxefinansierade verksamheter, är ett underskott om -54,0 mnkr. Den största negativa avvikelsen redovisar utbildningsnämnden och kommunstyrelsen (fastighetskontoret). Vi bedömer att staden inte uppfyller RKR 13.2 avseende redovisning av finansiell leasing. För ytterligare kommentarer, iakttagelser och bedömningar hänvisas till rapportens övriga delar. 1 av 13
2. Inledning 2.1. Bakgrund I den kommunala redovisningslagen (KRL) regleras externredovisningen för kommuner och landsting. I lagen finns bestämmelser om årsredovisningen. Vidare regleras den kommunala redovisningen av uttalanden från Rådet för kommunal redovisning (RKR) och i tillämpliga delar av Redovisningsrådet och Bokföringsnämndens normering. Revisionsobjekt är Kommunstyrelsen som enligt kommunallagen är ansvarig för årsredovisningens upprättande. När det gäller nämndernas redovisning, skall den enligt kommunallagen utformas på det sätt som fullmäktige bestämmer. 2.2. Revisionsfråga och metod Revisorerna har bl. a. till uppgift att pröva om räkenskaperna är rättvisande. Inom ramen för denna uppgift bedöms om årsredovisningen är upprättad i enlighet med lag om kommunal redovisning (kap 3 8). Vidare ska revisorerna enligt kommunallagen (9:9a) avge en skriftlig bedömning av om resultatet enligt årsredovisningen är förenligt med de mål fullmäktige beslutat om. Bedömningen ska biläggas årsbokslutet. Detta sker inom ramen för upprättandet av revisionsberättelsen. Granskningen, som sker utifrån ett väsentlighets- och riskperspektiv, ska besvara följande revisionsfrågor: Lämnar årsredovisningen upplysning om verksamhetens utfall, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen? Med verksamhetens utfall avses utfallet i förhållande till fastställda mål och ekonomiska ramar. Har balanskravet uppfyllts och hanteras eventuella underskott i enlighet med balanskravets regler? Är årsredovisningens resultat förenligt med de mål fullmäktige beslutat avseende god ekonomisk hushållning? Är räkenskaperna i allt väsentligt rättvisande? Med rättvisande avses följsamhet mot lag, rekommendationer och god redovisningssed. Granskningen av årsredovisningen omfattar: förvaltningsberättelse (inkl. drift- och investeringsredovisning) resultaträkning kassaflödesanalys balansräkning sammanställd redovisning 2 av 13
Bilagor och specifikationer till årsredovisningens olika delar har granskats. Vi har även bedömt stadens ekonomiska ställning och utveckling, efterlevnaden av balanskravet och om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de mål för god ekonomisk hushållning som fullmäktige beslutat om. Granskning av resultatsammanställning för VA-verksamheten och renhållningsverksamheten omfattas inte av denna granskning. Vidare har vi också inom ramen för granskningen av årsredovisningen bedömt nämndernas redovisningar av hur de fullgjort sitt uppdrag från fullmäktige. Granskningen baseras på nämndernas rapportering till fullmäktige såsom den presenteras i årsredovisningen. Granskningen har utförts enligt god revisionssed för kommuner och landsting. Det innebär att granskningen planerats och genomförts ur ett väsentlighets- och riskperspektiv för att i rimlig grad kunna bedöma om årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild. Med rättvisande bild menas att årsredovisningen inte innehåller fel som påverkar resultat och ställning eller tilläggsupplysningar på ett sätt som kan leda till ett felaktigt beslutsfattande. Granskningen omfattar därför att bedöma ett urval av underlagen för den information som ingår i årsredovisningen. Då vår granskning av den anledningen inte varit fullständig utesluter den inte att andra än här framförda brister kan förekomma. Vårt uppdrag omfattar inte en granskning och prövning om den interna kontrollen som görs inom nämnderna är tillräcklig. Granskningen har introducerats genom kontakter och samplanering med stadsledningskontoret och konsult- och servicekontoret. Granskningen har utförts enligt god revisionssed med utgångspunkt i SKYREV:s utkast Vägledning för redovisningsrevision i kommuner och landsting. Vägledningen baseras på ISA (International Standards on Auditing). Som framgår av vägledningen kan implementeringen ske successivt varför tillämpliga ISA helt eller delvis har följts beroende på om vägledningen har beaktas i årets revisionsplan. Granskningen har skett genom intervjuer, dokumentgranskning, granskning av räkenskapsmaterial och i förekommande fall registeranalys. Vår granskning och våra synpunkter baseras på det utkast till årsredovisning som presenterades 2015-03-20. Kommunstyrelsen fastställer årsredovisningen 2015-03-30 och fullmäktige behandlar årsredovisningen 2015-04-27. Rapportens innehåll har sakgranskats. 2.3. Revisionskriterier Kommunstyrelsen är ansvarig för upprättandet av årsredovisningen som enligt 8 kap 18 KL ska godkännas av kommunfullmäktige. Granskningen av årsredovisningen innebär en bedömning av om rapporten följer: Kommunallagen Kommunal redovisningslag Rekommendationer från rådet för kommunal redovisning Fullmäktiges beslut om god ekonomisk hushållning 3 av 13
3. Granskningsresultat 3.1. Verksamhetens utfall, finansiering och ekonomiska ställning 3.1.1. Förvaltningsberättelse 3.1.1.1. Översikt över utvecklingen av verksamheten Vi bedömer att förvaltningsberättelsens översikt och upplysningar i all väsentlighet överensstämmer med kraven i KRL. Analys och rättvisande bedömning av ekonomi och ställning Analysen av årets resultat och den ekonomiska ställningen ger en rättvisande bild. Förvaltningsberättelsen beskriver väl hur ekonomin har utvecklats de senaste åren. Vi bedömer att analysen på ett tydligt sätt beskriver det ekonomiska resultatet och ställningen. Utvärdering av ekonomisk ställning Enligt KRL 4 kap. ska förvaltningsberättelsen innehålla en utvärdering av kommunens/stadens ekonomiska ställning. Under avsnittet Finansiell styrka i jämförelse i förvaltningsberättelsen finns information om stadens ekonomiska ställning. Vi gör bedömningen att denna uppfyller kravet enligt KRL 4 kap. Händelser av väsentlig betydelse I förvaltningsberättelsen redovisas väsentliga händelser som inträffat under och delvis efter räkenskapsåret. I verksamhetsuppföljningen redovisas respektive nämnds och bolags väsentliga händelser som inträffat under räkenskapsåret. Förväntad utveckling I årsredovisningens förvaltningsberättelse finns en övergripande beskrivning av framtidsperspektivet under avsnittet Framåtblick. Några exempel som lyfts fram är förberedelsen av byggandet av den nya Lidingöbron som ska ersätta den gamla år 2020 samt upprustning av Stadshuset. Dessutom redovisar nämnderna viktiga förändringar och trender i sina respektive avsnitt i verksamhetsuppföljningen under rubriken Framåtblick. Väsentliga personalförhållanden Den obligatoriska redovisningen av sjukfrånvaro redovisas enligt KRL 4:1 a, det vill säga frånvaron specificeras på lång- och korttidsfrånvaro, män och kvinnor samt åldersindelad. I övrigt lämnar den personalekonomiska redovisningen en bra redovisning över uppgifter om personalen i form av tabeller och verbal information. Gemensam förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelsen omfattar i viss utsträckning en beskrivning av den samlade kommunala verksamhetens organisation och särskilda upplysningar om ekonomin i 4 av 13
koncernföretagen i enlighet med RKR 8.2. I likhet med föregående år noterar vi att beskrivingen i förvaltningsberättelsen endast omfattar bolagens ekonomi och vi rekommenderar att förvaltningsberättelsen utvecklas till att bl.a. omfatta bolagens verksamhet och den samlade verksamhetes förväntade utveckling. Vi har dock noterat att staden utvecklat denna del inom ramen för avsnittet Koncernen Lidingö. Staden redogör även för bolagen, kundval, entreprenader och köp av verksamhet under respektive avsnitt i verksamhetsuppföljningen. Pensionsredovisning I förvaltningsberättelsen redovisas upplysningar om pensionsmedel och pensionsförpliktelser i enlighet med RKR 7.1 som en del av uppföljningen av fullmäktiges föreskrifter om förvaltningen av pensionsmedel. Upplysningar lämnats i årsredovisningen om särskild avtalspension och visstidspensioner i enlighet med RKR 2.1. Andra förhållanden som har betydelse för styrning och uppföljning av verksamheten Detta område avser information och analys rörande prestationer, kvalitet och mål. Information om kvalitet och måluppfyllelse redovisas i respektive verksamhets verksamhetsuppföljning. Utifrån nämndernas måluppfyllelse och centrala indikatorer gör kommunstyrelsen en bedömning av kommunfullmäktiges strategiska mål. Kommunstyrelsen redogör för hur de styr nämnder och stadens bolag (via ägardirektiv) utefter stadens strategiska mål. Vi bedömer även att det i förvaltningsberättelsen återfinns relevanta analyser och nyckeltal för verksamheternas utveckling. Sammantaget görs därför bedömningen att redovisningen av utfallet för god ekonomisk hushållning i ett verksamhetsperspektiv är tillfredställande. I förvaltningsberättelsen finns, i enlighet med god redovisningssed, ett avsnitt om stadens miljöredovisning. Detta är dessutom ett av stadens strategiska mål. 3.1.1.2. Investeringsredovisning Vi bedömer att investeringsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av årets investeringar. För att ytterligare förbättra informationen till läsaren rekommenderar vi staden, i likhet med påtalanden tidigare år, att till kommande år även göra en jämförelse med föregående år. Dessutom bedömer vi, i likhet med tidigare års på påtalanden, att kommunstyrelsen bör kommentera och analysera avvikelser i förhållande till budget och investeringskalkyler. Stadens s.k. grundbudget för investeringsverksamheten uppgick till 412,2 mnkr. I denna ingick 208,0 mnkr avseende kommunstyrelsens investeringsreserv. Den så kallade överföringsbudgeten (ej förbrukade investeringsanslag från tidigare år) var 258,9 mnkr. Stadens totala investeringsbudget för 2014 uppgick således till 671,1 mnkr. 5 av 13
Stadens totala investeringsutgifter uppgick till 276,8 mnkr, vilket innebär en budgetavvikelse med 394,3 mnkr. Under året har investeringar gjorts i fastigheter och anläggningar och består bland annat av: Ny skolbyggnad för Rudboda skola, 60,9 mnkr Ombyggnation av Högsätrahuset (lokal för äldre och funktionshindrade), 22,3 mnkr Vatten- och avloppsanläggningar, 20,7 mnkr Ombyggnad av Sticklinge skola, 16, 8 mnkr Stadens totala bokförda värde för anläggningar och inventarier uppgick 2014 till 2 005,7 mnkr (1 885,1 mnkr) 3.1.1.3. Driftredovisning Vi bedömer att driftredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av hur utfallet förhåller sig till fullmäktiges budget. Nämndernas budgetavvikelse samt prognosen per sista augusti redovisas i tabellen nedan: Driftsredovisning, mnkr Utfall 2014 Budget 2014 Prognos per aug. Budgetavvikelse Prognosavvikelse Kommunstyrelsen* 164,1 145,9 172,3-18,2 8,2 Stadsledningskontoret, konsult- och servicekontoret* 82,1 77,2 - -4,9 - Miljö- och stadsbyggnadskontoret* 28,6 28,8-0,2 - Fastighetskontoret* 43,5 31,1 - -12,4 - Övrigt KS* 9,9 8,8 - -1,1 - Utbildningsnämnden 1 113,9 1 082,9 1 114,4-31,0 0,5 Stöd- och omsorgsnämnden 790,1 797,0 788,0 6,9-2,1 Socialnämnden 67,9 66,6 66,6-1,3-1,3 Kultur- och fritidsnämnden 79,7 80,0 80,6 0,3 0,9 Tekniska nämnden* 97,0 94,8 100,0-2,2 3,0 Tekniska nämnden gator/natur* 98,5 98,6-0,1 - Tekniska nämnden vatten/avlopp/avfall* -1,5-3,8 - -2,3 - Miljö- och stadsbyggnadsnämnden 0,7 0,7 0,7 0,0 0,0 Nämnderna nettokostnader 2 313,4 2 267,9 2 322,6-45,5 9,2 Övrigt 1) 76,7 70,5 - -6,2 - Avgår intern ränta -43,7-46,0 - -2,3 - Summa 2 346,4 2 292,4 2 322,6-54,0 6 av 13
1) Kostnaderna avser bland annat pensions- och omställningskostnader och återföring av ej utnyttjade statsbidrag för introduktion av nyanlända. *) Kommunstyrelsen och tekniska nämnden redovisas både i sammandrag och i respektive verksamhet. Resultatet för nämnderna, inklusive taxefinansierade verksamheter, är ett underskott om -54,0 mnkr (-4,7) mnkr. Den största positiva avvikelsen redovisar stöd- och omsorgsnämnen. De största negativa avvikelserna redovisar utbildningsnämnden och kommunstyrelsen (på totalnivå). I utbildningsnämndens verksamhetsuppföljning framgår att underskottet bl.a. hänförs till att antalet barn/elever var högre än budgeterat, motsvarande en kostnad på 13,6 mnkr. Den kommunala pengfinansierade verksamheten redovisade ett underkott om 19,4 mnkr. Inom kommunstyrelsens ansvarsområde hänförs i huvudsak underskottet till fastighetskontoret. Budgetavvikelsen har bl.a. orsakats av högre kostnader för fuktskador. Totalt har verksamheterna redovisat ett bättre resultat jämfört med den prognos som framgick i delårrapporten med 9,2 mnkr, där kommunstyrelen i huvudsak står för den positiva avvikelsen. 3.1.2. Balanskrav Vi instämmer i kommunens bedömning av om balanskravet 1 har uppfyllts. Avstämning av årets resultat enligt balanskravets bestämmelser har skett enligt KRL 4:4 och KL 8:5 genom att staden i förvaltningsberättelsens gör en balanskravsutredning. Detta sker under avsnittet God ekonomisk hushållning. Dessutom finns en balansutredande not till stadens resultaträkning. Staden redovisade enligt resultaträkningen ett positivt resultat på 5,4 mnkr. I resultatet ingår 34,6 mnkr i jämförelsestörande intäkter för sålda fastigheter. Staden har överlåtit sin del av Lidingöbron till Trafikverket. Det innebär en jämförelsestörande kostnad på 31,9 mnkr, dels 29,4 mnkr för nedskrivning av kvarstående bokfört värde på bron, dels 2,5 mnkr i ersättning till Trafikverket för eftersläpat vägunderhåll och brister i brokonstruktionen vid övertagandet. Efter balanskravsjusteringar redovisas ett överskott på 2,7 mnkr. 3.1.3. God ekonomisk hushållning Vi bedömer att stadens finansiella mål inte uppfyllts och instämmer således i kommunstyrelsens bedömning. Kommunstyrelsens bedömning är att måluppfyllelsen för de övergripande strategiska målen är god. Vi instämmer inte helt i denna bedömning. Kommunstyrelsens sammanfattande bedömning är att staden uppfyller god ekonomisk hushållning totalt sätt, vilket vi också instämmer i. 1 Balanskravet är i kommunallagen (8 kap. 4 ) definierat som att en kommuns eller ett landstings intäkter ska överstiga deras kostnader varje räkenskapsår. 7 av 13
Staden uppnår inte sitt finansiella mål 2014; Lidingö stad har en ekonomi i balans, grundad på låg kommunalskatt. Stadens överskottsmål är 1 procent av verksamhetens kostnader. Årets resultat på 2,7 mnkr efter balanskravsjusteringar innebär att målet inte uppnås. Årsredovisningen är upprättad utifrån stadens vision och de av kommunfullmäktige beslutade strategiska målen. Utifrån nämndernas verksamhetsmässiga måluppfyllelse (som har sin utgångspunkt i stadens strategiska mål) och centrala indikatorer gör kommunstyrelsen en bedömning av kommunfullmäktiges strategiska mål i förvaltningsberättelsen. Även nämndernas verksamhetsberättelser följer samma mönster och information om kvalitet och verksamhetsmässig måluppfyllelse redovisas i respektive nämnds verksamhetsuppföljning, utifrån de strategiska målen. I förvaltningsberättelsen redovisas den övergripande uppföljningen av de strategiska målen. Av fem strategiska mål bedöms fyra vara uppfyllda och ett delvis uppnått. Kommunstyrelsens bedömning är att måluppfyllelsen för de övergripande strategiskamålen är god. Under perspektivet God ekonomisk hushållning redovisas det finansiella målet och uppföljningen av detta medan övriga perspektiv presenteras utifrån en uppföljning av de övergripande verksamhetsmålen som kommunfullmäktige fastställt. 3.1.3.1. Finansiella mål I årsredovisningen görs en överskådlig avstämning mot stadens finansiella mål som fastställts i budget 2014: Finansiellt mål Utfall 2014 Måluppfyllelse Lidingö stad har en ekonomi i balans, grundad på en låg kommunalskatt. Stadens överskottsmål är 1 procent av verksamhetens kostnader. Årets resultat på 2,7 mnkr efter balanskravsjusteringar uppnår inte stadens finansiella mål för 2014. Ej uppfyllt 3.1.3.2. Mål för verksamheten Stadens vision jämte de fem strategiska målen och det finansiella målet ska vara vägledande för nämndernas verksamhetsmässiga och ekonomiska planering. Med utgångspunkt från stadens vision och strategiska mål fastställer nämnderna årligen verksamhetsmål. De strategiska målen presenteras i tabellen nedan: 8 av 13
Strategiska mål 1. Lidingöborna upplever största möjliga valfrihet 2. Stadens verksamhet baseras på ett kundfokus från Lidingöbornas behov och önskemål 3. Lidingö stad har en så liten miljöpåverkan som möjligt och ger Lidingöborna förutsättningar för kloka miljöval 4. Lidingö stad förnyar sig kontinuerligt för att skapa största möjliga nytta för Lidingöborna 5. Lidingö stad hushållar effektivt med skattebetalarnas pengar Verksamhetsmål (Verksamheternas bedömning) Uppfyllt Delvis Ej Tot Uppfyllt (%) 5 5 10 50 % Uppfyllt 8 7 2 17 47 % Uppfyllt Kommunstyrelsens bedömning 5 7 12 42 % Delvis uppfyllt 9 6 2 17 53 % Uppfyllt 7 4 11 64 % Uppfyllt Totalt 34 29 4 67 51 % Måluppfyllelsen är god Enligt uppföljningen har 34 av 67 verksamhetsmål uppfyllts helt, vilket innebär 51 procents uppfyllandegrad, (44 procent 2013). De mål som bedöms delvis uppfyllda utgör 53 procent och de mål som inte uppfylls uppgår till 6 procent. Andelen mål som bedöms vara helt uppfyllda är relativt lågt, om än högre än 2013. Detta utgör skäl till varför vi inte helt kan instämma i kommunstyrelsens bedömning att måluppfyllelsen för de strategiska målen är god. 3.1.4. Nämndernas redovisning av sitt uppdrag Vi bedömer att nämndernas redovisningar innehåller redovisning av utfallet av årets verksamhet i förhållande till fastställda mål och riktlinjer samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. 9 av 13
Av KL 3:15 framgår att nämnderna ska redovisa till fullmäktige hur de fullgjort sina uppdrag och fullmäktige beslutar om omfattningen av redovisningen och formerna för den. 3.2. Rättvisande räkenskaper 3.2.1. Resultaträkning Vi bedömer att resultaträkningen uppfyller KRL:s krav och i övrigt är upprättad i enlighet med god redovisningssed. Vi bedömer att resultaträkningen ger en i allt väsentligt rättvisande bild av årets resultat. Nedan redovisas resultaträkningens utfall jämfört med föregående år och budget Resultaträkning Utfall 2014 Utfall 2013 Budget 2014 Avvikels e budget Verksam hetens intäkter 456,6 43 2,8 41 5,2 41,4 Jäm förelsestörande intäkter 3 4,6 3 7,9 0,0 3 4,6 Verksam hetens kostnader -2 688,4-2 57 4,6-2 585,1-1 03,3 Jäm förelsestörande kostnader -3 1,9 0,0 0,0-3 1,9 Av skriv ningar -1 1 4,6-1 07,3-1 22,5 7,9 Verksamhetens nettokostnader -2 343,7-2 211,2-2 292,4-51,3 Skatteintäkter 2 469,3 2 458,7 2 464,7 4,6 Generella statsbidrag och utjäm ning -1 50,9-2 03,1-1 61,1 1 0,2 Utdelning från av staden ägda bolag 6,3 0,3 6,2 0,1 Finansiella inäkter 29,4 23,4 18,4 11,0 Finansiella kostnader -5,0-5,8-9,8 4,8 Jäm förelsestörande finansiell kostnad 0,0-3,0 0,0 0,0 Årets resultat 5,4 59,3 26,0-20,6 Verksamhets intäkter har ökat med 23,8 mnkr jämfört med 2013. Verksamhetens nettokostnader har ökat med 4,3 procent medan skatteintäkter och bidrag ökat med 2,8 %, vilket är lägre än föregående år. De högre intäkterna beror huvudsakligen på följande: Återföring av ej utnyttjade statsbidrag för introduktion av nyanlända, 11,8 mnkr. Momsbidrag i samband med ökade köp av ej skattepliktig verksamhet, 6,4 mnkr. De högre kostnaderna beror huvudsakligen på följande: Kostnader för arbetskraft ökade med 19,5 mnkr, vilket motsvara en ökning med 1,5 procent. Årets lönerevision medförde att lönerna ökade med 2,46 procent (från april). 10 av 13
Stadens kostnader för entreprenad och köp av verksamhet ökade med 76,5 mnkr, eller 8,9 procent jämfört med 2013. I resultaträkningen redovisar staden dessutom jämförelsestörande intäkter och kostnader. De jämförelsestörande posterna består av: Vinst vid försäljning av mark, fastigheter och bostadrätter, 34,6 mnkr. Kostnad i samband med överlåtelse av gamla Lidingöbron till trafikverket, 31,9 mnkr. 3.2.2. Balansräkning Vi bedömer att balansräkningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av tillgångar, avsättning, skulder och eget kapital dock med undantag för eventuella fel som härrör sig från anläggningsredovisningen (på grund av att redovisning av komponentavskrivingar inte påbörjats under 2014) och redovisningen av finansiella leasingavtal. Vår bedömning är att tillgångarna, avsättningarna och skulderna existerar, är fullständigt redovisade, rätt periodiserade och har värderats enligt principerna i KRL. Balansräkningen är uppställd enligt KRL och omfattar tillräckliga noter. Bilagor och specifikationer finns i tillräcklig omfattning. I granskningen av balansräkningen har vi noterat följande avvikelser från god redovisningssed. Staden redovisar öppet i sina redovisningsprinciper att avvikelse skett. Från och med 2014 finns ett specifikt krav på komponentavskrivning av kommunens materiella anläggningstillgångar (RKR 11.4). Under året har staden vidtagit inledande åtgärder för att förbereda och anpassa sin redovisning till detta krav från och med år 2015. Inga åtgärder har påverkat resultat- eller balansräkning under 2014 vilket vi tycker är otillräckligt i förhållande till god redovisningssed. Bedömning av resultateffekten av övergång till komponentavskrivningar saknas. Vi har även noterat att staden inte uppfyller rekommendation 13.2 om Redovisning av hyres-/leasingavtal. I våra diskussioner med staden framkommer att all leasing redovisas som operationell leasing, även de avtal som är att klassificera som finansiella leasingavtal. I och med detta finnas leasingavtal hos kommunen som borde redovisas som finansiell leasing, där leasingåtagandet läggs upp som en tillgång i balansräkningen och där tillgången skrivs av under leasingperioden. Nedan följer övriga väsentliga iakttagelser som gjorts i samband med granskningen av balansräkningen: Staden har ökat sin upplåning med 75 mnkr. Lånet har upptagits från Lidingöhem AB. 11 av 13
3.2.3. Kassaflödesanalys Vi bedömer att kassaflödesanalysen redovisar stadens finansiering och investeringar. Vi bedömer även att noter finns i tillräcklig omfattning samt att överenstämmelse, i allt väsentligt, finns med motsvarande uppgifter i övriga delar av årsredovisningen. Årets förändring av likvida medel är 9,0 mnkr. 3.2.4. Sammanställd redovisning Vi bedömer att KRL:s krav samt rekommendation 8.2 från Rådet för kommunal redovisning har följts avseende den sammanställda redovisningens räkenskaper. Årsredovisningen ger en helhetsbild av den ekonomiska ställningen och åtagandet för den kommunala verksamheten som bedriv i egen regi eller i bolag. I år har staden vidtagit åtgärder för att fullt ut ha en sammanställd redovisning som följer RKR:s rekommendation 8:2. I och med vidtagna åtgärder i årsredovisningens avsnitt om Koncernen Lidingö bedömer vi att tidigare års påtalade utvecklingsområden är åtgärdade. Förvärvsmetoden med proportionell konsolidering har använts vid upprättandet av den sammanställda redovisningen. Den sammanställda redovisningen omfattar, förutom staden, även de helägda bolagen Lidingöhem AB och Lidingö stads tomtaktiebolag. 3.2.5. Tilläggsupplysningar Vi bedömer att årsredovisningens tilläggsupplysningar i huvudsak uppfyller KRL:s krav och i övrigt lämnas i enlighet med god redovisningssed, innebärande att Tillämpade redovisningsprinciper beskriver varje särskild redovisningsprincip och eventuella förändringar av dessa som årsredovisningens intressenter måste känna till för att rätt förstå årsredovisningens innehåll. Viktiga uppgifter och poster i förvaltningsberättelse, resultat- och balansräkning samt kassaflödesrapport specificeras och preciseras i notupplysningar som krävs i KRL respektive RKR:s rekommendationer samt god redovisningssed i övrigt. Följande rekommendationer har dock staden inte följt fullt ut: 12 av 13
Rekommendation Efterlevs Kommentar RKR 11.4 Redovisning av materiella anläggningstillgångar. RKR 13.2 Redovisning av hyres- /leasingavtal Delvis Följer inte Sedan räkenskapsåret 2014 år det krav att tillämpa komponentavskrivning. Staden anger i sina redovisningsprinciper att man avviker från god sed på denna punkt. Vidare ges information om att staden har påbörjat processen och satt upp en plan för införande under 2015. Sedan räkenskapsåret 2014 är det krav på att redovisa finansiella hyres-/leasingavtal genom att leasingåtagandet läggs upp som en tillgång i balansräkningen och där tillgången skrivs av under leasingperioden. Staden anger i sina redovisningsprinciper att man avvikser från god sed på denna punkt. Staden redovisar samtliga hyres- /leasingavtal som operationell leasing. Redovisning sker då genom att årets leasingkostnad redovisas direkt i resultaträkningen och kvarvarande leasingåtagande redovisas som en ansvarsförbindelse. 2015-04-07 Peter Alm Projektledare Anders Haglund Uppdragsledare 13 av 13