Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar tillbaka till rymden, från jordytan, fångas upp av vissa gaser i atmosfären & reflekteras tillbaka mot jorden. - VÄXTHUSGASER!
Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner Växthusgaser
Värmen bevaras längre på jorden Växthuseffekt Strålningsbalansen ställer in sig så att vi har en medeltemperatur på +15 C, stället för -20 C som det skulle vara om växthusgaserna inte fanns!
Förstärkt växthuseffekt globalt miljöproblem När mängden växthusgaser ökar hålls värmestrålningen kvar ännu längre, och det blir därför varmare. Ju mer växthusgaser i atmosfären desto varmare blir det. Jordens medeltemperatur har ökat ca 0,8 C under 1900-talet. Går mycket snabbare nu!
Där det finns snö & is blir uppvärmningen av jordytan inte lika stark eftersom snö- & iskristallerna reflekterar solvärmen tillbaka till atmosfären. Eftersom områdena med snö & is minskar med den globala uppvärmningen, så minskar även förmågan att reflektera tillbaka solvärmen. Allt större ytor av mark & vatten absorberar istället värmen temperaturhöjningarna kommer att bli högre närmare polerna än genomsnittligt på jorden.
Växthusgasernas ursprung Koldioxid bildas vid all slags förbränning. Vid förbränning av fossila bränslen (kol, olja & naturgas bildade för miljontals år sedan) bildas dock koldioxid som inte längre tillhör det naturliga kretsloppet överskott av koldioxid, som inte kan tas upp av växtligheten. Dessa fossila kvarlevor har legat tryggt begravda i marken tills den industriella revolutionen tog fart runt år 1850. Metan bildas bl.a. i sumpmarker, i djurmagar & i soptippar. Blir dessutom spill vid utvinning av olja & naturgas. (Permafrost!)
Dikväveoxid (lustgas) bildas också i sumpmarker & vid förbränning i allmänhet. Freoner har tidigare använts som drivmedel i bl.a. sprayflaskor.
Vad får en ökad medeltemperatur på jorden för följder? Vattnet utvidgas pg.a. värmen & glaciärer & inlandsisar smälter stigande havsyta (ca 17 cm under 1900-talet, snabbare nu) översvämningar. Ändrad mängd & fördelning av nederbörden problem vid odling & för jordbruket. Häftigare väder (stormar, tropiska cykloner, häftiga regn & översvämningar i Europa o.s.v.). Olika djur- & växtarter har olika svårt att vandra i takt med att klimatet förändras.
Ovanliga väderhändelser i Sverige År 2000 var det mest nederbördsrika hittills. Sommaren 2002 var den varmaste som någonsin uppmätts. 2005 drog stormen Gudrun fram över Götaland. Hösten 2006 var rekordblöt & orsakade bl.a. ett jordskred som drog med sig en bit av E6:an utanför Munkedal.
Ännu varmare i framtiden Enligt FN:s klimatpanel (IPCC) kan vi vänta oss en temperaturökning mellan 1,1-6,4 C de kommande 100 åren. Dramatisk förändring!
Vilka drabbas? Främst de som bor i torra områden, i låglänta kustområden, i områden med begränsad tillgång på vatten samt på ställen som ofta drabbas av översvämningar.
Naturliga & onaturliga klimatvariationer Medeltemperaturen har sedan 1970-talet stigit snabbare än någonsin tidigare. Det finns flera olika slags påverkan både naturlig & mänsklig som skulle kunna ge upphov till dagens temperaturförändring. Naturliga processer påverkar, men dagens uppmätta temperaturökning kan inte förklaras utan att man räknar in människans utsläpp av växthusgaser.
Solaktiviteten har avtagit något sedan mitten av 1900-talet. Variationer i solens energiutstrålning är därför ingen bra förklaring. Kraftiga vulkanutbrott kan skicka partiklar till den övre atmosfären, som hejdar en del av solljuset från att nå jordytan. Ett utbrott kan därför tillfälligt åstadkomma en temperatursänkning på jorden. Antalet vulkanutbrott ökade något under slutet av 1900-talet. Vulkanutbrotten borde ha motverkat uppvärmningen, men eftersom temperaturen steg markant under denna tid så måste klimatförändringen bero på något annat.
Koldioxidens & de andra växthusgasernas nutida ökning stämmer däremot väl överens med i tiden med den snabba temperaturökningen sedan 1970-talet. Detta är ett av flera indicier för att människans utsläpp av växthusgaser är huvudorsaken till de pågående förändringarna av jordens klimat. Utsläppen & skogsskövlingen har tillsammans medfört att atmosfärens koldioxidhalt idag är ca 35% högre än den var före industrialismen. Tyvärr är koldioxiden nästan oförstörbar. Den kan troligtvis fortsätta att cirkulera mellan atmosfären & havet i många tusen år.
Koldioxidutsläppen ökar I-länderna står för de största koldioxidutsläppen per capita, men den kraftigaste utsläppsökningen sker nu i utvecklings-länderna med snabbt växande ekonomier, främst i Sydostasien & Sydamerika. I större delen av Europa har koldioxidutsläppen stagnerat eller gått tillbaka under senare tid.
Vad bör vi göra? Få ner koldioxidutsläppen genom internationella överenskommelser. Använda förnybara energikällor. Effektivisera energianvändningen.