åtta förslag för att sluta kretsloppet

åtta förslag för att sluta kretsloppet Biogasrapport mars 2012 Centerpartiet

2012-03-30 Vi lever på en planet med ändliga resurser. Men i dag förbrukas naturkapital som om det fanns flera jordklot i reserv. Centerpartiet vill skapa en spelplan för hållbar utveckling på en begränsad planet. Med ett långsiktigt ökande bensinpris och högt uppsatta mål om en fossiloberoende fordonsflotta 2030 behöver vi skynda på omställningen av bilparken. Därför vill vi bland annat satsa på biogas som är ett av de mest resurseffektiva och miljövänliga drivmedel som finns. Biogasen kan även användas till uppvärmning av våra bostäder och restprodukten används för att sluta kretsloppet genom att återföra näring till åkermarker, vilket minskar vårt beroende av klimatpåverkande handelsgödsel. År 2010 stod biogasen för endast 0,2 procent av Sveriges totala energianvändning. Vi tror att Sverige kan bättre. I denna rapport presenterar Centerpartiet åtta utmaningar och åtta förslag till lösningar, för att öka insamlingen av matavfall, och produktionen och användningen av biogas. Roger Tiefensee Miljöpolitisk talesperson Åtta förslag för att sluta kretsloppet: 1. Öka källsorteringen av matavfall i kommuner 2. Införa viktbaserade avfallstaxor 3. Ha enkla system för utsortering av matavfall 4. Höja investeringsstödet i Landsbygdsprogrammet 5. Införa ett långsiktigt metanreduceringsstöd för gödselbaserad biogas 6. Återföra rötrester till åkermarken 7. Att det ska finnas fortsatt förmånsbeskattning 8. Införa ett premie-avgiftssystem efter mängd koldioxidutsläpp

1. Ett slutet kretslopp Vi har bara en planet. Men idag förbrukas naturkapital som om det fanns flera jordklot i reserv. Vi behöver skapa hållbarhet i ekosystemen för att även skapa hållbarhet i det ekonomiska systemet. Samhället behöver bli bättre på att knyta kretsloppet mellan stad och land. Som ett led i detta arbete presenterar här Centerpartiet flera förslag för att öka insamlingen av matavfall, och produktionen och användningen av den miljövänliga biogasen. 1.1. Vad är biogas? Biogasen som kan användas för att värma bostäder och driva bilar bildas när organiskt material bryts ned i en syrefri miljö av mikroorganismer. Denna process sker naturligt i många miljöer så som i magen på idisslare där syretillgången är begränsad. Denna naturliga process kan också tas tillvara i biogasanläggningar där avloppsslam, gödsel, lantbruksgrödor och matavfall pumpas in i en rötkammare och omvandlas till biogas 1,2. 1.2. Fakta om biogasproduktion och användning Biogasen som producerades år 2010 uppgick till närmre 1,4 TWh, vilket var en ökning med 24 GWh sedan 2009. 1 Produktionen skedde vid avloppsreningsverk, soptippar, samrötningsanläggningar, gårdsanläggningar och i industrier 2. Störst andel producerad biogas stod avloppsreningsverken för med 44 %, näst störst var samrötningsanläggningar med 25 % och minst var gårdsanläggningar med 1 % 2. År 2010 uppgick användning av biogas till 0,2 % av Sveriges totala energimix. Biogas är inräknat i biobränslen, och står för 1 % av biobränsleanvändningen 2. Av ett ton rötat matavfall kan en biogasbil drivas 1250 km, på 972 kwh biogasenergi 3. För varje kilo matavfall som rötas, undviks 0,3 kg koldioxidutsläpp när biogasen ersätter fossila bränslen 4. 1.3. Biogasens uppskattade potential i Sverige Biogasen har många miljömässiga fördelar varför det finns behov av att utöka produktionen. Biogaspotentialen bedöms vara stor. Se figur 1. 1 1000 MWh motsvarar 1 GWh och 1000 GWh motsvarar 1 TWh

På sikt kan biogasproduktionen öka från dagens 1,4 TWh till 10,6 TWh/år, exklusive skogsråvara 5. Där lantbruk står för 76 % av produktionen och hushållen med insamling av matavfall för 7-9 % förutsatt att matavfallsinsamlingen uppgår till ca 60 %. Figur 1. Potentialen avser en årlig biogasproduktion på 10,6 TWh där 1) Matavfall står för 7 %, 2) Industriella restprodukter om ca 10 %, 3) Avloppsslam står för ca 7 % och 4) Lantbruk och stallgödsel står för ca 76 % 5. 1.4. Matavfall - förluster för plånbok och miljö I Sverige är det hushållen som står för det största slöseriet med livsmedlen. Under 2010 slängde hushållen i Sverige 674 000 ton varav 239 000 ton uppskattas vara helt onödigt. Det tidigare miljömålet gällande insamling av matavfall var att fram till 2010 skulle minst 35 % av allt matavfall från hushåll, restauranger, butiker och storkök samlas in och återvinnas genom biologisk behandling. Det målet klarade vi inte. Idag sorteras matavfall ut i drygt hälften av Sveriges kommuner, 154 av 290, och ytterligare 63 kommuner planerar att införa sorteringen. Med dessa kommuner inräknade insamlas och behandlas biologiskt enbart 21 % av allt matavfall 7,8.Miljömålsberedningen föreslår att minst 40 % av allt matavfall exklusive kompostering runt om i vårt land ska samlas in, behandlas biologiskt och återföras till lantbruket till år 2015 6. 1.5. Biogödsel och lantbruk stor potential men svag lönsamhet Lantbrukare har idag möjlighet att bygga biogasanläggningar för att producera biogas i liten skala. I dagsläget kan lantbruk få ett investeringsstöd om 30 % av kostnaden eller max 1,8

miljoner kronor för att bygga en biogasanläggning, något som Centerpartiet drivit igenom inom Alliansregeringen. Centerpartiet vill ge möjligheten för fler gårdar utöver t.ex. Bjuv, Hagavik och Alviksgården, att producera biogas 9. Genom att skapa möjligheten att bygga större anläggningar kan produktionen ökas och lönsamhet uppnås för producenterna. Det finns fler fördelar med biogasproduktionen än miljövänligt drivmedel och el till uppvärmning. Rötning av matavfall och gödsel ger förutom biogas en restprodukt i form av biogödsel, som kan återföras till åkermarken och på så sätt bidra till att sluta kretsloppet av näringsämnen. Det möjliggör ett kretslopp mellan livsmedelskedjan och åkermarken respektive ett kretslopp mellan gårdar med djurhållning och gårdar med enbart växtodling, vilket minskar behovet av mineralgödsel. För varje hektar som biogödsel ersätter mineralgödsel sparas 120 liter olja 10. Biogasen möjliggör dessutom att jordbruket i större utsträckning kan bli självförsörjande på drivmedel och även på så sätt minska sitt beroende av fossila bränslen. Målet måste vara ett helt fossiloberoende jordbruk. Men för att lantbrukare ska kunna producera biogas av fordonskvalitet krävs en uppgraderingsanläggning som ökar metanhalten och gör biogasen till ett användbart drivmedel - och det är i dagsläget en ekonomisk förlust. 1.6. Biogasbilar och biodrivmedel stor potential men oklara spelregler Under 2010 stod biodrivmedel för 5,7 % av de totala drivmedlen som användes för vägtransporter. Resten utgör fossila bränslen. Biogasen utgör i sin tur 11 % av biodrivmedlen. I målet att nå en fossiloberoende fordonsflotta till år 2030 behövs långsiktiga spelregler för att göra biogasbilar attraktiva att utveckla och köpa. Den som haft en biogasdriven bil som tjänstebil har fått en nedsättning av förmånsvärdet med 40 % fram till årsskiftet 2011/2012, denna nedsättning har därefter blivit förlängd i ytterligare 2 år utan några besked om vad som ska komma därefter. Detta skapar en osäkerhet på marknaden och gynnar inte omställningen till en fossiloberoende fordonsflotta. En bil som kör på biogas undviker 2800 kg koldioxidutsläpp per år jämfört med en bensindriven bil 4. För varje bensin- eller dieselfordon som ersätts av ett biogasdrivet fordon fås en minskning i klimatpåverkan med 90 % 11. Vi behöver mer producerad biogas, för att kunna uppmuntra till

fler biogasbilar på vägarna, för att biogaspumpar inte ska stå tomma, och för att etablera fler biogaspumpar i Sverige. Ovanför Gävle finns för närvarande bara 4 tankställen för biogas 12. 2. Insatser riktade mot hushåll 2.1. En genomsnittlig barnfamilj slänger mat värd 8000 kr per år 13. En förlust för såväl familjens plånbok som för svensk miljö. Vad kan vi göra? Hushållen bidrar till stora klimatutsläpp och belastning på miljön på grund av mängden matsvinn och andra sopor som slängs. Vi behöver skapa större drivkrafter att minska matsvinnet hos individer och kommuner, det skulle vara bra för både plånbok och miljön. Bara det ätbara matsvinnet i livsmedelsproduktionen världen över står för 10 % av växthusgasutsläppen. Sverige kan vara ledande med att minska svinnet och ta tillvara på det avfall som kan användas till biogasproduktion för att driva våra bilar, värma upp våra bostäder och återföra näringen till lantbruket för att minska användandet av handelsgödsel. 2.2. Centerpartiet vill... Att vi i första hand ska minska matsvinnet, men öka insamlingen av det matavfall som ändå slängs och producera biogas av detta. Vi vill att insamling av matavfall till biogas ska införas i fler kommuner. Miljömålsberedningen föreslår att vi ska samla in 40 % av allt matavfall för biologisk behandling, men i dagsläget insamlas enbart 21 %. Kommunerna bör därför införa lönsamma incitament för hushållen för att öka sopsorteringen. För kommunerna ligger den ekonomiska vinsten i en ökad mängd bioenergi som kan användas till kostnadseffektiv uppvärmning. öka källsorteringen av matavfall i kommuner Ett stort ansvar vilar på kommunerna för att möjliggöra insamling av matavfall och rötning av detta till biogas. Kommuner som idag komposterar matavfall kan röta detta till biogas istället eftersom att det är en process där energin i avfallet utnyttjas mer effektivt och relativt små medel behövs för att förändra det redan utvecklade insamlingssystemet. införa viktbaserade avfallstaxor Med en viktbaserad avfallstaxa kan sopsorteringen öka och matsvinnet minska. Detta sker i och med att hushållen debiteras för vikten av deras totala avfall istället för storlek på kärlet, vilket ger

medborgarna större möjlighet att påverka sitt eget avfall. En kombination av viktbaserad taxa och system för att sortera gör att matavfallet synliggörs, samtidigt som drivkrafter skapas för att minska matsvinnet. En avfallstaxa kan även tillämpas på flerbostadshus som kan låta den viktbaserade avfallstaxan påverka månadsavgifterna eller hyran för de boende. Det ska vara lönsamt att sopsortera och dyrare för dem som inte väljer att sortera. ha enkla system för utsortering av matavfall Kommunen kan till exempel bistå med olikfärgade påsar för varje fraktion glas, papper, metall, matavfall på så vis får hushållen större översikt för sitt avfall. Eskilstuna kommun är ett framgångsexempel med sin tillämpning av en fast och en rörlig avgift. Den rörliga avgiften är i grunden en volymbaserad renhållningstaxa (kärlstorlek och hämtningsintervall) med subventioner för sorterat matavfall, med övrigt avfall som går till förbränning och osorterat avfall som dyrast kostnad. I Eskilstuna lyckades man uppnå målet till 2015 om att samla in minst 40 % av matavfallet. 3. Insatser riktade mot lantbruk 3.1. I Sverige är det inte lönsamt att bygga större biogasanläggningar för högre produktion. Vad kan vi göra? Den svaga lönsamheten i biogasproduktionen för lantbrukare begränsar starkt utbyggnaden av egna anläggningar, trots att de har störst potential att producera den högsta andelen biogas från rötning. Studier har visat att lantbruken kan stå för mellan 70-76 % av den totala biogasproduktionen från rötning vilket innebär att av den samlade potentialen i Sverige på 10,6 TWh kan lantbruken med egna biogasanläggningar årligen producera ca 8 TWh 9. I dagsläget står gårdsanläggningar för 1 % av 1,4 TWh som är dagens totala biogasproduktion. Det är dessutom den sektor som även kan nyttja restprodukterna från biogas klimatsmart och ekologiskt för att sluta kretsloppet. 3.2. Centerpartiet vill Att långsiktiga spelregler ska finnas på marknaden för att möjliggöra storskalig och mindre lokal biogasproduktion på fler ställen, och använda rötresterna för att återföra näring till åkermarken vilket sluter kretsloppet.

höja investeringsstödet i Landsbygdsprogrammet I dagens landsbygdsprogram finns ett investeringsstöd för biogas vilket är positivt. Investeringsstödet täcker 30 % av investeringen men det finns idag ett takbelopp på 1,8 miljoner vilket missgynnar lantbrukare som vill gå samman och bygga större gemensamma anläggningar som kostar mer 15. Ett högre investeringsstöd för biogasanläggningar kan möjliggöra en explosiv expansion av branschen. införa ett långsiktigt metanreduceringsstöd för gödselbaserad biogas En kompletterande lösning innefattar ett metanreduceringsstöd i syfte att ersätta biogasproducenterna för den dubbla miljönytta de gör genom att nyttja den producerade mängden metangas från biogasrötningen till energi, istället för att den avgår från stallgödseln direkt till atmosfären 16. Stödet föreslås ge stödmottagaren 20 öre/kwh producerad energi från biogasrötning ur stallgödsel, vilket överensstämmer med den beräknade klimat- och miljönyttan 16. återföra rötrester till åkermarken En bonus av ökad biogasproduktion är en ökad möjlighet till att sluta kretsloppet genom att återföra de näringsrika restprodukterna till åkermarken. Detta ger också möjlighet att minska användningen av klimatpåverkande handelsgödsel. Eftersom fosfor är en ändlig resurs så finns det ett starkt behov att återanvända näringsämnet och sluta kretsloppen. En stor del av miljövinsten med rötning av avfall till biogas går förlorad om inte återförandet av rötrester till åkermark nyttjas. Behovet ligger också i, framförallt, att rötresterna oavsett om det är slam från reningsverk, matavfall från hushåll eller stallgödsel från lantbruk ses som resurser och inte avfall. År 2010 återfördes 93 % av rötresterna från biogasproduktionen på samrötnings- och gårdsanläggningar och motsvarande siffra för reningsverken var 24 % 2. Vi vill att fler ska tillvarata rötrester som resursen den är och använda på sina åkermarker för att ersätta mineralgödsel i möjligaste mån. 4. Insatser riktade mot transporter 4.1. Det finns inte tillräckligt med mackar, gasen är slut och bilen är dyr är en vanlig kommentar. Vad kan vi göra för att öka användningen av biogasbilar?

Från 1983 till 2007 har användningen av fossila bränslen i transportsektorn gått ner från 96,7 % till 95 %, enligt Energimyndigheten 17. Om vi ska nå våra högt uppsatta mål om en fossiloberoende fordonsflotta år 2030 krävs fler insatser. 4.2. Centerpartiet vill Att biogasbilar ska tankas med biogas. Därför måste biogasproduktionen öka så att den växande efterfrågan möts. Det finns en brist på långsiktiga spelregler som ger stabila förutsättningar för att människor ska vilja investera i en biogasbil och för att det ska vara stimulerande för företag att fortsätta producera biogasbilarna. En biogasbil kostar i regel ett antal tiotusentals kronor mer än jämförbar bensinbil. På längre sikt behöver priserna sjunka för att kunna konkurrera med fossilbränslebilar. För att uppnå detta behövs åtgärder som sträcker sig längre än ett par år. I takt med att biogasbilen etableras på marknaden ökar också behovet av mackar med biogaspumpar. att det ska finnas fortsatt förmånsbeskattning En långsiktig plan med förmånsbeskattning för miljöbilar skulle ge stabila förutsättningar för branschen att kommersialisera biogasteknik för fordon, och leda till större trygghet för bilköpare. Den nuvarande gynnsamma nedsättningen av förmånsvärdet om 40 % har blivit förlängd endast 2 år vilket gör att efterfrågan av biogasbilar efter detta ifrågasätts. införa ett premie-avgiftssystem efter mängd koldioxidutsläpp För att ytterligare öka miljöstyrningen bör det vid köp av nya bilar införas ett premieavgiftssystem som innebär att den person som köper en ny bil får en premie om bilen släpper ut lite koldioxid och en avgift om bilen släpper ut mycket koldioxid. Systemet ska utgå från miljöbilsdefinitionen och följa en trappstegsmodell åt vardera riktning, där det mest klimatsmarta alternativet i ett inledande skede utgörs av supermiljöbilspremien. Med hjälp av ett premie-avgiftssystem har premierna potential att helt kunna finansieras av avgifterna och därmed göra systemet i princip självfinansierande. Ett premie-avgiftssystem kommer att ge en viktig stimulans för biogasbilar som har låga koldioxidutsläpp.

Referenser 1 Energigas Sverige, Biogasportalen. Hämtat 2012-01-18 http://biogasportalen.se/franravaratillanvandning/vadarbiogas 2 Statens Energimyndighet (2011) Produktion och användning av biogas år 2010. ES 2011:07 ISSN 1654-7543 3 Avfall Sverige kampanj 2008 4 Avfall Sverige. Fakta och Nyckeltal om Avfall blir Energi. 5 Energigas Sverige, Biogasportalen. Hämtat 2012-01-18 http://biogasportalen.se/biogasisverigeochvarlden/biogaspotential/franrotning 6 Jensen C. IVL Svenska Miljöinstitutet, Stenmarck Å, IVL Svenska Miljöinstitutet, Sörme L., SCB, Dunsö O., SCB (2011). Matavfall 2010 från jord till bord. SMED Rapport Nr 99 2011 7 Svenska Jordbruksverket (2011). Hållbar konsumtion av jordbruksvaror Matsvinn ett slöseri med resurser? Rapport 2011:20 8 Avfall Sverige Hämtat 2012-02-08. http://www.avfallsverige.se/avfallshantering/biologisk-aatervinning/ 9 Energigas Sverige, Biogasportalen. Hämtat 2012-01-24 http://biogasportalen.se/biogasisverigeochvarlden/godaexempel/lantbruk 10 Tomas Kjellquist, Biototal. 11 Svenska gasföreningen ur Avfall Sveriges Fakta och nyckeltal om Avfall blir Energi. 12 Energigas Sverige, Gasbilen. Hämtat 2012-02-10 www.gasbilen.se/att-tanka-din-gasbil/tankstallen 13 Livsmedelsverket (2011). Livsmedelssvinn i hushåll och skolor en kunskapssammanställning. Rapport 4-2011. 14 Eskilstuna Energi & Miljö. Hämtat 2012-02-10. http://eem.se/privat/atervinning/fargsortering-barnsligt-enkelt-satt-att-sortera/ 15 Daniel Aulik och Henrik Dahlsson, Energigas Sverige. 16 Statens Energimyndighet (2010). Förslag till en sektorsövergripande biogasstrategi. Slutrapport, ER 2010:23, ISSN 1403-1892 17 Statens Energimyndighet (2011). Energiindikatorer 2011. Uppföljning av Sveriges energipolitiska mål. ER 2011:12, ISSN 1403-1892