STIFTELSEN SVENSK BERGTEKNISK FORSKNING SWEDISH ROCK ENGINEERING RESEARCH BRANDSKYDD AV TUNNELKONSTRUKTIONER Johan Häggström Bo Wahlström Maria Hjohlman
STIFTELSEN SVENSK BERGTEKNISK FORSKNING SWEDISH ROCK ENGINEERING RESEARCH Brandskydd av tunnelkonstruktioner Fire protection of tunnel structures Johan Häggström, Brandskyddslaget Bo Wahlström, Brandskyddslaget Maria Hjohlman, SP SveBeFo rapport 82 Stockholm 2007 ISSN 1104 1773 ISRN SVEBEFO-R 82 SE
i FÖRORD Den forskning om brandskydd i tunnlar som genomförts i Sverige har främst varit inriktad mot utrymningssäkerhet. Riktlinjer inom området har tagits fram för Sverige och gemensamt för Europa. Motsvarande kunskap finns inte tillgänglig för brandskydd av tunnelkonstruktioner. I byggprojekt har brandskyddet av konstruktionen därför ofta startat med omfattande undersökningar för att formulera egna krav och sedan följts av kostsamma projektspecifika provningar. Behovet av en samlad kunskap från byggprojekt och genomförd forskning för brandskydd av tunnelkonstruktioner är därmed uppenbart och har varit utgångspunkten för detta projekt som drivits i SveBeFos regi och med Vägverket, SL och SKB som huvudfinansiärer. Projektet har genomförts i samverkan mellan Brandskyddslaget och SP och med Bo Wahlström som projektledare. Rapporten innehåller en sammanställning av utförd forskning, kravnivåer i regelverk och tekniska lösningar med utförda provningar samt jämförelser med lösningar i några aktuella tunnelprojekt, därtill några förslag till fortsatt arbete. Förhoppningen är att rapporten ska ge ett bättre underlag för val av brandskydd i olika fall och även till en utveckling och samordning av aktuella regelverk baserat på den kunskap som finns tillgänglig. Arbetet har följts av en referensgrupp bestående av Per Boman, SL, Bernt Freiholtz och Kjell Windelhed, VV, Thomas Dalmalm, NCC, Tommy Ellison, Besab, Anders Fredriksson, Golder Associates, Kristina Larsson, LTU, samt undertecknad. Stockholm i november 2007 Tomas Franzén
ii
iii SAMMANFATTNING En litteraturstudie har genomförts där den nuvarande kunskapen inom brandskydd av tunnelkonstruktioner har sammanställts. Studien omfattar framför allt erfarenheter från Sverige men även till viss del resultat från internationella studier. Rapporten innehåller en sammanställning av de krav som ställs i olika regelverk vad gäller brandskydd till tunnlar. Vidare har resultat från utförd provning och forskning inom området ställts samman. Detta har jämförts med några praktiska exempel på lösningar som tillämpas i flera nyligen uppförda tunnelkonstruktioner. Nyckelord: Tunnlar, brand, skydd, konstruktion, regler, provning. SUMMARY A literature study has been conducted to summarize the knowledge of fire protection of tunnel lining systems in Sweden of today. The study covers the experience gained in Sweden, but also, to some extent, internationally. The report includes a review of requirements in codes and regulations, a summary of conducted research and testing activities, and examples of technical solutions used in recent tunnel construction projects. Key words: Tunnel, fire, protection, structure, regulations, testing.
iv
v INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING...1 1.1 OMFATTNING OCH SYFTE...1 1.2 BAKGRUND...1 1.3 OMRÅDESÖVERSIKT...1 1.4 RELEVANS...2 1.5 GENOMFÖRANDE...2 1.6 PROJEKTGRUPP OCH REFERENSGRUPP...3 2 REGELVERK...5 2.1 LAGAR OCH FÖRESKRIFTER...5 2.2 VÄGVERKETS TUNNEL 2004...6 2.3 BANVERKET BV TUNNEL (BVS 585.40) OCH KOMPLEMENT BVK 2007.001...8 2.4 REGLER FÖR ÖVRIGA TUNNLAR...10 2.5 ANDRA VÄGLEDANDE DOKUMENT...10 2.5.1 Betongföreningen...10 2.5.2 Projektspecifika krav Ringen och Yttre tvärleden...10 2.5.3 Norska regler...11 3 BRANDPROVNINGAR...15 3.1 INTRODUKTION...15 3.2 PROVNINGSMETODER...16 3.3 PROVNING AV BETONGELEMENT...18 3.3.1 Provning av betongpelare - SP forskningsprojekt...18 3.3.2 Provning av betong - SP forskningsprojekt...19 3.3.3 Provning av betong för Hallandsås-projektet...21 3.3.4 Småskalig provning av betong för Malmö Citytunnel...22 3.3.5 Provning av betong för Malmö Citytunnel...23 3.3.6 Provning av betong för Malmö Citytunnel...24 3.3.7 Provning av betong för North Downs Tunnel som ingår i Channel Tunnel Rail Link (CTRL), England...25 3.3.8 Provning av betongsegment för tågtunneln Groene Hart, Holland...27 3.3.9 Provning av betongsegment tillverkat av betong innehållande relativt stor mängd PPfibrer. 27 3.4 PROVNING AV SPRUTBETONG...28 3.4.1 Provning av sprutbetong för Hallandsåsprojektet...28 3.4.2 Provning av sprutbetong...30 3.4.3 Skydd av berg vid upprepade fullskalebrandförsök i Repparfjordtunneln...31 3.5 PROVNING AV SPRUTBETONG OCH ISOLERMATTA/TÄTSKIKT...31 3.5.1 Provning av isolermatta/tätskikt i kombination med sprutbetong för Citybanan...31 3.5.2 Småskalig provning av sprutbetongskikt som skydd av PE-matta för Citybanan...32 3.5.3 Provning av sprutbetongskikt som skydd av PE-matta för Citytunneln...33 3.6 PROVNING AV SPRUTISOLERING...35 3.6.1 Småskalig provning av EPS-element, SP forskningsprojekt för SveBeFo...35 3.6.2 Fullskaleprovning av EPS-element, SP forskningsprojekt för SveBeFo...36 3.7 PROVNING AV SKIVOR...36 3.7.1 Provning av kalciumsilikatskivor infästa på betongelement...36 3.7.2 Provning av kalciumsilikatskivor och kakel på betongelement...36 3.7.3 Provning av kalciumsilikatskivor på betongelement för Westerschelde Tunnel...37 3.7.4 Provning av glasfiber-lättbetongskivor...38 3.8 PROVNING AV ÖVRIGA PRODUKTER...40
vi 3.8.1 Småskalig provning av betongliknande material (Maxit)...40 3.8.2 Provning av betongliknande material (Fendolite MII) för Westerschelde Tunnel...40 3.9 ÖVRIGA FORSKNINGSPROJEKT...41 3.9.1 Runehammarförsöken...41 3.9.2 Europaprojekt - FIT...42 3.9.3 Europaprojekt - DARTS...42 3.10 PÅGÅENDE PROJEKT...42 3.10.1 SBUF-projektet...42 3.10.2 Statens Vegvesen, Norge...43 3.10.3 Formasprojektet...43 3.10.4 Vägverksprojektet...43 3.10.5 Europaprojekt - Newcon...43 3.10.6 Europaprojekt - UPTUN...44 3.10.7 Europaprojekt L-SURF...44 3.10.8 RILEM komitté...44 3.10.9 Holländskt projekt...44 4 EXEMPEL PÅ TEKNISKA LÖSNINGAR OCH REKOMMENDATIONER...45 4.1 ALLMÄNT...45 4.2 SÖDERLEDSTUNNELN (RENOVERING)...45 4.2.1 Beskrivning av tunneln...45 4.2.2 Dimensioneringskrav...45 4.2.3 Betongtunnel med sprutbetong/brandskyddsputs...46 4.3 SÖDRA LÄNKEN...46 4.3.1 Beskrivning av tunneln...46 4.3.2 Dimensioneringskrav...46 4.3.3 Betongtunnel med sprutbetong...47 4.4 LÖTTINGETUNNELN...48 4.4.1 Beskrivning av tunneln...48 4.4.2 Dimensioneringskrav...48 4.4.3 Betongtunnel med sprutbetong...48 4.5 CITYBANAN...50 4.5.1 Beskrivning av tunneln...50 4.5.2 Dimensioneringskrav...50 4.5.3 Acceptanskriterier vid brandprovning...52 4.5.4 Exempel på stålfiberarmerad sprutbetong med separat isoleringsskikt...52 4.6 ÖVERDÄCKNING SNÖFLINGAN...54 4.6.1 Beskrivning av överdäckningen...54 4.6.2 Dimensioneringskrav...54 4.6.3 Betongtunnel (vägtunneln)...54 4.6.4 Betongtunnel (spårtunneln)...54 4.7 GÖTATUNNELN...55 4.7.1 Beskrivning av tunneln...55 4.7.2 Dimensioneringskrav...55 4.7.3 Bergtunnel med sprutbetong...55 4.7.4 Betongtunnel med brandskyddsskivor...56 4.8 HALLANDSÅSTUNNELN...56 4.8.1 Dimensioneringskrav...56 4.8.2 Betongtunnel...57 4.9 BOTNIABANAN...57 4.9.1 Dimensioneringskrav...57 4.9.2 Betongtunnel med sprutbetong...57 4.9.3 Bergtunnel med sprutbetong...57 4.10 ÅDALSBANAN...58
vii 4.10.1 Beskrivning av tunneln...58 4.10.2 Dimensioneringskrav...59 4.10.3 Betongtunnel...59 4.10.4 Bergtunnel...59 4.11 NORRA LÄNKEN...59 4.11.1 Beskrivning av tunneln...59 4.11.2 Dimensioneringskrav...59 4.11.3 Bergtunnel med sprutbetong...60 4.12 CITYTUNNELN...61 4.12.1 Beskrivning av tunneln...61 4.12.2 Dimensioneringskrav...61 4.12.3 Betongtunnel...61 4.12.4 Erfarenheter av pp-fibrer i betong...62 5 SLUTSATSER OCH KOMMENTARER...65 6 FORTSATT ARBETE...65 7 REFERENSER...67 Bilaga A Bilaga B Bilaga C Betongrecept Resultat från provning BRk6036 och BRk6037 Söderledstunneln
viii
1 1 INLEDNING 1.1 Omfattning och syfte Projektets syfte är att sammanställa resultat från provningar och forskning på olika typer av brandskydd till tunnlar. Vidare skall de krav som ställs i olika regelverk framför allt i Sverige men även till viss del internationellt ställas samman. Detta skall jämföras med några praktiska exempel på lösningar som tillämpats. Slutligen skall förslag på fortsatt forskning ges. 1.2 Bakgrund Den omfattande forskning inom brandskydd i tunnlar som genomförts i Sverige har främst varit inriktad mot utrymningssäkerhet, och riktlinjer inom området har tagits fram för Sverige och gemensamt för Europa. Motsvarande finns inte alls i samma omfattning för brandskydd av tunnelkonstruktioner d.v.s. berg, betong etc. I byggprojekt har brandskyddet av tunnelkonstruktioner därför ofta behövt starta med omfattande undersökningar för att finna egna lämpliga kravnivåer och sedan följts av kostsamma projektspecifika fullskaleprovningar. Den samlade kunskapen från alla byggprojekt och genomförd forskning för tunnelkonstruktioner finns idag inte samlad och tillgänglig som underlag för framtida byggprojekt och forskning. För att möta framtidens krav med målinriktad forskning, effektivare lösningar av brandskyddet och möjlighet att påverka regelarbetet inom området så har den nuvarande kunskapen sammanställs genom en förstudie/litteraturstudie. Den omfattar tre delar; kravnivå i regelverk, utförd forskning och provning samt exempel på tekniska lösningar. 1.3 Områdesöversikt De regler och riktlinjer som idag används är baserade på empiriska studier, ofta flera decennier gamla. Under senare år har flera experimentella studier genomförts med framför allt självkompakterande betong och betong för tunnelkonstruktioner. Studierna har resulterat i flera oväntade resultat, som exempelvis att konstruktioner belastade i böjning (dragspänningar på den brandbelastade ytan) spjälkar vilket inte var väntat. I vissa fall har den betong som avseende spjälkning bedömts vara bäst spjälkat mer än den betong som bedömts vara sämst. Detta visar att om man experimentellt skall utarbeta riktlinjer för brandbeständig betong krävs det ett mycket omfattande provningsprogram. Det finns många experimentella studier gjorda på skydd som exempelvis betong, sprutbetong, sprutisolering och olika typer av skivprodukter. Ofta är dessa studier gjorda för specifika projekt och inte publicerade.
2 1.4 Relevans Ett otillräckligt brandskydd av konstruktioner kan leda till förödande konsekvenser. I värsta fall kan en kollaps inträffa. Även om detta inte sker kan samhällets infrastruktur utsättas för allvarlig störning och avbrott under branden, vid efterföljande undersökningar av konstruktioner och vid reparationer. Till detta ska läggas de ekonomiska konsekvenserna vilket inte enbart innefattar reparationskostnader utan även indirekta kostnader för stillestånd. Vid branden i tunneln under Engelska kanalen spjälkade i princip hela betonginklädnaden bort (400 mm tjock betong). Reparationskostnaden beräknades till SEK 800 miljoner medan kostnader för förlorade intäkter, material (tåg, lastbilar etc.) och dyligt uppgick till SEK 2000 miljoner. Vid branden i Mont Blanc tunneln var dessa kostnader SEK 1750 miljoner respektive SEK 1900 miljoner två år efter branden (och då var tunneln fortfarande stängd för trafik). 1.5 Genomförande Projektet är begränsat till en litteraturstudie, och en sammanställning av resultat. Fokus ligger på svenska studier och projekt, men till viss del har även internationella studier och krav behandlats. Projektet är indelat i tre delar, en som behandlar regler och krav, en som sammanställer utförd provning och forskning, och slutligen en del som behandlar tekniska lösningar som tillämpas idag. Regler och krav Regelverken som studeras är framför allt Vägverkets regler och de krav som Banverket ställer på olika projekt inklusive de nya EU-reglerna. I viss utsträckning har även regler i andra länder inkluderats. Krav på provning eller annan verifiering behandlas också. Utförd provning och forskning Huvuddelen av arbetet har ägnats åt en genomgång av brandmotståndsprovning av betongkonstruktioner som utförts på SP. Beställarna av relevanta provningar har kontaktas och efter acceptans till publicering från deras sida har provningarna sammanställts. Sammanställningen innehåller beskrivningar av provobjekt och provningsmetod samt en kort sammanfattning av resultat och eventuella slutsatser. I de fall provningen utförts med anledning av ett specifikt tunnelprojekt anges detta. Forskningsaktiviteter inom flera EU projekt har, i den mån de varit tillgängliga, gåtts igenom och intressanta provningar har inkluderats i sammanställningen. Ett kapitel behandlar kort pågående projekt både inom SP såväl som i Europa. Tekniska lösningar När det gäller tekniska lösningar är det intressant att ta några exempel på lösningar från praktiken och jämföra med de krav som finns i regelverken.
3 1.6 Projektgrupp och referensgrupp Projektgruppens sammansättning är följande: Bo Wahlström, Brandskyddslaget (projektledare) Johan Häggström, Brandskyddslaget Lars Boström, SP Maria Hjohlman, SP Brandskyddslaget har arbetat med delarna regelverk och tekniska lösningar medan SP ansvarar för delarna utförd provning och forskning. En referensgrupp har bidragit med kunskap inom området och med synpunkter på projektets och rapportens innehåll. I referensgruppen ingår följande personer: Tomas Franzén, SveBeFo Per Boman, Golder/SL Kjell Windelhed, VV Bernt Freiholtz, VV Kristina Larsson, LTU Tommy Ellison, BESAB Anders Fredrikson, Golder Thomas Dalmalm; NCC
4
5 2 REGELVERK 2.1 Lagar och föreskrifter Brandskydd i tunnlar regleras av flera lagstiftningar där de viktigaste är: Byggnadsverkslagen, BVL (1994:847) Lagen (2006:418) [1] och förordningen (2006:421) [2] om säkerhet i vägtunnlar Lagen (2003:778) om skydd mot olyckor Järnvägslagen (2004:519) och järnvägsförordningen (2004:526) Den förstnämnda gäller vid byggnation. Boverket är statlig myndighet med föreskriftsrätt. Föreskrifter finns i form av Boverkets konstruktionsregler, BKR, samt Boverkets byggregler, BBR. Dessutom gäller Eurocodes svenska utgåvor enligt föreskrift från Boverket. Eurocode 1: Actions on structures Part 1.2: General actions Actions on structures exposed to fire Eurocode 2: Design of concrete structures Part 1.2: General rules Structural fire design Både BKR och Eurocode behandlar materialspecifika konstruktioner, d.v.s. betongkonstruktioner, träkonstruktioner och liknande. I Eurocode finns specifika kapitel för brandfallet. Dessa regler överensstämmer i stort med de regler som tidigare tillämpats nationellt, d.v.s. BKR där hänvisning sker till en publikation från Statens råd för byggnadsforskning, Brandteknisk dimensionering av betongkonstruktioner [3]. Vid dimensionering beräknas temperaturen i betongkonstruktionen varefter bärförmågan kan bestämmas. Gemensamt för dessa regler är att de endast fungerar i de fall betongen inte spjälkar, d.v.s. att konstruktionens tvärsnitt inte ändras vid brand. I de fall då risk för spjälkning föreligger måste betongen skyddas på något sätt. Lagen och förordning om säkerhet i vägtunnlar trädde i kraft den 1 juli 2006. Lagen gäller dock endast tunnlar längre än 500 m, och anger minimikrav. För tunnlar utanför det transeuropeiska vägnätet gäller lagen endast tunnlar som projekteras efter lagens ikraftträdande. En föreskrift ligger för närvarande för beslut hos Boverket. I remissutgåvan anges att brandmotstånd ska finnas och som allmänt råd anges att bärförmåga vid brand kan utformas enligt Vägverkets Tunnel 2004. Lagen om skydd mot olyckor anger endast att skälig säkerhet ska finnas, vilket ger ett stort tolkningsutrymme. Räddningsverket är en statlig myndighet och har inte utgivit någon föreskrift rörande tunnlar. Kommunen är tillsynsmyndighet. Järnvägslagen och järnvägsförordningen har Järnvägsstyrelsen som statlig myndighet med föreskriftsrätt. En föreskrift som för närvarande ligger för beslut är TSD för
6 tunnelsäkerhet [4] innehållande de Tekniska Specifikationer för Driftskompatibilitet (TSD) som krävs för att uppfylla direktiv 96/48/EG och 2001/16/EG avseende tunnelsäkerhet. TSD träder i kraft under år 2007 och gäller för tågtunnlar längre än 1 km. I direktivet anges följande: Fire protection requirements for structures This specification applies to all tunnels, irrespective of their length. The integrity of the structure shall be maintained, in the event of fire, for a period of time sufficiently long to permit self-rescue and evacuation of passengers and staff and the intervention of rescue services without the risk of structural collapse. The fire performance of the finished tunnel surface, whether in situ rock or concrete lining, has to be assessed. It shall withstand the temperature of the fire for a particular duration of time. The specified "temperature-time curve" (EUREKA-curve) is given in the following figure. It is to be used for the design of concrete structures only. Figur 2.1. EUREKA-kurvan Vidare anges att material i tunnel ska vara i princip obrännbara. 2.2 Vägverkets Tunnel 2004 Vägverket har utvecklat egna regler för tunnlar sedan byggandet av Södra Länken på 90-talet. Dessa bygger till stor del på tillgänglig forskning och arbete inom PIARC och Europa. I Tunnel 2004 [5] föreligger krav som skall gälla vid projektering. Konstruktion, nybyggnad och förbättring av vägtunnlar av betong eller stål vars längd överstiger 100 m och för vägtunnlar i berg oberoende av längd. I Tunnel 2004 anges dimensionerande brand för konstruktioner enligt tre tid/temperaturkurvor vilka presenteras i Figur 2.2. Vilken av dessa kurvor som
7 tillämpas beror på vilka förutsättningar som råder. (Vid transporter av brandfarlig gas i klass 2 krävs särskild utredning). Figur 2.2. Gastemperatur vid brand. Gastemperaturen vid brand skall förutsättas följa kurva I med följande tider: 180 minuter i tunnlar där alla godstransporter utom farligt gods i klass 2 är tillåtna 120 minuter i tunnlar där alla godstransporter utom farligt gods i klass 1, 2 och 3 är tillåtna. För tunnlar under vatten och tunnlar under byggnader skall det utredas hur anläggningsdelarna påverkas av en avsvalningsfas som motsvarar avsvalning med 600 C/h. Utredningen skall visa att avsvalningen inte kan leda till att tunneln kollapsar. Tunnel 2004 anger också att bärförmåga, integritet och isolering mot brand skall verifieras enligt BBR, kapitel 5, och BKR, kapitel 10, med bl.a. nedanstående kompletteringar. Bärförmåga skall enligt Tunnel 2004 verifieras genom provning eller beräkning eller båda. För tunnlar i berg erfordras verifiering av det bärande huvudsystemets bärförmåga om denna helt eller delvis säkras med en förstärkningskonstruktion. De förutsättningar och metoder för temperaturinträngningsberäkning och dimensionering godtas som anges i Brandteknisk dimensionering av betongkonstruktioner (Byggforskningsrådet).
8 Vid branddimensionering av tak och väggar kan de principer och beräkningsgångar som finns i Branddimensionering av betongtunnlar, anvisningar för Ringen och Yttre Tvärleden (Vägverket Region Stockholm) användas. Vid branddimensionering med brandlast enligt RWS-kurvan bör särskild utredning utföras. Krav på spjälkning ställs indirekt genom samma krav som i BV Tunnel. Dock anges kravet till minst 45 minuter utan att det uppstår lokala skador, t.ex. i form av nedfall. Säkerhet mot betongavspjälkning skall enligt Tunnel 2004 dokumenteras genom provning eller utredning. Exempel på metoder att erhålla säkerhet mot betongavspjälkning är: förundersökning av betongens brandegenskaper tillsats av polypropylenfibrer användning av ett obrännbart värmeisolerande skikt Kravet på skydd mot spjälkning genom inblandning av PP-fibrer är mycket tydligt preciserat även om området fortfarande är föremål för stor osäkerhet. Anläggningsdelar av betong, vilka utgör inredning och som gränsar mot trafikutrymme, skall i sin helhet innehålla 2 kg/m 3 enfibertrådiga polypropylenfibrer med tjocklek ca 18 µm och längd ca 6 mm. Fibrerna skall vara ytbehandlade för att få en bättre dispergering och ett minskat vattenbehov. Kontroller av betongen utgör ett krav vid användande av PP-fibrer: Vid användandet av polypropylenfiber skall förundersökning och fortlöpande kontroll utföras enligt kraven för ny betongsammansättning, SS-EN 206-1. 2.3 Banverket BV Tunnel (BVS 585.40) och komplement BVK 2007.001 Banverket har i många stycken hämtat delar av vad som skrivits i Vägverkets Tunnel 99 och Tunnel 2004. Det ger en möjlighet till samordning då kraven är likartade, men ger också osäkerheter t.ex. när brandkurvor från vägtunnlar används för tågtunnlar. BV Tunnel [6] är en standard som beskriver de krav som gäller vid nybyggnation av järnvägstunnlar. Denna standard kan även tillämpas för förbättrings- och reparationsarbeten i befintliga tunnlar. I BV Tunnel anges dimensionerande brand för konstruktioners brandskydd i form av tre brandkurvor enligt Figur 2.2. Normalt används kurva I, men ibland kan riskanalys visa att kurva III bör användas. Detta kan utläsas ur nedanstående citat: Gastemperaturen vid brand ska förutsättas följa kurva I i Figur 2.2 med följande tider: -180 minuter i tunnlar där godstransporter är tillåtna
9-120 minuter i tunnlar som enbart trafikeras av persontåg Tunnlar under fri vattenyta och tunnlar under byggnader ska dimensioneras för avsvalningshastigheten 600 C/h. För övriga tunnlar behöver brandlast vid avsvalning normalt inte beaktas. Om en tunnel under vatten eller en tunnel direkt under en byggnad ska dimensioneras för kurva III i Figur 2.2 ska detta vara angivet i den tekniska beskrivningen. Brandgastemperaturen enligt kurva I överensstämmer med hydrokarbonkurvan enligt SS-EN 1363-2. Kurva II är enligt SIS 02 48 20. Kurva III är den så kallade RWS-kurvan. BV Tunnel anger också att bärförmåga, integritet och isolering mot brand ska verifieras enligt BBR, avsnitt 5:1, 5:2 och 5:8, och BKR, kapitel 10 med bl.a. nedanstående kompletteringar. Anläggningsdel, bestående av bärande huvudsystem, inklädnad och inredning, som gränsar mot trafikerat utrymme ska dimensioneras för brandpåverkan eller förses med brandskyddsåtgärder mot brandpåverkan enligt vald brandkurva så att: kollaps inte inträffar den inte på grund av nedfall, utgör hinder eller fara vid utrymning under den tid som erfordras för utrymning för passagerare och personal räddningsmanskapets säkerhet beaktas med avseende på nedfall. Bärförmåga ska enligt BV Tunnel verifieras genom provning och/eller beräkning. Förutsättningar och metoder för temperaturinträngningsberäkning och dimensionering som anges i Brandteknisk dimensionering av betongkonstruktioner (Byggforskningsrådet) godtas. Branddimensionering och beräkningsgångar som finns i Branddimensionering av betongtunnlar, anvisningar för Ringen och Yttre Tvärleden (Vägverket Region Stockholm) kan användas, dock med brandlaster enligt 6.3.4.5.
10 Krav på spjälkning ställs indirekt genom kravet: Bärande huvudsystem, inklädnad och inredning nödvändiga för säker utrymning och räddningsinsats ska påvisas kunna motstå brandpåverkan under angiven utrymningsoch insatstid utan att det uppstår lokala skador, till exempel i form av nedfall. Avspjälkning av betong i betongkonstruktioner kan starta när 200 C isotermen har nått ett djup motsvarande två centimeter. Uppvärmningshastighet, betongens fukthalt och täthet, inspänningsförhållanden och tvärsnittsutformning har även stor betydelse för spjälkning. Skydd mot spjälkning i form av PP-fibrer anges kort som en upplysning: Tillsats av polypropylenfibrer i betongkonstruktioner har i flera studier påvisats ge en ökad säkerhet mot betongspjälkning. I BVK 2007.001 som utgör ett komplement till BV Tunnel finns Banverkets egna inarbetningar av tidigare omnämnd TSD Säkerhet i järnvägstunnlar enligt direktiv 96/48/EG och 2001/16/EG. BVK 2007.001 hänvisar till Eureka-kurvan när det gäller brandskydd av bärande konstruktioner i betong. För bärande konstruktioner i annat material anger BVK att annan tid-temperaturkurva kan användas. 2.4 Regler för övriga tunnlar Övriga tunnlar i form av tunnelbanan, kabeltunnlar, underjordiska magasin etc. har inga kända regelverk för brandskydd av tunnlars konstruktioner. Flertalet tunnelägare ställer dock krav på tunnelkonstruktionerna och i vissa fall även hur skyddet ska utformas t.ex. om skivmaterial ska nyttjas. 2.5 Andra vägledande dokument 2.5.1 Betongföreningen Svenska Betongföreningen har tillsatt en grupp för att utarbeta rekommendationer hur betong kan användas i brandfallet. Dessa rekommendationer beräknas finnas klara under 2008. I avvaktan på dessa har preliminära rekommendationer publicerats vilka gäller idag [7]. 2.5.2 Projektspecifika krav Ringen och Yttre tvärleden Inom ramen för vägtunnelprojektet Ringen och Yttre tvärleden togs det fram en särskild anvisning för branddimensionering av betongtunnlar [8]. Denna anvisning skall tillsammans med tillämpliga delar av Vägverkets övriga regelverk, lagar och förordningar gälla som projekteringsförutsättningar för projektet. Anvisningen är aktuell och tillämpas för Norra länken och har tidigare använts för Södra länken. Det finns detaljerade krav och beräkningsexempel i anvisningen för:
11 1) Brandisolering tunnel. Isoleringen har sådan tjocklek att speciell branddimensionering ej erfordras. 2) Tunnel utan brandisolering. Brandkurva som skall användas är HC-kurvan med två timmars upphettningsfas utan avsvalningsfas (se 3.2). Betong exponerad för mer än 450 Cberäknas inte bidrar till lastupptagning. Medan betong med lägre temperatur än 450 C bibehåller den hållfasthet som gäller vid rumstemperatur. Risk för avspjälkning skall beaktas i branddimensioneringen. Betongtunnel ska vara brandisolerad så att temperaturen vid slakarmering är <300 C eller vid kalldragen spännarmering <150 C och erfordrar då ingen speciell branddimensionering enligt [8]. Oisolerade tunnlar utan undertak Ett extra armeringsnät med armeringsinnehåll minst 3 cm 2 /m 2 inläggs med täckskikt minst 45 mm. Nätet förankras med vertikal upphängningsarmering. Övrig armering inläggs i två extra lager med ungefär samma armeringslängd per lager. Alternativt kan armeringsnätet ersättas med ett tredje armeringslager. Skarvning av fältarmeringen skall utföras genom att armeringsstängerna uppbockas i lutningen 1/3. Erfordelig förankringslängd skall räknas inom den del där betongtemperaturen är mindre än 450 grader. Det förutsätts att betongen upp till det understa armeringslagret spjälkas bort i ett tidigt skede. Det understa armeringslagret får därför ej medräknas vid branddimensioneringen (Den positiva effekten som pp-fibrer har mot spjälkning beaktas inte). 2.5.3 Norska regler I Norge finns krav på brandskydd av betongtunnlar vilket redovisas i [9]. Här utgår man ifrån vilken tunnelklass som tunneln tillhör samt den dimensionerande branden, se Tabell 2.1. Tunnelklassen är beroende av tunnelns längd och trafikmängd.
12 Tabell 2.1. Dimensionerade brand, brandkurva och brandskydd isolering. Tunnelklass ÅDT Dimensionerade brand MW Brandskydd isolering Brandkurva Tid(min) A 0-300 20 ISO 834 60 B 300-4000 20 ISO 834 60 C 4000-8000 50 HC 60 D 8000-12000 100 HC 60 E 12000-15000 50 HC 60 F 100 HC 60 Följande funktionskrav skall uppfyllas av konstruktionen: Konstruktionen skall inte bidra aktivt vid en bilbrand, inte bidra till brandspridningen och branden skall inte pågå efter det att bilbranden upphört. Konstruktionen skall inte bidra väsentligt till extra rökutveckling eller giftiga gaser För vanligt konstruktionsmaterial skall giftigheten kontrolleras och uppfylla acceptans kriterierna enligt Tabell 2.2 nedan Tabell 2.2. Acceptanskriterier för tunnelklasserna vid test enligt ISO 9705 Kriterier som skall uppfyllas vid Tunnelklass brandprovning A B C D E F Tid till övertändning [min] 20 20 20 20 20 20 Genomsnittlig maximal värme- 500 500 300 300 300 300 avgivning över en 30 sekunds period [kw] Genomsnittlig värmeavgivning(från 100 100 50 50 50 50 produkten) [kw] Genomsnittlig maximal 2,3 2,3 2,3 2,3 2,3 2,3 rökproduktion över en 60 sekunders period [m 2 /s] *(8,3) *(8,3) Genomsnittlig rökproduktion [m 2 /s] 1,4 1,4 0,7 0,7 0,7 0,7 * = Med brandventilation installerad I [9] anges följande lösningar som kan användas: Betong (gjuten eller sprutad) som innehåller finfördelad pp-fibrer. Typ och halten pp-fibrer skall vara dokumenterad och uppfylla kraven på brandmotstånd för betongmaterialet Betong (gjuten eller sprutad) täcks med ett brandskyddade sikt av godkänd termisk stabil lättbetong. Minsta tjocklek för brandskyddets skikt skall vara minst den tjocklek som är dokumenterad att ge tillfredsställande brandskydd och ej mindre än 20 mm.
13 Lösningarna skall vara godkända av Vegdirektoratet. Enligt [10] så är standardtillsättningen av pp-fibrer i sprutbetong 2 kg/m 3. Pp- fibrer används också med samma mängd i betongelement.
14
15 3 BRANDPROVNINGAR 3.1 Introduktion Vid bedömning av en konstruktions brandmotstånd kan flera aspekter beaktas. Dessa finns väl beskrivna i olika provningsstandarder. Exempel på funktioner där krav kan ställas är bärförmåga, täthet mot brand och isolationsförmåga. Provning mot standard görs normalt för att kunna certifiera produkten. När det gäller konstruktioner av betong användas dessa provningsstandarder vanligtvis för element som prefabriceras, där det finns anledning att ha ett certifikat eller typgodkännande. Ofta kan man dimensionera betongkonstruktioner genom beräkningar i brandfallet då det i de flesta fall endast är bärförmågan som är avgörande. Det som då bedöms är hur temperaturen utvecklas på olika djup i konstruktionen, vilket kan göras med relativt enkla modeller. Beräkningar används framför allt på konstruktioner som inte är typgodkända. För att dessa beräkningar skall bli korrekta behövs relevanta materialdata, samt att betongen inte på annat sätt påverkas vid en brand som exempelvis av spjälkning. Betong som används i tunnlar är ofta tät för att få en god beständighet. En tät betong är dessvärre sämre avseende brand då risken för spjälkning är stor. Om spjälkning sker kan det vara risk att bärförmågan äventyras, dels genom att material går förlorat men även då temperaturen snabbare ökar i konstruktionen och därmed försämrar de mekaniska egenskaperna. Vid dimensionering genom beräkning tar man normalt inte hänsyn till eventuell spjälkning, utan konstruktionens geometri antas vara konstant under brandförloppet. Det finns olika alternativa lösningar för att säkerställa den bärande funktionen hos betongkonstruktioner. Den enklaste lösningen är att använda en betong som inte spjälkar. Om detta inte är möjligt kan olika typer av skyddssystem användas. Det kan vara inblandning av polypropylenfibrer eller att en skyddande isolering monteras eller sprutas på betongen. Ytterligare en lösning är att använda ett offerskikt, d.v.s. att en viss del av betongen för spjälka bort och att man vid dimensioneringen modellerar detta. En faktor som genomgående har studerats vid de provningar som redovisas i rapporten är risken för och mängden spjälkning. Att från en provning bedöma risken för spjälkning är relativt enkelt då spjälkning endera sker eller inte. Däremot att på ett provföremål kvantifiera mängden spjälkning är däremot betydligt mer komplicerat. I de tidiga försöken som redovisas har spjälkningen redovisats som viktförlust, d.v.s. provkroppen har vägts innan och efter brandprovning och man har därigenom fått ett mått på viktförlusten. Denna typ av mätning är tveksam då den inte kan skilja på vikten av det avspjälkade materialet och vikten på avdunstat vatten. I senare studierna har man kombinerat mätning av viktförlust och dessutom mätt hur djupt spjälkningen gått i provkroppen. Detta ger en betydligt bättre bild av mängden avspjälkat material. Men
16 även detta kan vara missvisande då randeffekter och även hur belastning skett påverkar resultaten. De provningsresultat som redovisas skall därför användas med försiktighet vad gäller mängd spjälkning. Jämförelser kan göras på provningar av liknande provkroppar utförda på liknande sätt. Vid den provning som genomförts har temperaturen oftast mätts på olika djup i betongen. Dessa mätningar görs för att man skall kunna kalibrera sin beräkningsmodell till ett verkligt brandprov. Resultaten från dessa temperaturmätningar redovisas inte i denna rapport, men de finns tillgängliga för den som önskar i de fall inget annat anges i rapporten. Resultat från provning av olika typer av skyddssystem eller isolerande produkter redovisas. Den huvudsakliga egenskapen som bestäms vid provning av dessa är hur väl de isolerar den bakomliggande konstruktionen. Vanligtvis dimensioneras dessa utefter de krav som ställs på den specifika konstruktionen, d.v.s. man bedömer vilken tjocklek som behövs på det skyddande systemet för att uppfylla de krav som ställs. Alla de produkter som provats och redovisas i rapporten har en god isolerande förmåga. I rapporten redovisas inga temperaturmätningar mer än i något fall. Temperaturdata finns tillgängligt om inget annat anges i rapporten. 3.2 Provningsmetoder När det gäller provning av betongkonstruktioner finns det ett antal standardiserade generella provningsmetoder som ofta hänvisas till, exempelvis ASTM E119 [11], ISO 834 [12] och EN 1363-1 [13]. Dessa standarder är generella och beskriver principen för brandmotståndsprovning. I dessa standarder anges även en brandkurva vilken ofta benämns standardbrandkurvan eller ISO 834-kurvan. Själva brandkurvan är i princip lika för dessa standarder och den togs fram i början av 1900-talet för att efterlikna en brand i ett rum som övertänds. I den Europeiska standarden EN 1363-2 [14] finns andra brandkurvor definierade, bl.a. den så kallade hydrokarbonkurvan, eller HC-kurvan, (en bensinbrand). I figur 4.1 visas ISO 834- och HC-kurvan. Förutom dessa standardiserade brandkurvor finns det ett antal andra, ej standardiserade, brandkurvor som tillämpas för tunnelkonstruktioner. I figur 4.2 visas RWS-kurvan vilken utvecklats i Holland, två olika RABT-ZTV som kommer från Tyskland, samt en brandkurva speciellt framtagen för Malmö City Tunnel (baserad på tåg med persontrafik).
17 1400 1200 Temperatur (C) 1000 800 600 400 Standardbrandkurva (ISO 834, EN 1363-1, ASTM E119) Hydrokarbonkurva (EN 1363-2) 200 0 0 30 60 90 120 150 180 210 240 270 300 Tid (minuter) Figur 3.1. Standardiserade brandkurvor 1400 1200 Temperatur (C) 1000 800 600 400 200 0 RWS-kurva Malmö City Tunnel RABT-ZTV (train) RABT-ZTV (car) 0 30 60 90 120 150 180 210 240 270 300 Tid (minuter) Figur 3.2. Andra brandkurvor Förutom de generella brandprovningsmetoderna finns det specifika metoder framtagna. Efnarc (European Federation for Specialist Construction Chemicals and Concrete Systems) har tagit fram en metod för provning av passiva skyddssystem hos tunnelinklädningar av armerad och oarmerad betong. Metoden behandlar såväl
18 sprutade produkter som olika typer av skivor och även integrerat skydd typ inblandning av polypropylenfibrer [15]. 3.3 Provning av betongelement 3.3.1 Provning av betongpelare - SP forskningsprojekt Referens: SP projekt BRk6033 [16] Beskrivning: Betongpelare brandprovades för att studera spjälkningsbenägenheten. Pelarna var tillverkade av 12 olika recept på självkompakterande betong samt 4 olika recept på konventionell vibrerad betong. Provningsmetod: EN 1363-1 Temperaturkurva: Standardkurvan eller HC-kurvan, varaktighet 90 minuter. Provobjekt: Pelare 200 x 200 x 2000 mm. Pelarna var tillverkade av 12 olika recept på självkompakterande betong samt 4 olika recept på konventionell vibrerad betong. Betongrecepten presenteras i Bilaga A (Tabell A. 1, Tabell A. 2 och Tabell A. 3). Ytterligare studier av betongen finns tillgängligt [17]. I den självkompakterande betongen ingick bl. a. varierande mängder filler (glas eller limestone) och PP-fibrer med diametern 32 µm. Pelarna förspändes med en kraft på 104 till 122 kn med vajrar vid gjutningen. Betongelementen göts ca 6 månader före prov. Betongelement vars beteckning inleds med 40A i Tabell 3.1, förvarades i vatten medan övriga element förvarades i luft. Betongens fukthalt mättes som relativ luftfuktighet i tillslutna hålrum. Resultat: Temperaturen i betongen uppmättes vid olika djup från den brandexponerade ytan. Spjälkningen mättes som viktminskning med kompensation tagen till uppskattad mängd avdunstat vatten. Resultatet presenteras i Tabell 3.1.
19 Betong beteckning Temp.- kurva Belastning (kn) Tabell 3.1. Resultat från provning BRk6033. Betong typ 40AK0 HC 112 SKB 40AK2 HC 112 SKB 40AK4 HC 112 SKB 40AG0 HC 112 SKB 40AR0 HC 112 KVB 40BK0 Standard 112 SKB 40BR0 Standard 112 KVB 55BK0 Standard 122 SKB 55BK2 Standard 122 SKB 55BK4 Standard 122 SKB 55BR0 Standard 122 KVB 70BK0 Standard 104 SKB 70BK2 Standard 104 SKB 70BK4 Standard 104 SKB 70BG0 Standard 104 SKB 70BR0 Standard 104 KVB KV = Konventionell vibrerad betong SKB = Självkompakterande betong Cement CEM I 42,5 BV/SR/LA CEM I 42,5 BV/SR/LA CEM I 42,5 BV/SR/LA CEM I 42,5 BV/SR/LA CEM I 42,5 BV/SR/LA CEM II/A-LL 42,5R CEM II/A-LL 42,5R CEM II/A-LL 42,5R CEM II/A-LL 42,5R CEM II/A-LL 42,5R CEM II/A-LL 42,5R CEM II/A-LL 42,5R CEM II/A-LL 42,5R CEM II/A-LL 42,5R CEM II/A-LL 42,5R CEM II/A-LL 42,5R Vattencement tal vattenpulver tal Fukthalt Relativ fuktighet Filler PPfibrer kg/m Antal provobjekt. Procentuell viktminskning som resultat av spjälkning Max (%) Min (%) Mean (%) 0.40 0.29 89 6 Lime - 3 34.2 28.6 31.7 0.40 0.28 - Lime 2 3 15.0 10.9 12.5 0.40 0.30 - Lime 4 2 6.1 5.2 5.7 0.40 0.35 89 Glass - 3 22.9 15.6 18.4 0.40 0.40 93 - - 2 6.9 6.3 6.6 0.40 0.31 73 Lime - 3 24.7 22.5 23.8 0.40 0.40 - - - 2 5.6 3.9 4.8 0.55 0.31 77 Lime - 2 27.0 26.4 26.7 0.55 0.32 - Lime 2 2 16.6 14.1 15.4 0.55 0.34 - Lime 4 2 15.6 12.8 14.2 0.55 0.55 73 - - 2 18.3 10.1 14.2 0.70 0.41 76 Lime - 3 21.0 16.2 18.4 0.70 0.40 - Lime 2 3 3.5 3.3 3.4 0.70 0.39 - Lime 4 3 15.4 12.7 14.1 0.70 0.56 77 Glass - 3 15.0 10.0 12.6 0.70 0.73 77 - - 2 8.2 7.0 7.6 3.3.2 Provning av betong - SP forskningsprojekt Referens: SP projekt BRk6036 och BRk6037 [18,19] Beskrivning: Ändamålet med provningen var att studera betongens spjälkning vid brandpåverkan för olika geometrier och provningsmetoder. Olika recept av både självkompakterande och traditionell vibrerad betong studerades, vissa innehållande PP-fibrer. Provningsmetod: EN 1363-1 Småskalig ugnsprovning enligt SP brand 119 Småskalig provning av cylindrar under tryckbelastning och vid en temperatur av 1000 ºC i 60 minuter, enligt en metod utvecklad av Technical University of Denmark.
20 Temperaturkurva: Provobjekt: Resultat: Standardkurvan i 60 minuter eller kundspecifik Citytunneln Malmö-kurva i 300 minuter KVB: Betongplattor 1800 x 1200 x 400 mm 3 armerade i rutnät med Ø 12 mm armering och med täckskiktet 50 mm. Efterspändes med genomgående stag till 2.1 MPa. Balkar 3600 x 600 x 200 mm 3. Armerade. Små plattor 500 x 500 x 100 mm 3 av konventionell vibrerad betong. Efterspändes till 2.5 MPa. Små plattor 600 x 500 x 200 mm 3 av självkompakterande betong. Kuber 150 x 150 x 150 mm 3 Cylindrar Ø 150 mm, längd 300 mm Cylindrar Ø 150 mm, längd 450 mm Olika tillsatser av kalkfiller Limus 40 och 25, Silika och PPfiber provades. Fibrerna var av fabrikat Fibrin och hade diametern 18 µm. Betongrecepten presenteras i Bilaga A, Tabell A. 4 och Tabell A. 5. All betong hade samma vatten-cementtal på 0.38. Provkropparna tillverkade i konventionell vibrerad betong konditionerades 3 månader under vatten före provning. Provkropparna av självkompakterande betong konditionerades i luft 3 månader. Spjälkning mättes som spjälkningsdjup och som procentuell viktminskning med kompensation tagen till uppskattad mängd avdunstat vatten. Temperaturen i betongen uppmättes vid olika djup från den brandexponerade ytan. Resultattabeller presenteras i Bilaga B. Följande slutsatser drogs i projektet: Det finns risk för spjälkning även i töjningszonen hos en böjbelastad balk om betongens fukthalt är hög. Risken för och storleken på spjälkning minskar kraftigt om PP-fibrer blandas i betongen. Tryckbelastade provobjekt spjälkar mer än obelastade. Geometrin hos provobjektet påverkar risken och mängden spjälkning. I denna studie var resultaten från DTU provningarna ej jämförbara med resultaten från storskaleprovningen. Små plattor provade i småskaleugnen enligt SP brand 119 uppvisade liknande mängd spjälkning som stora plattor provade i storskaleugnen enligt EN 1363, förutsatt de provades under tryckbelastning. Små plattor med mindre tjocklek än fullskaleplattorna spjälkade mindre än fullskaleplattorna.
21 Cylindrarna spjälkade mer än både de stora och de små plattorna. En korrekt utformad småskaleprovning kan ge samma resultat som en storskalig ugnsprovning. 3.3.3 Provning av betong för Hallandsås-projektet Referens: SP projekt P401734 [20] Beskrivning: Brandprovning av två typer av konventionell vibrerad betong, K45 och K65, med 1.0 eller 1.5 kg/m 3 PP-fibrer för att studera spjälkningsbenägenhet och isoleringsförmåga hos betongen. Som referens kördes också K65 utan fibrer. Provningsmetod: ISO 834 Temperaturkurva: RWS-kurvan i 120 minuter Provobjekt: Betongplattor 1800 x 1200 x 540 mm 3 Två typer av betong, K45 och K65, med 1.0 eller 1.5 kg/m 3 PP-fiber Fibrin Adfil med diameter 18 µm och längd 6 mm. Som referens kördes också K65 utan fibrer. Elementen var obelastade eller efterspändes med genomgående stag till 9.6 MPa. Uppgift om fukthalt saknas i rapporten. Konditionering skedde i luft, täckt av plast. Plattornas ålder är ej angiven i rapporten. Resultat: Temperaturen i betongen uppmättes vid olika djup från den brandbelastade ytan. Dragkraften i några av de genomgående stagen mättes under provningen. Spjälkningen i form av spjälkningsdjup uppmättes efter provningen i mätpunkter i ett 5 x 7 cm rutmönster över ytan. Spjälkningsresultaten redovisas i Tabell 3.2. Sammanfattning enligt SP: Provningen visade att utan PP fibrer spjälkade K65 betongen våldsamt (K45 provades ej utan fibrer). K45 betong med 1.0 kg/m 3 PP fibrer spjälkade inte, medan fiberhalten i K65 betong behövde uppgå till 1.5 kg/m 3 för att helt undgå spjälkning i både belastade och obelastade element. Spjälkningen för K65 betong med 1.0 kg/m 3 PP fibrer var dock mycket mindre än i fallen utan fibrer. I de fall spjälkning skedde inträffade det de första 27 minuterna.
22 Provobjekt Betong PPfibrer (kg/m 3 ) Tabell 3.2 Belastning (MPa) Spjälkning (mm) Max Mean 1 K65 0 0 258 131 2 K65 0 0 223 123 3 K65 1.0 0 56 39 4 K65 1.0 0 0 0 5 K65 1.5 0 0 0 6 K65 1.5 0 0 0 7 K45 1.0 0 0 0 8 K45 1.0 0 0 0 9 K65 0 0 220 107 10 K65 0 0 163 75 11 K65 1.0 9.6 81 46 12 K65 1.0 9.6 0 0 13 K65 1.5 9.6 0 0 14 K65 1.5 9.6 0 0 15 K45 1.0 9.6 0 0 16 K45 1.0 9.6 0 0 3.3.4 Småskalig provning av betong för Malmö Citytunnel Referens: SP projekt P502172 och P601606 [21,22] Beskrivning: Småskalig ugnsprovning av betongelement tillverkade i konventionell vibrerad betong med PP-fibrer. Kördes som förprovning inför fullskaleprovning. Provningsmetod: Småskalig ugnsprovning enligt SP brand 119 Temperaturkurva: Citytunneln Malmö-kurvan under 60 minuter. Provobjekt: Provkropparna utgjordes av betongblock av olika typer av konventionell vibrerad betong med dimensionen (bredd x längd x höjd) 500 x 600 x 400 mm. Betongen innehöll 1.0 kg/m 3 PP-fibrer. Provkropparna belastades med en efterspänning på 2.5 MPa. Provkropparna konditionerades i vatten under 1 månad, därefter i luft i 3 veckor före prov. Betongrecepten motsvarade de som användes i fullskaleprovningen i segmenten ata, atb och atc och finns presenterade i Bilaga A (Tabell A. 11, Tabell A. 12 och Tabell A. 13). Resultat: På en provkropp uppkom en liten ytspjälkning på en area av 7 x 5 cm 2 och djupet 5 mm, för övrigt förekom ingen spjälkning.
23 3.3.5 Provning av betong för Malmö Citytunnel Referens: SP projekt P502172, P504365 och P601606 [23,24,25,26] Beskrivning: Brandprovning av betongelement tillverkade i konventionell vibrerad betong med PP-fibrer, för att bestämma spjälkningsbenägenhet och isoleringsförmåga hos betongen. Provningsmetod: EN 1363-1 Temperaturkurva: Malmö Citytunnel-kurva under 300 minuter. Provobjekt: Betongsegment aw: Betongplattor 3600 x 1200 x 590 mm 3 gjutna som väggelement. Armeringens täckskickt var 65 mm på huvudarmeringen (47 mm på vissa byglar) på den brandexponerade ytan. Plattorna efterspändes med genomgående stag till ca 11 MPa. Betongsegment ata, atb och atc : Betongplattor 1800 x 1200 x 400 mm 3 gjutna som tunnelsegment. Plattorna var tillverkade med olika betongrecept och med olika härdningsförfarande. Beteckningarna A,B och C står för olika varmhärdningssätt. Armeringens täckskikt var 65 mm på den brandexponerade ytan. Plattorna efterspändes med genomgående stag till 2.4-3.5 MPa. Betongen innehöll 1.0 eller 1.5 kg/m 3 PPfiber PolyloC 6 mm / 2.8 detex med längd 6 mm. Betongrecepten presenteras i Bilaga A (Tabell A. 9, Tabell A. 10, Tabell A. 11, Tabell A. 12 och Tabell A. 13) Provföremålen göts ca 3 månader före provningen och konditionerades i vatten under ca 2 månader. Resultat: Temperaturen i betongen uppmättes vid olika djup från den brandexponerade ytan. Spjälkningsdjupet uppmättes efter provningen. Vissa spjälkningsvärden visas i Tabell 3.3. Resultaten sammanfattas enligt följande i SPs provningsrapport: Betongen i provkropparna aw delaminerade i 20-50 mm tjocka bitar som då och då lossnade och föll ned under provningen. Mycket lite accelererad spjälkning förekom under brandförloppet. Långsidorna på provkropparna aw drabbades av sprickbildning och stora bitar av betong hade lossnat eller satt löst efter provningen. Ingen spjälkning förekom för provkropparna ata och AtB. Mycket begränsad spjälkning förekom för en av provkropparna atc. Provkropparna atcs långsidor fick viss sprickbildning. Betongen hängde dock kvar under provningen.
24 Tabell 3.3. Mängd PPfibrer Spjälkning Provföremål Fuktkvot Medel Max (kg/m 3 ) (%) (mm) (mm) ata 1,0-1 1.0 Uppgift saknas 0 0 ata 1,0-2 1.0 Uppgift saknas 0 0 atb 1,0-1 1.0 Uppgift saknas 0 0 atb 1,0-2 1.0 Uppgift saknas 0 0 aw 1,5-4 1.5 4,7 121 42 aw 1,5-5 1.5 3,2 106 18 aw 1,0-4 1.0 4,2 100 34 aw 1,0-5 1.0 3,0 97 20 atc 1,0-2 1.0 3,1 3 34 atc 1,0-4 1.0 3,3 0 0 3.3.6 Provning av betong för Malmö Citytunnel Referens: SP projekt P502334 [27] Beskrivning: Brandprovning av betongelement innehållande PP-fibrer, för att bestämma spjälkningsbenägenhet och isoleringsförmåga hos betongen. Provningsmetod: EN 1363-1 Temperaturkurva: Malmö Citytunnel-kurva under 300 minuter. Provobjekt: Betongplattor 1800 x 1200 x 400 mm 3, gjutna som väggelement tillverkade med varierande betongsammansättning. Betongrecepten presenteras i Bilaga A (Tabell A. 6). Plattorna efterspändes med genomgående stag till 5.4 MPa. I de fall betongen innehöll PP-fibrer användes Adfil Ignis med dimension (längd x diameter) 6 mm x 18 µm. Provföremålen göts 2.5-3 månader före provningen och konditionerades i vatten under ca 2 månader. Plattornas fuktkvot framgår ej av rapporten. Resultat: Temperaturen i betongen uppmättes vid olika djup från den brandexponerade ytan. Spjälkningen uppmättes som spjälkningsdjup och vissa värden redovisas i Tabell 3.4. Resultaten sammanfattas enligt följande i SPs rapport: Samtliga provkroppar spjälkade under provningen. Ingen av provkropparna B3(I), B3(II), B4(I) ellerb4(ii) spjälkade mer än 40 mm i medel eller maximalt 100 mm. En ökning av fibrer i betongen resulterar i minskad spjälkning. Samtliga provkroppar fick flera vertikala genomgående sprickor under provningen.
25 Provföremål Tabell 3.4. Mängd PP-fibrer (kg/m 3 ) Spjälkning Medel Max (mm) (mm) B1-1 0 65 108 B1-2 0 57 102 B2-1 0.75 52 99 B2-2 0.75 50 108 B3-1 1.0 15 45 B3-2 1.0 24 83 B4-1 1.5 19 74 B4-2 1.5 12 44 3.3.7 Provning av betong för North Downs Tunnel som ingår i Channel Tunnel Rail Link (CTRL), England Referens: Provning utförd hos TNO m.fl. laboratorier [28]. Beskrivning: Småskalig provning av plattor och fullskaleprovning av betongsegment för att bestämma spjälkningsbenägenhet hos olika betongsammansättningar. Betong innehållande olika typer av ballast och fibrer provades. Provningsmetod: Småskale- och fullskaleprovning Temperaturkurva: I småskaleprovningen användes standardkurvan i 120 minuter och i fullskaleprovningen RWS-kurvan i 120 minuter. Provobjekt: Småskaleprovning: Plattor, dimensionerna anges ej i rapporten. I provningsserie 2 provades plattorna under tryckbelastning. Fullskaleprovning: Betongsegmenten hade en inner-radie på 3575 mm, en bredd på 1350 mm och en tjocklek på 350 mm. Samtliga betongrecept innehöll 30 kg/m 3 stålfibrer och 1.0 kg/m 3 PP-fibrer med diametern 18 eller 32 µm. Segmenten efterspändes till 10 MPa. Provföremålens ålder redovisades ej i rapporten. Resultat: Rapportförfattarens slutsatser var följande: Inblandning av 1 kg/m3 monofilament PP-fiber i de höghållfasthetsbetongrecept som provades minskade drastiskt risken för explosiv spjälkning när betongen utsattes för HC-kurvan. Det förefaller inte vara någon betydande skillnad mellan kalksten- och granitballast i provningsresultaten. Stålfibrer bidrog inte till att motverka spjälkning när de användes utan PPfibrer.
26 Hållfastheten hos betongen på den brandutsatta sidan enligt HC-kurvan där betongtemperaturen uppgick till 800 C var efter provning ca 75% av betongens jämförbara kubhållfasthet. 2 Granit Ja - - minuter Spjälkning synlig efter 20 minuter 3 Granit Ja Ja - Ingen spjälkning 4 Granit Ja - Ja Lite synlig spjälkning 5 Granit - Ja - Ingen spjälkning 6 Kalksten - - - 7 Kalksten Ja - - Spjälkning synlig efter 20 minuter Spjälkning synlig efter 20 minuter 8 Kalksten Ja Ja - Ingen spjälkning 9 Kalksten Ja - Ja Lite synlig spjälkning 10 Kalksten - Ja - Ingen spjälkning 11 Lättvikts Lytag - - - Omfattande våldsam spjälkning 12 Lättvikts Lytag Ja - - Omfattande våldsam spjälkning 13 Lättvikts Lytag Ja Ja - Ingen spjälkning 14 Lättvikts Lytag Ja - Ja Omfattande spjälkning 15 Lättvikts Lytag - Ja - Ingen spjälkning Tabell 3.6 Resultat av småskaleprovningsserie 2 med HC-kurvan och tryckbelastning. Ballast Monofilament PP-fibrer Observationer under provning Granit 1 kg/m 3, 18 µm Ingen spjälkning Granit 2 kg/m 3, 18 µm Ingen spjälkning Granit 1 kg/m 3, 32 µm Ingen spjälkning Granit 2 kg/m 3, 32 µm Ingen spjälkning Granit - Omfattande spjälkning de första 20 minuterna Tabell 3.5 Resultat av småskaleprovningsserie 1 med standardkurvan. Fibrillated Stålfibrer PP-fibrer Monofilament Prov Ballast (splitter) Observationer under provning PP-fibrer Spjälkning synlig efter 30 1 Granit - - - Tabell 3.7. Resultat av fullskaleprovning. Betong Spjälkning Cement Vattencementtal PP-fibrer (kg/m 3 Fuktkvot ) Medel Max Min (%) (mm) (mm) (mm) C60 granitmix 438 0.35 1 kg/m 3 18 µm 3.4 6.0 15 0 C60 granitmix 438 0.35 1 kg/m 3 32 µm 2.9 19.6 60 0 C60 kalkstensmix 400 0.34 1 kg/m 3 18 µm 3.0 14.3 25 5
27 3.3.8 Provning av betongsegment för tågtunneln Groene Hart, Holland Referens: TNO report 2000-CVB-R00702, TNO report 2000-BT-MK- R0062/01 [29] Beskrivning: Brandprovning av betongelement innehållande olika mängd PP-fibrer, för att bestämma spjälkningsbenägenhet hos betongen. Provningsmetod: Fullskaleprovning Temperaturkurva: RABT-kurvan under 120 minuter Provobjekt: Betongplattor med dimensionen 1900 x 2000 x 450 mm 3. Plattorna efterspändes med genomgående stag till ca 6 MPa. Betongen innehöll olika mängd PP-fiber Confiber (Adfil),monofilament, med längd 12 mm och diameter 18 µm. Betongrecepten är presenterade i Bilaga A (Tabell A. 7). Provföremålet utan PP-fibrer hade åldern 3 månader vid provningstillfället, övriga hade 1 månad. Resultat: Temperaturen i provkropparna mättes under provningen. Spjälkningsdjupet uppmättes efter provningen. Resultatet visas i Tabell 3.8. PP-fibrer (kg/m 3 ) Fuktkvot (%) Tabell 3.8. Medel (mm) Spjälkning Max (mm) 0 4.1 95 265 80 1 Uppgift saknas 37 95 75 2 Uppgift saknas 32 90 65 3 Uppgift saknas 7 25 2 Spjälkad area över 20 mm (%) 3.3.9 Provning av betongsegment tillverkat av betong innehållande relativt stor mängd PP-fibrer. Referens: Braunschweig University of Technology [30] Beskrivning: Brandprovning av tunnelsegment innehållande 4 kg/m 3 PPfibrer. Provningsmetod: Fullskaleprovning av belastat tunnelsegmentet Temperaturkurva: RABT_ZTV (train)-kurvan under 180 minuter. Provobjekt: Tunnelsegment med kurvatur, 5 m långt, 1.5 m brett och 0.5 m tjockt tillverkat av betong C 55/67 med 4 kg/m 3 PP-fibrer. Fukthalten var 3 %. En yttre pålagd last påfördes med hjälp av 6 vertikala och 2 horisontella hydraulcylindrar. Tryckspänningen uppgick före provning till 24 MPa. Resultat: Ingen spjälkning skedde.
28 3.4 Provning av sprutbetong 3.4.1 Provning av sprutbetong för Hallandsåsprojektet Referens: SP projekt P501398 [31] Beskrivning: Provning av stålfiberarmerad sprutbetong, med varierande tjocklek, infästning och mängd PP-fibrer, applicerat på K45 betongelement för att studera vidhäftning och isoleringsförmåga hos sprutbetongen. Provningsmetod: ISO 834 Temperaturkurva: RWS-kurva i 120 minuter Provobjekt: Stålfiberarmerad sprutbetong på betongplattor med storlek 1800 x 1200 x 540 mm 3. Betongplattorna var tillverkade av K45 betong. Sprutbetongens tjocklek och förankring varierade och receptet bestod av varierande mängd PP-fiber Fibrin Adfil med diameter 18 µm och längd 6 mm. I ett prov ingick sprutbetong utan stålfiberarmering. Uppgift om fukthalt saknas i rapporten. Provföremålen konditionerades i luft, deras ålder anges ej i rapporten. Innan sprutbetongen anlades högtrycktvättades betongytan. Olika dimensioner och mängd skruv användes som mekaniskt fäste för sprutbetongen, med eller utan brickor. Resultat: Spjälkningen mättes som spjälkningsdjup i ett rutmönster över ytan med avstånden 0.15 m mellan mätpunkterna. Temperaturen i betongen uppmättes vid olika djup från den brandbelastade ytan. Som ett exempel på temperaturkurva visas i Figur 3.3 medelvärdet hos 4 termoelementen placerade i gränsskiktet mellan betong och sprutbetong. Maximala spjälkningsdjupen presenteras i Tabell 3.9. Kommentar från Skanska-Vinci HB: Kravet på systemet var att begränsa temperaturen i underliggande bärande betong. Spjälkning av sprutbetongen var tillåten, förutsatt att den hängde kvar. Detta uppfylldes med en sprutbetongtjocklek på 90 mm. Tjockleken 60 mm var för tunn för att tillräckligt begränsa temperaturen i underliggande betong. Resultaten visade inte på någon större skillnad mellan 1.0 eller 1.5 kg/m 3 PP fibrer eller på de olika förankringssystem som användes.
29 Prov objekt Stålfiberarmering (kg/m 3 ) PP-fibrer (kg/m 3 ) Tjocklek (mm) Tabell 3.9. Förankring 1 ja 1.5 90 Ingen 19 2 nej 1.5 90 Expanderbult och stålnät. 19 3 ja 1.0 60 Universalskruv, 4 st/m 2 109 4 ja 1.5 60 Universalskruv, 4 st/m 2 99 5 ja 1.0 90 Universalskruv, 4 st/m 2 0 6 ja 1.5 90 Universalskruv, 4 st/m 2 40 7 ja 1.5 90 Universalskruv och stjärnbricka, 2 st/m 2 29 8 ja 1.5 90 Universalskruv och stjärnbricka, 1 st/m 2 15 Fetstilmarkerat spjälkningsdjup innebär att spjälkningen gått igenom hela sprutbetonglagret. Maximalt spjälknings -djup (mm) Figur 3.3. Temperaturer i gränsskiktet mellan betong och sprutbetong (medelvärde av 4 mätpunkter)
30 3.4.2 Provning av sprutbetong Referens: SINTEF projekt 103010.37 A-I [32] Beskrivning: Småskaligt brandprovning i vertikalugn av element i sprutbetong med varierande mängd PP-fibrer för att studera beteende och isolationsförmåga vid olika brandkurvor. Den exponerade ytan var 1000 x 1000 mm 2. På oexponerade sidan isolerades provföremålet med en 50 mm rockwoolskiva. Provningsmetod: ISO 834 Temperaturkurva: Standardkurvan i 45 minuter (en provning i 60 minuter) och HC-kurvan i 60 minuter. Provobjekt: Betongplattor med storleken 1300 x 1300 x 60 mm 3. Skillnaden mellan plattorna var mängden PP-fibrer. PPfibern var av fabrikat Duomix M6-16. Betongrecepten framkom ej av rapporten. Provföremålen ca 3 månader före provningen och konditionerades i vatten under ca 2 månader. Fuktkvot framgår ej av rapporten. Resultat: Temperaturen mättes i tre punkter på den oexponerade sidan av betongplattorna (mellan betongen och isoleringen). Ingen spjälkning skedde i provkropparna med PPfibrer, medan provkropparna utan PP-fibrer spjälkade och provningen avbröts p.g.a. genomgående sprickor eller hål. Ett urval av resultaten visas i Tabell 3.10.
31 Provföremål Temp.- kurva Betong Mängd PP-fibrer (kg/m 3 ) Tabell 3.10. Konditio -nerat i vatten Provningens varaktighet (minuter) Medeltemperatur på oexponerade sidan ( C) Vid Vid 45 provningens minuter slut A ISO Sprutad 3 Nej 60 93 125 Ingen Sprutad B ISO 0 Nej 18-44 C ISO Gjuten 3 Nej 46 144 146 Ingen D ISO Sprutad 1 Nej 45 94 96 Ingen E ISO Sprutad 2 Nej 46 108 108 Ingen F HC Sprutad 1 Nej 60 122 144 Ingen G ISO Sprutad 3 Ja 46 82 85 Ingen H ISO Sprutad 0 Ja 36-88 I HC Sprutad 2 Nej 60 136 165 Ingen Spjälkning Provningen avbröts p.g.a. genomgående sprickor. En del spjälkning. Provningen avbröts p.g.a. genomgående hål. Mycket spjälkning, vissa områden ingen. 3.4.3 Skydd av berg vid upprepade fullskalebrandförsök i Repparfjordtunneln För ett Eureka-projekt kördes en serie brandförsök i full skala i bergtunneln Repparfjordtunneln i Finland. I sektionen närmast brandhärden skyddades berget av stålfiberarmerad lätt sprutbetong av fabrikatet Robotic 10, Messrs TICON. På taket och väggarna applicerades sprutbetongen med en tjocklek på 20 cm och 15 cm vardera. Efter sista provningen 1992 konstaterades att ingen spjälkning eller annan skada kunde ses på sprutbetongen trots att den vid upprepade tillfällen utsatts för en temperatur på omkring 1000 ºC. 3.5 Provning av sprutbetong och isolermatta/tätskikt 3.5.1 Provning av isolermatta/tätskikt i kombination med sprutbetong för Citybanan Referens: SP projekt P504279 [33] Beskrivning: Provning av sprutbetong innehållande PP-fibrer på olika typer av tätskikt eller isolering på betong- ( C20/25, konventionell vibrerad betong) eller bergelement. Olika typer av armering i sprutbetongen användes. Provningsmetod: EN 1363-1
32 Temperaturkurva: Standardkurvan under 90 minuter eller HC-kurvan under 180 minuter (förutom i de fall där provningen avbrutits) Provobjekt: Provkropparna var tillverkade av sprutbetong, med olika typ av armering och inblandning av PP-fibrer, sprutat i två olika typer av grundstommar av betong (storlek 3600 x 1200 x 280 mm 3 eller 1800 x 1200 x 150 mm 3 ) eller på bergelement (storlek 1800 x 1000 x 300 mm 3 ). Mellan sprutbetongen och grundstommen fanns i de flesta provkropparna olika typer av tätskikt alternativt isolering placerad. I vissa provkroppar blandades PP-fibrer i betongen, av typen Duomix M6, 18 µm. Konditionering skedde i luft. Provkropparnas ålder framgår ej av rapporten. Resultat: Vid provningen fallerade alla sprutsystem förutom ett. Kommentar av Golder Associates AB: Vid en efterföljande analys av sprutbetongen konstaterades att receptet inte var tillräckligt anpassat för tillsatsen av PP fibrer vilket bidrog till att det skiktades vid appliceringen och kvalitén blev ojämn. Detta visar vikten av att ha god kontroll på sprutbetongens sammansättning. Recepten ändrades inför de följande provningarna (P602418). 3.5.2 Småskalig provning av sprutbetongskikt som skydd av PE-matta för Citybanan Referens: SP projekt P602418 [34] Beskrivning: Småskalig ugnsprovning av sprutbetong applicerat på en 50 mm PE-matta. Kördes som förprovning inför fullskaleförsök. Provningsmetod: Småskalig ugnsprovning enligt SP brand 119 Temperaturkurva: Provobjekt: HC-kurvan under 60 minuter. Stommen till provkropparna L1 L6 var tillverkade av sprutbetong sprutad på en skiva stenull, eller en skiva stenull täckt av en 50 mm PE-matta, i ramar uppbyggda av trä. Ramarna hade yttermåtten (längd x bredd) 600 x 600 mm 2. Sprutbetongen innehöll stålfibrer och PP-fibrer. PP-fibern bestod av Duomix M6, 18 µm. Provkropparna V3-1 och V3-2 var tillverkade av 50 mm stålfiberarmerad sprutbetong sprutad på undersidan av ett bergelement. Sprutbetongen innehöll PP-fiber Duomix M6, 18 µm. Konditionering skedde i luft. Provkropparnas ålder framgår ej av rapporten.
33 Resultat: Temperaturen uppmättes på den oexponerade sidan av sprutbetongen. Observationer under provningen presenteras i Tabell 3.11. Provkropparna L1, L3, L5spjälkade under brandprovningarna. De övriga provkropparna spjälkade inte. Provkropp L1 L2 L3 L4 L5 L6 V3-1 V3-2 Uppbyggnad (räknat uppifrån) Skiva av stenull 50 mm PE-matta 80 mm sprutbetong Skiva av stenull 50 mm PE-matta 80 mm sprutbetong Skiva av stenull 50 mm PE-matta 80 mm sprutbetong Skiva av stenull 50 mm PE-matta 80 mm sprutbetong Skiva av stenull 80 mm sprutbetong Skiva av stenull 80 mm sprutbetong Bergelement 50 mm sprutbetong Bergelement 50 mm sprutbetong Tabell 3.11. Mängd Mängd PP-fibrer stålfibrer Observation efter prov 50 kg/m 3 1.5 kg/m 3 Ytlig spjälkning till ett djup av 1-2 cm. 50 kg/m 3 2.0 kg/m 3 Ingen spjälkning 16 kg/m 3 1.5 kg/m 3 Ytlig spjälkning till ett djup av 1-3 cm 16 kg/m 3 2.0 kg/m 3 Ingen spjälkning 50 kg/m 3 1.5 kg/m 3 den ena sidan till ett Spjälkning endast längs djup av 0-2 cm 50 kg/m 3 2.0 kg/m 3 Ingen spjälkning Uppgift saknas Uppgift saknas 1.5 kg/m 3 Ingen spjälkning, en liten ytlig bit har fallit ner i ugnen 2.0 kg/m 3 Ingen spjälkning 3.5.3 Provning av sprutbetongskikt som skydd av PE-matta för Citytunneln Referens: SP projekt P602418 [34] Beskrivning: Provning av sprutbetong applicerat på en 50 mm PE-matta på betong. Provningsmetod: EN 1363-1 Temperaturkurva: HC-kurvan i 180 minuter Provobjekt: Provkropparna var tillverkade av sprutbetong i en grundstomme av betong. Grundstommen hade en geometri på 3600 x 1200 x 280 mm 3. Sprutbetongen innehöll stålfibrer och PP-fibrer. PP-fibern bestod av Duomix M6, 18 µm.
34 Resultat: Mellan sprutbetongen och grundstommen fanns en isolering i form av en 50 mm tjock PE-matta. Uppgift om förankring av PE-matta och sprutbetong saknas. Konditionering skedde i luft. Provkropparnas ålder framgår ej av rapporten. Temperaturen uppmättes mellan PE-mattan och sprutbetongen. Observationer efter provningen presenteras i Tabell 3.12. Provkropp P20 spjälkade under brandprovningen. De övriga provkropparna spjälkade inte. Tabell 3.12. Uppbyggnad (räknat uppifrån) Mängd stålfiber (kg/m 3 ) Mängd PP-fiber (kg/m 3 ) Provkropp Fuktkvot (%) Observationer efter provning P20 P21 P22 P23 Grundstomme av betong, 50 mm PE-matta, 80 mm sprutbetong Grundstomme av betong, 50 mm PE-matta, 80 mm sprutbetong Grundstomme av betong, 50 mm PE-matta, 80 mm sprutbetong. Efter sprutning sågades ett spår ca 200 mm från kanten så att sprutbetongskalet inte var inspänt i grundstommen. Spåret fogades med brandfogmassa. Grundstomme av betong, 50 mm PE-matta, 80 mm sprutbetong. Efter sprutning sågades ett spår ca 200 mm från kanten så att sprutbetongskalet inte var inspänt i grundstommen. Spåret fogades med brandfogmassa. 50 1.5 5.6 50 2.0 4.3 50 1.5 6.2 50 2.0 4.8 Ytan har spjälkat lite, över sprutbetongen finns en 2-5 mm bränd och porös isolering kvar, denna ligger mot betongen. Mot sprutbetongen finns en film av plastliknande material. Provkroppen är inte mycket påverkat av branden. Över sprutbetongen finns en 2-5 mm bränd och porös isolering kvar, denna ligger mot betongen. Mot sprutbetongen finns en film av plastliknande material, filmen är något tjockare på den östra sidan. Fogarna är påverkade och är borta på vissa delar, över sprutbetongen finns en 2-5 mm bränd och porös isolering kvar, denna ligger mot betongen. Mot sprutbetongen finns smält isolering längst in mot ytan och smält material på 0 5 mm. Fogarna är påverkade och är borta på vissa delar, över sprutbetongen finns en 2-3 mm bränd och porös isolering kvar, denna ligger mot betongen. Ingen annan isolering finns kvar förutom längst ut på den östra sidan där lite isolering finns kvar.
35 3.6 Provning av sprutisolering 3.6.1 Småskalig provning av EPS-element, SP forskningsprojekt för SveBeFo Referens: SP projekt BRk6067 [35] Beskrivning: Småskalig ugnsprovning av brandmotstånd och isoleringsförmåga hos EPSCement. Provningsmetod: SP Brand 119 Temperaturkurva: ISO 834-kurvan i 60 minuter Provobjekt: Plattor, 600 x 500 mm 2, av EPSCement, med och utan skydd av 20 mm sprutbetong med PP-fibrer. På den icke brandexponerade sidan av EPS cement plattan fanns ett tätande skikt av två olika typer (PE-skum eller LLPDE). Konditionering skedde i luft. Provkropparnas ålder framgår ej av rapporten. Resultat: Temperaturen mättes vid olika djup från den brandexponerade ytan. Provparametrarna redovisas i Tabell 3.13. Inget av de provade föremålen spjälkade vid brandprovningen. Efter provningarna var den brandpåverkade EPSCementytan något krackelerad, men inget material hade skalats av. Tabell 3.13. Beteckning Tätande skikt EPS Cement Ytskikt (brandutsatt yta) Prov-1 35 mm PEskum 60 mm - Prov-2 1.5 mm LLPDE (flossad) 60 mm - Prov-3 1.5 mm LLPDE 60 mm, armerad (flossad) (6x150x150 mm) - Prov-4 1.5 mm LLPDE 120 mm, armerad (flossad) (6x150x150 mm) - Prov-5 Prov-6 1.5 mm LLPDE (flossad) 1.5 mm LLPDE (flossad) 60 mm, armerad (6x150x150 mm) 120 mm, armerad (6x150x150 mm) 20 mm sprutbetong med inblandning av 2 kg/m 3 PPfibrer 20 mm sprutbetong med inblandning av 2 kg/m 3 PPfibrer
36 3.6.2 Fullskaleprovning av EPS-element, SP forskningsprojekt för SveBeFo Referens: SP forskningsprojekt BRk6067 [36] Beskrivning: Fullskalig ugnsprovning av brandmotstånd och isoleringsförmåga hos EPS Cement. Provningsmetod: EN 1363-1 Temperaturkurva: HC-kurvan under 120 minuter. Provobjekt: EPS Cement sprutat i en grundstomme av betong. Grundstommen hade en geometri på 3600 x 1200 x 280 mm 3. Två element provades med EPS Cementtjocklek 70 respektive 120 mm. Elementen konditionerades i rumsklimat. Resultat: Projektet pågår och slutlig rapport är ej klar ännu. SP kommenterar de preliminära resultaten enligt följande: En begränsad avskalning skedde på de båda provade elementen. Denna avskalning skedde som en delaminering, d.v.s. en skiktning i ytan. Detta kan bero på att elementen sprutades och att denna delaminering beror på hur sprutningen gjorts. I övrigt fanns inga tecken på explosiv spjälkning hos elementen. Efter 120 minuters exponering var temperaturstegringen på 70 mm djup mindre än 20 C. 3.7 Provning av skivor 3.7.1 Provning av kalciumsilikatskivor infästa på betongelement Referens: SP projekt P404443 [37] Beskrivning: Provning av brandmotstånd och isoleringsförmåga hos kalciumsilikatskivor. Provningsmetod: EN 1363-1 Temperaturkurva: RWS-kurvan under 0-120 minuter, därefter Citytunneln Malmö-kurvan under 120-300 minuter Provobjekt: Betongelement, 3400 x 1200 x 600 mm 3, täckta av kalciumsilikatskivor Promatec-T, 1250 x 1200 x 30 mm 3 Skivorna var målade med plastfilm på ytan mot betongen. Betongelementen var förspända med vajrar vid gjutningen till 6.2 MPa. Resultat: Provningen visade att den isolerande förmågan hos skivorna begränsade temperaturen mellan skivor och betong till maximalt 340 ºC (SP kommentar). 3.7.2 Provning av kalciumsilikatskivor och kakel på betongelement Referens: TNO report 2001-CVB-R03264 [29]
37 Beskrivning: Fullskalebrandprovning av förmågan hos kalciumsilikatskiva och kakel att skydda underliggande betong. Provningsmetod: Fullskaleprovning Temperaturkurva: RWS-kurvan Provobjekt: På ett betongelement med dimensionen 2000 x 2000 x 800 mm 3 var en yta av 700 x 2000 mm 2 täckt med Promatect H- skivor, tjocklek 27 mm, och en yta av 1200 x 2000 mm 2 täckt med kakel. Plattorna efterspändes med genomgående stag till ca 10 MPa. Provföremålen var 35 dagar vid tidpunkten för provningen. Resultat: Betongen bakom skivan var opåverkad efter provningen. Däremot lossnade all kakel under första minuten och underliggande betong uppnådde en temperatur på mer än 250ºC till ett djup på ca 100 mm. 3.7.3 Provning av kalciumsilikatskivor på betongelement för Westerschelde Tunnel Referens: TNO-report 99-CVB-R001(Rev.1) [29] Beskrivning: Fullskalebrandprovning av kalciumsilikatskivor fäst på betongelement för att fastställa viken tjocklek hos skivan som krävs för att undvika spjälkning hos underliggande betong. Provningsmetod: Fullskaleprovning Temperaturkurva: RWS-kurvan Provobjekt: På betongelement med dimensionen 4800 x 2000 x 450 mm 3 fästes Promatect H-skivor med tjocklek 23, 27 eller 44 mm. Betongsammansättningen är presenterad i Bilaga A (Tabell A. 8). I fallet med tjockleken 44 mm monterades två lager med skivor, 19 respektive 25 mm tjocka. Skivornas fukthalt var ca 3%. Betongkropparna efterspändes med genomgående stag till 12 MPa. Provföremålen var ca 30 dagar vid tidpunkten för provningen. Resultat: Betongen som användes i betongelementen visade sig spjälka (små bitar) vid 100 ºC och uppåt. Vid 200-250 ºC och med temperaturstegringshastigheten 3-5 ºC/min skedde spjälkning av större stycken. Vikten av den lösa betongen ökade belastningen på skivorna tills de slutligen föll ner.
38 Beteckning Tjocklek (mm) Prov 1 23 52 Prov 2 27 60 Prov 3 19+25 119 Tabell 3.14. Provningens längd (min) Resultat Betongen spjälkade. Provningen avbröts vid 52 minuter p.g.a. våldsam spjälkning Betongen spjälkade. Provningen avbröts vid 60 minuter p.g.a. att spjälkningen orsakat att skivor lossnat. Betongen spjälkade. Provningen avbröts vid 119 minuter p.g.a. att spjälkningen orsakat att skivor lossnat. 3.7.4 Provning av glasfiber-lättbetongskivor Referens: MPA Materialprüfanstalt für das Bauwesen, Braunschweig [38] Beskrivning: Småskalig brandprovning av glasfiber-lättbetongskivor med olika tjocklek och infästning i betongelement. Provningsmetod: DIN 4102-2 Temperaturkurva: Temperatur enligt RWS- eller modifierad HC- eller ZTVkurva. Vid användandet av HC- och ZTV-kurvan hölls temperaturen, efter en uppgång enligt respektive kurva, konstant på 1200 ºC. Provobjekt: På betongelement fästes Aestuver dicon tu glasfiberlättbetongskivor med tjocklek 20, 25 eller 30 mm. Skivorna hade längden 740-1200 mm och bredden 435 585 mm. Infästningen i betongelementen varierade. Resultat: En sammanfattning av resultaten enligt rapporten presenteras i Tabell 3.15.
39 Beteckning Prov 1 Prov 2 Prov 4 Prov 5 Temperaturkurva HC ZTV RWS ZTV Provobjekt Tabell 3.15. Skivor med tjocklek 20 och 30 mm. Både utan och med mekanisk förankring bestående av Spax skruv och direkt infästning i betongelementet. Skivor med tjocklek 20 mm. 20 mm lister och 20 mm luftspalt. Skivor med tjocklek 20 och 30 mm. Både utan och med mekanisk förankring bestående av 5 Spax skruv och direkt infästning i betongelementet. Skivor med tjocklek 20 och 30 mm med 20 mm respektive 10 mm luftspalt + bakomliggande lister av Aestuver. Prov 6 ZTV Skivor med tjocklek 20 38 mm utan mekanisk Prov 7 ZTV infästning (skivorna låg i formarna vid gjutningen 27 Prov 8 ZTV av betongen. 75 Prov 9 Prov 610 ZTV ZTV Skivor med tjocklek 20 mm. Både utan och med mekanisk förankring bestående av Stossfugenhinterlegung. Skivor med tjocklek 20 mm. Både utan och med mekanisk förankring bestående av Stossfugenhinterlegung Provninge ns längd (minuter) 125 32 120 125 Resultat Utan mekanisk förankring: Skivorna lossnade mellan 32 och 43 minuter. Med mekanisk förankring: Max temperatur ca 350 ºC mellan 2 cmskivan och betongen och ca 100 ºC på djupet 2 cm i betongen. Provningen avbröts p.g.a. att samtliga skivor lossnat. Mellan 40 och 65 minuter lossnade alla skivor i områden där spjälkning skett. Max temperaturen efter 125 minuter ca 370 ºC mellan 2 cm-skivan och betongen och ca 135 ºC på djupet 2 cm i betongen. Spjälkning i betongen. Provningen avbröts p.g.a. att samtliga skivor föll ner. Vid en minut lossnade skivorna, vid 22 minuter spjälkade betong. Vid 63 74 minuter lossnade skivorna. 84 Vid 60 minuter lossnade skivor 150 Max temperaturen var ungefär 230 ºC mellan skiva och betong och ungefär 140 ºC på djupet 3 cm i betongen.
40 3.8 Provning av övriga produkter 3.8.1 Småskalig provning av betongliknande material (Maxit) Referens: SP projekt P700779 [39] Beskrivning: Småskalig ugnsprovning av brandmotstånd och isoleringsförmåga hos plattor tillverkade av Maxit. Provningsmetod: SP Brand 119 Temperaturkurva: ISO 834-kurvan i 60 minuter Provobjekt: Plattor, 600 x 500 mm 2, av varierande sammansättning och tjocklek av Maxit material. Uppgift om konditionering saknas. Resultat: Temperaturen mättes vid olika djup från den brandexponerade ytan. Maxvärden vid två djup presenteras i Tabell 3.16. Inget av provföremålen spjälkade. Tabell 3.16. Beteckning Tjocklek (mm) Djup till termoelement #1 (mm) Temperaturstegrin g vid termoelement #1 (ºC) Djup till termoelement #2 (mm) 1.PCP - 061101 75 15 249 65 71 2.PC - 061106 52 12 430 42 124 3.AC - 061106 50-60 10-20 388 40-50 88 4.G - 061107 52 22 248 42 75 5.K - 061109 52 22 400 42 275 6.H - 061101 52 22 211 42 79 Temperaturstegrin g vid termoelement #2 (ºC) 3.8.2 Provning av betongliknande material (Fendolite MII) för Westerschelde Tunnel Referens: TNO-report 2000-CVB-R01967 [29] Beskrivning: Fullskalebrandprovning av förmågan hos materialet Fendolite att skydda underliggande betong. Provningsmetod: Fullskaleprovning Temperaturkurva: RWS-kurvan, förlängd på temperaturnivån 1200 ºC till en total tid på 180 minuter Provobjekt: Fendolite MII material applicerat i två lager på betongplattor med dimensionen 4800 x 2000 x 450 mm 3. Betongsammansättningen är presenterad i bilaga A. Förankringen bestod av rostfritt stålnät (40 x 50 x 1.5 mm3) med fästen.
41 Resultat: Plattorna efterspändes med genomgående stag till ca 12 MPa. Provföremålen var 8-11 månader vid tidpunkten för provningen. En sammanfattning av resultaten enligt rapporten presenteras i Tabell 3.17. Tabell 3.17. Tjockle Fukthalt hos Vid 120 minuter Vid 180 minuter k brandskydds- Spjälkning (mm) materialet Medel Min Max Medel Min Max (ºC) (ºC) (ºC) (ºC) (ºC) (ºC) 45 4.3 240 206 275 276 250 308 0 42 3.9 240 179 313 262 220 405 5-8 cm på en area av 1 x 1 m 2 45 4.6 185 131 244 225 171 278 0 3.9 Övriga forskningsprojekt 3.9.1 Runehammarförsöken SP, i samarbete med TNO i Holland och SINTEF i Norge, genomförde fyra brandförsök i Runehamartunneln utanför Åndalsnes i Norge. Projektet finansierades av Vägverket, Banverket, Räddningsverket, BRANDFORSK och EU. Försöken genomfördes i en 1600 m lång övergiven vägtunnel. I tunneln byggdes en simulerad långtradartrailer med olika typer av gods. De olika uppsättningarna av gods valdes för att representera olika typer av vanliga gods och även studera skillnader i brandeffektutveckling. Brandeffekten med träpallar och plastpallar blev ungefär 200 MW, d v s ungefär lika stor som brandeffekten från en tankbilsbrand. För tre av de genomförda försöken var effekten högre än 120 MW. Det anmärkningsvärda är att det handlar om en blandning av trä och plast, ett långt ifrån ovanligt gods på våra vägar. Dessutom var lasten inte på något vis extremt stor eftersom långtradar både kan vara längre och transportera mer last. Gastemperaturer mättes nära taket i närheten av godset. I det första försöket nådde de en bra bit över 1300 C och även i de övriga försöken nådde gastemperaturerna upp till mellan 1250 C och 1300 C. Detta ligger över vad vi förväntade och långt över de 1100 C, som anges som maximal temperatur enligt den s.k. HC-kurvan, en temperaturtid-kurva som ofta används vid dimensionering av tunnlar.
42 I försöken studerades även strålningspåverkan på eventuell räddningspersonal uppströms av branden respektive brandspridningen nedströms branden. Målet är att resultaten skall öka kunskapen om vilka bränder som kan uppstå i tunnlar. Detta kan sedan ligga till grund för framtagande av riktlinjer för säkrare tunnlar och säkrare räddningsinsatser. 3.9.2 Europaprojekt - FIT Projektet FIT, European Thematic Network on Fires in Tunnels, hade som en uppgift att ta fram rekommendationer vad gäller säkra konstruktionslösningar. Projektet skall nu vara avslutat och dokumentation finns tillgänglig att köpa via projektets hemsida [40]. Inom ramen för detta projekt har inga provningar utförts. 3.9.3 Europaprojekt - DARTS Projektet DARTS, Durable and Reliable Tunnel Structures, hade som syfte att utveckla hjälpmedel för drift och konstruktion av tunnlar. Projektet skall nu vara avslutat och dokumentation finns tillgänglig att köpa via projektets hemsida. Inom ramen för detta projekt har inga provningar utförts [41]. 3.10 Pågående projekt 3.10.1 SBUF-projektet SP driver för närvarande ett projekt Innovative self-compacting concrete with good fire spalling properties där spjälkning hos självkompakterande betong studeras. Betongplattor med storleken 600x500x200 mm 3 provas i en liten ugn vid olika belastning, temperaturkurvor och ålder. Betongkvalitéerna varierar bl.a. med avseende på mängd filler, vatten-cementtal, och mängd, typ och geometri hos polypropylenfibrer. Plattor med 60 olika betongkvalitéer har tillverkats. För närvarande har 39 småskalebrandprovningar körts och resultaten som framkommit hittills indikerar följande: Sannolikheten är stor att självkompakterande betong spjälkar när den utsätts för brandpåverkan. Spjälkningen ökar när betongen utsätts för en tryckbelastning. Nivån hos tryckbelastningen hade ingen signifikant påverkan på spjälkningen. Mängden filler kan påverka spjälkningen. Med ökande mängd filler ökar spjälkningen. PP-fibrer minskar drastiskt risken för spjälkning. Polypropylenfiller påverkar inte sannolikheten för spjälkning, åtminstone inte om 10 kg/m 3 eller mindre används.
43 När 1-2 kg/m 3 PP-fibrer används kunde ingen skillnad i effekt beroende av fiberdiameter (18 µm eller 32 µm) eller fiberlängd (6 mm eller 12 mm) påvisas. Med 0.5 kg/m 3 PP-fibrer observerades ingen spjälkning i de flesta prov. Undantaget var en betongkvalitet som spjälkade både när mängden 0.5 and 1.0 kg/m 3 fibrer användes. Projektet är finansierat av Banverket, Brandforsk, CBI, Cementa, Nordkalk, SBUF, Sika, Skanska Asfalt och Betong, Skanska Prefab, Statens Vegvesen (Norge) och Vägverket. 3.10.2 Statens Vegvesen, Norge Norska Statens Vegvesen har utfört flera fullskaleprovningar. De har provat PE skum skyddat av 80 mm nätarmerad sprutbetong med 2 kg/m 3 polypropylen-fibrer i en 100 MW brand. Temperaturkurvan ligger mellan HC- och RWS-kurvan i över en timme. Hela brandtestet varade i ca 4 timmar. Sprutbetongen hade ingen spjälkning och konstruktionen var intakt efter branden. PE-skummet visade några små tecken på smältning bakom skyddet. Rapporten beräknas vara klar i början på juni 2007. 3.10.3 Formasprojektet På SP och Lunds Tekniska Högskola pågår ett doktorandprojekt, Metod för riskbedömning av brandspjälkning hos betong, finansierat av Formas. Huvudsyftet med projektet är att utveckla teoretiska metoder för att bedöma risken för spjälkning hos betong. Det finns redan flera olika modeller utvecklade vilka kan användas. Det som framför allt saknas är materialdata. Det huvudsakliga arbetet inom ramen för projektet är därför att experimentellt bestämma relevanta materialdata vilka sedan skall användas i de modeller som finns. Alla provkroppar finns tillverkade och under hösten 2007 kommer provningarna att genomföras. 3.10.4 Vägverksprojektet Nyligen startade projektet Spjälkning av betong vid brand som drivs av SP och är finansierat av Vägverket. Spjälkningsrisken hos anläggningsbetong skall undersökas genom fullskale- och småskaleprovning. Ett antal olika fiberinblandningar ingår i testserien som även skall jämföra olika brandkurvors inverkan (ISO 834 och RWS). Alla provkroppar är tillverkade och brandprovningen beräknas starta hösten 2007. 3.10.5 Europaprojekt - Newcon Viktiga frågor i Newcon projektet är att undersöka hur PP-fibrer fungerar och hur de olika brandspjälkningsmekanismerna hänger ihop [42]. En del av projektet består av modelleringsarbete som sker vid universitetet i Padua, och av att ta fram materialdata till denna modell. Den matematiska modell som används är en vidareutveckling av programpaketet HITECOSP som utvecklades i ett tidigare europeiskt projekt. För att
44 separera de faktorer som påverkar brandspjälkningen kommer ett antal storskaliga tester att göras [43]. Materialtestningen och modelleringsarbetet är planerat att slutföras under våren 2007. För närvarande ser det dock ut som om det kommer att dra ut på tiden. 3.10.6 Europaprojekt - UPTUN Uppgifter och resultat som tagits fram som berör brandskydd i tunnelkonstruktioner anges i WP4 [44]. Det finns ingen slutdokumentation av WP4. De provningar och resultat vad gäller skydd av tunnlar som hittills redovisats ingår i denna sammanställning (kapitel 3.3.8, 3.7.2, 3.7.3, 3.8.2) 3.10.7 Europaprojekt L-SURF SP Brandteknik deltar i EU-projektet L-SURF, Large Scale Underground Research Facility. Målsättningen är att utveckla samarbetet inom tunnelforskningen i Europa och undersöka behovet av och förutsättningarna för att bygga upp en europeisk organisation och anläggning för forskning och utbildning inom området säkerhet i tunnlar och andra undermarksanläggningar. Inom ramen för detta projekt har inga provningar utförts [45]. 3.10.8 RILEM komitté Under året kommer det att bildas en ny RILEM (International Union of Laboratories and Experts in Construction Materials, Systems and Structures) kommitté som skall ta fram provningsmetoder för temperaturberoende materialdata. Den nya kommittén under ledning av professor Schneider är en fortsättning på den gamla Technical Committee 200-HTC Mechanical concrete properties at high temperature - Modelling and applications. I det nya kommittéarbetet kommer t.ex. mätmetoder för att mäta den temperaturberoende termiska konduktiviteten, permeabiliteten och portrycket att tas fram. Robert Jansson, SP, kommer att bli sekreterare i den nya kommittén. 3.10.9 Holländskt projekt Nyligen startade Professor Eddy Koenders på Delft University of Technology projektet Explosive spalling: Towards a model for fire resistant concrete elements. Tre doktorander ska studera spjälkningsproblematiken från betong på mikronivå till FEA modellering av betongelement.
45 4 EXEMPEL PÅ TEKNISKA LÖSNINGAR OCH REKOMMENDATIONER 4.1 Allmänt Tekniska lösningar som avser brandskyddet, med avseende på att förhindra ras och avspjälkning, för tunnelkonstruktioner kan utformas på en rad olika sätt nämligen: 1) Förundersökning av betongens brandegenskaper d.v.s. vald betong kan visa sig vara acceptabel. 2) Tillsats av polypropylen fibrer i sprutbetong som läggs som ett täckskikt över betongkonstruktionen som skall skyddas. Vid brand smälter plastfibrerna av polypropylen och bildar ett finmaskigt hålrumsnät som tillåter det förångade vattnet att ledas ut ur betongen utan att orsaka spjälkning. 3) Tillsatser av polypropylen fibrer blandas in i de bärande betongelementen 4) Brandskyddsputs sprutas som ett täckskikt över betongkonstruktionen 5) Ett obrännbart värmeisolerande skikt av plattor t.ex. Promatect, hård stenull, glasfiberduk eller PE-skum Många befintliga tunnlar har en brandtekniskt lösningar enligt 2 men utan tillsatser av polyproylenfibrer vilket innebär att avspjälkningsproblemet i många fall kvarstår. 4.2 Söderledstunneln (renovering) 4.2.1 Beskrivning av tunneln Söderledstunneln genomgår för närvarande en omfattande renovering, då stora skador på bärande konstruktioner observerats i flera partier av tunneln. Söderledstunneln är en vägtunnel som sträcker sig under hela Södermalm i nord-sydlig riktning, mellan Centralbron och Johanneshovsbron. Söderledstunneln består av två tunnlar med två körfält i vardera tunnel. Längden på dessa är ca 1 600 m. Dagligen passerar ca 85 000 personbilar genom Söderledstunneln. 4.2.2 Dimensioneringskrav Renoveringen medförde en förlängning av tunnelns livslängd vilket gjorde att följande regelverk följdes för de publika delarna (tunneln) [46]: Lag (1994:847) om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk m.m. BVL med tillhörande Förordning (1994:1215) om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m (BVF). Konstruktionen har dimensionerats för att klara ett brandförlopp enligt RABT60 (RABT-ZTV(train)) med avsvalningsfas. Åtgärder har införts för att förhindra spjälkning i de delar av tunneln där konsekvensen av en kollaps är stor för
46 personsäkerheten. Den bärande funktionen har kontrollerats via beräkningar på brand [46] d.v.s. inga brandprover genomfördes. De preliminära rekommendationerna i brandskyddsbeskrivningen innebär att tunneltak i ca 80 % av tunnelns längd skyddas med brandskyddsputs (Fireshield eller likvärdig). På södermalmsavfarten kompletteras befintligt undertak med brandskyddsskivor (Isover Fireprotect 150 eller likvärdig), för att uppnå tillräcklig bärförmåga vid brandfallen. Åtgärder för skydd mot spjälkning av övriga takkonstruktioner samt avskiljande vägg ansågs inte vara nödvändig om en låg till måttlig spjälkningssannolikhet accepterades i delar med måttlig konsekvens (personrisker) i enlighet med genomförd konsekvensutredning [47]. 4.2.3 Betongtunnel med sprutbetong/brandskyddsputs Brandskyddsputs i tak och 0,5 m ner på väggarna. Ingen sprutbetong på mittväggen då den inte är bärande. Tjockleken på brandskyddsputsen rekommenderas vara mellan 25-35 mm av typen FS 1350 och i väggar 60 mm, se Bilaga C. 4.3 Södra länken 4.3.1 Beskrivning av tunneln Södra länken är en 6 km lång trafikled som binder ihop Essingeleden med Värmdöleden i Stockholm. Länken har även anslutningar till Nynäsvägen och Huddingevägen. 4,5 km av Södra länken går i tunnlar. Dessa utgör ett komplett underjordiskt vägsystem uppbyggt av enkelriktade parallella tunnlar samt underjordiska trafikplatser. 4.3.2 Dimensioneringskrav Dimensioneringskrav som använts i Södra länkens betongtunnlar anges i [8], se kapitel 2.5.2 d.v.s. HC-kurvan med 2 timmars upphettningsfas, utan avsvalning. I Södra länken har man använts sig av täcksikt av sprutbetong utan tillsatser av polypropylen. Det skall noteras att i Södra länkens tunnlar så finns det ett undertak som får medräknas vid branddimensioneringen enligt [8]. Det självbärande undertaket i Södra länkens trafiktunnlar är dimensionerat för att klara en brand under minst en timme (REI60).
47 4.3.3 Betongtunnel med sprutbetong Konstruktionslösningen visas i Figur 4.1och Figur 4.2. Figur 4.1. Konstruktionslösning Södra länken Figur 4.2. Konstruktionslösning Södra länken