TILLGÄNGLIGHETSPROGRAM FÖR NYTT STADSHUS I SÖDERTÄLJE 2006-03-08 ARKITEKTER & INGENJÖRER

TILLGÄNGLIGHETSPROGRAM FÖR NYTT STADSHUS I SÖDERTÄLJE 2006-03-08

INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD INNEHÅLLSFÖRTECKNING/FÖRORD Innehållsförtecning-Förord sid 1 Inledning-Övergripande programfrågor sid 2 Kommunikationer angöring parkering sid 4 Utvändiga trappor och ramper sid 6 Utvändiga hissar sid 7 Entréområde utanför byggnad sid 8 Entré och vindfång sid 10 Publika ytor på entréplan sid 12 Reception/information sid 14 Hissar sid 16 Trappor och ramper sid 18 Dörrar sid 20 Kommunikationsytor/korridorer sid 22 WC m.m. sid 24 Estrad sid 26 Trombon sid 28 Sessionssalar och nämndsalar sid 29 Konferensrum/mötesrum/tyst rum sid 30 Elallergirum sid 31 Övriga arbetsutrymmen-kontorsrum sid 32 Personalutrymmen sid 33 Teknikutrymmen och kök sid 33 Restaurang/café sid 34 Detaljer, inredning, utrustning, akustik sid 35 Säkerhetssystem-passersystem, utrymning/larm sid 36 Skyltsystem sid 38 Tillgänglighet i drifts- och förvaltningsskedet sid 40 Referenser och litteraturlista sid 41 Bilagor Bilaga 1-Situationsplan föreslagen omfattning markvärme Bilaga 2-Bild på NCS s ljushetsmätare Detta tillgänglighetsprogram ingår som en del i tillgänglighetsarbetet för det nya Stadshuset i Södertälje. Avsikten är också att programmet framöver ska kunna vara ett stöd vid tillgänglighetsarbete i kommande projekt inom Södertälje kommun. Programmet redovisar hur den övergripande inriktning - som lagts fast i tidigare målformuleringar i projektet - kan uppnås inom projektet som helhet, i olika utrymmen, för olika funktioner och i detaljfrågor som är viktiga för att skapa ett tillgängligt och användbart stadshus för alla. Tillgänglighetsprogrammet har upprättats i samråd med projektledning och granskats av Södertälje kommuns Kommunala Handikappråd (KHR) som är direkt underställt kommunstyrelsen. För texter och layout svarar Helén Nilsson och Branka Majkic, BBH Arkitekter & Ingenjörer AB. Det är att betrakta som ett levande dokument som kan kompletteras och revideras under projektets gång. Det vidare tillgänglighetsarbetet i projektet för Södertälje stadshus kommer att bedrivas enligt följande: Tillgänglighetsprogrammet ligger till grund för kommande granskning och bevakning av tillgänglighetsfrågor för att erhålla en hög grad av tillgänglighet och användbarhet för personer med funktionsnedsättningar i projektet - för såväl nya och befi ntliga byggnader. Lösningar och nivåer kommer att stämmas av mot projektets ekonomiska ramar. För nya byggnader sker under projekteringen en successiv granskning av arkitekternas och markkonsultens handlingar med avseende på tillgänglighet och användbarhet. För befi ntliga byggnader och utrymmen görs en handikapprevision där enkelt avhjälpta hinder samt övriga brister avseende tillgänglighet och användbarhet noteras. Dessa åtgärdas så långt det är möjligt inom projektets ramar i samband med ombyggnaden. Kvarstående hinder listas och prioriteras i en åtgärdsplan för att avhjälpa dessa. Detta kan ske genom särskilda åtgärder eller i samband med att andra åtgärder genomförs. Tillgänglighetsfrågor bevakas också i en särskild grupp som har återkommande möten där tillgänglighetsfrågor och skyltning/information diskuteras. Det sker även avstämning i olika skeden av speciella frågor som projektledning styr och som följer upprättad projekttidplan. I denna grupp har hittills ingått följande personer: Torbjörn Englund, Swepro projektledare Maria Ericsson, Södertälje kommun tillgänglighetsfrågor Lennart Granath, KHR Södertälje kommunala handikapprådet Olle Ericsson, KHR Södertälje kommunala handikapprådet Helén Nilsson, BBH Arkitekter & Ingenjörer tillgänlighetskonsult Lisa Lindström, BSK Arkitekter inredningsark/skyltprogram Vendela Thelander, BSK Arkitekter arkitekt byggnad Vid behov och diskussioner i speciella frågor har även andra personer medverkat vid gruppens möten. 1 Omslagsbild Perspektiv Södertälje stadshus, BSK Arkitekter AB

PROGRAM BBR HIN 1/ALM 1 Bygg ikapp handikapp INLEDNING-ÖVERGRIPANDE PROGRAMFRÅGOR INLEDNING ÖVERGRIPANDE PROGRAMFRÅGOR I den övergripande programhandlingen för Södertälje Stadshus (2005-11-10) anges grundläggande inriktning vad avser tillgänglighetsfrågor för det nya stadshuset. Begreppet tillgänglighet. Man talar om tillgänglighet för alla med hänsyn till olika handikapp utan särlösningar. Man talar även om tillgänglighet i ett vidare perspektiv. Ett funktions- eller språkhinder som - ej infödd svensk, analfabet, rörelsehindrad synskadad, döv, sjukdom eller hög ålder, eller helt enkelt ännu ej läskunnigt barn - blir ett funktionshinder om miljön inte är anpassad. Med rätt anpassning är man inte handikappad längre. Området Planområdet ska göras så tillgängligt som är möjligt med hänsyn till de stora nivåskillnaderna i närområdet. Särskilt viktig är tillgängligheten från pendeltågsstationen/bussterminalen och stadskärnan. Byggnaderna ska ha en långtgående tillgänglighet med hänsyn till funktionen som stadshus och målpunkt för alla kommunens medborgare. Befi ntliga byggnader ska tillgänglighetsanpassas så långt det är rimligt i förhållande till merkostnader och tekniska avvägningar. Byggnad. Stadshuset ska ha en god tillgänglighet och vara lätt att orientera sig i. En god tillgänglighet markeras med en för alla gemensam och tydligt utformad entré mot Nyköpingsvägen och stationsområdet. Orienteringen underlättas av en gemensam välkomnande reception nära entrén i den stora entréhallen. Entréhallen är formad som ett atrium med plats för ca 300 personer och har ett öppet samband med övriga plan uppåt i huset. I den nya byggnaden fi nns några övergripande frågor som måste hanteras i kommande skede där tillgänglighetsfrågorna är viktiga att bevaka under hela projektet. Mycket glas såväl ut- som invändigt i den nya byggnaden. Det gäller att hantera öppenheten och genomsikten så att den inte hindrar, desorienterar, förvirrar, bländar, m.m. de grupper vi talar om ovan. ÖVERGRIPANDE LAGSTIFTNING OCH MYNDIGHETSKRAV Kortfattad översikt över förkortningar för lagar och föreskrifter som används i texten samt deras innehåll. PBL - Plan- och Bygglagen BVL Lag om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m. BVF Förordningen om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m. Enligt BVF 12 skall byggnader som innehåller bostäder, arbetslokaler eller lokaler till vilka allmänheten har tillträde, vara projekterade och utförda på ett sådant sätt att bostäderna och lokalerna är tillgängliga för och kan användas av personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Bestämmelserna gäller ej arbetslokaler, om det är befogat med hänsyn till arten av den verksamhet för vilken lokalerna är avsedda Enligt ovanstående lagar ska Boverket ta fram mer detaljerade föreksrifter. Dessa fi nns i BBR, BÄR, HIN1 och ALM1 och redovisas kortfattat nedan. BBR 10 OCH 11 - Boverkets Byggregler - innehåller föreskrifter och allmänna råd till PBL, BVL, BVF och Förordningen om hissar och vissa andra motordrivna anordningar. I BBR kapitel 3 samlas föreskrifter och råd avseende tillgänglighet och användbarhet för personer med HIN 1 Boverkets föreskrifter och allmänna råd om undanröjande av enkelt avhjälpta hinder till och i lokaler dit allmänheten har tillträde och på allmänna platser. Denna författning innehåller föreskrifter och allmänna råd om undanröjande av enkelt avhjälpta hinder mot tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga i byggnader som innehåller lokaler dit allmänheten har tillträde och på allmänna platser. Enkelt avhjälpta hinder är sådana hinder som med hänsyn till nyttan av åtgärden och förutsättningarna på platsen kan anses rimliga att avhjälpa. De ekonomiska konsekvenserna får inte bli orimligt betungande för fastighetsägaren, lokalhållaren eller näringsidkaren. ALM 1 Boverkets föreskrifter och allmänna råd om tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga på allmänna platser och inom områden för andra anläggningar än byggnader. Denna gäller t.ex. utvändig allmän platsmark inom projektet. Allmänna platser och områden för andra anläggningar än byggnader skall kunna användas av personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Exempel på platser där dessa föreskrifter är tillämpbara är t.ex. gator, vägar, torg och parker, fritidsområden, nöjesparker, cam- BYGG IKAPP HANDIKAPP Bygg ikapp handikapp att bygga för ökad tillgänglighet och användbarhet för, personer med funktionshinder, kommentarer till Boverkets Byggregler - utgåva 3 är en skrift från Hjälpmedelsinstitutet och ges ut av svensk Byggtjänst. Boken är ej av karaktär bestämmelser men är mycket välskriven och kan användas som handbok. I boken resoneras kring funktionskraven i BBR samt redovisas lämpligt utformade principlösningar. Det är en lämplig handbok bl.a. då det gäller funktionsmått för eldriven rullstol för begränsad utomhusanvändning, som ju är dimensionerande för det nya stadshuset enligt BBR. Illustrationer ur boken kommer användas nedan - efter medgivande från svensk Byggtjänst - för att förtydliga viktiga principfrågor. Illustration Leif Quist 2

PROGRAM BBR HIN 1/ALM 1 Bygg ikapp handikapp INLEDNING-ÖVERGRIPANDE PROGRAMFRÅGOR Stora öppna ytor ställer krav på akustik, hörbarhet, ledstråk mellan och markering av viktiga målpunkter som entré, hiss trappa, reception osv. Det är även viktigt att forma en servicefunktion som är välkomnande och lätt att hitta och som har ett bra mikroklimat för samtal och information. Multifunktioner som nås via samma entré och ett stort infor mationstryck/informationsfl öde dels för att informera och vägleda, dels för att annonsera och göra reklam, ställer krav på tydlighet och ett samlat grepp på information en övergripande struktur ett tema som fungerar som övergripande orientering. Upplägg av detta program. Programmets innehåll redovisas i kolumnform nedan för olika miljöer ute och inne, för viktiga allmänna funktioner i en byggnad samt för de olika rumstyper som kommer att fi nnas inom byggnaderna. I anslutning till tillgänglighetsprogrammets mål och kravspecifi kationer redovisas i kolumnform även de myndighetskrav som gäller i sammanhanget. Boverkets föreskrifter BBR 10 och 11 redovisas med blå text, ALM 1 och HIN 1 redovisas med röd text. (se mer utförlig förklaring av gällande lagstiftning i kolumnen bredvid). Dessutom redovisas kortfattat i text och illustrationer rekommendationer ur handboken i Bygg ikapp handikapp för respektive utrymme/funktion (se mer utförlig förklaring i kolumnen bredvid). Illustrationer ur denna skrift redovisas enligt medgivande från svensk Byggtjänst för att visa lämpliga principlösningar. Illustrationer är utförda av Leif Qvist. Inom projektet bör lösningar i förekommande fall överensstämma med de rekommendationer som redovisas i Bygg ikapp handikapp. Dessutom rekommenderas att avstämning även sker med Riktlinjer för en tillgänglig statsförvaltning Handikappombudsmannen. Inom projektet kommer även särskilda program att tas fram i andra frågor. För skyltning redovisas ett särskilt skyltprogram, För AV-utrustning ett särskilt program, för ljud- och akustikfrågor ett särskilt ljudkravsprogram. Även i dessa kommer att fi nns punkter som tar hänsyn till tillgänglighetsfrågor. nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. I BBR kapitel 8 samlas föreskrifter och råd avseende säkerhet vid användning och kring t.ex. trappor och ramper, nivåskillnader och hinder. BÄR - Boverkets Allmänna Råd om ändring av byggnad (1999 års revidering) Denna skrift gäller befi ntliga byggnader som ändras. BÄR tydliggör varsamhetskravets innebörd och ger ledning för avvägning mellan krav på tekniska egenskaper å ena sidan och krav på hänsyn till ändringens omfattning och byggnadens förutsättningar å andra sidan. HIN1 och ALM1 se intilliggande kolumn. Dessutom fi nns: AML Arbetsmiljölagen med Arbetsmiljöförordningen, är den lag som ligger i botten för de mer detaljerade föreskrifter som reglerar byggnader och arbetsmiljö i form av Arbetarskyddsstyrelsens författningssamling. Arbetsmiljölagstiftnin gens krav riktar sig i första hand till arbetsgivaren som ansvarar för att arbetsmiljöreglerna följs. De föreskrifter ur Arbetarskydsstyrelsens författningssamling som äger mest relevans är: AFS 2000:42 Arbetsplatsens utformning som ger ramarna i form av mer allmänna krav på byggnader och dess olika delar. pingplatser, parkeringsplatser utomhus, begravningsplatser m.m. Föreskrifterna gäller om det inte är obefogat med hänsyn till terrängen och förhållanden i övrigt och avser nya anläggningar. Illustration Leif Quist 3

PROGRAM BBR ALM 1 KOMMUNIKATIONER ANGÖRING PARKERING KOMMUNIKATIONER - ANGÖRING - PARKERING Att tänka på: Gångväg från T-bana/tåg Angöring/parkering Läge busshållplats Skyltar för taxistation, busshållplats Parkering färdtjänstfordon Parkeringsplats för rörelsehindrades fordon Markering av uppställningsplats för handikapparkering nära entré. Att kontrollera: Projektet bör i stort samordnas med intilliggande projekt som avser omdaning av området mellan Södertälje stadshus och stationsområdet, så att tillgängliga gångförbindelser skapas och lämpliga ledstråk utformas som ansluter från byggnadens entré till intilliggande område och gångvägar/trappa/ramp/hiss. Markyta utförs så att den medger passage för person med nedsatt rörelseförmåga mellan angöring och entré under årets olika årstider. Myndighetskrav bevakas. Plats för angöring med taxi(färdtjänst) säkerställs inom föreskrivet angöringsavstånd (max 25 m från entré) Parkeringsplatser för rörelsehindrads fordon säkerställs inom föreskrivet angöringsavstånd (max 25 m från entré). Bevaka zon för in-/urlastning av rullstol samt för passage mellan bilar. Trottoarkanter fasas av så att de medger passage med rullstol. Dessa parkeringsplatser ska kunna användas dels för besökare dels för personer som arbetar inom byggnaden. Antal - ca 6 platser i anslutning till entrésidan och vid lastgata. Plats förses med eluttag för motorvärmare och skyltas och markeras så att de kan hittas av såväl person med nedsatt rörelse- som orienteringsförmåga. Plats för angöring med buss turistbuss bör säkerställas inom föreskrivet angöringsavstånd (max 25 m från entré). Intressant är även att bevaka placering, utformning, gångavstånd och ledstråk från busshållplats för buss i linjetrafi k. BBR 3:122 En angörings- eller parkeringsplats för rörelsehindrades fordon skall kunna ordnas inom 25 meters gångavstånd från entré. Minst en gångväg mellan byggnads entré och parkering, angöringsplats för bil, friytor och allmänna gångvägar skall kunna användas av person med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Gångvägen bör vara horisontell eller luta högst 1:12 mellan minst 2 meter långa vilplan ha en höjdskillnad på högst 0,5 meter mellan vilplan vara minst 1,3 meter bred ha hårdgjord yta vara fri från hinder samt ha minst 40 mm höga kantstenar som vid övergångsstället eller motsvarande bör förses med en 90 cm bred avfasning med avvikande ytskikt. Dimensionering 5 Då platser eller områden ska vara användbara för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga avses att de ska vara användbara såväl för personer med större utomhusrullstol, med manuell rullstol eller med rollator för utomhusanvändning som för personer med nedsatt syn, hörsel eller kognitiv förmåga. Dimensionerande lämpligt vändmått för personer med större utomhusrullstol är en cirkel med diametern 2.0 m. Skyltar 13 Det skall fi nnas nödvändiga informationsskyltar så att personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga lättare kan använda platsen eller området. De skall: kunna uppfattas av och förstås av personer med nedsatt orienteringsförmåga utformas och placeras så att att de inte kan förväxlas med vägmärken och vägmarkeringar. Skyltar bör: vara lättbegripliga och lättlästa ha ljushetskontrast vara placerade på lämplig höjd så att de kan läsas/höras såväl av personer i rullstol som av stående personer med nedsatt syn placeras där man förväntar sig att de skall fi nnas och så att man kan komma tätt intill vara väl belysta ha textstorlek anpassad efter läsavståndet ha yta som ej ger upphov till refl exer vara kompletterade med bokstäver i upphöjd relief och/ eller punktskrift samt i vissa fall med talad information och tydliga, lättförståeliga och välkända symboler Elektronisk skyltning bör utformas för att fungera för personer med exempelvis nedsatt syn eller hörsel eller kognitiv förmåga. Parkeringsplatser för rörelsehindrade 16 Parkeringsplatser för rörelsehindrade med särskilt tillstånd skall utformas så att de blir användbara för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Markbeläggningen skall vara fast, jämn och halkfri. minst en plats utformas så att den medger att rullstolen, med ramp eller lift, tas in från sidan av ett fordon. Lutningen i längs- eller sidled bör inte överstiga 1:50. Breddmåttet på en parkeringsplats som ska medge att rullstolen tas in från sidan bör vara 5.0 m. Breddmåttet kan minskas om gångytan bredvid kan tas i anspråk eller om parkeringsplatser för rörelsehindrde fi nns bredvid varandra. 4

PROGRAM Bygg ikapp handikapp KOMMUNIKATIONER ANGÖRING PARKERING Handikapplats fi nns idag iordningställd nära entréer till Telge Forum Skyltar för taxistation, busshållplats och övergångsställe bör fi nnas vid trottoarkant och ges sådan färg att de syns tydligt. Sammanfattning av krav på handikapparkeringsplatser tillräckligt många nära resmålet ej hinder som trottoarkant mellan p-plats/trottoar/entré tillräckliga mått, en del extra breda för van-bilar tydligt märkta och skyltade väl belysta motorvärmare, gärna skärmtak vid bostäder och arbets platser. Bredd minst 3.6 m. 5 m är lämpligt för att medge urstigning på två sidor/alternativt större bil med ramp. Illustration Leif Quist 5 Viktigt med markvärme under den kalla årstiden - Hiss till Skanstulls T-banestation, Stockholm.

PROGRAM BBR ALM 1 Bygg ikapp handikapp UTVÄNDIGA TRAPPOR OCH RAMPER UTVÄNDIGA TRAPPOR OCH RAMPER Att tänka på: Läge på trappa/ramp Markering av trappans/rampens början och slut Typ av trappa och placering Belysning Färgsättning kontrast Behov av sittplatser öppentrappa, spiraltrappa handledare olycksrisk Att kontrollera: Trappor. Trappor ska vara markerade på första och sista plansteget med avvikande färg som kontrasterar i ljushet/mörkhet mot omgivande ytor. Detta underlättar för person med nedsatt syn att läsa trappans form och utsträckning. Trappan förses med handledare på båda sidor som löper obruten längs hela trappan inklusive vilplan. Detta underlättar för blinda personer att tolka trappans form och utsträckning samt utgör stöd för personer med nedsatt rörelseförmåga. Handledare utformas så att den börjar och slutar en bit före och efter trapplopp samt i detalj formas så att det ej fi nns risk att man hakar fast i änden. Ramper. Lutning på ramper ska helst vara 1:20 dock max 1:12. Ramper markeras i början och slutet med avvikande färg som kontrasterar i ljushet/mörkhet mot omgivande ytor för att ge information om utbredning till personer med nedsatt syn. Ramper förses med räcke på båda sidor som stöd för person med gångsvårigheter samt vid behov - avåkningsskydd. Ramper delas upp vid nivåskillnad överstigande 50 cm och förses med mellanliggande vilplan med god plats för rullstol. Total höjd som överbryggas med ramp bör ej överstiga 1 m. Ramp bör ej bestå av fl er än två rampavsatser. Tillräckligt utrymme ska fi nnas före och efter ramp för att person i rullstol säkert ska kunna manövrera. Belysning ska vara jämn, ha god ljusstyrka och inte blända. Myndighetskrav bevakas utformning enligt ALM 1. BBR 8:232 Trappor och ramper skall utformas så att personer kan förfl ytta sig säkert. Trappor skall i sidled avslutas mot begränsningsväggar eller förses med räcken. Trappor och ramper som är högre än 0,50 meter skall ha ledstänger eller motsvarande på båda sidor. Ledstänger eller motsvarande skall vara lätta att gripa om. Man bör dela av trappor som är bredare än 2,5 meter med räcken eller ledstänger i två eller fl era lopp. Ramper och trappor 9 Trappa ska kompletteras med en ramp eller en alternativ väg som personer med nedsatt rörelseförmåga kan använda. Trappor och ramper skall utformas så att även personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga kan förfl ytta sig säkert. Trappor och ramper skall på båda sidorna ha ledstänger som är möjliga att greppa om. Undvik fl er än två ramper efter varandra. En trappa bör ha fl er steg än två. En ramp bör: a. luta högst 1:20 mellan minst 2 meter långa vilplan b. ha en höjdskillnad på högst 0.5 m mellan vilplanen c. ha en fri bredd på 1.5 m d. vara fri från hinder samt e. ha ett minst 40mm högt avåkningsskydd om det fi nns höjdskillnader gentemot omgivningen En ledstång bör a. utformas ergonomiskt b. löpa oavbrutet c. gå förbi översta och nedersta stegframkanten res pektive rampens början och slut med minst 300 mm. d. ha kontrasterande ljushet gentemot omgivande ytor e. ha en höjd av 0.9 m samt f. i ramper även fi nnas på en höjd av 0.7 m. Det bör vara möjligt att hålla i ledstången även förbi infästningarna. Kontraster och markeringar. 11 Trappor ska förses med kontrastmarkeringar så att synsvaga och personer med andra orienteringssvårigheter kan uppfatta nivåskillnaden. En trappas nedersta plansteg och motsvarande del av framkanten på trappavsatsen vid översta sättsteget i varje trapplopp bör ha en ljushetskontrast på minst 0.4 enligt NCS. Markeringarna bör göras på ett konsekvent sätt inom området. Där det fi nns trappor bör alternativ och likvärdig väg som rörelsehindrade kan använda fi nnas. Trappor utomhus bör ha minst tre och högst åtta steg. Längre trappor avdelas med vilplan, gärna med sittmöjlighet. Trappor förses med ledstång på båda sidor och kontrastmarkeras. I bred trappa kan gärna fi nnas mellanledstång så att man kan stödja med båda händerna. Om trappa förskjuts ur gångvägens riktning minskar risken för synskadade. Illustration Leif Quist 6

PROGRAM BBR ALM 1 Bygg ikapp handikapp UTVÄNDIGA HISSAR UTVÄNDIGA HISSAR Att tänka på: Läge på hiss - ledstråk Mått på hissdörr/hisskorg Mellanrum vid på- och avstigning mellan hiss och schakt/ingen nivåskillnad Manövertablå hiss syntetisk talenhet Våningsmarkering Belysning Färgsättning - kontrast Om hiss utförs är det viktigt att kontrollera: Placering i direkt anslutning till gångstråk med markering av ytan framför hissdörr. Tydligt markerad hissfront. Anropspanel ska vara tydligt markerad och placerad så att den kan nås av person med nedsatt rörelseförmåga och kan hittas av personer med nedsatt orienteringsförmåga. Ytan framför hiss ska vara väl belyst med en belysning som ej bländar och är placerad så att person kan komma nära för att läsa anropsknappar utan att kasta slagskugga. Hisskorg med invändiga funktionsmått som medger användning av person i eldriven rullstol för utomhusanvändning. Hissdörrar ska kunna passeras av person i utomhusrullstol. Automatisk teleskopdörr är att föredra framför slagdörr med dörröppningsautomatik. Passagemått ska ej understiga 900 mm. Manöver- och signalorgan i hiss som kan användas av personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Förutom akustisk och optisk signal, bör hiss förses med syntetisk talenhet. Inredningsdetaljer utformas så att de är användbara för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga ex. speglar,invändig handledare, sittplats. Invändig handledare utgör stöd för personer med balanssvårigheter. Bygg ikapp handikapp bör gälla som riktlinjer vid utformning. BBR 3:124 Minst en hiss ska rymma person som sitter i rullstol och en medhjälpare. Hissar anordnas så att personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga kan uppmärksamma när hisskorgen avstannar för av- och påstigning. BBR 3:125 Dörrar och portar utformas så att de medger passage med rullstol och så att tillräckligt utrymme fi nns för att öppna och stänga dörren eller porten från rullstolen. Handtag, manöverdon och lås placeras och utformas så att de kan användas av personer med funktionshinder. Roterdörr skall kompletteras med slagdörr. Fritt passagemåttet i hissdörrar bör vara minst 0,80 meter. BBR 8:72 Persontillåtna hissar ska ha sådan larmanordning att en person som är instängd i hissen kan ge nödsignal till en plats varifrån hjälp kan erhållas eller tillkallas. Hissar 10 Om en nivåskillnad som motsvarar mer än ett våningsplan tillskapas/anläggs, skall nivåskillnaden överbryggas med hiss och trappa, om det inte är möjligt eller lämpligt att göra överbryggningen med ramp och trappa. Hiss eller annan lyftanordning skall rymma person med större utomhusrullstol och en medhjälpare samt i övrigt vara utformad så att personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga självständigt kan använda den. Vid viktiga målpunkter, som t.ex. terminaler, och vid hållplatser bör stora nivåskillnader motsvarande mer än ett våningsplan, t.ex. mellan gator eller mellan gata och en bro, överbryggas såväl med trappa som med hiss. Hissar som uppfyller kraven på invändiga korgmått fi nns i SS-EN 81 70(1), typ 3 (2.0x1.4m). Där fi nns även exempel på lämpliga manöveroch signalorgan. Sammanfattning krav på manöverpanel i hiss kontrasterande färg mot väggen utvinklad 45º från vägg stora knappar ej touchknappar eller tröga knappar (ca 2.5-5N) stora tydliga siffror siffror i upphöjd relief eller komplettering med punktskrift avstånd mellan knappar 10-15 mm entrévåningsknapp särskilt markerad Mellan hisskorg och schakt ska inte fi nnas nivåskillnader eller större springor som kan innebära att person i rullstol fastnar vid in-/utpassage. Kravspecifi kationer enligt Europastandard SS-EN 81-70(1) beaktas ( Säkerhetsregler för konstruktion och installation av hissar Särskilda applikationer för person och varupersonhissar Del 70: Tillträde till hissar för personer inklusive personer med funktionsnedsättningar). Illustration Leif Quist 7

PROGRAM BBR ALM 1 Bygg ikapp handikapp ENTRÉOMRÅDE UTANFÖR BYGGNAD ENTREOMRÅDE UTANFÖR BYGGNAD Att tänka på: Skärmtak Markvärme Material, färg och form markerad entré ledstråk Belysning Ljud Hinder cyklar pelare, stolpar skyltar bänkar, konstnärlig utsmyckning Ytbeläggning Nivåskillnader trappor, ramp marklutning trottoarkanter Drift- och underhållsaspekter i förvaltningsskedet Planteringar/vegetation Att kontrollera: Området ska vara tydligt i sin utformning, vara försett med ledstråk mellan angöringsplats/-er och entré, inte innehålla hinder som kan medföra olycksrisker för personer med nedsatt orienteringsförmåga, inte innehålla nivåskillnader som kan utgöra hinder för personer med nedsatt rörelseförmåga. Trappor, ramp se särskilt textavsnitt. Skärmtak ska fi nnas över yta närmast entré. Markvärme entréområde förses med markvärme så att is- och snöansamlingar undviks under den kalla årstiden. Omfattning mellan entré och angöringsplatser - se Bilaga 1. Material, färg och form Entréområde utformas med en tydliggörande färgsättning och belysning så att entrédörrar är lätta att hitta. Mellan angöring och entré ska ledstråk fi nnas som är lätta att följa och avviker i ljushet /mörkhet och i struktur mot omgivande material. Belysning ska utformas så att den ger information om BBR 3:122 Minst en entré till en byggnad ska placeras och utformas så att den kan användas av personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. En angörings- eller parkeringsplats för rörelsehindrades fordon skall kunna ordnas inom 25 meters gångavstånd från sådan entré. Minst en gångväg mellan byggnads entré och parkering, angöringsplats för bil, friytor och allmänna gångvägar skall kunna användas av person med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Gångvägen bör: vara horisontell eller luta högst 1:12 mellan minst 2 meter långa vilplan ha en höjdskillnad på högst 0,5 meter mellan vilplan vara minst 1,3 meter bred ha hårdgjord yta vara fri från hinder ha minst 40 mm höga kantstenar som vid övergångsstället eller motsvarande bör förses med en 90 cm bred avfasning med avvikande ytskikt. Gångytor 7 Gångytor utformas så att personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga kan ta sig fram och så att personer med rullstol kan förfl ytta sig utan hjälp. Gångytor ska vara jämna, fasta och halkfria. På öppna ytor ska särskilda ledstråk fi nnas. Gångytor bör utformas utan nivåskillnader. Asfalt, betongmarkplattor, släta stenhällar, stenmjöl som vattnas för att bli hårt är exempel på lämpliga material. I grusytor kan fasta gångytor iordningsställas genom ytbehandling. En gångyta bör a. vara så horisontell som möjligt en längslutning brantare än 1:50 kan vara svår att använda för personer med nedsatt rörelseförmåga. b. inte luta mer än 1:50 i sidled c. vara 2.0 m bred eller vara minst 1.8 m bred och ha vändzoner med jämna mellanrum. d. vid öppningar vara minst 0.9 m bred e. vara fri från hinder f. vara väl åtskild från cykelbana och körbana g. särskiljas från möbleringszon med exempelvis avvikande beläggning. När släta gångytor kombineras med ojämna bör den släta gångytan vara minst 0.9m bred och förses med mötesplatser och vändzoner. Utjämning mellan gångytor 8 Platser med passage mellan olika typer av gångytor och platser som ansluter till gångytor utformas, placeras och markeras så att de inte medför Sittbänkar med armstöd och ryggstöd bör fi nnas längs gångvägar, förslagsvis var 25:e meter i närheten av bostadsentré, i övrigt som regel var 100:e meter. Sammanfattande krav på gångvägar så liten lutning som möjligt tillräckligt breda ej kantsten o.d. i gångytan (men gärna längs den) markbeläggning som är jämn, fast och ej blir hal vid regn lätta och säkra att följa för synskadade fria från onödiga hinder, de hinder som fi nns markeras välbelysta valmöjligheter ej växter som kan ge allergiker problem 8

PROGRAM ALM 1 Bygg ikapp handikapp ENTRÉOMRÅDE UTANFÖR BYGGNAD riktningar i gångstråk samt om viktiga målpunkter. Armaturer ska placeras så att de ej utgör hinder eller olycksrisk för person med nedsatt orienteringsförmåga. De ska ge ett gott allmänljus och ej blända. Ljud undvik störande ljud inom entréområdet. Orienterande ljudinformation kan diskuteras. Hinder Räcken bör ej vara lägre än 90 cm för att ej utgöra snubbelrisk för personer med nedsatt syn och försedd med en för käppen kännbar horisontell markering på ca 20 cm ö.f.m. Cyklar - tydligt avgränsad uppställning som sidoplaceras från gångstråk Pelare, stolpar - ska ej stå i gångstråk samt vara kontrastmarkeras om de kan utgöra olycksrisk för gående Skyltar - tydligt utformade, naturlig placering, text med lämplig storlek. Bänkar, konstnärlig utsmyckning m.m. ska placeras så att de inte står i gångstråk Ytbeläggning - hård och jämn yta. Undvik brantare lutning än 1:50 ut från byggnad. Undvik nivåskillnader i gångytor. Om nivåskillnad ändå förekommer så ska denna fasas av med ramp med lutning helst 1:20, dock max 1:12. Kännbar kant för synskadade ska dock vara minst 4 cm. Trottoarkanter ska vara kännbara för personer med nedsatt orienteringsförmåga så att man inte av misstag går rakt ut i en köryta samt för att ge möjlighet att ta ut en riktning vid passage över köryta. På lämpliga ställen förses trottoarkanter med avfasade partier med bredd minst 90 cm för passage med rullstol eller rollator. Drifts- och skötselaspekter. Det är viktigt att redan i planeringsstadiet tänka igenom hur detta område t.ex. ska snöröjas så att avsedda gångytor och ledstråk kan fungera året om. Planteringar/vegetation bör skiljas med tydlig gräns från gångeller vistelseyta. Undvik växtlighet som kan orsaka allergiska besvär. Välj växter som är lättskötta. Intill gångytor bör ej väljas starkväxande arter - kräver tät beskärning för att inte växa ut i gångytan och utgöra en olycksrisk för person med nedsatt orienteringsförmåga. hinder för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. På dessa platser ska delar av ev. nivåskillnader utjämnas med ramp till 0-nivå - t.ex. övergångsställen, parkeringsplatser för rörelsehindrade och platser för på- och avstigning på allmänna platser. Utjämning till 0-nivå bör inte ha större lutning än 1:12. Bredden bör vara 90-100 cm. Vid t.ex. övergångsställen bör kantsten fi nnas kvar vid sidan av utjämningen så att synskadade kan ta ut riktningen över gatan. Kontraster och markeringar. 11 Viktiga målpunkter, gångytor, trappor och ramper ska vara lätta att upptäcka. Busshållplatser, hissdörrar, övergångsställen och andra viktiga målpunkter samt gångytor, trappor och ramper bör utformas så att de tydligt framträder mot omgivningen för att bl.a. synsvaga, blinda, personer med utvecklingsstörning eller personer med andra orienteringssvårigheter lättare ska kunna använda dem. Ledstråk bör kontrastera mot omgivningen både visuellt och taktilt. Kontrast mot omgivningen kan åstadkommas genom att material med avvikande struktur och ljushet fälls in i markbeläggningen. Gångytor med kontrastmarkering bör utformas så att de inte medför risk att snubbla. En ljushetskontrast på minst 0.4 enligt NCS (National Color System) mellan kontrastmarkeringen och den omgivande beläggningen kan avsevärt öka möjligheten för synsvaga och personer med andra orienteringssvårigheter att uppfatta markeringen. Sammanfattande krav på entré till byggnad. kort avstånd från angöringsplats och handikapparkeringsplats till entré tillräckliga mått på plan yta framför entrédörr Gräskanter, murar, staket, kanter och fasader är naturliga avgränsningar som kan underlätta orienteringen för synsvaga och personer med andra orienteringssvårigheter. Logiska färgsystem underlättar orienteringen för personer med utvecklingsstörning eller andra orienteringssvårigheter. Belysning 14 Belysning på gångytor och vid viktiga målpunkter skall vara så utformad och ha sådan ljusstyrka att personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga kan använda dessa. Belysningen bör vara jämn och anordnad så att även synsvaga, personer med andra orienteringssvårigheter och personer med nedsatt rörelseförmåga kan uppfatta hur underlaget ser ut, och så att hörselskadade eller döva kan uppfatta teckenspråk och läsa på läppar. Fast belysning bör inte vara bländande - viktigt att ljuskällan är avskärmad. Sittplatser 15 Sittplatser som kan användas av personer med nedsatt rörelseförmåga skall fi nnas i anslutning till gångytor och vid viktiga målpunkter. En sittplats bör ha ryggstöd och armstöd, ha sitthöjden 0.45-0.50 m och armstödshöjden 0.70 och ha armstöd med framkant som går att greppa om. Armstöden bör nå förbi sittytans framkant. Vid sidan om sittplatsen bör det fi nnas plats för en rullstol. Sittplatser bör placeras vid sidan av gångytan. 9

PROGRAM BBR HIN 1 Bygg ikapp handikapp ENTRÉ OCH VINDFÅNG ENTRÉ OCH VINDFÅNG Att tänka på: Mått Låssystem passagemått dörr nivåskillnad/tröskel fritt mått vid dörrparti vindfång, torkmatta, skrapgaller - olycksrisk säkerhetsmått till trappor m.m. porttelefon kodlås kortsystem säkerhetsfrågor dörröppningsautomatik och placering av manöverpaneler tröghet i dörr Belysning Skyltning Markering av stora glasytor Kontrastmarkering Ytskikt halkfritt Klimatskydd/skärmtak Att kontrollera: Portar ska vara möjliga att passera för person med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Fritt passagemått ska vara minst 900 mm. Tröskel ska undvikas om tröskel ändå utförs ska den totala nivåskillnaden vid passage mellan ute/inne ej överstiga 25 mm. Markytan direkt utanför entrépartier ska vara plan (lutning på max 1:50 för vattenavrinning). Inga ojämnheter eller lutningar på manöverytor. Eventuell lutning brantare än 1:50 bör ej börja närmare fasad än 2 m. Vindfång bör vara minst 2.4 m djupt för att ge plats för eldriven rullstol för utomhusanvändning. Passage genom vindfång bör helst kunna ske utan riktningsförändring. Funktionsyta och betjäningsyta vid sidan av dörr för att kunna manövrera dörrar från rullstol om dessa ej öppnas automatiskt i alla sammanhang samt för att kunna vända. Torkmatta ska vara stadig, hård och jämn så att rullstol eller rollator lätt rullar över och att käpp ej fastnar i mattan. Inga lösa skrapgaller olycksrisk BBR 3:123 Entréer och kommunikationsutrymmen skall kunna användas av personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga, och ha tillräckligt manöverutrymme för rullstol. Förfl yttningsvägar skall utformas så att personer i rullstol kan förfl ytta sig utan hjälp. Ramper bör luta högst 1:12 och ha en höjdskillnad på högst 0,5 meter mellan minst 2 meter långa vilplan Korridorer bör vara minst 1.3 m breda (i begränsade delar, t.ex. vid pelare kan bredden minskas till 0,80 meter). (Här är det på sin plats att hänvisa till kravet på bredd i utrymningsväg som enligt råd ej bör understiga 0,90 meter och 1,20 meter från brandceller avsedda för fl er än 150 personer.) BBR 3:125 Dörrar och portar ska kunna användas av personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. De ska utformas så att de medger passage med rullstol och så att tillräckligt utrymme fi nns för att öppna och stänga dörren eller porten från rullstolen. Handtag, manöverdon och lås placeras och utformas så att de kan användas av personer med funktionshinder. Roterdörr skall kompletteras med slagdörr. Fritt passagemåttet i entrédörrar, hissdörrar och korridordörrar eller öppningar i förfl yttningsvägar bör vara minst 0,80 meter. 6 Fysiska hinder i form av mindre nivåskillnader, tunga dörrar och felaktigt placerade eller felaktigt utformade manöverdon skall undanröjas. Trösklar bör tas bort, eller åtgärdas på annat sätt så att nivåskillnader utjämnas, för att t.ex. personer i rullstol eller med rollator skall kunna passera. Dörrmattor och skrapgaller, som är tunga att passera eller medför snubbelrisk, bör bytas eller åtgärdas på annat sätt. Dörrar med dörrstängare bör förses med automatisk dörröppnare. Vid utformning av dörrar med automatisk öppnare är det viktigt att de ingående funktionerna placeras på rätt plats Manöverdon till dörröppnare bör i höjd- och sidled placeras så at även en person i rullstol eller med rollator kan använda dem utan att träffas av dörrbladet. Manöverdon bör placeras så at de lätt kan nås från rullstol. En lämplig placering är med centrum 80 cm från marken och minst 70 cm, men gärna 100 cm, från hörn eller dörrblads framkant i ogynnsammaste läge. Manöverknappar kontrastmarkeras, områden där dörrar slås upp markeras alternativt förses med säkerhetssensorer Olämpligt utformade handtag och lås bör bytas mot sådana som kan hanteras även av personer med nedsatt styrka eller nedsatt grip- eller precisionsförmåga. Sammanfattande krav på entré och entréhall i byggnad. entrén markerad så att synskadad upptäcker den breda, lättöppnade dörrar helst automatisk skjutdörr, ingen eller låg tröskel stor glasdörr markerad eller med spröjs i ögonhöjd. rymligt vindfång bör utformas så att man kan passera det utan att byta riktning. tillräcklig yta att använda rullstol enkel. logisk planlösning, överblickbar entréhall, lätt att hitta reception, toalett m.m. tydlig skyltning markerade gångstråk, inga hinder, trappor och stora glasdörrar markerade färg, material och belysning som underlättar för synskadade ej snubbelrisk bra ljudklimat Ev. porttelefon etc lämpligt placerad. 10

PROGRAM BBR Bygg ikapp handikapp Lås-/passersystem Dörröppningsautomatik med lämplig utformade och placerade manöverpaneler/alternativt styrning via rörelsedetektor eller motsvarande. Dörröppningsautomatik/passersystem automatiska skjutdörrar är lättast att passera för person i rullstol. För person med nedsatt syn kan manuell slagdörr vara att föredra. Lämpligt att båda typer fi nns vid entrén i anslutning till gångstråk in mot reception. Roterdörr får ej utgöra enda passagemöjlighet in till byggnad. Belysning ska vara jämn och ej blända. BBR 8:311 Byggnader ska utformas så att risken för personskador till följd av sammanstötning med dörrar, trappor, pelare, stora glasytor, nedfallande föremål, utskjutande byggnadsdelar eller motsvarande hinder begränsas. Byggnaders rörliga delar skall placeras och utformas så att risken för personskador genom klämning, snubbling eller liknande begränsas. ENTRÉ OCH VINDFÅNG Inga skyltar och hinder med placering eller utformning som kan utgöra olycksrisk för person med nedsatt orienteringsförmåga. Viktigt med tydlig information som leder vidare och som är möjlig att ta del av för alla. Se för projektet särskilt framtaget skyltprogram. Markering av stora glasytor ska göras så att entrédörrar blir tydliga mot omgivande partier och så att man ej går in i glaspartier som ej är dörrar. Kontrastmarkering ska vara väl synlig och avvika i ljushet/mörkhet såväl från insida som utsida och under olika tider på dygnet. Inga ojämnheter eller lutningar på manöverytor. Golvbeläggning ska vara halkfri. Skärmtak bör fi nnas över entré. Det ger skydd mot regn och snö, bidrar till att markytan hålls ren från nederbörd och bidrar genom ett annat ljudklimat till att underlätta orienteringen för den som har nedsatt orienteringsförmåga och närmar sig entrén. Byggnadsdelar som kan utgöra fara eller hinder skall placeras och utformas så att ofrivillig sammanstötning undviks. Där så inte kan ske skall hindren markeras. Skyltar eller andra markeringar skall placeras och utformas så att de lätt kan uppmärksammas även av personer med nedsatt synförmåga. BBR 8:313 Glasytor som är oskyddade och belägna så att personer kan komma i kontakt med dem, skall utformas så att risken för personskador begränsas. Stora glasytor i dörrar samt glasytor som kan förväxlas med dörrar eller öppningar, skall vara tydligt markerade. Illustration Leif Quist 11

PROGRAM BBR HIN 1 Bygg ikapp handikapp PUBLIKA YTOR PÅ ENTRÉPLAN PUBLIKA YTOR PÅ ENTRÉPLAN Att tänka på: Hur leds man vidare? Assistans eller egen orientering/förfl yttning Receptionsdisk utformning (hitta till och från) Ledstråk Gångriktningar hur anges de golvbeläggning belysning färgsättning skyltning Hinder pelare m.m. Akustik taluppfattbarhet, efterklangstid Ljus dagsljus bländning belysning Inredning, möblering information teknisk utrustning sittgrupper, konstnärlig utsmyckning kapprum Att kontrollera: Entréhall. För projektet gäller en gemensam entréhall. Lösningar ska utformas med inriktning på egen orientering/förfl yttning - assistans utgör endast en ev. tillkommande service. Reception placeras och utformas så att man lätt hittar till denna från entré.i entréhall ska ej fi nnas fritt stående föremål som växter, broschyrställ, informationstavlor, konstnärlig utsmyckning, möbler i gångytor/ledstråk. Dessa skall ordnas på ett sådant sätt att man lätt hittar dem samt placeras på avgränsade ytor vid sidan av gångstråk. Ledstråk Stråk skapas mellan viktiga målpunkter över öppna ytor. Ledstråk får ej sluta i intet. Primärt ledstråk ska fi nnas mellan entré/reception. Ledstråk även till trappa, hissar, informationscentraler, toaletter, kapprum. Stråk markeras med kontrasterande färg och taktilt. Vägledande belysning är lämpligt för att förstärka gångriktningar i ledstråk och över öppna ytor. Skyltning på lämpliga platser bidrar till att underlätta orienteringen längs ledstråk. Särskilt skyltprogram kommer att tas fram i projektet där dessa frågor bevakas. Undvik blanka material och stora speglande ytor som kan ge besvärande refl exer och förvirra person med nedsatt orienteringsförmåga. BBR 3:123 Entréer och kommunikationsutrymmen skall kunna användas av personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga, och ha tillräckligt manöverutrymme för rullstol. Förfl yttningsvägar skall utformas så att personer i rullstol kan förfl ytta sig utan hjälp. BBR 8:311 Byggnader ska utformas så att risken för personskador till följd av sammanstötning med dörrar, trappor, pelare, stora glasytor, nedfallande föremål, utskjutande byggnadsdelar eller motsvarande hinder begränsas. Byggnaders rörliga delar skall vara placerade och utformade så att risken för personskador genom klämning, snubbling eller liknande begränsas. Byggnadsdelar som kan utgöra fara eller hinder skall placeras och utformas så att ofrivillig sammanstötning undviks. Där så inte kan ske skall hindren markeras. Skyltar eller andra markeringar skall vara så placerade och utformade att de lätt kan uppmärksammas även av personer med nedsatt synförmåga. I BBR 8:313 ange att glasytor som är oskyddade och så belägna att personer kan komma i kontakt med dem, skall utformas så att risken för personskador begränsas. Stora glasytor i dörrar samt glasytor som kan förväxlas med dörrar eller öppningar, skall vara tydligt markerade. 7 Hinder i form av bristande kontrastmarkering och bristande varningsmarkering skall undanröjas. Strategiska punkter, t.ex. ytterdörrar, manöverdon till automatiska dörröppnare, hissdörrar, toalettdörrar, receptionsdiskar, informationsställen, nödutgångar och trapphus bör kontrastmarkeras så att synsvaga och personer med utvecklingsstörning lättare kan orientera sig. Kontrastmarkeringar kan uppnås med avvikande material och ljushetskontrast. En ljushetskontrast på minst 0,40 enligt NCS (Natural Colour System) gör det möjligt för många synsvaga att uppfatta en markering. Logiska ledstråk som leder mellan utvalda och strategiska punkter bör anordnas till ledning för personer med nedsatt orienteringsförmåga. Kontrastlinjer i golv kan anordnas med avvikande material för blinda och med ljushetskontrast för synsvaga. För personer med utvecklingsstörning underlättas orienteringen av logiska färgsystem. Oskyddade glasytor bör varningsmarkeras, exempelvis genom avvikande ljushet mot bakgrunden. Markeringarna bör placeras i ögonhöjd. 9 Hinder i form av bristande eller bländande belysning skall undanröjas. Sammanfattande krav på entréhall i byggnad. enkel. logisk planlösning, överblickbar entréhall, lätt att hitta reception, toalett m.m. tydlig skyltning markerade gångstråk, inga hinder, trappor och stora glasdörrar markerade färg, material och belysning som underlättar för synskadade ej snubbelrisk bra ljudklimat kapphylla nåbar från rullstol 12

PROGRAM HIN 1 PUBLIKA YTOR PÅ ENTRÉPLAN Hinder Centrala förfl yttningsvägar ska vara utan hinder. Öppna trappor ska markeras ner till golv upp till ca 2.20 m höjd över golv. Inga föremål får placeras under denna höjd utan att förankras ner i golv på ett sådant sätt att de kan uppmärksammas av personer med nedsatt orienteringsförmåga. Fristående pelare markeras dels i ögonnhöjd, dels nere vid golv. Akustik. I den öppna entréhallen är det viktigt att skapa ett bra ljudklimat, dämpa den totala ljudnivån, hålla ner efterklangstiden samt skapa ett bra mikroklimat för samtal. Se för projektet upprättad ljudkravsprogram där dessa frågor bevakas och kravnivåer redovisas. Stora glasytor i fasad. Möjlighet bör fi nnas till dagsljusavskärmning för att undvika bländning av direkt infallande dagsljus. Belysning bör kunna anpassas till dagsljusets styrka samt medverka till att undvika bländning från de stora glasfasaderna Belysning kan användas för att skapa ledstråk i kommunikationszoner och markera viktiga målpunkter. Inredning, möblering Information - se nedan om skyltning/information samt för projektet särskilt framtaget skyltprogram. Teknisk utrustning. På entréplanet kommer fi nnas utrustning för multimedia enligt särskilt AV-program med TV- och plasmaskärmar för information om pågående aktiviteter, datautrustning för informationssökning, ljudanläggning för information och bakgrundsmusik m.m. Det är viktigt att dessa media utformas och placeras så att de inte ökar den redan stora komplexiteten i byggnaden, utan kan användas och förstås av alla besökare. Sittgrupper/Möblering Sittmöjligheter anordnas så att de sidoplaceras från gång-/ledstråk. Möbler väljs så att de är tydliga till form och färg och kan uppfattas även av person med nedsatt orienteringsförmåga. I anslutning till möbler bör även fi nnas plats för rullstol/-ar. Inredningsenheter såsom dataskärmar med möjlighet att arbeta/aktivt användande bör fungera även för person i rullstol minst en sådan plats ska vara höj- och sänkbar. Kapprum Kapphyllor ska medge att person i rullstol kan använda dessa (del av denna bör ha krokar eller likv på höjd 1.2 m över golv samt manöveryta framför kapphylla) Kapphyllor ska ej ha öppna gavlar som kan innebära risk för synskadad att gå in iden, utan ska vara väl avgränsade, helst byggas in i omgivande utrymme. Klädskåp placeras och utformas så att de kan nyttjas av personer med nedsatt rörelseeller orienteringsförmåga. Stora glasytor mot det fria bör kunna skärmas av för att motverka bländning - med t.ex. gardiner, markiser eller persienner. Viktigt att belysning ej bländar, att kontrasten i ljushet mellan angränsande utrymmen eller mellan ute och inne inte är för stor. Belysningen kan vara avgörande för om en synsvag person kan orientera sig eller inte. Den synsvage behöver rätt utformat ljus för att kunna se och läsa, den hörselskadade eller döve för att kunna läsa teckenspråk och att läsa på läppar. Belysningen där man förfl yttar sig bör vara jämn och anordnad så att synsvaga och rörelsehindrade personer kan uppfatta hur underlaget ser ut, och så att hörselskadade och döva kan uppfatta teckenspråk och läsa på läppar. 13

PROGRAM BBR HIN 1 Bygg ikapp handikapp RECEPTION/INFORMATION 14 RECEPTION / INFORMATION Att tänka på: Receptionsdisk utformning besökare / arbetsplats nedsänkt del för sittande/rullstol material höjd Akustik taluppfattbarhet, efterklangstid teleslinga Ljus dagsljus bländning belysning Kösystem placering utformning Skyltning Att kontrollera Receptionen är en arbetsplats och ska även fungera för person med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga som arbetar inom anläggningen. Kravet på tillgänglighet och användbarhet gäller såväl receptionsdisk som bakomliggande utrymmen med backoffi ce - funktioner. Receptionsdisk. Det är viktigt att besökare hittar till receptionsdisk från entrén och att den ger möjlighet till god kommunikation mellan personal och besökare. Det är viktigt med en god taluppfattbarhet vid disken både ur arbetsmiljösynpunkt för personal och för besökare. Disken utformas med del av disken nedsänkt för sittande och /eller rullstolsburen person besökare/receptionist. Höjd och djup på disk vid sittplats ska medge plats för rullstol. Man bör undvika speglande och hårda material på ovansida disk. Akustik. Receptionsdisk förses med teleslinga som utformas så att överhörning ej kan ske. Mikrofon fälls in i disken. Funktionen ska ligga så i byggnaden att det ej störs av intilliggande magnetfält (ex. annan kraftig teleslinga). BBR 3:123 Entréer och kommunikationsutrymmen skall kunna användas av personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga, och ha tillräckligt manöverutrymme för rullstol. Förfl yttningsvägar skall utformas så att personer i rullstol kan förfl ytta sig utan hjälp. Exempel på ledstråk. Kommunikationscentrum Halmstad. HIN 1 7 Hinder i form av bristande kontrastmarkering och bristande varningsmarkering skall undanröjas. Allmänt råd: Strategiska punkter, t.ex. ytterdörrar, manöverdon till automatiska dörröppnare, hissdörrar, toalettdörrar, receptionsdiskar, informationsställen, nödutgångar och trapphus bör kontrastmarkeras så att synsvaga och personer med utvecklingsstörning lättare kan orientera sig. Kontrastmarkeringar kan exempelvis uppnås med avvikande material och ljushetskontrast. En ljushetskontrast på minst 0,40 enligt NCS (Natural Colour System) gör det möjligt för många synsvaga att uppfatta en markering. 11 Hinder i form av brister i utformning och placering av fast inredning skall undanröjas. Fast inredning bör anpassas för att fungera för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Exempel på sådan anpassning kan vara att sänka för högt placerade telefoner och kölappsautomater så att personer i rullstol kan nå dem och att utrusta telefoner med förstärkare och komplettera system med talförbindelse och optisk anordning så att hörselskadade och döva kan ta del av informationen. Exempel på åtgärder för att personer med nedsatt syn ska kunna använda knappsatser där sifferkombinationer ska slås in kan vara att knappsatsen förses med ljushetskontrast, att 5:an förses med en taktilt märkbar punkt och att knappsatsen förses med punktskrift. Illustration Leif Quist

PROGRAM BBR HIN 1 Bygg ikapp handikapp Receptionsdisk med försänkt del för sittande besökare eller person i rullstol - Kommunikationscentrum Halmstad RECEPTION/INFORMATION Övriga ljudåtgärder kan t.ex. vara skärm som avgränsar området mellan receptionist och besökare från ljudet i den övriga hallen, komplettering av absorbenter i anslutning till disk i samråd med ljudkonsult. Se för projektet upprättat ljudkravsprogram samt AVprogram där dessa frågor bevakas och kravnivåer redovisas. Belysning av receptionsdisk ska vara god så att hörselskadad person kan se läpparna på den andra personen vid disken och placerad så att den inte bländar. I projektet diskuteras kösystem. Eventuellt kösystem ska utformas så att det kan användas även av personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Logisk och tydlig placering av kölappsautomat med höjd så att den kan nås av person i rullstol. Eventuella displayer placers så att man även kan komma nära. Komplettering med syntetiskt tal vid knapptryckning på kölappsautomat med information om nummer, reception samt ljudton från aktuell receptionist. Illustration Leif Quist 15

PROGRAM BBR HIN 1 Bygg ikapp handikapp HISSAR HISSAR Att tänka på; Läge på hiss Mått på hissdörr/hisskorg Mellanrum vid på- och avstigning mellan hiss och schakt/ingen nivåskillnad Manövertablå hiss syntetisk talenhet Våningsmarkering Markering av hissfront Belysning Färgsättning kontrast Skyltning Att kontrollera: Hissar som är en del i centrala kommunikationer i byggnaden placeras så att de är lätta att hitta till från reception, är tydligt markerade och utformas så att de är tillgängliga och användbara för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Ledstråk skapas mellan reception/entré och hissar. I befi ntliga byggnader fi nns idag vissa nivåskillnader. I möten mellan befi ntliga byggnadsvolymer och nya volymer uppstår på några ställen nivåskillnader. Dessa nivåskillnader överbryggas med trappor, ramper och hissar. I befi ntlig kontorsbyggnad kompletteras med enkel lyftplatta, för att göra högre belägna konferens utrymmen på plan ett möjliga att nå med rullstol. Sessionssal nås dels med hiss från entréplan, dels från café/ restaurangdelen på plan ett med enkel hiss placerad intill trappor mellan dessa ytor. Samtliga kontorsutrymmen nås via nya hissar som placeras i central kommunikationsyta i anslutning till atriet. Ny hiss tillkommer mellan entréplanet (i anslutning till foajén) upp till artistloger m.m. BBR 3:124 Minst en hiss ska rymma person som sitter i rullstol och en medhjälpare. Hissar anordnas så att personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga kan uppmärksamma när hisskorgen avstannar för av- och påstigning. BBR 3:125 Dörrar och portar utformas så att de medger passage med rullstol och så att tillräckligt utrymme fi nns för att öppna och stänga dörren eller porten från rullstolen. Handtag, manöverdon och lås placeras och utformas så att de kan användas av personer med funktionshinder. Fritt passagemåttet i hissdörrar bör vara minst 0,80 meter. BBR 8:72 Persontillåtna hissar ska ha sådan larmanordning att en person som är instängd i hissen kan ge nödsignal till en plats varifrån hjälp kan erhållas eller tillkallas. 6 Fysiska hinder i form av mindre nivåskillnader, tunga dörrar och felaktigt placerade eller felaktigt utformade manöverdon skall undanröjas. Olämpligt placerade manöverpaneler i och utanför hissar bör fl yttas och olämpligt utformade manöverpaneler bör bytas. Manöverpanelers läge har betydelse för om rullstolsburna kan nå dem. Utformningen är viktig för personer med nedsatt syn och för personer med utvecklingsstörning. Utgångsknappen bör ha mot omgivningen avvikande form och ljushet. För lämplig utformning och placering av manöverpaneler, se SS-EN 81-70. 7 Hinder i form av bristande kontrastmarkering och bristande varningsmarkering skall undanröjas. Strategiska punkter, t.ex. hissdörrar bör kontrastmarkeras så att synsvaga och personer med utvecklingsstörning lättare kan orientera sig - avvikande material och ljushetskontrast. En ljushetskontrast på minst 0,40 enligt NCS (Natural Colour System) gör det möjligt för många synsvaga att uppfatta en markering. Sammanfattning krav på manöverpanel mot väggen kontrasterande färg utvinklad 45 gr från vägg stora knappar ej touchknappar eller tröga kappar (ca 2.5-5N) stora tydliga siffror siffror i upphöjd relief eller komplettering med punktskrift avstånd mellan knappar 10-15 mm entrévåningsknapp särskilt markerad Hissar ska ha funktionsmått som medger användning av person i utomhusrullstol. Mått invändig hisskorg ska ej understiga 1100x1400 mm och nya hissar bör medge plats för eldriven rullstol för utomhusanvändning som fordrar något större yta. Hissdörrar ska medge passage av person i utomhusrullstol. Dörrar bör vara teleskopdörrar med ett fritt öppningsmått på min 900 mm. Illustration Leif Quist 16

PROGRAM Bygg ikapp handikapp Mellan hisskorg och schakt ska det inte fi nnas nivåskillnader eller större springor som kan innebära att person i rullstol fastnar vid in-/utpassage. Manöver- och signalorgan i hiss som kan användas av personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Förutom akustisk och optisk signal, bör hiss förses med syntetisk talenhet. Inredningsdetaljer utformas så att de är användbara för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga ex. speglar,invändig handledare, sittplats. Invändig handledare utgör stöd för personer med balanssvårigheter. Bygg ikapp handikapp bör gälla som riktlinjer vid utformning. Mellan hisskorg och schakt ska inte fi nnas nivåskillnader eller större springor som kan innebära att person i rullstol fastnar vid in-/utpassage. HISSAR Kravspecifi kationer enligt Europastandard SS-EN 81-70(1) beaktas ( Säkerhetsregler för konstruktion och installation av hissar Särskilda applikationer för person och varupersonhissar Del 70: Tillträde till hissar för personer inklusive personer med funktionsnedsättningar). Hissfronter ska vara markerade så att de är tydliga för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Detta kan ske genom punktbelysning, kontrasterande kulör eller mönster i kontrasterande kulör vid hissfronter och med skyltning. Exempel på tydligt utformad manöverpanel i hiss Kommunikationscentrum i Halmstad Illustration Leif Quist 17 Exempel på tydligt markerad hissfront bostadshus i Stockholm

PROGRAM BBR HIN 1 Bygg ikapp handikapp TRAPPOR OCH RAMPER TRAPPOR OCH RAMPER Placering/läge i byggnad Markering av trappans/rampens början/slut färgsättning kontrast uppdelning Typ av trappa öppen, rak, spiral Lutning hos ramp 1:20, 1:12 vilplan Säkerhet handledare/räcke avåkningsskydd Belysning Trappor. Trappor kommer att fi nnas för att överbrygga nivåskillnad mellan befi ntligt kontorshus och central kommunikationsyta i atrium på plan fyra och fem. Nivåskillnad är så stor att den inte kan överbryggas med ramp. Möjlighet fi nns att även använda intilliggande hiss för att ta sig mellan nivåskillnaderna om trappa ej kan användas. Trappor bör placeras nära entré/reception och vara lätta att hitta utan att ligga så i gångstråket att de utgör en olycksrisk för personer med nedsatt orienteringsförmåga. Trappor ska vara markerade på första och sista plansteget med avvikande färg. Detta underlättar för person med nedsatt syn att läsa trappans form och utsträckning. Trappan förses med handledare på båda sidor som löper obruten längs hela trappan inklusive vilplan. Detta underlättar för blinda personer att tolka trappans form och utsträckning samt utgör stöd för personer med nedsatt rörelseförmåga. Handledare ska vara lätt att gripa om, utformas så att den börjar och slutar en bit före och efter trapplopp samt i detalj formas så att det ej fi nns risk att man hakar fast i änden. Handledare bör kontrastera mot väggen bakom. BBR 8:232 Trappor och ramper skall utformas så att personer kan förfl ytta sig säkert. Trappor skall i sidled avslutas mot begränsningsväggar eller förses med räcken. Trappor och ramper som är högre än 0,50 meter skall ha ledstänger eller motsvarande på båda sidor. Ledstänger eller motsvarande skall vara lätta att gripa om. Man bör dela av trappor som är bredare än 2,5 meter med räcken eller ledstänger i två eller fl era lopp. BBR 8:311 Byggnader ska utformas så att risken för personskador till följd av sammanstötning med dörrar, trappor, pelare, stora glasytor, nedfallande föremål, utskjutande byggnadsdelar eller motsvarande hinder begränsas. Byggnadsdelar som kan utgöra fara eller hinder skall placeras och utformas så att ofrivillig sammanstötning undviks. Där så inte kan ske skall hindren markeras. 7 Hinder i form av bristande kontrastmarkering och bristande varningsmarkering skall undanröjas. Trappor bör förses med kontrastmarkering så att synsvaga kan uppfatta nivåskillnaderna, exempelvis genom att framkanten på nedersta plansteget och framkanten på trappavsatsen vid översta sättsteget i varje trapplopp ges en ljushetskontrast på minst 0,40 enligt NCS. Markeringarna bör göras på ett konsekvent sätt inom byggnaden. Utstickande byggnadsdelar, exempelvis trappor, bör markeras tydligt och byggas in eller åtgärdas på annat sätt, för att inte utgöra fara för blinda eller synsvaga. 10 Hinder i form av brist på och bristande utformning av balansstöd skall undanröjas. Ledstänger bör fi nnas på båda sidor om trappor och ramper. Ledstängerna bör löpa oavbrutet, gå förbi översta och nedersta stegframkanten respektive rampens början och slut med minst 30 cm, vara greppvänliga och ha kontrasterande ljushet gentemot omgivande ytor. Det bör vara möjligt att hålla i ledstången även förbi infästningarna. Sammanfattning av krav på trappor helst raka trappor, långa trappor delas upp i fl era trapplopp placering som inte innebär säkerhetsrisk lätta att gå i, samma trappstegsmått i hela trappan alltid sättsteg, ej trappnosar, minst tre trappsteg markering för synskadade bra belysning ledstång på båda sidor byggs in eller avskärmas Vid öppna trappor skall trappor byggas in eller avskärmas från golvet upp till en höjd av 2.2 m så att personer med nedsatt orienteringsförmåga ej riskerar att gå in i dem och skada sig. Illustration Leif Quist 18

PROGRAM Bygg ikapp handikapp Ramper. Ramp kommer att fi nnas för att överbrygga mindre nivåskillnad mellan befi ntligt kontorshus på plan tre och central kommunikationsyta i mötesdelen. Lutning kommer att vara 1:12 och möjlighet fi nns att även använda intilliggande hiss om lutning är för brant. TRAPPOR OCH RAMPER Lutning på ramper ska helst vara 1:20 dock max 1:12. Ramper delas upp vid nivåskillnad överstigande 50 cm och förses med mellanliggande vilplan med god plats för rullstol. Total höjd som överbryggas med ramp bör ej överstiga 1 m. Ramp bör ej bestå av fl er än två rampavsatser. Tillräckligt utrymme ska fi nnas före och efter ramp för att person i rullstol säkert ska kunna manövrera. Ramper markeras i början och slutet i kontrasterande färg för att ge information om utbredning till personer med nedsatt syn. Ramper förses med räcke på båda sidor som stöd för person med gångsvårigheter samt vid behov om rampen ej avgränsas av väggar - avåkningsskydd. Rampen bör ha en god belysning utan bländande armaturer. Handledare följer trappa Exempel på kontrastmarkering av första och sista steget Sammanfattande krav på ramp rak, ej luta i sidled helst max lutning 1:20 höjdskillnad som tas upp ev en ramp max 0.5 m tillräckligt stort vilplan framför dörr, vilplan mellan två ramper minst 2 m hård, jämn beläggning som inte innebär risk för halka markering före och efter rampen ledstång och avåkningsskydd väl belyst Bostadshus i Stockholm Kommunikationscentrum Halmstad Illustration Leif Quist 19