Programhandling Ljud och Vibrationer DANDERYDS SJUKHUS BY 52/22 BESLUTSUNDERLAG 2014-02-14
Uppdrag: 249993 DS By 52/22 Titel på rapport: Programhandling Ljud och Vibrationer Status: Granskningshandling Datum: 2014-02-14 Medverkande Beställare: Kontaktperson: Locum AB Johan Öberg, Ebab AB Konsult: Uppdragsansvarig: Handläggare: Kvalitetsgranskare: Tyréns AB Åsa Nyström Åsa Nyström Brita Lanfelt Revideringar Revideringsdatum: Version: Initialer: Författare: Åsa Nyström Datum: 2014-02-13 Handlingen granskad av: Brita Lanfelt Datum: 2014-01-17 Tyréns AB Tel: 010 452 20 00 www.tyrens.se Säte: Stockholm Org.Nr: 556194-7986 O:\STH\249993\AK\text\Beslutsunderlag 2014-02-14\DS52o22-AK-249993-R01 Programhandling Akustik.docx 2014-02-14
Bakgrund Tyréns Akustik har i uppdrag att formulera ljud- och vibrationskrav vid ny- och ombyggnad av Danderyds Sjukhus, byggnad 52 och 22. Detta dokument utgör en sammanställning av de ljud- och vibrationskrav som gäller för aktuella utrymmen i projektet. Angivna ljudkrav följer svensk standard SS 25268:2007, ljudklass B, vilket ingår som krav för att slutlig byggnad skall ha möjlighet att klassas i Miljöklass Guld enligt Miljöbyggnad. Ljudkrav enligt klass C anges parallellt, som underlag i det fall ljudparametrarna ska ges klassning Silver. Där standarden ej täcker in aktuellt utrymme sker en tolkning baserad på ljudkrav för andra typer av lokaler i standarden motsvarande ljudklass B (C), samt vår erfarenhet från andra projekt. I korridorer och passager för personal finns en mängd nischer med olika funktion (främst arbetsstationer av olika slag). Ljudkrav för dessa måste behandlas separat i den kommande projekteringen. Utöver krav enligt SS 25268:2007 finns ljudkrav angivna i Locums riktlinje R20 och i Locums typrumsbeskrivningar. Locums krav är under revidering, varför de tills vidare inte behandlas denna rapport. De utrymmen som ingår är de utrymmen som finns inritade på planskisser daterade 2013-11-06. Om fler rumstyper tillkommer får ljudkrav för dessa formuleras i ett senare skede. I vissa utrymmen kommer buller- och vibrationsalstrande verksamhet att förekomma. I andra förekommer verksamhet som är särskilt känslig för buller- och vibrationsstörningar. För dessa ska ljudkrav arbetas fram i projekteringen utgående från aktuell buller-/vibrationsalstring och placering i förhållande till andra utrymmen. Ljudkraven för installationer avser byggnadens fasta installationer. Den medicintekniska utrustningen bör upphandlas med ljudkrav.
Innehållsförteckning 1 Bedömningsgrund... 5 1.1 Miljöklassning... 5 2 Ljudkrav... 6 2.1 Lägsta luftljudsisolering... 6 2.2 Högsta stegljudsnivåer... 7 2.3 Efterklangstid... 7 2.4 Ljudtrycksnivå från installationer... 8 2.4.1 Lågfrekvent buller... 8 2.4.2 Stomljud... 8 2.5 Ljudtrycksnivå från trafik... 9 2.6 Externbuller... 10 2.7 Buller och vibrationer i samband med byggnation... 10 2.8 Vibrationer... 11 2.8.1 Kravnivåer... 11 2.9 Förslag till verifiering av vibrationskrav... 12 2.9.1 Stegvibrationer... 12 2.9.2 Övriga vibrationer... 12 3 Viktiga punkter i kommande projektering... 13 3.1 Lägsta luftljudsisolering... 13 3.2 Högsta stegljudsnivåer... 13 3.3 Ljudtrycksnivå från installationer... 14 3.4 Ljudtrycksnivå från trafik... 14 3.5 Efterklangstid... 15 3.6 Externbuller... 15 3.7 Byggbuller och vibrationer... 15 3.8 Vibrationer... 15
1 Bedömningsgrund För projektet gäller krav enligt: BBR / SS 25268:2007 Locums riktlinje R20 VVS och Kyla Locums krav för olika typrum Miljöklassning enligt Miljöbyggnad I denna rapport redovisas tills vidare inte Locums krav och riktlinjer, då dessa är under revidering. 1.1 Miljöklassning Byggnaderna ska projekteras för miljöklassning enligt Miljöbyggnad, med möjlighet att nå klassningsnivå Guld. Bedömning av indikatorn Ljudmiljö sker enligt den svenska ljudstandarden SS 25268:2007 för lokalbyggnader. Eventuellt kan klassningsnivå för Ljudmiljö komma att projekteras efter nivå Silver. Ljudkraven under rubrik 2 nedan listas därför både för ljudklass B och C tills vidare. Indikator 5 BRONS SILVER GULD Ljudmiljö Ljudklass C på de fyra bedömda ljudparametrarna eller SS 25268. Minst två av de bedömda ljudparametrarna i SS 25268 ska uppfylla ljudklass B eller högre. Övriga bedömda till minst ljudklass C. Minst ljudklass B på alla de bedömda ljudparametrarna i SS 25268. Enkätresultat visar att minst 80 % av svarande brukare anser ljudmiljön vara mycket bra, bra eller acceptabel.
2 Ljudkrav I tabellerna nedan listas ljudkrav för olika rumstyper. Värden anges för ljudklass B och inom parentes för ljudklass C. För att kravställningen ska bli tydlig redovisas de typrum som listas i SS 25268 och de typrum som klassats av Tyréns separat i tabellerna. Typrummens kategoritillhörighet kan komma att ändras. Typrum kan komma att läggas till eller tas bort. Vissa rum med bullrande utrustning eller installationer behöver i den kommande projekteringen få krav som skiljer sig från i tabellerna listade krav. Detta gäller t.ex. teknikutrymmen, laboratorier, vårdutrymmen med bullrande utrustning m.fl. 2.1 Lägsta luftljudsisolering Tabell 1. Lägsta vägda reduktionstal i byggnad, R w [db] Tabellref. Kategori Typrum enligt SS 25268:2007 Typrum enligt planskisser daterade 2013-11-06 R w db mot annat rum, ljudklass B (C) R w db mot korridor ljudklass B (C) 3a 3b 3c 3d 3e 3f 3g Till utrymmen med särskilt höga krav på luftljudsisolering eller med höga krav på sekretess Till utrymme för patienters sömn och vila Till utrymme där höga ljudtrycksnivåer förekommer Till utrymme för normalt vårdarbete eller annat utrymme med krav på måttlig sekretess eller avskildhet Till utrymme för normalt kontorsarbete Till utrymme för samvaro och väntan Till hygienutrymme och eller utrymme för personalens vila Jourrum 52 (48) 44 (40) Vårdrum, Patientrum OP-Sal inkl. stödjande ytor, Sköljrum, Smärtsam undersökning Behandling, Enhetschef, Konferens/ utbildning, Mottagningsrum, Samtalsrum, Undersökning, Expedition, Kontor Dagrum, Personalrum, Väntru Duschrum, Vilrum, WC Angio, Ct Intervention, Interventionslab, Op pacemaker Akut, Amb Tr, Avskedsrum, Behandling gips, Desinfektion, Expedition i personalrum, Förberedelserum, Förrum, Förrum avsked, Genomlysning, Grupprum, Hälsorum, Mt verkstad, Pna, Pna Lab, Projektrum, Rondrum, Träningsrum, Ul, Visning Arbetsstationer, Backoffice, Dok, Granskning, Media, Sek.ledare, Student, Tidbokning, Uppdukning 48 (44) 35 (30) 52 (48) 35 (30) 44 1) (44) 1) 35 2) (35) 2) 35 (35) 30 (30) Anhörig, Avdelningskök, Paus natt 44 (-) - (-) Omklädning 44 3) (44) 3) 30 (30) 1) Mellan utrymmen med dörr i skiljekonstruktionen godtas 5 db lägre värde. 2) För skiljekonstruktion med större glasparti som ger god uppsikt om vad som sker utanför godtas 5 db lägre värde. 3) Mellan hygienutrymmen gäller krav R w = 35 db.
2.2 Högsta stegljudsnivåer Tabell 2. Högsta vägda standardiserad stegljudsnivå i byggnad, L nt,w [db] Tabellref. 4a 4b 4c Kategori Till utrymme för patienternas sömn och vila, samt till utrymme för gemensamma samlingar Till utrymme för aktivt vårdarbete eller särskilda krav på störfrihet Till övriga utrymmen där människor vistas mer än tillfälligt Typrum enligt SS 25268:2007 Vårdrum, Patientrum, Jourrum Behandling, Konferensrum, OP-Sal inkl. stödjande ytor, Undersökning, Utbildning, Vilrum Dagrum, Enhetschef, Expedition, Kontor, Personalrum, Väntrum Typrum enligt planskisser daterade 2013-11-06 Angio, Avskedsrum, Behandling gips, Ct Intervention, Genomlysning, Grupprum, Hälsorum, Interventionslab, Op Pacemaker, Projektrum, Rondrum, Samtalsrum, Ul, Visning Arbetsstationer, Anhörig, Backoffice, Desinfektion, Dok, Förrum, Förberedelserum, Granskning, Media, Mt Verkstad, Paus natt, Pna, Pna Lab, Sek.ledare, Student, Tidbokning, Träningsrum, Uppdukning L nt, w db från rum med låg stegljudsbelastning, ljudklass B (C) L nt, w db från rum med hög stegljudsbelastning, ljudklass B (C) 64 (68) 60 (64) - (-) 60 (64) - (-) 64 (68) 2.3 Efterklangstid Tabell 3. Längsta tillåtna efterklangstid, T 20 [s] Tabellref. Kategori Typrum enligt SS 25268:2007 Typrum enligt planskisser daterade 2013-11-06 T 20 s ljudklass B (C) 5a Utrymme med särskilda krav på dämpad ljudmiljö Diskrum, Intensivvård, Uppvakningsrum, Akut, Amb Tr, Arbetsytor i öppen planlösning, Desinfektion Pentry i korridor, Reception 0,5 (0,5) 5c Övriga utrymmen där människor vistas mer än tillfälligt Avdelningskorridor Behandling, Dagrum, Expedition, Jourrum, Konferensrum, Kontor, Laboratorier, OPsal inkl. stödjande ytor, Personalrum, Reception, Väntrum, Undersökning, Utbildning, Vårdrum Angio, Anhörig, Avdelningskök, Avskedsrum, Arbetsstationer, Backoffice, Behandling gips, Ct intervention, Dok, Enhetschef, Expedition i personalrum, Förberedelserum, Förrum, Förrum avsked, Genomlysning, Granskning, Grupprum, Hälsorum, Interventionslab, Media, Mt verkstad, Op Pacemaker, Paus natt Pna, Pna Lab, Projektrum, Rondrum, Samtalsrum, Sängvänt, Tidbokning, Träningsrum, Ul, Uppdukning, Visning 0,6 (0,6) 5d Utrymmen där människor vistas tillfälligt Entréer, Förbindelsestråk inkl. Hisshall, 0,8 (0,8) dock i trapphus: 1,2 (1,5)
2.4 Ljudtrycksnivå från installationer Tabell 4. Högsta A- och C-vägda ljudnivå från installationer [db] Tabellref. Kategori Typrum enligt SS 25268:2007 Typrum enligt planskisser daterade 2013-11-06 L pa db ljudklass B (C) L pc db ljudklass B (C) 6a Utrymme för patienters sömn och vila, eller utrymme med krav på tystnad Vårdrum, Patientrum, Uppvakning, Jourrum, 30 (30) 50 (50) 6b Utrymme för aktivt vårdarbete, enskilt arbete, samtal eller personalens vila Avdelningskorridor, Behandling, Expedition, Konferens, Kontor, Laboratorier, OPsal 1) inkl. stödjande ytor, Utbildning, Undersökning, Vilrum Akut, Amb Tr, Arbetsstationer, Avskedsrum, Backoffice, Behandling gips, Ct Intervention, Desinfektion, Dok, Enhetschef, Expedition i personalrum, Förberedelserum, Förrum, Förrum avsked, Genomlysning, Granskning, Grupprum, Hälsorum, Interventionslab, Media, Mt verkstad, Op Pacemaker, Pna, Pna Lab, Projektrum, Rondrum, Samtalsrum, Sek.ledare, Student, Tidbokning, Träningsrum, Ul, Uppdukning, Visning, Angio 35 (35) 55 (55) 6d Övriga utrymmen där människor vistas mer än tillfälligt Dagrum, Väntrum, Personalrum Anhörig, Avdelningskök, Paus natt 35 (35) - (-) Övr. Övriga utrymmen där människor vistas tillfälligt 2) Gångstråk mellan avdelningar, Entréhall, Kopiering, Kapprum, WC 45 (45) - (-) 1) Krav på högsta ljudnivåer i operationssalar behöver studeras med hänsyn till vad som är praktiskt möjligt att uppnå i rum med krav på stor omsättning av luft. 2) Denna kategori har lagts till utifrån krav för andra lokaltyper än vårdlokaler 2.4.1 Lågfrekvent buller I utrymme för sömn och vila uttrycks krav på högsta tillåtna ljudnivå i tersband enligt Folkhälsomyndighetens allmänna råd om buller inomhus, FoHMFS 2014:13 Tabell 5. Högsta lågfrekventa bullernivåer [db] Tersband [Hz] 31,5 40 50 63 80 100 125 160 200 Ljudtrycksnivå, Leq [db] 56 49 43 42 40 38 36 34 32 2.4.2 Stomljud Stomburet ljud skall uppfylla krav på A-vägd ljudtrycksnivå från installationer reducerat med 10 db för att säkerställa att den sammanlagda ljudnivån inte överstiger installationsbullerkravet.
2.5 Ljudtrycksnivå från trafik Tabell 6. Dimensionerande ljudnivå från trafik och andra yttre källor [db] Tabellref. Kategori Typrum enligt SS 25268:2007 Typrum enligt planskisser daterade 2013-11-06 L pa db ljudklass B (C) L pc db ljudklass B (C) 7a Utrymme för patienters sömn och vila, eller utrymme med krav på tystnad Vårdrum, Uppvakning, Jourrum, 30 (30) 45 (45) 7b Utrymme för aktivt vårdarbete, enskilt arbete, samtal eller personalens vila Expedition, Kontor, Undersökning, Behandling, OPsal inkl. stödjande ytor, Konferens, Utbildning, Avdelningskorridor Angio, Ct Intervention, Interventionslab, Op Pacemaker, Akut, Amb Tr, Avskedsrum, Behandling gips, Enhetschef, Expedition I personalrum, Förberedelserum, Förrum, Förrum avsked, Genomlysning, Grupprum, Hälsorum, Mt verkstad, Projektrum, Rondrum, Samtalsrum, Träningsrum, Ul, Visning, Arbetsstationer, Backoffice, Desinfektion, Dok, Granskning, Media, Pna, Pna Lab, Sek.ledare, Student, Tidbokning, Uppdukning 35 (35) 50 (50) 7c Övriga utrymmen där människor vistas mer än tillfälligt Dagrum, Väntrum, Personalrum Anhörig, Avdelningskök, Paus natt 35 (40) - (-) 7d Utrymme där människor vistas tillfälligt Entréhall, Gångstråk mellan avdelningar, Kapprum, Kopiering, Trapphus WC, 45 (-) - (-)
2.6 Externbuller Naturvårdsverket beslutade den 20 juni 2013 att upphäva RR 78:5 Allmänna Råd: Riktlinjer för externt industribuller. Man hänvisar nu endast till en vägledning som endast publiceras på SNV:s hemsida. Där redovisas riktvärden enligt nedanstående tabell. Värdena avser frifältsvärden eller till frifältsvärden korrigerade värden, angivna som ekvivalent ljudnivå utomhus. Om ljudet innehåller ofta återkommande impulser eller hörbara tonkomponenter eller bådadera ska man använda ett värde som är 5 dba-enheter lägre än vad som anges i tabellen. 2.7 Buller och vibrationer i samband med byggnation Ingår inte i vårt uppdrag.
2.8 Vibrationer Baserat på de referenser som sammanfattats i vår PM DS52o22-AK-249993_PM01 Underlag Vibrationskrav och baserat på tidigare erfarenheter av liknande projekt har nedanstående förslag till vibrationskrav tagits fram. 2.8.1 Kravnivåer Kraven anges som en faktor (responsfaktor) som skall multipliceras med en baskurva (se figur under tabellen). Kraven är hämtade ur i den informativa delen av SS-ISO 10137:2008. Det strängaste kravet (för MR, CT m.m.) saknas dock i denna standard, eftersom dessa måste inhämtas från leverantörerna av den utrustning som skall installeras. Ett för strängt vibrationskrav medför en onödig fördyring av stommen. Ett för lågt ställt krav innebär en alltför stark begränsning vid val av utrustning. Om leverantörskrav saknas bedömer vi det lämpligt att tills vidare använda krav VC-C (Genereic Vibration Criterion), som tillämpas t.ex. för optiska mikroskop med förstoring upp till 1000x, elektronmikroskop met detaljeringsgrad ned til 1 m. Vissa leverantörer av utrustning för MR och CT ställer strängare krav än som så medan andra ställer mindre stränga krav. Tabell 7. Förslag till vibrationskrav för olika utrymmen Utrymme Operationssal och lokaler där verksamheten kräver mycket låga vibrationsnivåer Responsfaktor 1 Vårdsalar och andra utrymen med måttliga krav på låga vibrationsnivåer 1,4 Kontor, väntrum och liknande 4 Utrymmen utan vibrationskrav så som gångstråk, toaletter m.m. - Specialutrymen med mycket höga krav på låga vibrationsnivåer (MR, CT m.m.) I första hand bör leverantörskrav användas i andra hand väljs 1/8 (VC-C)
Byggnadens planlösning bör utformas så att relevanta ytor uppfyller ovanstående krav beroende på verksamheten. Det strängaste kravet, för specialutrymmen (MR, CT m.m.), är menat att tillämpas endast på de ytor som man avser att placera vibrationskänslig utrustning på. 2.9 Förslag till verifiering av vibrationskrav Verifiering av vibrationsnivåerna i färdig byggnad görs genom mätning. Vid kontrollen föreslås att olika metoder används beroende på vad som är störkälla. För samtliga utvärderingsmetoder redovisas resulterande vibrationshastigheter i tersband och jämförs med de vibrationskrav som tillämpas i projektet. 2.9.1 Stegvibrationer I de mest vibrationskänsliga utrymmena så som operationssalar är stegvibrationer ofta dimensionerande. För att kontrollera vibrationerna föreslås att en metod som finns beskriven i CCIP-016, A Design Guide for Footfall Induced Vibration of Structures, 2006-12-06, M Willford P Young används. Metoden går ut på att först mäta bjälklagets resonansfrekvens och därefter mäta vibrationsnivåer från en gående person på bjälklaget. Den gående personens gångtempo matchas till bjälklagets resonansfrekvens så att vibrationerna inte underskattas. 2.9.2 Övriga vibrationer För övriga stationära vibrationer (fläktar, pumpar m.m.) mäts vibrationshastighet enligt följande. När störkällan är relativt konstant (fläktar, pumpar eller motorvägar med hög trafik) är det i allmänhet lämpligt att mäta vibrationsnivåer som ett energimedelvärde. Om den byggnadsyta som ska utvärderas är stor summeras data statistiskt från olika mätpositioner. Resulterande vibrationshastighet beräknas för detta fall som medelvärdet plus en standardavvikelse. När störkällan inte är konstant i tiden, som t.ex. vid passage av tung trafik, mäts vibrationsnivåerna som maximal rms (ibland kallad peak hold ).
3 Viktiga punkter i kommande projektering Ljudkraven bör struktureras så att det finns en tydlig linje att följa. Samordning kommer att krävas mellan krav enligt SS 25268:2007, Miljöbyggnad och Locums krav (R20 och typrum). 3.1 Lägsta luftljudsisolering Planlösning, konstruktioner och val av dörrtyper måste studeras med hänsyn till krav på lägsta luftljudsisolering enligt SS 25268:2007. Vissa rum har relativt höga krav på ljudisolering enligt ljudklassningsstandaren/ Miljöbyggnad, men är i aktuella planskisser försedda med skjutdörrar och i vissa fall placerade öppet i korridorer / passager (övervakning, manöverrum, arbetsstationer, expeditioner, granskning m.fl.). Ljudklassade skjutdörrar finns på marknaden, men kan inte användas i rum med krav på hygien och strålningsskydd. Kostnaden för en ljudklassad skjutdörr är i storleksordningen 3x priset av en skjutdörr utan ljudkrav. Användning av skjutdörrar kommer för många typer av rum i konflikt med krav enligt miljöbyggnad. Dubbeldörrar uppfyller ytterst sällan mer än klass R w= 30 db. Många rum kan komma att kräva dörrar med lägst klass R w= 35 db (vissa mer). Det rör sig t.ex. om undersöknings- och behandlingsrum i ljudklass B och C, vårdrum, operationssalar, vissa undersökningsrum m.fl. i ljudklass B. Vissa rum med bullrande utrustning eller installationer behöver i den kommande projekteringen få krav som skiljer sig från i tabellerna listade krav. Detta gäller t.ex. teknikutrymmen, laboratorier, vårdutrymmen med bullrande utrustning m.fl. Väggar kring MR-rum kommer att få mycket höga krav på ljudisolering. Dessa blir mycket platskrävande, t.ex. en lättvägg med tredubbla skivlager på dubbel regelstomme som placeras på avstånd från den bur som MR-leverantören installerar. Vägg mot fasad måste också tilläggsisoleras för att inte ljud ska överföras via flanktransmisson i fasaden. Åtgärder mot flanktransmission/överhörning via ventilationskanaler måste vidtagas (gäller främst större rektangulära kanaler). Flanktransmission via fasad: i rum med höga krav på ljudisolering kan åtgärder mot flanktransmission via fasad bli aktuellt. Ljudisolering kring teknikutrymmen, fläktrum, diskrum/autoklav, vissa operationssalar och undersökningsrum m.m. måste studeras i detalj i ett senare skede. 3.2 Högsta stegljudsnivåer Valet av golvbeläggning är komplicerat eftersom ljudkrav krockar med andra funktionskrav och kravet på att golvbeläggningen ska vara PVC-fri. De plastmattor, i dagens utbud, som uppfyller övriga aktuella krav klarar oss veterligt inte ljudklass B. Beroende på planlösning kan det till och med bli svårt att formellt uppfylla ljudklass C. Kraven kan dock, i de flesta situationer, uppfyllas med 3 mm gummimatta. Gummimattor har betydligt bättre ljudegenskaper än plastmattor.
3.3 Ljudtrycksnivå från installationer Installationsbullerkravet avser summan av bidraget från alla installationer - dock ej utrustning som är direkt kopplad till och styrs av verksamheten. Ljud från rörpost, tvättstört, sopsug etc. bör innehålla krav satta för installationsbuller. Medicinsk utrustning bör upphandlas med ljudkrav. Vad som är möjligt att uppnå i operationssalar med krav på mycket hög luftomsättning är ännu inte fastställt. Lämplig definition på krav har därför inte kunnat tas fram. Det framstår dock som tydligt att krav enligt SS 25268 (35 dba) knappast kan uppnås med de tekniska lösningar som finns att tillgå idag. Infästning av installationer i hela anläggningen skall ske vibrationsdämpat från stommen. I transportkulvert orsakas buller och vibrationer av tvättstört, sopsug etc. som delvis går genom kulverten. Infästning av samtliga installationer skall ske vibrationsdämpat mot stommen då viss utrustning i sjukhus- och laboratoriebyggnaderna är mycket vibrationskänslig. Rörpostdragning stäms av med akustiker. Buller och stomljud från eventuell AVG studeras i ett senare skede. 3.4 Ljudtrycksnivå från trafik Utomhusnivåerna domineras av vägtrafikbuller. Vid den östra fasaden är det den ekvivalenta ljudnivån som är dimensionerande och för fasader/våningsplan närmast lokalgatorna är det den maximala ljudnivån. Kravet på ljudisolering för de fasader som är mindre utsatta för vägtrafikbuller bestäms av buller från helikopter med inflygning från söder eller väster. Om man utgår från de mest ljudkänsliga rummen (främst vårdrum och jourrum) med förutsättningen att högst halva fasadytan är glasad och att den täta delen av fasaden har minst 10 db bättre ljudisolering än glaspartierna, så kommer man fram till följande krav, grovt indelat: Byggnad 52 Fasad mot sydost, plan 2-3 R w+ C tr minst 41dB Ljusgård R w+ C tr minst 33 db Övriga fasader* R w+ C tr minst 38 db Byggnad 22 Fasad mot nordost, plan 2-4 R w+ C tr minst 41dB Övriga fasader* R w+ C tr minst 38 db *: Några delar av fasader mot utrymme mellan byggnader 52 och 22 samt mot sydväst och nordväst (endast byggnad 22) skulle kunna ha ett något lägre krav. För andra rum än den mest ljudkänsliga kategorin kan 5 db lägre värden användas. Ljudnivåer inomhus måste beräknas i detalj, utgående från tersbandsdata för fasaden och dess ingående komponenter. Valda fönster måste kontrolleras och godkännas av akustiker.
3.5 Efterklangstid Rum med krav på efterklangstid förses med ljudabsorberande undertak. Typ av undertak och nödvändig täckningsgrad studeras i ett senare skede. Följande rum måste studeras speciellt med avseende på dämpning och/eller rumsakustik (geometri, diffusion, typer och placering av absorbenter i tak och på väggar): Autoklav Vissa teknikrum Blåsrum i packrum Packrum Diskrum Rondrum Entréhall Vissa undersökningsrum Fläkt Serverrum Konferens Tvättrum Kopiering (genomgång till reception) Arbetsytor i öppen planlösning Operationssalar 3.6 Externbuller Studeras i ett senare skede. 3.7 Byggbuller och vibrationer Ingår inte i vårt uppdrag. 3.8 Vibrationer Åtgärder mot vibrationer i stommen hanteras av K. Åtgärder mot vibrationer från byggnadsinstallationer studeras i ett senare skede.