Bussar och brandsäkerhet Svenska Bussbranschens Riksförbund 17 oktober 2012
1. Syfte med denna studie 1 Det finns behov av en aktuell kartläggning och analys av brandsäkerheten inom busstrafiken. Media uppmärksammar ofta bussbränder. Under första halvåret 2012 har ett antal artiklar förekommit om bussbränder och då har redovisats att antalet bussbränder är stort, cirka 150 i snitt per år. Ibland har också redovisats att bussbränderna har fördubblats i Sverige sedan slutet av 1990-talet. Uppgifterna har sagts bygga på hur många insatser räddningstjänsten gjort. Bussbranschen vill självklart att det inte ska vara några bussbränder överhuvudtaget. Brandsäkerheten har också förbättrats inom branschen under lång tid. Att resa med buss är ett mycket säkert sätt att färdas. Allt som påverkar bilden av säkerhet och trygghet på ett negativt sätt, såsom bussbränder, kan innebära att folk väljer andra sätt att färdas än med buss. När Polisen utför flygande inspektioner av bussar och även vid den årliga kontrollbesiktningen av bussar är en relativt vanlig anmärkning oljeläckage, eller att motorn är oljebemängd. Grunden för anmärkningarna är Transportstyrelsens föreskrifter som Polisen, Bilprovningen eller annat besiktningsorgan har att tillämpa. Mot bakgrund av att det alltid är en viss oljefukt på en bussmotor har dessa anmärkningar blivit ett problem då det försämrar möjligheten att upprätthålla busstrafiken i samhället. Transportstyrelsen har sagt att de ska se över skrivningarna i föreskrifterna mot bakgrund av att de nu läses och tillämpas på ett sätt som inte varit myndighetens avsikt. Ingen vill dock att brandsäkerheten ska försämras, tvärtom måste den ständigt förbättras. Detta är också ett skäl till att föreliggande studie görs. 2. Hur vanligt är det med bussbränder och vad beror de på? Försäkringsbranschen har uppgifter om alla anmälda skador där ersättning begärts för att bussen skadats i samband med brand. Alla bussar är dock inte brandförsäkrade. De fyra största busstrafikföretagen har valt att inte brandförsäkra alla sina bussar, ett mindre antal av de största företagens bussar är dock brandförsäkrade. Det innebär att uppgifterna från försäkringsbranschen inte omfattar alla bussbränder. Två källor till statistik om bussbränder är försäkringsbranschen och Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB). MSB sammanställer statistik över insatser som den kommunala räddningstjänsten gjort. 1 Representanter för försäkringsbranschen har tagit del av denna PM och meddelat att försäkringsbolagen ställer sig bakom det. Representanter för Myndigheten för Säkerhetsskydd och Beredskap (MSB) har också tagit del av PM:et. De har lämnat synpunkter som har beaktats. De har också meddelat att PM:et är bra. Även SP (Sveriges Tekniska Forskningsinstitut) har tagit del av PM:et och meddelat att det är bra. SIDAN 2
Tabell 1: Till försäkringsbolagen anmälda bussbränder. Källa: Försäkringsbranschen (alla bolag) genom Trygg-Hansa. Totalt antal anmälda bränder varav totalbränder (hela bussen utbränd) Brandsorsaker/situation 2009 2010 2011 36 19 23 8 2 4 Motorrum 6 7 3 Elfel 12 9 7 Uppställd buss (ofta garagebrand) Annan brandorsak (hjul, värmare m m, eller oklart) 5 1 8 13 2 5 Av tabell 1 kan konstateras att såväl totala antalet bränder som antalet totalbränder, när hela bussen blir utbränd, har minskat sedan 2009, även om det är något fler 2011 jämfört med 2010. Elfel är vanligaste brandorsaken bland de skador som anmälts till försäkringsbolagen under de senaste tre åren. Att notera är att även om en brand klassats som motorbrand kan orsaken vara ett elfel i motorutrymmet. Av de bussar som brunnit när de varit uppställda har orsaken ofta varit att de stått i garage och garaget har brunnit. Av de totalt 14 bussar som brunnit under treårsperioden när de varit uppställda har 10 brunnit då de stått i garage och 7 av dessa började brinna för att det brann i garaget. Försäkringsbranschens uppfattning, utgående från skadeanmälningarna, är att antalet bussbränder successivt minskat, och i synnerhet de svåraste bränderna, totalbränderna. Det är under de senaste 10-15 åren denna positiva utveckling kunnat konstateras. Från MSB har uppgifter erhållits över de utryckningar som skett under respektive år för perioden 2005-2011 i samband med bussbränder och de ligger i genomsnitt på 144 per år (i media har redovisats att det varit i snitt cirka 150 per år). För åren före 2005 har myndigheten inte motsvarande uppgifter. Detaljerade uppgifter har även erhållits från MSB om respektive utryckning under åren 2005-2011, i form av fritexter vad utryckningen handlade om. Dessa texter har skrivits av räddningsledarna vid respektive utryckning. Texterna möjliggör en närmare analys av siffrorna och vad som brann och brandorsaken med mera. Det kan då konstateras att en del av de insatser som skett och i statistiken klassats som bussbränder inte var det. En del insatser handlade också om minibussar eller husbussar/- bilar i privat ägo. Dessa är primärt inte av intresse då de inte utnyttjas i yrkestrafik. SIDAN 3
Tabell 2: Utryckningar av räddningstjänsten vid larm om bussbränder uppdelade på verkligt brandobjekt efter analys av fritexter skrivna av räddningsledare. Källa: MSB. Totalt antal enligt MSB statistik Avgår, ej bussbränder Avgår privata minibussar, husbussar Summa bussbränder, bussar i yrkestrafik 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 131 162 137 139 153 141 147 12 10 2 10 12 7 33 14 13 19 15 22 23 15 105 139 116 114 119 111 99 Av tabell 2 kan konstateras att genomsnittliga antalet bussbränder per år under perioden 2005-2011 då bussar som utnyttjas i yrkestrafik brunnit (och då räddningstjänsten ryckt ut) är 115. Det innebär alltså att det verkliga antalet bränder med bussar i yrkestrafik är nära 1/3 färre än vad som först kan uppfattas av siffrorna. När det gäller bussbränder före år 2005, till exempel under slutet 1990-talet, finns en stor osäkerhet om det faktiska antalet under respektive år. Det beror bland annat på att MSB inte har uppgifter för dessa år. I en rapport från SP publicerad 2006 2 redovisas att det var 68 stycken rapporterade bussbränder under år 1996, 65 stycken år 1997, 64 stycken år 1998 och 83 stycken år 1999. Det framgår inte av rapporten varifrån rapporterna om bränder kom, men antagligen är det från de kommunala räddningstjänsterna. Det redovisas också i rapporten en uppskattning av det totala antalet bussbränder för respektive år, före 2004 mot bakgrund av att ett stort antal bränder inte rapporterats. Enligt SP:s rapport är det verkliga antalet bränder väsentligt högre än det antal som rapporterats. Den bedömning som görs i rapporten är att mörkertalet, det vill säga icke rapporterade bränder, borde utgöra drygt hälften av antalet rapporterade bränder. Med denna bedömning som utgångspunkt redovisas i rapporten att det faktiska antalet bussbränder skulle vara 114 stycken 1996, 109 stycken 1997, 107 stycken 1998, och 139 stycken 1999. Mot bakgrund av att det är en väsentligt sämre kvalité på uppgifterna om bussbränder före år 2005 jämfört med från 2005 till idag bör slutsatser om utvecklingen av antalet bussbränder göras med försiktighet. Det verkar dock som att antalet bussbränder har ökat under senare år, jämfört med under slutet av 1990-talet. Brandkällan eller brandorsaken då räddningstjänsten ryckt ut under åren 2005, 2008 respektive 2011 vid de bussbränder (då bussar som utnyttjas i yrkestrafik brunnit) framgår av tabell 3. 2 Fire Safety in Buses-WP1 report: Bus and coach fires in Sweden and Norway, SP Report 2006:26 SIDAN 4
Tabell 3: Brandkälla eller brandorsak enligt de fritexter som räddningsledare vid respektive utryckning antecknat. Källa MSB (antecknade fritexter ). Brandkälla/brandorsak 2005 2008 2011 Motorrum 39 43 41 Elfel 13 7 7 Hjul (broms/lager) 15 20 20 Värmare 4 5 8 Anlagd brand 2 2 2 Svetsarbete 0 2 2 Okänt/annat 32 35 19 Summa bussbränder, bussar i yrkestrafik 105 114 99 Det kan konstateras att brand i motorrum är dominerande vid bränder där räddningstjänsten ryckt ut, medan brand till följd av elfel är vanligast bland skadeanmälningarna till försäkringsbolagen. I sammanhanget måste dock uppmärksammas att en brand i motorrummet mycket väl också kan bero på ett elfel. Brandorsak hjul (broms/lager) är även mer förekommande i statistiken från räddningstjänstens utryckningar. Det beror antagligen på att konsekvenserna av en del bränder (eller brandtillbud) i motorrum samt till följd av att bromsar legat på inte blivit så stora att det har funnits anledning att anmäla skadorna till försäkringsbolag. Att värmare har orsakat ett relativt stort antal bränder bör också noteras. Av de fritexter som räddningsledare antecknat i samband med bussbränder kan noteras att det inte är ovanligt att branden är släckt redan när räddningstjänsten anländer. Ibland har branden också släckts av sig själv eller röken försvunnit (ibland har det varit rökutveckling av någon anledning men det har inte uppstått någon brand). Tabell 4: Situation då räddningstjänst anländer till bussbranden, uppgifterna avser år 2011. Källa: MSB (antecknade fritexter ). Situation vid räddningstjänst ankomst till Antal 2011 bussbranden Föraren har släckt själv, ev. i kombination med bussens 26 automatiska släcksystem Ingen brand (slocknat själv, eller inte varit någon från 17 början) Rökutveckling p.g.a. vattenläckage 4 Summa bussbränder med buss i yrkestrafik 99 Av tabell 4 framgår att det var relativt vanligt under år 2011 (25 procent av fallen) att bussföraren själv släckte branden, ibland i kombination med bussens automatiska släcksystem, och det var släckt när räddningstjänsten anländer. I 17 procent av fallen/utryckningarna hade branden slocknat av annan anledning, eller att det inte varit någon brand, utan endast rökutveckling. I enstaka fall har det varit SIDAN 5
rökutveckling till följd av vattenläckage, t ex kylarvatten eller spolarvätska som läckt. Det innebär att räddningstjänsten vid cirka hälften av utryckningarna under 2011 vid larm om bussbrand inte behövde släcka någon brand. I anteckningarna från en del utryckningar har räddningsledaren skrivit att bussföraren agerat på ett föredömligt sätt. Generellt framgår av anteckningarna att bussförarna agerat på ett för situationen lämpligt sätt vid bussbränderna. Förarna har sett till att utrymma bussen, sett till att passagerarna finns på säkert avstånd från bussen, larmat, utnyttjat bussens släckutrustning, kontaktat sin trafikledning med mera. 3. Vilka åtgärder har vidtagits för att öka brandsäkerheten? Sedan den 1 december 2001 är det en obligatorisk brandskyddskontroll i samband med den årliga kontrollbesiktningen av bussar. Från denna tidpunkt ingår det också som en del av de flygande inspektioner som Polisen gör av bussar. Bussbranschens Riksförbund (BR) tillsammans med försäkringsbranschen agerade för att denna kontroll skulle införas. Försäkringsbranschen har infört krav på automatiska släcksystem, att ett sprinklersystem finns monterat i motorutrymmet, för att få brandförsäkra bussen. Det kravet började gälla från och med 1 januari 2004 för bussar som nyregistrerades och hade en totalvikt över 10 ton. I princip alla nyare bussar har idag automatiska släcksystem som innefattar sprinkleranläggning i motorutrymmet. Det gäller således även de bussar som de största busstrafikföretagen har och som inte är brandförsäkrade. Det finns knappt 14 000 tunga bussar (>3,5 ton totalvikt) i trafik. Det kan beräknas att ungefär 70 procent av dessa (knappt 10 000) har automatiska släcksystem. Enligt försäkringsbranschen är det inget annat land som har krav på automatiska släcksystem i bussar som vi har. Sammantaget ligger Sverige mycket långt fram i en internationell jämförelse när det gäller brandsäkerhet i busstrafiken, enligt försäkringsbranschen. Ovan nämnda åtgärder vidtogs bland annat för att problemet med bussbränder ökade i slutet av 1990- talet. I bussar som nyregistrerades från år 1998 har motorn byggts in och isolerats mer av bullerskäl, än vad som tidigare var fallet. Det är kraven på miljöprestanda enligt Euro-klassningen av motorerna som är grunden. Därmed blev det mycket varmare i motorrummet än tidigare. Samtidigt blev det högre insprutningstryck på drivmedlet. Det här medförde att brandrisken ökade. Medarbetarna vid bussföretagen (och verkstäderna) är som regel väl utbildade att göra säkerhetskontroller och vara uppmärksamma på tillbud samt att hantera krissituationer om de skulle uppstå. Det finns även manualer och åtgärds-/checklistor som förarna och övrig berörd personal kan använda sig av. BR tillhandahåller en Checklista för brandskydd i bussar som utarbetats med stöd av International Road Transport Union (IRU). 4. Utveckling av bussresandet och vilka svåra bränder har inträffat? Antalet utbudskilometer inom busstrafiken ökade med 24 procent mellan 1998-2011. Antalet resta personkilometer med buss, det vill säga persontransportarbetet, har ökat med 70 procent under perioden 1998-2011. En buss körde under 2011 i genomsnitt 5620 mil, vilket är sex procent längre än år 2000. Det innebär således att bussarna utnyttjas mer, de rullar längre och det är fler som reser med buss nu än för cirka 10 år sedan. SIDAN 6
De stora, svåra bussbränderna har minskat i antal sedan 1990-talet enligt försäkringsbranschens uppgifter. Efter att försäkringsbranschen införde krav på sprinklersystem i motorrummet från 1 januari 2004 för att få brandförsäkra bussen, har det inte varit några skadeanmälningar alls rörande totalbränder där branden startat i motorrummet, för bussar som har sprinklersystem monterat. Lyckligtvis är det mycket sällan som någon passagerare skadats svårt eller omkommit till följd av brand i buss i Sverige. Senast någon omkom till följd av brand i buss är år 1976. 5. Slutsatser och förslag till åtgärder Det är fortfarande alltför många bussbränder även om brandsäkerheten har ökat. Försäkringsbranschen anser att antalet bussbränder, både totalbränder och sammanlagda antalet bränder har minskat under de senaste 10-15 åren. Den uppfattningen grundar Försäkringsbranschen på sina egna uppgifter om skadeanmälningar. Försäkringsbranschen har dock ingen heltäckande statistik eftersom alla bussar inte är brandförsäkrade. En del bränder anmäls inte heller till försäkringsbolagen, även om bussen i fråga är brandförsäkrad, för att bränderna är små och inte medför några större skador. MSBs uppgifter om räddningstjänstens utryckningar efter larm om bussbrand bör ge en tämligen heltäckande bild. Enligt dessa uppgifter har det varit i medeltal 144 utryckningar per år under perioden 2005-2011. Media har utgående från dessa uppgifter ofta redovisat Räddningstjänsten larmas till i genomsnitt cirka 150 bussbränder per år. En närmare granskning av statistiken visar att en del av bränderna i verkligheten inte var bussbränder. I statistiken ingår även privata minibussar och husbussar som brunnit. Efter att exkluderat dessa visar det sig att antalet bussbränder där en buss i yrkestrafik brinner är i genomsnitt 115 per år för perioden 2005-2011. Vid analys av händelseförloppet vid bussbränder under det senaste året, 2011 visar det sig att branden i ungefär hälften av fallen är släckt när räddningstjänsten kommer fram till bussen. Ofta är det föraren som släckt branden, eventuellt i kombination med bussens automatiska släcksystem. Med utgångspunkt från uppgifterna om antalet bussbränder som redovisas i kapitel 2, verkar det som att antalet bussbränder har ökat under senare år jämfört med under slutet av 1990-talet, även om uppgifterna om antalet bussbränder före år 2005 är osäkra. Det kan verka konstigt att försäkringsbranschen anser att det varit en positiv utveckling och att antalet bussbränder minskat under de senaste 10-15 åren medan statistiken i kapitel 2 säger det motsatta. Förklaringen till detta bör främst vara att försäkringsbranschens uppgifter endast omfattar bränder som orsakar skador som anses motiverade att anmäla för att få ersättning. Små bränder, eller situationer då det endast varit rökutveckling, kommer inte med i försäkringsbranschens statistik. En trolig förklaring är således att antalet småbränder ökat sedan slutet av 1990-talet. Förhållandet att alla bussar inte är brandförsäkrade är sannolikt också en del av förklaringen, särskilt om antalet brandförsäkrade bussar successivt minskat. Andra förhållanden som möjligen också kan bidra till att förklara utvecklingen av antalet bussbränder är att allmänheten i större omfattning larmar räddningstjänsten, jämfört med i slutet på 1990-talet, när rök eller brandlukt observeras från en buss. Återigen bör dock påpekas att de tidiga antalsuppgifterna, före 2005, är behäftade med stora osäkerheter, vilket gör att det är svårt att göra korrekta jämförelser. SIDAN 7
Av de bränder som anmäls till försäkringsbolagen är det vanligast att det är ett elfel som orsakat branden. Enligt statistiken över räddningstjänstens insatser är den dominerande orsaken att branden uppstått i motorrummet. Orsaken kan dock även då vara ett elfel. Brand i hjul till följd av fel på bromsar eller lager är också relativt vanligt förekommande i räddningstjänstens statistik. En hel del av de bränder som finns i statistiken från räddningstjänstens insatser är av mindre karaktär och återfinns inte i försäkringsbranschens statistik, för de anmäls inte till bolagen. Varje bussbrand är en för mycket. Minst hälften av alla bussbränder uppstår i motorrummet eller beror på elfel. Därför är det angeläget att busstrafikföretagen ser till att hålla motorerna och motorrummen rena och är uppmärksamma på eventuella läckage av olja eller drivmedel. Likaså är det angeläget att vara uppmärksam på elsystemets funktion och tillstånd. Utgående främst från uppgifterna om räddningstjänstens bedömningar om brandorsaker finns det anledning för busstrafikföretagen att ytterligare öka uppmärksamheten på bromsarnas och hjullagrens skick och underhåll. Likaså på värmarnas funktion. Utgående från vad räddningsledare antecknat i sina rapporter ( fritexter ) från bussbränderna kan bedömas att bussförarna som regel har agerat på ett lämpligt sätt. Förarna verkar således vara relativt välutbildade och ha gott omdöme. Det är angeläget att upprätthålla denna goda nivå och helst också förstärka den ytterligare. Därför är det viktigt att återkommande utbilda och informera bussförarna om brandsäkerhet. Det är viktigt att förarna vet hur de ska agera förebyggande mot bussbränder och vad de ska göra i en krissituation. Det är avgörande att de känner sig trygga i att agera och använda brandsläckare med mera. Verkstads- och servicepersonalen har också en viktig roll i att hitta fel och ombesörja service och underhåll så att risk för brand inte uppstår. Det är angeläget att de ständigt påminns om det. BR bör föra en fortsatt dialog med försäkringsbranschen, bussleverantörer, påbyggare, bussföretag, myndigheter (MSB), forskningsinstitutioner med flera för att gemensamt komma fram till vad bör göras ytterligare för att reducera antalet bränder i buss. Målet bör vara att Sverige är världsledande när det gäller brandsäkerhet i buss. SIDAN 8
Svenska Bussbranschens Riksförbund, BR, är branschorganisationen för bussföretag och bussresearrangörer. Vi har närmare 400 medlemsföretag som bedriver alla former av busstrafik; lokal och regional linjetrafik i och omkring våra tätorter, landsbygdstrafik, skolskjutsar, sjukresor, expressbusstrafik, flygbusstrafik samt turistoch beställningstrafik både inom och utom Sveriges gränser. Med mer än 20 000 anställda och 11 000 bussar har våra medlemsföretag en nyckelroll i Sveriges transportsystem. Varje dag, året runt, ser de till att vi kan ta oss till och från jobb, skolor, sjukhus och serviceinrättningar av alla de slag samt till och från fritidsaktiviteter och besök hos släkt och vänner. BR företräder medlemsföretagens intressen gentemot regering, riksdag, myndigheter, andra organisationer och företag. BR arbetar för att främja det kollektiva resandet med buss, för rättvisa och sunda konkurrensförhållanden, god affärsetik och förbättrade villkor för bussföretagen. BR ger medlemsföretagen råd och service inom olika områden. Dessutom har BR ungefär ett 90-tal associerade medlemmar. Bland de associerade medlemsföretagen återfinns tillverkare och leverantörer av fordon och utrustning samt andra företag med anknytning till branschen. Svenska Bussbranschens Riksförbund - bussföretag och bussresearrangörer i samverkan Box 17548, 118 91 STOCKHOLM Besöksadress: Swedenborgsgatan 2 Telefon: 08-442 72 70 www.bussbranschen.se E-post: info@bussbranschen.se Medlem i UITP och IRU SIDAN 9