GRAFISK PROFIL Riktlinjer
Inledning INNEHÅLL Inledning Varför en grafisk profil?................................. 3 Fem huvudkomponenter............................. 3 Logotyp............................................................ 4 Logotypens färger........................................ 4 Storlek........................................................... 5 Frizon............................................................ 5 Svartvit logotyp............................................ 5 Placering....................................................... 6 Logotypens placering i profilbården....... 6 7 Placering på skyltar................................ 8 11 Placering på profilprodukter...................... 12 Placering på fordon.................................... 13 Placering på exempelvis profilkläder.......... 14 Så ska vi inte hantera vår logotyp.............. 14 Förvaltningslogotyper................................ 15 Engelsk variant........................................... 15 Färger Grundfärg................................................... 16 Varför gulockra?.......................................... 16 Komplementfärger..................................... 17 Färger för särskild marknadsföring............ 18 Mönster....................................................... 19 Dekorelement Profilbård..................................................... 20 Profillock...................................................... 20 Förhållande profilbård och locket........... 21 Typografi Extern produktion...................................... 22 Intern produktion....................................... 23 Bildspråk................................................. 24 25 Varför en grafisk profil? En kommuns omfattande och mångsidiga verksamhet riktar sig mot en stor grupp människor i alla åldrar och livssituationer. I den kommunala verksamheten är vi ett stort antal anställda med varierande uppgifter som är verksamma över hela kommunen. Vi är många olika människor som alla företräder en och samma aktör, Sigtuna kommun. Vi behöver därför tydliga signaler som pekar på att det är kommunen som agerar. En gemensam identitet som visar att olika förvaltningar och enheter verkar i samklang och att vi tillsammans utgör en viktig garant för den trygghet, seriositet och professionalism som kommunen står för. En grafisk profil som används av kommunens alla verksamheter ger oss en enhetlig visuell identitet. Tillsammans med det vi säger och gör skapar den grafiska profilen en stark bild av Sigtuna kommun. En gemensam profil signalerar professionalism, målmedvetenhet och handlingskraft. Den bidrar också till ökad känsla av tillhörighet hos kommunens medarbetare samt stärker den interna identiteten. I sportvärlden har klubbar och lag dräkter och överdragskläder i egen design och egna färger. I servicevärlden har personalen i olika företag ofta enhetlig arbetsklädsel eller uniform. Allt för tydlighets skull, så att de ska vara lätta att urskilja och kännas igen. Av samma skäl vill Sigtuna kommun ha ett distinkt, enhetligt och konsekvent grafiskt uttryck för all sin kommunikation: annonser, trycksaker, skyltar med mera. Det underlättar för kommuninvånarna och andra målgrupper att känna igen det som kommer från kommunen. Fem huvudkomponenter I riktlinjerna för Sigtuna kommuns grafiska profil fastställs fem huvudkomponenter som tillsammans bildar en stadig grund för kommunens visuella identitet. En grund som alla medarbetare konsekvent ska utgå ifrån. Huvudkomponenterna är: Logotyp Färger Dekorelement Typografi Bildspråk Profilens riktlinjer fastställs av kommunstyrelsen och gäller för alla verksamheter i kommunen. Riktlinjerna ska kompletteras med en grafisk manual som innehåller regler för och anvisningar om hur de olika komponenterna ska användas. Den ska dessutom innehålla rekommendationer och exempel på tillämpningar, allt för att ge flexibilitet och variationsmöjligheter utan avkall på tydlighet och igenkänning. 3
Logotyp Sigtuna kommuns logotyp består av kommunvapnet, en sköld med en krona av guld mellan tre sexuddiga stjärnor av silver, och texten Sigtuna kommun i en helhet. Texten Sigtuna kommun skrivs i kursiv stil. Kommunlogotypen finns i två varianter: en liggande med texten vänsterställd till höger om kommunvapnet och en stående med texten centrerad ovanför. Logotypen fungerar som identifikation, avsändare och garant. Kommunens logotyp ska användas av alla verksamheter och finnas med i allt informationsmaterial. Storlek När det gäller logotypens storlek så är förnuftet bra att ta till. Görs den för liten så syns den inte och görs den för stor så blir den oproportionerlig och klumpig. Logotypen med 6 mm höjd på vapenskölden är minsta tillåtna storlek. MINSTA STORLEK 6 mm hög Liggande logotyp Stående logotyp Frizon Det är viktigt att logotypen syns tydligt. Den får inte placeras så att den störs av närliggande text eller bild. Bilden nedan visar den frizon som logotypen måste ha, det vill säga det minsta avståndet som ska hållas från text, bild eller ytterkant. Logotypens färger Krona Sköld PMS 129 C: 5 % M: 20 % Y: 95 % K: 0 % PMS Reflexblå C: 15 % M: 100 % Y: 100 % K: 0 % Stjärnor Kommunnamn PMS Vit C: 0 % M: 0 % Y: 0 % K: 0 % PMS Svart C: 0 % M: 0 % Y: 0 % K: 100 % Svartvit logotyp För tydlighetens och identifikationens skull ska vi helst använda logotypen i färg. Ibland måste man dock skriva ut i svartvitt eller placera logotypen mot en mörk bakgrund. Vid dessa tillfällen ska vi använda den svartvita logotypen, antingen i positiv eller negativ variant, enligt nedan. Svartvit logotyp, positiv Svartvit logotyp, negativ 4 5
Placering Logotypen ska ha en så konsekvent och tydlig placering som möjligt för att underlätta igenkänningen hos målgrupperna. I annonser, på affischer och på framsidan av trycksaker ligger alltid logotypen i en så kallad profilbård i kommunens färg, gulockra. På trycksakers baksida läggs alltid logotypen till vänster nedtill, utan profilbård. Mer om profilbårder på sid 20 21. Apropå placering så har vi placerat kommunlogotypen i ett titthål i bården. Anledningen är tydlighet i dubbel bemärkelse. Dels ger titthålet fokus åt vår logotyp, dels gör bården som lyfter fram kommunens färg, det lättare att känna igen Sigtuna kommun även när logotypen är svår att urskilja. Logotypens placering i profilbården EJ TILLÅTEN PLACERING Utfallande bild med logotyp i vit cirkel. När en bild läggs utfallande nedåt används bården utan bilder. I exemplet ovan kan det vara lämpligt att använda profilbården med logotyp till höger eftersom locket passar bättre till vänster i bilden. Konsekvens underlättar igenkänningen. Använd därför i största möjliga utsträckning profilbården med kommunlogotypen till vänster. Varianten med logotypen till höger används endast undantagsvis. Framsida med profilbård Baksida alltid utan profilbård VÄLKOMMEN TILL SIGTUNA MUSEUM Matrimonii corrumperet vix saetosus quadrupei, verecunde syrtes suffragarit parsimonia. ARLANDA- GYMNASIETS PROGRAM 2010 VÄLKOMMEN! Mer info finns på www.sigtuna.se/arlandagymnasiet Endast två andra logotyper än kommunlogotypen får användas i material från kommunen. Det är Sigtuna museums och Arlandagymnasiets logotyper. Dessa har sedan tidigare registrerade och inarbetade logotyper. Dessa ska få leva vidare och användas, dock alltid i kombination med kommunens logotyp. Dessa logotyper är för övrigt de enda som får förekomma i profilbården och då endast i svartvitt. Avsändarsymboler som används av andra verksamheter, till exempel kulturskolan, fritidscentra etcetera, behandlas inte som logotyper. I den grafiska manualen finns det anvisningar för hur den typen av symboler ska användas och placeras. 6 7
Skyltar exteriört Tydliga och bra skyltar är viktigt i en kommun. Men det är skillnad på skylt och skylt, dels beträffande innehåll, dels beträffande läge och placering. Därför måste man i varje enskilt fall titta på förutsättningar som arkitektur, omgivning, kulturhistoriska värden, belysning etc. När det gäller fasadskyltning av kommunala verksamheter ska kommunens logotyp i vit cirkel ( titthålet ) alltid användas, följd av skylttexten. Härigenom undviker vi att verksamheten uppfattas som en logotyp. Ett enda undantag från denna regel görs: skylten på kommunhuset. Se exempel nedan. Vad beträffar färgen på skyltarnas text förordar vi för enhetlighetens skull antingen vitt eller mörkt grått. Inte svart? Nej, kontrasterna blir för hårda med 100 procent svart, varför vi istället rekommenderar 80 procent svart. Typsnitt på skyltarna är Frutiger 65 Bold och versaler. Observera att i fasadskyltar får det inte förekomma andra logotyper eller symboler än kommunens logotyp. Det är genom texten man talar om vilken verksamhet det handlar om. Det är alltså inte tillåtet att kombinera kommunens logotyp med annan logotyp eller symbol i fasadskyltar. Detta gäller kommunens alla verksamheter utan undantag. Fasadskylt på kommunhuset där enbart skölden finns inne i titthålet Fasadskylt på kommunhuset Sigtuna kommun Sigtuna kommun Fasadskylt på Forum-huset, bibliotek och skola FORUM SKYLTTEXT Frutiger 65 Bold HÖJD PÅ SKYLTTEXT Halva höjden från logocirkeln. Fasadskylt på Forum-huset, biblioteket och S:ta Gertruds skola BIBLIOTEK S:TA GERTRUDS SKOLA Förskola KUNSKAPSSMEDJAN Arlandagymnasiet Texten anpassas efter fasaden, vitt eller 80% svart. 8 9
Skyltar interiört Skyltningen inomhus påverkar också besökarens intryck av Sigtuna kommun. Våra skyltar ska vara både tydliga och följa kommunens grafiska profil. Här används alltid den vänsterställda logotypen mot vit bakgrund. Texten skrivs i Frutiger 55 Roman eller Myriad Regular. Exempel på skyltar inne i kommunhuset Kommunledningskontoret Komunalråd Kommundirektör Chefsjurist Kansli Arkiv Budget- och skuldrådgivning Kultur och Fritid Enheter Exempel på skyltar i entré och vid infart S:TA GERTRUDS SKOLA Skolledning sal 12 Expedition sal 13 Grundskolan sal 14 18 Förskolan sal 19 22 Fritids sal 23 Skolhälsovård sal 24 Vaktmästare sal 25 S:TA GERTRUDS SKOLA Huvudentré Parkering Varumottagning Sammanträdesrum: Sigtuna Exempel på inomhusskyltar Förvaltningar Konferensrum: Skölden, Stjärnan och Kronan Entréplan: AV-Central LSS-handläggare Kart/Mät Renhållning MatEn Biståndsenheten SoL Konsumentvägledning Budget- och skuldrådgivning Vaktmästeri och Tryckeri Stadsbyggnadskontoret Datautbildningssal Sammanträdesrum: Raisio och Smedjan Exempel på skylt vid dörr SOCIAL- FÖRVALTNINGEN SIGTUNA RÅDHUS Visas varje vardag kl 12 GYMNASTIKHALL Hall A Hall B Omklädnad pojkar Omklädnad flickor MUSEIBUTIK Öppettider Måndag tisdag 10 12 ARLANDAGYMNASIET Skolledning sal 12 Expedition sal 13 Grundskolan sal 14 18 Förskolan sal 19 22 Fritids sal 23 Skolhälsovård sal 24 Vaktmästare sal 25 10 11
Placering profilprodukter Med hjälp av profilprodukter kan man synliggöra sitt varumärke utanför de gängse kanalerna. Det kan t ex vara pennor, usb-minnen, muggar, paraplyer och klädesplagg. Här är några exempel på hur olika profilprodukter för Sigtuna kommun skulle kunna se ut. Placering fordon Exempel bilar Kommunens bilar är förträffliga, mobila bärare av Sigtuna kommuns grafiska profil. Med tydlig märkning bidrar de till att göra kommunens profil till ett bekant inslag i vardagen. Och genom att förutom kommunens logotyp också ha den aktuella verksamheten tydligt redovisad på bilen blir vi tydligare gentemot kommuninvånarna. Folk slipper undra beträffande kommunens ärende eftersom det framgår av bilen. sigtuna.se It-drift Paraply Tröja Locket kan placeras på motorhuven sigtuna.se sigtuna.se Teknik & natur Tygkasse Bokmärke 12 13
Placering på exempelvis profilkläder Vår grafiska profil är framtagen för att fungera i informations- och marknadsföringssammanhang. Det kan därför bli svårt att följa den till punkt och pricka när det gäller till exempel profilkläder och produkter. När form eller färg omöjliggör användning av profilbården med logotyp i titthålet, placeras den stående logotypen mot vit bakgrund enligt nedan. Observera att detta förutsätter en bakgrund i färg, vitt mot vitt fungerar inte. Förvaltningslogotyper I vissa sammanhang är det viktigt att kommunens förvaltningar finns med som avsändare. Därför har vi tagit fram så kallade förvaltningslogotyper. Om organisationen skulle förändras och förvaltningar tillkomma eller försvinna så uppdateras naturligtvis förvaltningslogotyperna. KOMMUNNAMN FÖRVALTNINGSNAMN Så ska vi inte hantera vår logotyp Sigtuna kommuns logotyp består av kommunvapnet och texten Sigtuna kommun med bestämda relationer inbördes. Det finns en liggande och en stående variant. Inga andra varianter får förekomma. Det kommer det säkert inte heller att göra, men för alla eventualiteters skull vill vi ändå ge några exempel på hur vår logotyp inte får behandlas. BVC Engelsk variant Sigtuna kommun har en del kontakter och utbyte med utländska organisationer och företag. Vi behöver informationsmaterial på engelska för dessa kontakter. Vi har därför tagit fram en engelsk variant av kommunlogotypen. Förvaltningslogotyp på engelska tas fram efter behov. Kommunvapnet kombinerat med annan text än kommunnamnet Endast vapnet, utan kommunnamn Kommunnamnet under vapnet 14 15
Färger Grundfärg Den grafiska profilen har gulockra som grundfärg för Sigtuna kommun. Denna används alltid i profilbården. Förutom kommunens grundfärg har vi även tagit fram särskilda färger som ska användas när kommunen kommunicerar kring näringslivsarbete, boende och inflyttning samt vad som finns att se och göra i kommunen. Se sid 18. Därutöver finns ett antal komplementfärger för användning som bakgrundsfärg i faktarutor, diagram eller tabeller. Komplementfärger För att få variation i kommunens trycksaker har vi tagit fram fem komplementfärger som harmonierar med grundfärgen. Dessa komplementfärger går att använda även i procent, varför de med fördel kan användas i tonplattor och pratbubblor, som bakgrund i faktarutor samt i diagram och tabeller för att ge kontrast och tydlighet. Varför gulockra? I samband med val av lämpliga färger för Sigtuna kommun har ett kriterium varit att finna kulörer som står för något ursprungligt, beständigt och tidlöst som speglar Sigtuna som alla tiders mötesplats. Efter att ha grävt där vi stod, i den fysiska grunden marken och berggrunden fann vi malm och mineraler. Ur dessa lärde sig människan tidigt att utvinna färgämnen, till exempel olika ockror, järnoxider, som ger färgämnen i gula, röda och bruna nyanser. Här hittade vi kommunens grundfärg, gulockra, en kulturhistoriskt viktig kulör. Den användes tidigt för att imitera såväl sandsten som ek och är vanligt förekommande i Sigtuna stads äldre bebyggelse. Men även i kommunens moderna bebyggelse, till exempel i Steningedalen och i Steningehöjden, förekommer olika varianter av gulockra på fasaderna. Betraktad som kommunfärg är gulockra mycket ovanlig, vilket gör att Sigtuna kommun sticker ut och kan betraktas som nytänkande. Att gulockra ur grafiskt perspektiv är tydlig utan att vara skrikig gör den särskilt lämpad för att representera kommunens verksamhet som präglas av mångfald och kreativitet, men också seriositet och allvar. Gulockra är ny och vågad som kommunfärg, samtidigt som den har gamla anor i vår bygd. Gulockra är tidlös och varm, och kan därför representera såväl innovation och tradition som omtanke. KOMPLEMENTFÄRGER 100 % 75% 50 % 30 % C: 0 % M: 55 % Y: 90 % K: 0 % PMS 716 R: 240 G: 139 B: 39 HEX: #f08b27 C: 0 % M: 30 % Y: 99 % K: 0 % PMS 7408 R: 250 G: 187 B: 0 HEX: #fabb00 C: 23 % M: 0 % Y: 89 % K: 0 % PMS 381 R: 216 G: 218 B: 44 HEX: #d8da2c C: 5 % M: 17 % Y: 42 % K: 14 % PMS 466 R: 218 G: 193 B: 146 HEX: #dac192 GRUNDFÄRG C: 20 % M: 55 % Y: 100 % K: 0 % PMS 717 R: 207 G: 130 B: 15 HEX: #cf820f C: 60 % M: 29 % Y: 0 % K: 0 % PMS 659 R: 110 G: 160 B: 209 HEX: #6ea0d1 16 17
Färger för särskild marknadsföring Kommunens grundfärg kan användas i alla sammanhang. Men eftersom det ibland finns behov av särprofilering har vi tagit fram tre speciella färger för områdena Näringsliv, Boende respektive Se & göra. Dessa går att använda i procent och kan kombineras med de fem komplementfärgerna. Observera att det är endast kommunens grundfärg, gulockra, som får användas i bård och lock. Mönster För att ytterligare öka möjligheterna att variera form och uttryck i kommunens trycksaker har vi tagit fram ett dekormönster med utgångspunkt i kommunens grundfärg samt ett mönster för respektive kommunikationssammanhang. Det färgstarka, synbarligen abstrakta mönstret, bygger i själva verket på profilbårdens lock och harmonierar därför naturligt med den grafiska profilen. Det bidrar också till igenkänningen och identifikationen. Därmed stärker det Sigtuna kommuns profil. Druvblå Näringsliv Även denna blålila nyans, som vi kallar druvblå, har sitt ursprung i naturen. Vi har lånat kulören från mineralen Flusspat, som har en naturlig näringslivskoppling genom att den används som flussmedel och råmaterial inom industrin. Den kemiintresserade vet kanske att flusspats systematiska namn är Fluorit. Kommunen (gulockra) Variant GRUNDFÄRG 100% 60% 30% C: 50 % M: 40 % Y: 10 % K: 40 % PMS 668 R: 99 G: 104 B: 131 HEX: #636883 Näringsliv (druvblå) Variant Mälarblå Boende Området Boende har fått sin färg från naturen, dock inte från marken. Här heter inspirationen himmel och hav. Denna klart blå nyans har vi döpt till mälarblå efter våra hemmavatten. Färgen associerar till gårdagens transportelement, vattnet, och till dagens luftrummet. GRUNDFÄRG 100% 60% 30% C: 80 % M: 50 % Y: 0 % K: 0 % PMS 660 R: 51 G: 166 B: 181 HEX: #3374b5 Boende (mälarblå) Variant Stugröd Se & göra Åter till dåtiden och till sinnebilden för svensk byggnadstradition: det faluröda torpet. Faluröd, eller stugröd som vi kallar den, är en rödockrakulör som syns på såväl byggnader som på runstenar runtom i kommunen. Här har vi med avsikt valt samma färg för Se & göra som Sigtuna Turism använder. Detta för att förtydliga vår samverkan och underlätta för besökare och invånare att hitta till upplevelserna i vår kommun. Se & göra (stugröd) Variant 100% GRUNDFÄRG C: 20 % M: 100 % Y: 100 % K: 0 % PMS 193 R: 197 G: 14 B: 31 HEX: #c50e1f C: 20 % M: 55 % Y: 14 % K: 17 % PMS 688 R: 184 G: 124 B: 150 HEX: #b87c96 C: 20 % M: 40 % Y: 30 % K: 0 % PMS 5015 R: 209 G: 166 B: 161 HEX: #d1a6a1 18 19
Dekorelement Profilbård För att förtydliga och förstärka kommunens profil har vi tagit fram en bård i kommunens färg gulockra i vilken kommunlogotypen ska placeras, i ett titthål. Bården förekommer i olika varianter: med logotypen till vänster eller höger med eller utan bilder i bården med eller utan kommunens slogan Alla tiders mötesplats med logotyp i svartvitt vid 2-färgstryck Genom att använda bilder i bården har förvaltningar och verksamheter möjlighet att förtydliga sammanhanget och förstärka sina budskap. Färdiga bårder med bilder som illustrerar olika verksamheter tas fram av informationsfunktionen på kommunledningskontoret, som också kan leverera de olika varianterna och svara på frågor. Profilbård med logotyp till vänster (finns även med logotyp till höger) Profilbård med bilder samt logotyp till höger Förhållande mellan profilbård och locket Genom att konsekvent placera locket diagonalt mot titthålet/logotypen åstadkommer vi en grafisk knorr som bidrar till särart och igenkänning. Placering av profilbård och lock Titthålet och locket ska ha samma storlek och placeras diagonalt i förhållande till varandra. Profilbård placeras utfallande. Locket placeras alltid i ett hörn med samma marginaler som cirkeln runt logotypen har från ena kanten (se markeringar). När locket ligger i bild gäller samma marginalförhållande, dock utifrån bildens hörn. Profilbård med logotyp till vänster, kommunslogan och bilder MARGINALER OCH STORLEKAR Profilbård Lock Marginal från kant/hörn 210 mm bred Ø 24 mm 10 mm Profilbård med svartvit logotyp och bård i dekorfärg (används vid 2-färgstryck) Ovanstående mått utgår från A4-format. Profillock Eftersom vi har valt att placera vår logotyp i ett titthål i profilbården kan man se det som att vi har lyft bort ett lock från bården. Detta använder vi som ett profilerande element i vår grafiska form för att ytterligare skapa ett eget uttryck och öka igenkänningen. Vid utfallande bild används profilbård utan bilder. TEXT Placera EJ text eller symboler i locket. 20 21
Typografi Extern produktion Typsnitt väljs efter läsbarhet, formmässigt uttryck och funktionalitet. För Sigtuna kommuns externa trycksaksproduktion, de produktioner som beställs från t ex grafiska formgivare och reklambyråer, har vi valt att använda Frutiger i rubriker/ingresser och Garamond i brödtexten. Frutiger är ett enkelt, modernt och mycket lättläst typsnitt, ursprungligen skapat för den franska flygplatsen Charles de Gaulle av den inflytelserike schweiziske typografen Adrian Frutiger. Trots sin enkelhet och tydlighet är Frutiger ett varmt och sofistikerat typsnitt. En tidlös klassiker. Apropå klassiska typsnitt Garamond hör till de mest populära och mest läsvänliga typsnitten i världen. Typsnittet har sina rötter i 1500-talets Frankrike och den franske typografen Claude Garamond. Det har bearbetats i omgångar genom tiderna, bland andra av 1600-talstypografen Jean Jannon vars variant är den som dagens Garamond bygger på. Intern produktion För internt bruk, det vill säga allt kontorstryck samt egen produktion av nyhetsblad, foldrar etcetera, har vi valt Myriad som rubriksnitt och behåller Garamond som brödtypsnitt. Arial är ett likvärdigt alternativ som kan användas. Myriad är ett ungt typsnitt, skapat 1992 av amerikanerna Carol Twombly och Robert Slimbach. Tack vare sin tydlighet och läsbarhet, parat med ett eget, vänligt uttryck, är Myriad mycket populärt. Om det ser bekant ut, kan det bero på att bland annat Apple använder Myriad. Ett annat populärt och lättläst typsnitt är Arial, som togs fram 1982 för att fungera som ett lämpligt skärmtypsnitt och är idag standard i både Mac- och PC-miljö. Eftersom Arial ger en ren och klar ordbild används det flitigt på internet. Det fungerar bra till korta faktatexter, rubriker och tabeller. Arial är dessutom standardtypsnitt i datorernas programvaror och blir därför kostnadseffektivt och kan användas av alla. Rubrik Frutiger 55 Roman, gemener FRUTIGER 55 ROMAN, VERSALER Frutiger 65 Bold, gemener FRUTIGER 65 BOLD, VERSALER Rubrik, alternativ 1 Myriad Regular, gemener MYRIAD REGULAR, VERSALER Myriad Semibold, gemener MYRIAD SEMIBOLD, VERSALER Brödtext Garamond Rures adquireret quadrupei, etiam utilitas concubine spinosus suffragarit bellus suis fiducias. Optimus adlaudabilis chirographi deciperet bellus cathedras, quinquennalis agricolae celeriter apparatus bellis, quod fiducias corrumperet chirographi. Rubrik, alternativ 2 Arial, gemener ARIAL,VERSALER Arial Bold, gemener ARIAL BOLD,VERSALER Brödtext Frutiger 55 Roman. Även lämplig att använda i ingresser, bild- och faktatexter. Rures adquireret quadrupei, etiam utilitas concubine spinosus suffragarit bellus suis fiducias. Optimus adlaudabilis chirographi deciperet bellus cathedras, quinquennalis agricolae celeriter apparatus bellis, quod fiducias corrumperet chirographi. Brödtext Garamond Rures adquireret quadrupei, etiam utilitas concubine spinosus suffragarit bellus suis fiducias. Optimus adlaudabilis chirographi deciperet bellus cathedras, quinquennalis agricolae celeriter apparatus bellis, quod fiducias corrumperet chirographi. Brödtext Myriad Regular eller Arial. Även lämplig att använda i ingresser, bild- och faktatexter. Rures adquireret quadrupei, etiam utilitas concubine spinosus suffragarit bellus suis fiducias. Optimus adlaudabilis chirographi deciperet bellus cathedras, quinquennalis agricolae celeriter apparatus bellis, quod fiducias corrumperet chirographi. 22 23
Bildspråk Profilbilder och verksamhetsbilder Bilduttrycket är en viktig del av vår grafiska profil. Genom ett enhetligt och konsekvent bildspråk förtydligar vi profilen och skapar igenkänning. Bilder behöver inte beskriva verkligheten. De kan skapa en stämning och symbolisera våra ledord för kommunikation: trovärdighet, nytänkande och omtanke. Verksamhetsbilder är som namnet antyder hämtade från våra verksamheter. Verksamhetsbilderna kan utgöras av: människor (porträtt, halvfigur- och gruppbilder) miljöer (natur-, bebyggelse- och stadsbilder) detaljer/abstrakta (idébilder som förmedlar stämningar) Att tänka på vid bildval och bildkombination Genom ditt val av bild/bildkombinationer kan du förstärka budskapet och förtydliga kommunens avsikt att alstra livskvalitet och visa omtanke. Undvik till exempel bilder med bortvända ansikten och ryggar, det skapar anonymitet och distans. Välj gärna bilder där människorna tittar in i kameran, det skapar kontakt och närhet. Tänk på att du medvetet kan skapa associationer med ditt bildval. En bild säger mer än tusen ord. Välj helst bilder där verksamheten beskrivs genom människorna. Bilder där både brukare och medarbetare förekommer i ett sammanhang. Om du visar en bild med en naturvy eller ett panorama, kombinera den gärna med en närbild/detaljbild. Detta skapar en helhetskänsla, en känsla av närvaro. Du kan med fördel använda mönstret och grundfärgen i bildsammanhang. Antingen tillsammans med en bild eller mellan två bilder, som bindemedel. Lite färg/mönster kan även rädda bilder av mindre bra kvalitet. Bilder med bortvända ansikten och ryggar förmedlar inga positiva känslor, ingen värme. Välj istället bilder med människor som tittar in i kameran och möter betraktaren. Du kan skapa associationer med ditt bildval. Som här, när dessa två bilder, en närbild på pengar och en familjebild, direkt för tankarna till familjeekonomi. Tips Välj varma och positiva bilder som ger en gynnsam bild av vår kommun. Undvik bilder som är problemorienterade och kan ge negativa associationer. Låt gärna bilderna representera något/några av våra ledord trovärdighet, nytänkande och omtanke. Utgå från målgruppen. Välj bilder som denna kan identifiera sig med. Välj hellre bilder som är kraftigt beskurna än bilder som visar allt. Betraktaren associerar och lägger till själv det som inte visas bild. Tänk på att om du vill använda en bild med identifierbara människor behövs skriftligt medgivande från dem som syns på bilden. Kom ihåg att om vi använder andra bilder än våra egna måste vi betala för användandet, en kostnad som varierar beroende på bild och användning. Är du osäker på vad som gäller fråga först och handla sedan. Informationsfunktionen på kommunledningskontoret hjälper dig med råd och tips. Dessa två bilder, en naturvy och en närbild, skapar tillsammans en helhetskänsla. Här är ett par andra exempel på associationsskapande. Det vänstra bildparet kan handla om engagerade föräldrar i kommunen som ställer upp som idrottsledare på sin fritid. Exemplet till höger kan handla om hur mycket kommunens äldre uppskattar närheten till naturen. 24 25
SIGTUNA KOMMUN Sigtuna/Märsta/Rosersberg M A K R A M E. S E KOMMUNLEDNINGSKONTORET www.sigtuna.se