Skördeutveckling. Genomsnittsskörd, ton/ha

Skördeutveckling Genomsnittsskörd, ton/ha

Världsmarknaden för socker fortsätter att växa Konsumtion, miljoner ton 180 +2% p. a. 204 Makrotrender: Befolkningstillväxt Stigande levnadsstandard Urbanisering 2014 2022

Sockerprisutveckling i EU och på VM 750 EUR/t 700 650 600 550 EUR 541/t 500 450 400 350 > 75% 300 250 200 150 Jul 06 Jul 07 Jul 08 Jul 09 Jul 10 Jul 11 Jul 12 Jul 13 Jul 14 Jul 15 July 16 EU market price World market price /t (London no. 5) Source: EU price reporting 27/11/2016

Produktion och konsumtion, miljoner ton Lagernivå, miljoner ton Produktion, konsumtion och lagerförändring 190 180 170 Lagerförändring Konsumtion Produktion 15,0 10,0 160 150 140 5,0 0,0 130 120 110 100-5,0-10,0-15,0 Source: F.O. Licht

Inomfältsvariation AY plots Hur stor är variationen i sockerhalt och rotskörd mellan sex handskördade parceller på 5T gårdarna?

Inomfältsvariation handskörd 6 rutor/fält 34 5T fält 2014-2016 RY - Rotskörd 5 fall medeltal 6 fall 10 17 ton/ha 25

Frilevande nematoder i sockerbetor Foton: Nematodlaboratoriet, HS Skåne

Stubbrotsnematoder: Trichodorus spp Tidiga symtom i maj, juni. Från 20 till 400 ind. Maj Juni Skörd

Socker ton/ha 12,0 11,5 11,0 10,5 10,0 9,5 9,0 8,5 Påverkan på sockerskörd - Stubbrotsnematoder Trichodorus - 1,1 ton socker 20-100 101-200 201-300 301-400 401-500 >500 Individer/250 g jord - 1,7 ton socker

Frilevande nematoder angriper många grödor i växtföljden Stubbrot Trichodorus/Paratrichodorus 65% Rotgall Meloidogyne hapla 10% Nål Longidorus 10% Stjälk Ditylenchus dipsaci <5% Rotsår Pratylenchus på alla fält! Rotgallnematoder: Växtföljder med både betor, potatis och morötter

Individer/250 g jord Kontroll av frilevande nematoder Sanering med mellangrödor en möjlighet 16 14 12 10 8 6 4 2 0 14 Paratrichodorus 2016 11 10 Stubb Defender Terra Nova 9 Viterra Rübe Signifikanta sortskillnader! Fler försök och tester är på gång 5 Viterra Intensiv + 1,5 ton socker

Fält med rotbrand 2016 Lund PH=6,4 Ca-AL 240 DSI=94 Borrby ph= 5,4 Ca-AL=85 DSI = 88

Vad berodde de gula fläckarna på? Avvikande parametrar Jordparametrar Bättre Sämre Flädie ph 8,2 8,3 K-AL 11 5,2 P-AL 16 7 Plantanalys Kalium 5,2 2,5 Kväve 4,8 3,2 Fosfor 0,20 0,23 Övrigt

Vad berodde de gula fläckarna på? Avvikande parametrar Jordparametrar Bättre Sämre ph 7,4 7,2 K-AL 11 6,2 P-AL 60 49 Plantanalys Kalium 6,2 3,2 Kväve 3 2,5 Fosfor 0,34 0,36 Övrigt Borgeby Bättre Sämre

Vad berodde de gula fläckarna på? Avvikande parametrar Jordparametrar Bättre Sämre ph 7,4 7,2 K-AL 6,6 5,7 P-AL 4,8 3,3 Plantanalys Kalium 1,7 0,6 Kväve 3,8 2,9 Fosfor 0,27 0,13 Övrigt Staffanstorp 7 juli Sämre Bättre

Vad berodde de gula fläckarna på?? Avvikande parametrar Jordparametrar Bra Dåligt ph 6,3 5,6 Ca-AL 220 175 K-AL P-AL 4 2,2 Plantanalys Magnesium 0,36 0,31 Kalium 4,3 3,4 Kväve Fosfor 0,27 0,16 Sjukdomar Rotbrandsindex 98 90 Bättre Gylle 29 augusti Sämre

Vad berodde de gula fläckarna på?? Avvikande parametrar Jordparametrar Bra Dåligt ph 8,3 Ca-AL 1700 K-AL 6,6 P-AL 5,1 Plantanalys Magnesium 0,09 Kalium 5,9 Kväve 2,5 Fosfor 0,2 Sjukdomar Rotbrandsindex 56 Gylle 29 augusti Bör vara minst 0,3 Mg

Ökad produktivitet i växtföljden genom kalkning effekt på sockerbetor SLF 2013-2016

Sockerskördar Relativtal tal mot okalkat Kalkstensmjöl Strukturkalk Ekeberg 106 108 Billeberga 103 106 Lindbyholm 106 109

Sockerskörd ton/ha Kalkens effekt på Aphanomyces - sockerskörd 14,5 14,0 13,5 13,0 12,5 12,0 11,5 11,0 10,5 10,0 3 försök med Aphanomyces Prob. = 0,0617 +700 kg socker +1000 kg socker 1. Okalkat 2. Kalkstensmjöl 3. Aktiv struktur

80 70 Kalkens effekt på Aphanomyces effekt på svampen Rotbrandsindex Billeberga Ekeberg Lindbyholm <0,0001 0,0581 ns 60 50 40 30 20 Billeberga Ekeberg Lindbyholm 10 0 1 Okalkat 2 Kalkstensmjöl 3 Aktiv struktur Sänkning av rotbrandsindex på Billeberga och Ekeberg! Stor inomfältsvariation på Lindbyholm, Ca-AL och svamp!

Rotbrandsindex 0-100 Kalkning reducerar rotbrandsangreppen! 100 90 Före kalkning Lindbyholm Efter kalkning 80 70 60 y = 102,79x -0,108 R² = 0,2407 50 40 30 20 y = 175,62x -0,243 R² = 0,3316 10 0 0 200 400 600 800 1000 1200 1400 1600 1800 Kalciumtal

Det är viktigt att kalka vid Aphanomyces! 1 Högre sockerskörd 2 Mindre sjukdomar Kalkat Okalkat Aphanomyces +700-1000 kg socker Silverskorv 3 Bättre struktur Verticillium

Kampanjresultat Nordzucker Group, 2016 D DK SE FIN LIT PL SK Rotskörd ton/ha Sockerhalt % 76,2 71,5 65,0 37,4 67,3 72,6 74,6 17,6 17,9 17,8 18,0 17,3 17,6 17,1 Sockerskörd ton/ha (2011-2015) Renhet % 13,4 12,8 11,5 6,7 11,7 12,8 12,7 (12,8) (13,0) (11,0) (6,6) (10,4) (11,6) (10,5) 92,2 89,2 88,9 91,4 89,4 90,1 91,8

Vad tar vi med oss? Inomfältsvariationen stor! Frilevande nematoder är något vi behöver lägga på minnet och lära oss mer om - skördetappet kan bli stort! Kalkning minskar risken för Aphanomyces och höjer sockerskörden

Utveckling sockerhalt 1981-2016

Sockerhalt - Branschavtal Sockerhalt Sockerhalt över 17,0 % pristillägg 9 % per procent Sockerhalt under 17,0 % prisavdrag 9 % per procent Sockerhaltsavdraget på 0,18 procentenheter slopas Fullt pris upp till 105% leverans Nordic Sugar betalar för rensning och transport av alla betor, inklusive överskottsbetor (över 105%) Rensning frivillig 2017 och 2018

Prisökning % Nya Sockerhaltstilläggen % +21 +15 +47 kr från 17% till 19% +8 0-10

% socker Utveckling sockerhalt 2012-2016 20,0 19,5 19,0 18,5 18,0 17,5 17,0 16,5 16,0 15,5 15,0 2012 2013 2014 2015 2016

Sockerhalt och odlaråtgärder Sortval Natrium Alla betor lika stora Bladsvampsbekämpning Lagring med TopTex

Natrium Natrium kg / ha Sockerhalt % 48 17,44 70 17,72 Skillnad 0,28

Alla betor lika stora 85 000 plantor/ha

Bladsvampsbekämpning +0,3 % +0,4 % 1 behandling 2 behandlingar

Svamptryck 2016

Bladsvampsbehandlingar 2014-2016, 15 NBR-försök Sockerhalt % Sockerskörd t/ha Nettointäkt kr/ha 1 Obehandlat 17,2 16,6 1 0 2 Comet Pro 0,3 17,5 17,4 2 1321 3 Comet Pro 0,3+0,3 17,7 18,1 3 2095 4 Comet Pro 0,6 17,5 17,7 4 1365 5 Comet Pro 0,6+0,6 17,6 18,4 5 2356 7 Blandning CP:A 2x0,3+0,3 17,7 18,0 10 Växla preparat CP/A 2x0,6 17,7 18,0 Källa: Försöksresultat från NBR 7 10 1905 1723

Bladsvampar - stategier Två behandlingar 2x0,6 Comet Pro Tre behandlingar vid tidiga rostangrepp TI 0,6 Comet Pro TII 0,6 Armure TIII 0,3-0,6 Comet Pro

Lagring med TopTex

Lagring med TopTex, NBR-försök Minskad sockerhalt, % enheter 2011 2012 2013 2011 2012 2013 3 år Ingen täckning Ingen täckning 1,1 1,0 Halm Halm Halm 0,7 1,0 0,8 0,8 Halm + plast Halm + TopTex Halm + plast 0,8 0,9 0,7 0,8 TopTex TopTex TopTex 0,5 0,5 0,2 0,4 TopTex + Jupette TopTex + Jupette TopTex + Jupette 0,6 0,5 0,3 0,5 TopTex + halm + plast TopTex + halmbalar TopTex + plast 0,8 0,8 0,4 0,6 Källa: Försöksresultat från NBR Närmast noll vinner!

Mirakelkuren!

Sockerförluster (%) Torra betor fryser mindre! Sockerförluster efter frostbehandling 30 25 Torr yta Fuktig yta A 20 15 B B 10 5 0 C CD DE DE E 8 C -1 C -3 C -5 C Behandling

Förebyggande frostskydd och försäkring Ersättning: 15 kr per ton rena betor för betor upptagna och frostskyddade senast 1 dec. TopTex Kostnad maskinell täckning: ca 12 kr/ton orena betor inkl. hyra av duk Pris TopTex (12,4x35) i Örtofta 2750 kr/rulle = 2 kr/ton och år (5år) För att vara berättigad till ersättning och internförsäkringen: Betorna täckta med TopTex eller material med motsvarande funktion eller frostskydd med halm (minst 25 cm) senast den 1 december och anmält till NS.

Lagringsjournal

Mycket regn i oktober/november 1 oktober till 15 november 148 mm (normalt 102 mm) 20 oktober till 5 november 73 mm (normalt 38 mm)

Renhet % Nederbörd mm Hösten 2016 September torrt, oktober och november mycket nederbörd 94,0 Renhet Söderslätt och nederbörd JO kampanjen 2016 32,0 92,0 28,0 90,0 24,0 88,0 20,0 86,0 84,0 82,0 Nederbörd Jo Renhet % 16,0 12,0 8,0 80,0 4,0 78,0 0,0

Våt jord väger 50% mer Volymvikter per m³ Betor: 700 kg Torr jord: 1200-1400 kg Våt jord: 2100 kg EXEMPEL Betor med samma jordinnehåll (6 % torr jord) får: 6 % smuts vid torr jord = 90,4 i renhet 9 % smuts vid våt jord = 87,4 i renhet Viktigt att hålla betorna torra i lagret, nederbörd i stukan sänker renheterna väsentligt!!!

Renhet kampanjen 2016 2016 88,9% 2011-2015 90,0%

Vad göra för att höja renheten Upptagningsstrategi Underlag/spår Rensning upptagare/renslastare/rensverk

Upptagningsstrategi Anpassa strategin efter väder och upptagningskapacitet Betor för lagring Skörda under goda upptagningsförhållanden Skörda hela, rena, torra och friska betor Vid sen skörd Lågväxande sorter, jämna bestånd, frisk blast Bladsvampsbehandling

Elevatorvagnar

Varför drabbas vissa fält värre än andra av frosten? Nackhöjd

Hela betor tål frost bättre!

Hviderup 2016 2800 ton upptagna till den 4/11 Direktleverans 3/11 gav 86,2 % renhet

Hviderup 2016 Bilden tagen den 14 november

Rensar rensverk bättre än renslastare?

Rensverk/Renslastare vecka 41 1, 2016/2017 Söderslätt och Österlen Rensverk 88,7 % cirka 175 000 ton Renslastare 89,4 % cirka 340 000 ton

Sammanfattning rensverk/renslastare Stor skillnad mellan rensat och orensat Ingen skillnad mellan rensverk och renslastare 10 min ett bra riktmärke

Vad tar vi med oss? Bladsvampsbekämpning ger högre sockerhalt Planera upptagningen Torra betor med TopTex

% av betarealen i SE Sockerskörd 25% 20% 15% 10% 2016 2011-2015 5% 0% < 7 7-8 8-9 9-10 10-11 11-12 12-13 13-14 14-15 15-16 16-17 >17 Polsocker per ha

Tre år med 5T Tillsammans till 20 ton 2020 Robert Olsson, NBR NBR NS vintermöte I Alnarp den 1 mars 2017

Var är 5T på vägen till 20 ton? Robert Olsson, NBR NBR NS vintermöte I Alnarp den 1 mars 2017

5T Hela fältet till bruket 2014 16,0 13,0 17,4 2015 14,7 12,1 17,0 2016 15,2 12,7-17,0

xxxxxx 5T FY Farmer yield 15 nov

POWERSLIDE TEXT

5T AY Vad växer i fält??

POWERSLIDE TEXT

Sockerskördar - t/ha - 2014-2016 20 ton socker/ha 12.4 15,3 16.8 19.0 21.7 DK/SE 5T ordinarie leverans 5T leverans 15 nov 5T i fält 15 nov 5T i fält bästa

Socker i fält Sverige - Danmark

Är det sockerhalt eller rotskörd som lyfter? Robert Olsson, NBR NBR NS vintermöte I Alnarp den 1 mars 2017

Har 5T gårdarna högre sockerhalt?

Hur stort är gapet? Robert Olsson, NBR NBR NS vintermöte I Alnarp den 1 mars 2017

Ingen stängningstendens ännu

Vad finns i gapet Robert Olsson, NBR NBR NS vintermöte I Alnarp den 1 mars 2017

I gapet finns 12 ton betor - 1. Betkontraktet 4 t/ha 2. Skördeförluster 3 t/ha 3. Det är inte: 1. Mer bladsvampar 0 t/ha 2. Lägre skörd i körspår 0 t/ha 4. Management 5 t/ha 1. Sämre plantetablering 2. Ogräs kvar 5. Fältvariation vi inte fångat i handskördade rutor

Vad karakteriserar en 5T odlare? Robert Olsson, NBR NBR NS vintermöte I Alnarp den 1 mars 2017

Den typiske 5T odlaren 1. Sår så fort det går bra att så medel 30 mars 2. Lyckas med sin plantetablering - 80-90 000 pl/ha för det mesta 3. Säkerställer god N tillgång 80% stoppar ner N i marken 4. 100% ger PK till betorna 5. Över 70% ger Na inte alla danskar 6. 100% säkrar god Mangantillgång 7. De fixar ogräsen för det mesta 8. De håller blasten grön oftast 2 bladsvampsbehandlingar 9. De går mycket i fält och tänker ofta på betor

Vad har 5T odlarna provat och ändrat på sedan start? Robert Olsson, NBR NBR NS vintermöte I Alnarp den 1 mars 2017

Provat och ändrat på Tidigast möjliga sådd viktigare under bra betingelser Åtgärder för säkrad växtnäringstillgång - radmyllning fullgödsel Noggrannare bladsvampsbevakning Kalk och bördighetstänk bygger in växtkraft Mer koll på upptagningsförluster Från halm till Toptex och torra betor

Vad gör vi nu i 5T för att fortsätta uppåt? Robert Olsson, NBR NBR NS vintermöte I Alnarp den 1 mars 2017

5T bakåt och framåt DK SE DE PL SK LI FI 2012 Idea 2013 Test 1 1 2014 5T fas I 5 5 2015 5T fas I 6 5 2016 5T fas I 6 5 2 2017 Rapport I 5T fas II 5 5 4 1 1 1 1 2018 5T fas II 5 5 4???? 2019 5T fas II 5 5 4???? 2020 Rapport II

5T+ Intresse Frågeformulär Kontrollera & rapportera händelser i fält Återkoppling

5T+ Anmäl ditt intresse på Mina sidor från kl 9.00 imorgon. Först till kvarn!

Mn N P K 3-6 cm djupare än fröet B Mg S Na 6 cm bredvid fröet

Medeltal av 2 försök 2016

Hemmabyggen

Edenhall Advancer

Väderstad TEMPO

HORSCH

Vad har gjorts tidigare? År Antal försök Gödseltyp Skördeökning jmf. Bredspridning 1982-1983 9 försök granulerad +5% 1986 4 försök granulerad +1% 1987 2 försök granulerad -3% 1988 3 försök granulerad +3% 1991-1993 16 försök flytande +9% 1994-1996 16 försök flytande -1% 1996-1998 11 försök granulerad +3% 1999-2001 10 försök granulerad + 4% 2013-2014 3 försök granulerad/flytande +3% 2014 1 försök granulerad +15% Mycket regn 1991 Försommartorka 1992-1993 Genomsnitt +5% Lågt ph ca 6

Radmyllning 5T 2016 Robert Olsson, NBR NBR NS vintermöte I Alnarp den 1 mars 2o17

Nu blir det reklamfilm

Bra sådd den 4 april Radmyllat Bredspritt

Radmyllat 630 kg - Bredspritt 700 kg Lovisero den 3 juni 2016 Pro Beta NPK

Mer blast och större betor

Lovisero den 15 juni Radmyllat Bredspritt +900 kg socker!

Radmyllning ger säker tillväxt på hög skördenivå

Vad tar vi med oss? Hög skörd är det viktigaste Radmyllning Mer tid i fält

ETABLERA bladverket tidigt och bevara bladen GRÖNA länge

TÄNK mer betor och lär av VARANDRA

www.nordicbeet.nu

Välkommen till sommarmöte på Tofta 12-13 juni