Verksamhetsberättelse

Transkript

1 Verksamhetsberättelse Omvärlden Världsmarknaden Med undantag för någon månad var världsmarknadspriset för socker i fallande under året. Priset låg strax över 400 kronor per 100 kg vid årets början och en bit därunder vid årets slut. I ett historiskt perspektiv är dock 400 kronor per ton att beteckna som ett högt pris. Orsaker till det sjunkande priset står att finna i en ökad produktion och att ökningen av konsumtionstakten minskat något i och med läget för världskonjunkturen. Världsledaren Brasilien förutspåddes återhämta sig fortare än beräknat från tidigare års temporära svacka, vilket också bidrog till en dämpning av prisbilden. Sockerpriset i EU I nuvarande sockermarknadsordning ingår att sockerfabrikanterna månadsvis ska rapportera in genomsnittliga försäljningspriser till EU-kommissionen. EU:s genomsnittliga marknadspris var mycket högt under hela året, i regel över 600 kr per 100 kg. Källa: Danske Sukkerroedyrkere

2 Källa: Danske Sukkerroedyrkere EU som helhet tog en hög sockerskörd. I flertalet länder var kampanjerna långa. Frost i kombination med efterföljande mildväder medförde problem med dåligt betmaterial, även i en del länder som inte brukar vara vana vid detta. CAP och sockerreform Under året pågick många diskussioner inom Minsterrådet och Europaparlamentet om den gemensamma jordbrukspolitiken (CAP) för åren En förutsättning för att komma vidare var att EU:s långtidsbudget kunde falla på plats. Regeringscheferna misslyckades med detta vid sitt möte i november, vilket fick många bedömare att anse att sannolikheten är stor att hela processen med nya CAP försenas ett år. Betodlarnas paraplyorganisation CIBE arbetade hårt i syfte att förlänga nuvarande kvotsystem till minst år Flera starka länder i Minsterrådet och en betydande del av Europaparlamentet hade åsikter som låg i linje med CIBE:s. Odlingsåret 2012 Den sista veckan i mars tog sådden fart på allvar. Jordarna redde sig mycket bra efter februari månads tjäle och såfönstret var öppet länge. Årets medelsådatum hamnade på rekordtidiga 30 mars, nästan två veckor tidigare än femårsgenomsnittet. Efter sådd följde en kall period. Uppkomsten tog lång tid. I början av april var det stränga nattfroster. Endast i ett fåtal mycket tidigt sådda fält hade betorna kommit upp. Redan de sista dagarna i mars började årets första jordflykt och fler skulle följa. Årets totala omsådd hamnade på drygt 300 hektar. Vanligaste orsaken var vindskador, därnäst frost. Plantantalet hamnade i medeltal på per hektar. De tidigast sådda fälten låg lägre. Tillväxten gick långsamt i början, men tog sen någorlunda fart.

3 Effekterna efter de inledande ogrässprutningarna var i regel goda. Radrensning skedde i större omfattning än normalt och under mycket bra betingelser. Dock grodde i många fall en hel del målla i samband med regnig väderlek i mitten av juni. Under sommaren visade denna stolt upp sig ovanför blasten i åtskilliga fält. Rätt ofta tillsammans med blommande baldersbrå. Vad som också syntes ovanför blasten var rikligt med stocklöpare. Kanske inte helt oväntat: Den tidiga sådden och den därpå följande långvariga svala väderleken gynnade vernalisationen, d v s den process som sätter igång stocklöpningen. I fält sådda med frö från några fröpartier av Nexus, speciellt i de områden som hade haft det kallaste vädret, handlade det om mycket stora antal fröstockar per hektar kring mitten av juli. Senare dök det upp oacceptabelt många fröstockar även i vissa andra fält sådda med andra sorter. Ersättning utgick till drygt 150 odlare var ett lusår för de flesta grödor, betgrödan inräknad. I mitten av juni började betbladlössen på allvar uppförökas. Effekten av Gauchobetningen avklingade. Betodlarna sökte och fick dispens för sprutning med Biscaya då Pirimor olyckligtvis inte fått förnyad registrering. Med undantag för en vecka i slutet av månaden bjöd juli på ett riktigt äkta svenskt semesterväder: växlande molnighet och regnskurar! För ovanlighetens skull fick vi uppleva att tröskfönstret för spannmålsskörden stod öppet en längre tid i augusti. Allt medan tröskorna dag efter dag tuggade i sig stora spannmålsskördar började betorna verkligen längta efter en rejäl rotblöta. Vattenfaktorn var klart begränsande för den viktiga augustitillväxten under större delen av månaden. Den första provgrävningen i mitten av augusti visade att sockerskörden vid den tidpunkten låg något lägre än de senaste åren, men med stora variationer. Vid normala betingelser framöver skulle detta innebära ett slutresultat strax under femårsgenomsnittet. Kampanjen startade den 11 september. Inledningsvis var det tämligen hårt och torrt i fälten. Många odlare var positivt överraskade av skörden redan från första dagen. Prognosen från den första provgrävningen verkade inte stämma. Ett par dagar efter kampanjestarten råkade bruket ut för en allvarlig olyckshändelse i form av en ångexplosion. Skadorna var dock enbart materiella. Under nästan två veckor var kapaciteten begränsad, men allt eftersom tiden gick tog man igen merpareten av det man inledningsvis förlorat i avverkning. Runt den 20 september slog det om till regnig väderlek. Den höstspannmål som inte var sådd till detta datum fick i regel vänta en månad innan det gick nästa gång. I en del fall gick det inte alls att komma ut mer i fält där man planerat för höstsådd. Upptagningsförhållandena blev allt besvärligare, men i de allra flesta fall gick det att skörda som planerat. Tillväxten av sockerskörden var mycket hög i oktober. Från slutet av månaden följde en längre period med mycket bra upptagningsförhållanden. En del betor började läggas i lager i början av november. Många upplevde att temperturen var lite väl hög och väntade med att ta upp lagringsbetorna till efter mitten av månaden. Två veckor med mycket bra förhållanden för upptagning och inlagring av lagringsbetor följde. De sista dagarna i november bjöd på riktig kyla. Stukorna frostskyddades enligt gängse rekommendationer.

4 Den 2 december kom den första snön. Hela odlingsområdet blev vitt. Alltifrån någon till några decimeter nysnö. Temperaturen sjönk. Lokalt noterades temperaturer under minus 20 grader. Frosten kröp in i många stukor trots god täckning. Vindskydd i form av plast visade sig vara väsentligt för att förhindra att frosten skulle gå in i stukorna. Veckan före jul slog det om till mildväder och regn. Sämsta tänkbara fortsättning på den tidigare rysskylan! Kvalitetsanmärkningarna i provtvätten kom fortare än vad många förväntade sig. Mellan jul och nyår började de accelerera. Betodlarna och Nordic Sugar gick ut med budskap om nödvändigheten att skala av stukorna. I många fall rörde det sig inledningsvis om små ytterlager och inga betydande kvantiteter. Resultatet lät inte vänta på sig. Kvalitetsanmärkningarna minskade markant och brukets höga kapacitet kunde säkerställas. Allt eftersom dagarna gick försämrades betmaterialet i stukorna sakta men säkert. Skalning av stukorna fortsatte på ett föredömligt sätt och bruket kunde hålla hög kapacitet ända fram till de sista dagarna, då vissa filterproblem kunde märkas. Bedömningen är att det skalades bort ungefär ton på gårdsnivå. Sett ur betodlarkollektivets perspektiv var det ingen stor kvantitet med tanke på de extrema förhållandena. Dock drabbades en del enskilda betodlare på sluttampen relativt hårt. Det totala antalet kvalitetsanmärkningar i provtvätten låg i linje med rådande femårsmedeltal. Ungefär 2/3 av de odlare som levererade efter nyår hade inga kvalitetsanmärkningar alls. Kampanjen avslutades efter 126 dygn den 14 januari. Ett välskött bruk i kombination med stora odlaransträngningar i form av frostskydd och bortsortering av skadat betmaterial gjorde att kapaciteten kunde hållas hög ända fram till slutet. Den genomsnittliga dygnsavverkningen uppgick till ton, trots haveriet i början. En rotskörd på 59,3 ton per hektar med en sockerhalt på 17,1 % gav en polsockerskörd på 10,2 ton per hektar, vilket är den tredje högsta sockerskörden genom tiderna. Den totala sockerproduktionen blev ton. Odlingsdata i korthet Medel Antal odlare Areal Medelareal 15,5 17,6 17,2 18,5 18,8 17,5 Rotskörd, ton/ha 53,6 60,4 52,0 62,9 59,3 57,6 Sockerhalt, % 17,4 17,9 17,1 16,8 17,1 17,3 Polsockerskörd, ton/ha 9,3 10,8 8,9 10,6 10,2 10,0 Renhet, % 89,8 90,8 88,7 90,0 89,6 89,8 Sockerproduktion, ton Kontrakterad mängd, ton Kampanjelängd, dygn

5

6 Kvothandeln inför 2012 Totalt flyttades cirka ton kvot inför årets odling. Mycket av detta var brukarbyten, d.v.s. där en hel gård byter brukare. När det gäller ren kvothandel, d v s flyttning av kvot utan mark inblandad, uppskattar Betodlarna att många affärer gjordes upp kring kronor per ton, plus/minus några hundralappar.

7 Betodlarnas arbete under 2012 Jordbrukspolitiken Arbetet med CAP (EU:s gemensamma jordbrukspolitik) för åren var viktigt för Betodlarna under året. I januari inkom föreningen med remissvar till Landsbygdsdepartementet. Där betonades bl a betydelsen av bibehållen konkurrenskraft för den betodlande gården och nödvändigheten av betydande förenklingar. Vidare att det är mycket viktigt att kraven på branschavtal finns kvar, även efter den tidpunkt när kvotsystem är avskaffat. Arbetet skedde i god kommunikation med LRF-riks, LRF-Skåne och andra branschorganisationer inom svensk växtodling. Internationellt Att hämta information från andra länder och byggande av nätverk för framtiden är två viktiga syften med Betodlarnas internationella arbete. Merparten av mötena arrangeras av paraplyorganisationen CIBE i Bryssel. Under året deltog Betodlarna i sedvanliga CIBEmöten, CIBE-kongress i Frankrike och möten med världsorganisationen för sockerrörs- och betodlare. När det gäller övergripande frågor om en ny sockerreform efter 2014 arbetade Betodlarna via CIBE. Nytt betpris Under sommaren kom Betodlarna och Nordic Sugar överens om priset för kvotbetor avseende odlingsåren 2013 och Avtalet innehåller tre beståndsdelar: fasta tillägg, ökade sentillägg och resultattillägg. Då det gäller de fasta tilläggen i form av kontraktsuppfyllnadspremie och marknadstillägg blir ökningen 43 kr/ton betor med 17,5 % sockerhalt jämfört med Sentilläggen ökar markant för perioden 1-10 januari. Resultattillägg utgår i det fall rörelseresultatet för Nordic Sugar AB går över en viss nivå för de kommande två åren. Betodlarna räknar med att avtalet totalt kommer att innebära en intäktsökning med ungefär kronor per hektar. Växtskyddsfrågor Att på olika sätt säkra tillgången av effektiva växtskyddsmedel för svensk betodling blir en allt mer resurskrävande uppgift för odlarföreningen. Under våren och försommaren sökte Betodlarna dispenser för utökad användning av Betanal Power, Ethosat och Biscaya. Samtliga dessa ansökningar behandlades snabbt och i positiv riktning av Kemikalieinspektionen. Under senhösten ansöktes om dispens för Pyramin under Även denna dispens beviljades. Tillsammans med Nordic Sugar inkom Betodlarna med remissvar till Jordbruksverket då det gällde strategi för växtskyddsmedel och handlingsplan för hållbar användning av bekämpningsmedel. Betodlarna ingick vidare i det svenska branschrådet för växtskydd och i LRF:s referensgrupp för Tillväxt Växtodling.

8 Löpande hantering Betodlarna hade under året olika möten med Nordic Sugar rörande den löpande hanteringen av sockerbetsfrågor, häribland tillämpningen av branschavtalet. Vidare bevakade föreningen odlarnas intressen då det gällde ersättning till dem som drabbades av en, med årets mått mätt, helt oacceptabelt stor mängd fröstockar under juli och inledningen av augusti. Kontrollen Ingrid Nybogård och Göran Sonesson arbetade som kontrollanter vid provtvätten och betlaboratoriet i Örtofta. Kontrollen innebär, förenklat uttryckt, att säkerställa att de rutiner för invägning, provtagning och analys som Betodlarna och Nordic Sugar kommit överens om verkligen följs. Detta är av stor betydelse, inte minst när det handlar om att bedöma skadat betmaterial. Ansvarig för Betodlarnas kontrollverksamhet var styrelseledamoten Lars Falck. Information Facktidningen Betodlaren utkom med de sedvanliga fyra numren. Redaktör var Ann-Margret Olander, Profilera Marketing. Betodlarnas webbplats användes för snabb informationsspridning. Bettorget, var sedvanligt den naturliga mötesplatsen vid kvothandeln och datasockerhandeln. Kansli och organisation Styrelsen deltog i delar av den operativa verksamheten och bestod efter 2012 års stämma av Gustaf Tornérhjelm (ordf.), Stefan Hansson (vice ordf.), Sven Åkesson, Lars Falck, Erik Wildt-Persson, Jacob Bennet och Fredrik Larsson. Anders Lindkvist var generalsekreterare. En ekonomiassistentfunktion på deltid köptes in av Louise Mårtensson. Under året hade styrelsen sex protokollförda sammanträden och en halvdags träff med fullmäktigegruppen. Med anledning av motion vid 2012 års stämma påbörjades arbetet med en organisationsöversyn tillsammans med fullmäktigegruppen.

9 Odlingsutveckling Odlingsutveckling är av stor betydelsen för svensk betodling. Att kunna öka skördarna markant är vitalt. Detta eftersom den internationella konkurrensen med stor sannolikhet kommer att öka. Betodlarnas årliga avgift till NBR (Nordic Beet Research) ingår i grundfinansiering från huvudmännen. Under många år har SLF (Stiftelsen Lantbruksforskning) bidragit med pengar till tillämpad forskning inom sockerområdet. Det har handlat om återförda kväveskatter och bekämpningsmedelsavgifter. Tyvärr upphörde den offentliga finansieringen Detta trots att lantbruksnäringen fortsatt betalar bekämpningsmedelsavgifter! Förhoppningen är att en del nya pengar i SLF ska finnas tillgängliga framgent. För att säkerställa en långsiktig odlingsutveckling påbörjades arbetet med att utforma de kommande årens målsättning, nyckelområden och finansiering för NBR mellan huvudmännen Betodlarna, Danske Sukkerroedyrkere och Nordic Sugar. Följande områden har identifierats som de sex viktigaste för forsknings- och utvecklingsinsatser under de kommande fem åren: 1. Basbehov för beta och tillväxtbefrämjande markliv tillgodosedda. 2. Nya sorter som förenar högsta sockerskörd med god miljöprofil. 3. Tidigast möjliga och säker etablering. 4. Teknik och kemi för ogräsbekämpning. 5. Frisk rot och blast från sådd till skörd. 6. Minimera sockerförluster från blastning till bruk. Forsknings-, försöks- och utvecklingsarbete inom betodlingen bedrevs under året av NBR och därutöver i ytterligare ett antal projekt utanför NBR finansierade via sockerprogrammet inom SLF innebar det femte verksamhetsåret för NBR. Omsättningen blev 16 miljoner DKK. Verksamheten bedrevs i ungefär lika stor omfattning i Danmark och Sverige. Måltalet om 50 % externfinansiering uppnåddes under året. På den svenska sidan utgör SLF den viktigaste externa bidragsgivaren. Ansökningsomgången hösten 2011 gav god utdelning men då ingen ansökningsomgång utlystes under 2012 har heller inga nya projekt tillkommit under året. Nya odlingsrön och försöksresultat förmedlades skriftligen på NBR-sidorna i tidskriften Betodlaren och muntligen vid NBR:s vintermöte den 9 februari samt vid NBR:s sommarmöte den 11 juni. Båda drog fullt hus, 120 personer, på Flädie Mat & Vingård. Därutöver deltog NBR vid Betodlarnas distriktsmöten. Provning av nya sorter Sortprovningen omfattade 85 sorter där fyra nya sorter godkändes för odling Förutom den konventionella sortprovningen genomfördes särskild provning av sorter på nematodinfekterad mark, och på en plats, ett fält med hårt tryck av Aphanomyces. Extra insatser gjordes för att följa upp årets osedvanligt höga stocklöpningsfrekvens och risken för att kvarvarande stocklöpare ska ge vildbetor i kommande grödor.

10 Provning av nya växtskyddsprodukter NBR fortsatte under 2012 prova produkter inom områdena svamp- och insektsbetning liksom bekämpning av bladsvampar och örtogräs. Inflödet av helt nya substanser för bekämpning av ogräs och skadegörare i sockerbetor är fortsatt mycket begränsat. Omregistrering av produkter leder ofta till hårdare begränsningar i användningen. NBR arbetade intensivt med kunskapsuppbyggnad kring sorters tolerans mot skadegörare, olika skadegörares uppträdande och betydelse liksom framtagning av bättre bekämpningströsklar och prognosmetoder. Allt i syfte att utveckla alla verktyg vi har inom ramen för integrerat växtskydd i sockerbetor. Betydande tid lades på framtagning av underlag för ett flertal dispensansökningar. Glädjande nog gav arbetet god utdelning i form av beviljade dispenser. SLF-projekt NBR drev tretton SLF-finansierade forsknings- och utvecklingsprojekt under 2012: 1. Integrerad kontroll av bladsvampar i sockerbetor odlingstekniska åtgärder i kombination med prognosbaserad bekämpning Inverkan av raps och mellangrödor i en växtföljd med sockerbetor Inverkan av kalkning på skörd och kvalitet i sockerbetor genom dess effekt på markkemi och bördighet Odlargenererade kunskapssystem med lärgemenskaper ett sätt att identifiera och nå outnyttjade potentialer Optimerad ogräsbekämpning Möjligheter för mer betor med mer socker till bruket genom rätt sortval Kalk och lagring Olika betsorters inverkan på populationsutveckling av betcystnematoder i svensk betodling Inverkan av kalkning på upptag av växtnäring i sockerbetor Lagring av sockerbetor möjligheter och begränsningar för fem koncept av vatten och frostskydd Inventering av frilevande nematoder i det svenska odlingsområdet Förekomst och påverkan av Verticillium på sockerbetor i Sverige GPS-styrd ogräsbekämpning möjligheter och begränsningar i sockerbetor Projektrapporter och presentation finns publicerade på NBR:s hemsida: Nätverk och internationellt samarbete NBR arbetade aktivt med att bygga och underhålla såväl nationella som internationella nätverk. Viktigare uppdrag och aktiviteter under 2012: IIRB (International Institute for Beet Research) IIRB organiserar nio arbetsgrupper under SAC (Scientific Advisory Committee). NBR deltog aktivt i flertalet grupper. NBR innehar ordförandeposten i två grupper. Ordförandeposten i SAC har under de senaste fyra åren innehavits av Robert Olsson, NBR. På årets IIRB-kongress hade NBR fyra presentationer.

11 COBRI (Coordinated Beet Research International) COBRI bildades Organisationerna IfZ (Tyskland), IRBAB (Belgien), IRS (Nederländerna) och NBR står bakom. Inom COBRI bedrivs utvecklingsprojekt som bedöms skapa mervärde för alla deltagande parter. Verksamheten beslutas projekt för projekt. NBR:s styrelse fastställer vilka projekt som NBR ska delta i. För närvarande pågår projekt inom områdena: Kväve sorter Metamitronresistens Lagring Nationellt På det nationella planet gav NBR två presentationer på den regionala växtodlings- och växtskyddskonferensen i Växjö inom områdena bladlusbekämpning och radrensning i sockerbetor. Referensgrupp Växtskydd i sockerbetor består av representanter från samtliga växtskyddsfirmor, Jordbruksverket, Nordic Sugar och Betodlarna. Gruppen träffades två gånger under året och utgör en utmärkt länk för identifiering och planering av nya projekt, samt för kunskaps- och erfarenhetsutbyte. Betodlarnas representanter i NBR:s styrelse under året var Sven Åkesson (ordförande) och Fredrik Larsson. Kapitalförvaltningen Årets inleddes med att omplacera Betodlarnas tillgångar enligt reglementet i placeringspolicyn. Tillsammans med Carnegie framtogs en portfölj som motsvarar föreningens regelverk där kapitalet fördelades mellan olika tillgångsslag. Syftet att fördela kapitalet mellan olika tillgångsslag är att erhålla en lägre total risk i portföljen och begränsa risken för större förluster. Kapitalet strukturerades enligt följande riktlinjer i placeringspolicyn: Tillgångsslag Normalvikt och limiter av portföljen totalt i % Min Normal Max Låg risk Likviditet Korta räntebärande värdepapper Långa räntebärande värdepapper Hög risk Aktier Alternativa investeringar Under februari gjordes förflyttningen av Betodlarnas kapital till Carnegie värdepappersförvaltning. Kapitalet placerades om enligt gällande reglemente och relativt stora omlokaliseringar gjordes. I slutet av månaden var portföljen anpassad enligt gällande reglemente. I detta sammanhang bör nämnas att tillfället för omlokaliseringen tyvärr sammanföll med årshögsta noteringen på bl.a. Stockholmsbörsen vilket tyvärr påverkade värdeutvecklingen.

12 Fördelningen var under året cirka 50/50 mellan hög och låg risk, beroende på respektive tillgångsslags värdeutveckling. På grund av omständigheterna i den globala konjunkturen var strategin att vara mindre exponerade mot högriskplaceringar än normalt. Sett över helåret var kapitalets värdeutveckling positiv, + 7 % (+3 % från 1 mars). Enligt placeringspolicyn är målsättningen att generera en totalavkastning under löpande 5-årsperioder motsvarande 5-åriga statsobligationsräntan + 2 procentenheter. Under 2012 var den genomsnittliga räntan på 5-åriga statsobligationen 1,14 %, vilket då ger en målavkastning på 3,14 %. Framförallt var det tillgångsslaget företagsobligationer som hade en mycket positiv utveckling under året, +22 %. Svagast utveckling hade en underdepå till alternativa investeringar, s k Global Macro -4,3 %. Under året skedde uttag på ca 4 Mkr till Betodlarnas rörelsekonto för att subventionera serviceavgifterna går till historien som ännu ett turbulent år i finansvärlden. Med facit i hand kan konstateras att det arbete som gjordes under 2011 med framtagande av placeringspolicy var mycket värdefullt under året. I policyn fastlades ramar för kapitalets storlek i respektive tillgångsslag och detta har effektivt fungerat som en riskspridning för Betodlarnas kapital. Innehavsrapport per * Tillgångsslag Belopp % Svenska Aktiefonder Svenska aktier-sv.select Globala Aktiefonder Korta ränteplaceringar Långa ränteplaceringar Alternativa- Hedge Alternativa- Global macro Summa * I innehavet ingår likviditet till ett samlat värde av kr fördelat över olika depåer. Utöver ovanstående fanns vid årets utgång bankmedel på drygt 3 miljoner kronor.

13 Ekonomi Svenska Betodlarna ek. förening redovisar en förlust på 1 miljon kronor. Föreningen har en kostnadseffektiv organisation där rörelsens kostnader ligger på ungefär 5 miljoner kronor och har gjort så de senaste åren. Intäkterna för år 2012 blev knappt 2,7 miljoner kronor. Styrelsen budgeterade en förlust på ca 2 miljoner kronor för året, men p g a lägre kostnader och högre finansnetto blev resultatet dubbelt så bra - förlust med 1 miljon kronor. Styrelsen beslutade att 2012 års serviceavgift skulle uppgå till sex kronor per ton kontrakterat kvot- och industrisocker. Det är ungefär endast en tredjedel av det som kan betecknas som normal nivå. Anledningen var att föreningen har ett betydande eget kapital och att styrelsen har ambitionen att använda en del av detta för att rabattera serviceavgiften under några år. Förslag till vinstdisposition Styrelsen föreslår att till förfogande stående vinstmedel (kronor): balanserad vinst årets förlust disponeras så att i ny räkning överföres Föreningens resultat och ställning i övrigt framgår av efterföljande resultat- och balansräkning med tilläggsupplysningar.