Verksamhetsberättelse 2011
|
|
- Britta Jansson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Verksamhetsberättelse 211 Omvärlden Höga sockerpriser Världsmarknadspriset låg under större delen av året på en historiskt sett mycket hög nivå. Priset var en bra bit över EU:s referenspris. Orsaker står att finna i bl a en konstant ökad efterfrågan och att produktionen i Brasilien varit sviktande. Brasilien har under många år gått fram som en ångvält, men under de tre senaste åren har den inhemska konjunkturen inte varit den allra bästa. Återplantering av äldre sockerrörsodlingar har eftersatts, vilket innebär att man har en hög andel överåriga odlingar som tappar i skörd för varje år. Brasilien kan till viss del ställa om mellan socker- och etanolproduktion. Den brasilianska regeringen ändrade under året det lagstadgade kravet på inblandning av etanol i bensin från 25 till 2 %, som ett medel för att få mer sockerexport. Vissa bedömare vill dock hävda att de styrande i landet inte längre har samma intresse för socker och etanol, efter det att nya stora oljefyndigheter hittas strax utanför landets kust. EU:s genomsnittliga marknadspris var i stigande under hela året. De höga världsmarknadspriserna medförde att det för många länder var mer intressant att hitta köpare på nära håll jämfört med att exportera till EU. Efter införandet av nuvarande sockerreform är EU beroende av en stor import för att klara sin sockerförsörjning. För att mota bristen på socker vidtog EUkommissionen extraordinära åtgärder. T ex öppnade man upp för konvertering av 5 ton utomkvotsocker till kvotsocker. Vidare gavs möjlighet till en extra tullfri import. kr/1 kg VM-pris och EU-pris på socker sedan sockerreformen 26 VM-pris (blå) EU:s referenspris (röd) Marknadspris i EU (grön) 1 Källa: Danske Sukkerroedyrkere
2 kr/1 kg 6 VM-pris på vitt socker Källa: Danske Sukkerroedyrkere EU som helhet tog en rekordstor sockerskörd räknat på hektarbasis. Några länder tog skördar i närheten av 15 ton socker per hektar! I flertalet länder var kampanjerna mycket långa, men tämligen bekymmersfria. Förslag om ny CAP Under hösten presenterade EU-kommissionen sitt lagförslag till den gemensamma jordbrukspolitiken (CAP) för åren För sockerområdet föreslogs avskaffande av produktionsavgiften på 12 /ton socker, avskaffande av minimipriset för sockerbetor (26,29 /ton vid 16 % sockerhalt), bevarande av referenspriset för socker (44,4 /ton), bevarande av kravet på branschavtal mellan odlarorganisation och industri, samt från 215 avskaffande av sockerkvoterna. Dessförinnan hade Europaparlamentet kommit med sina uttalanden om den framtida jordbrukspolitiken. Då det gäller socker var skrivelsen: Förespråkar att 26 års sockermarknadsordning förlängs åtminstone fram till 22 i sin nuvarande form och efterlyser lämpliga åtgärder för att skydda sockerproduktionen i Europa och att tillåta EU:s sockersektor att förbättra sin konkurrenskraft inom en stabil ram. Odlingsåret 211 Efter ännu en kall, vit och lång vinter smygstartade betsådden de sista dagarna i mars. Sådden började ta fart på allvar strax före mitten av april. Jordarna redde sig inledningsvis i regel mycket bra. Betsådden fortsatte över hela påskhelgen. Ju längre in i påskveckan man kom, desto hårdare blev jorden och det blev svårt att skapa de bästa groningsbetingelserna för betfröet. I en hel del av betfälten som såddes under slutet av påsken blev därför uppkomsten ojämn. Regnskurar efter en tid hjälpte upp situationen. 2
3 Medelsådatum blev den 16 april, vilket bara är någon dag senare än normalåret. Ogräsbekämpningarna skedde inledningsvis ofta under rätt så torra förhållanden, vilket gav en medelmåttig effekt. Bl.a. var åkerbinda och målla svåra att få kontroll på. Avsaknad av Tramat underlättade inte situationen. Tillväxten av betgrödan var inledningsvis normal. På insektsfronten förekom osedvanligt mycket trips i betornas tidiga utveckling. En del sekundära svampar uppträdde där tripsen bitit, men i regel växte betplantorna ifrån skadorna. I slutet av maj började det växa rejält. Gynnsamt väder under första delen av juni medförde en mycket god bettillväxt. Genomsnittsfältet slöt raderna strax efter mitten av månaden. En del ogräs som överlevt ogräsbekämpningarna började sticka upp ovanför betorna. Juli och augusti bjöd på mycket regn, begränsat med sol, men trots allt goda temperaturer. Tillväxten var god. Blasten utvecklades enormt. Vädret under juli och augusti gynnade angrepp av Aphanomyces. Angreppen av bladsvampar fram till slutet av augusti var emellertid väldigt låga med hänsyn till sommarens väder. Kampanjen startade den 1 september. Vattenmättade fält gjorde att upptagningsförhållandena till en början var allt annat än perfekta. Bitvis svårt att ta sig fram och en låg renhet. Nederbörden minskade och fälten torkade upp. Nästan avsaknad av nederbörd i november medförde att man kunde köra med personbil i fälten vid Mårten. En annars inte helt vanlig syn. Hela kampanjen karakteriserades av en högre, eller väsentlig högre, temperatur jämfört med ett normalår. Den 1 oktober nådde kvicksilvret upp till 25 grader. Alla tiders rekord för oktober månad? Inte någon gång under kampanjen förekom det ett enda sammanhängande dygn med frost. Några enstaka frostnätter förekom strax efter Mårten och kring nyår. För att skydda mot frost räckte det med, som någon uttryckte det, ett nät med trasiga maskor! Med föregående års kampanj i färskt minne påbörjades upptagningen av lagringsbetor redan i slutet av oktober. Avsaknaden av frost medförde att betkvaliteten var hög ända till kampanjens slut. Skonsamt hanterade torra betor i lagren bidrog till lagringsförluster som var att beteckna som normala, eller därunder med tanke på antalet daggrader. Halm, och kanske i synnerhet TopTex, hjälpte till att hålla stukorna torra. Vissa kvalitetsanmärkningar förekom, men betydligt färre än normalt. Där de förekom handlade det om värmeskadade betor som ofta kunde hänföras till lagertyper eller lagringsplatser med bristande ventilation. Lastning och transport kunde ske utan nämnvärda problem. Kampanjen avslutades efter 129 dygn den 17 januari, vilket innebar den näst längsta kampanjen någonsin. Ett bra betmaterial tillsammans med ett välskött bruk gjorde att Örtofta slog nytt avverkningsrekord på i genomsnitt 19 6 ton per dygn. En rotskörd på 62,9 ton med en sockerhalt på 16,8 % gav en polsockerskörd på 1,6 ton per hektar. Den näst högsta sockerskörden och den högsta rotskörden genom tiderna. Den totala sockerproduktionen blev ton. 3
4 Odlingsdata i korthet Medel 7-11 Antal odlare Areal Medelareal 15,3 15,5 17,6 17,2 18,5 16,7 Rotskörd, ton/ha 52,5 53,6 6,4 52, 62,9 56 Sockerhalt, % 17,7 17,4 17,9 17,1 16,8 17,4 Polsockerskörd, ton/ha 9,3 9,3 1,8 8,9 1,6 9,8 Renhet, % 9,5 89,8 9,8 88,7 9, 9 Sockerproduktion, ton Kontrakterad mängd, ton Kampanjelängd, dygn % av kvotvolymen innehades av de 18 minsta odlarna 5 % av kvotvolymen innehades av de 3 största odlarna 8 % av kvoten fanns hos de största 9 odlarna De 1 största odlarna hade 27 % av kvoten och drygt 8 ton i snitt De 5 största odlarna hade 63 % av kvoten och knappt 4 ton i snitt De 5 minsta odlarna hade 4 % av kvoten och drygt 2 ton i snitt De 1 minsta odlarna hade 13 % av kvoten och knappt 4 ton i snitt Antal odlare
5 6 Hektar sockerbetor Genomsnittsareal Kvothandeln inför 211 Totalt flyttades 9 ton kvot inför årets odling. Mycket av detta var brukarbyten, d.v.s. där en hel gård byter brukare. När det gäller ren kvothandel, d v s flyttning av kvot utan mark inblandad, uppskattar Betodlarna att många affärer gjordes upp i intervallet kr/ton. Priset för kvothyra hamnade i många fall mellan 2 och 4 kr/ton. 5
6 Betodlarnas arbete under 211 Nationell näringspolitik Med anledning av förslagen på CAP efter 213 hade Betodlarna på nationellt plan inledande kontakter med LRF Skåne, LRF-riks, Nordic Sugar, Landsbygdsdepartementet och företrädare för andra branscher inom växtodlingen. I samband med Jordbruksverkets yttrande om analys av fortsatta reformer i sockersektorn inkom Betodlarna med synpunkter till Landsbygdsdepartementet. Arbetet på EU-nivå Representanter för Betodlarna deltog under året vid ett antal möten i CIBE. Otto von Arnold, Betodlarnas ordförande fram till 211 års stämma, var under året ordförande i CIBE:s näringspolitiska kommitté. Denna arbetar väldigt nära EU-kommissionen i Bryssel. Under året arbetade CIBE mycket med villkoren för sockerbetor i EU:s kommande gemensamma jordbrukspolitik. Styrelseledamoten Jacob Bennet var föreningens huvudansvarige i internationella näringspolitiska sockerfrågor. CIBE-konferens i Ystad I början av november stod Betodlarna värd för en konferens med CIBE:s tekniska kommitté. 11 delegater representerande 17 europeiska länder deltog. Långtidslagring var ett viktigt tema vid konferensen. Även om vi i Sverige har mycket kvar att lösa när det gäller frågor om långtidslagring, ligger vi rätt långt framme jämfört med många andra länder. Fortsatt samarbete över gränserna Det sedan tidigare goda och värdefulla samarbetet med Danske Sukkerroerdyrkere och den nordtyska odlarföreningen DNZ (Der Dachverband Norddeutscher Zuckerrübenanbauer) fortsatte. Utbildning av upptagarförare I ett samarbete mellan Betodlarna, Nordic Sugar, NBR och Partnerskap Alnarp planerades och genomfördes en utbildningsdag för förare av betupptagare under temat Högre upptagningskvalité ger ökad konkurrenskraft. Utbildningen bestod av teori, praktiska övningar och erfarenhetsutbyte. Totalt deltog 5 odlare. Växtskyddsfrågor En likartad tillgång på växtskyddsmedel jämfört med konkurrentländerna är mycket viktigt för konkurrenskraften i den svenska växtodlingen. Under många år har begränsningar funnits i Sverige. Betodlarna ser framöver en risk för ytterligare begränsningar i betodlingen, samtidigt som inflödet av nya substanser är mycket begränsat. Under året hade Betodlarna, i samverkan med Nordic Sugar och NBR fortlöpande kontakter i växtskyddsfrågan med kemfirmor, KEMI, LRF, företrädare för andra branscher och rådgivningsorganisationer. Betodlarna sökte hos KEMI dispens för en extra sprutning med Betanal Power under 211. Ansökan beviljades snabbt. 6
7 Tillsammans med Nordic Sugar inkom Betodlarna med remissvar till Jordbruksverket angående strategi för växtskyddsmedel. Löpande hantering av svenska sockerbetsfrågor Betodlarna hade under året olika möten med Nordic Sugar rörande den löpande hanteringen av svenska sockerbetsfrågor, häribland tillämpningen av branschavtalet. Forsknings- och försöksverksamhet Forsknings-, försöks- och utvecklingsarbete inom betodlingen bedrevs under året av stiftelsen NBR Nordic Beet Research (NBR). Därutöver i ytterligare ett antal projekt utanför NBR finansierade via sockerprogrammet inom Stiftelsen Lantbruksforskning (SLF). 211 innebar det fjärde verksamhetsåret för NBR. Omsättningen blev 14,8 miljoner DKK. Verksamheten bedrivs i ungefär lika stor omfattning i Danmark och Sverige. Måltalet om 5 % externfinansiering uppnåddes under året. På den svenska sidan utgör SLF den viktigaste externa bidragsgivaren. Nya odlingsrön och försöksresultat förmedlades skriftligen på NBR-sidorna i tidskriften Betodlaren, samt muntligen vid NBR:s vintermöte den 1 februari och vid NBR:s sommarmöte den 15 juni. Båda mötena drog fullt hus, 12 personer, på Flädie Mat & Vingård. Därutöver deltog NBR vid Betodlarnas distriktsstämmor. Provning av nya sorter Sortprovningen omfattade 79 sorter där två nya sorter godkändes för odling 212. Förutom den konventionella sortprovningen genomfördes särskild provning av sorter på nematodinfekterad mark och, på en lokal, fält med hårt tryck av Aphanomyces. Provning av nya växtskyddsprodukter NBR fortsatte under 211 att prova produkter inom områdena svamp- och insektsbetning liksom bekämpning av bladsvampar och örtogräs. Inflödet av helt nya substanser för bekämpning av ogräs och skadegörare i sockerbetor är fortsatt mycket begränsat. Omregistrering av produkter leder ofta till hårdare begränsningar i användningen. NBR arbetar intensivt med kunskapsuppbyggnad kring sorters tolerans mot skadegörare, olika skadegörares uppträdande och betydelse liksom framtagning av bättre bekämpningströsklar och prognosmetoder. Allt i syfte att utveckla alla verktyg vi har inom ramen för integrerat växtskydd i sockerbetor. NBR drev elva SLF-finansierade forsknings- och utvecklingsprojekt under 211. I november 211 beviljades medel till fyra nya projekt. 1. Integrerad kontroll av bladsvampar i sockerbetor odlingstekniska åtgärder i kombination med prognosbaserad bekämpning Sockerbetornas effekt på skörd och kvalitet i efterföljande spannmålsgröda Inverkan av raps och mellangrödor i en växtföljd med sockerbetor Inverkan av kalkning på skörd och kvalitet i sockerbetor genom dess effekt på markkemi och bördighet Odlargenererade kunskapssystem med lärgemenskaper ett sätt att identifiera och nå outnyttjade potentialer Optimerad ogräsbekämpning
8 7. Möjligheter för mer betor med mer socker till bruket genom rätt sortval Kalk och lagring Olika betsorters inverkan på populationsutveckling av betcystnematoder i svensk betodling Inverkan av kalkning på upptag av växtnäring i sockerbetor Lagring av sockerbetor möjligheter och begränsningar för fem koncept av vatten och frostskydd Inventering av frilevande nematoder i det svenska odlingsområdet Förekomst och påverkan av Verticillium på sockerbetor i Sverige GPS-styrd ogräsbekämpning möjligheter och begränsningar i sockerbetor Projektrapporter och presentation finns publicerade på NBR:s hemsida: Betodlarnas representanter i NBR:s styrelse under året var Sven Åkesson och Fredrik Larsson. Kontrollen Ingrid Nybogård och Göran Sonesson arbetade som kontrollanter vid provtvätten och betlaboratoriet i Örtofta. Kontrollen innebär, förenklat uttryckt, att säkerställa att de rutiner för invägning, provtagning och analys som Betodlarna och Nordic Sugar kommit överens om verkligen följs. Ansvarig för Betodlarnas kontrollverksamhet var styrelseledamoten Lars Falck. Information Facktidningen Betodlaren utkom med de sedvanliga fyra numren. Redaktör var Ann-Margret Olander, Profilera Marketing. Betodlarnas webbplats användes för snabb informationsspridning. Bettorget, var sedvanligt den naturliga mötesplatsen vid kvothandeln och datasockerhandeln. Kansli och organisation Styrelsen deltog i delar av den operativa verksamheten och bestod efter 211 års stämma av Gustaf Tornérhjelm (ordf.), Stefan Hansson (vice ordf.), Sven Åkesson, Lars Falck, Erik Wildt-Persson, Jacob Bennet och Fredrik Larsson. Anders Lindkvist var generalsekreterare. En ekonomiassistentfunktion på deltid köptes in av Louise Mårtensson. Under året hade styrelsen sex protokollförda sammanträden. I juni genomfördes en tvådagars studieresa till Danmark för styrelsen. Vidare hade styrelsen två träffar med fullmäktigegruppen. 8
9 Ekonomi Svenska Betodlarna ek. förening redovisar en förlust på 2,8 mkr. Föreningen har en slimmad kostnadseffektiv organisation. Detta gör att rörelsens kostnader ligger på ungefär 5 miljoner kronor och har gjort så de senaste åren. 211 års intäkter uppgick till cirka 1 miljon kronor och det beror på den sänkta serviceavgiften från 18 kr till 1 kr per ton socker som medlemmarna betalt. Styrelsen tog beslutet att finansiera löpande verksamhet med befintligt kapital eftersom föreningen har god ekonomi. Under 211 gjordes en grundlig genomgång av föreningens kapitalförvaltning. Styrelsen antog en ny placeringspolicy som har till syfte att skapa ett enhetligt ramverk för placeringsverksamheten och tydliggöra roller och ansvar mellan styrelse och den löpande förvaltningen. Policyn ska även fungera som vägledning i det dagliga arbetet för ansvariga personer. Under hösten genomfördes en upphandling av kapitalförvaltningen. Detta för att få en kostnadseffektiv förvaltning, bättre uppföljning samt professionell rådgivning. Det slutgiltiga valet föll på Carnegie som nu förvaltar hela föreningens kapital. Marknadsvärdet av de finansiella nettotillgångarna uppgick vid årets slut till cirka 26 mkr. Under 211 minskade värdet på kapitalet med 5 % som en följd av ett turbulent år på börserna runt om i världen. Dock ska detta ses i ljuset av att Stockholmsbörsen under året backade med ungefär 2 %. Förslag till vinstdisposition Styrelsen föreslår att till förfogande stående vinstmedel (kronor): balanserad vinst årets förlust disponeras så att i ny räkning överföres
Verksamhetsberättelse
Verksamhetsberättelse Omvärlden Världsmarknaden Med undantag för någon månad var världsmarknadspriset för socker i fallande under året. Priset låg strax över 400 kronor per 100 kg vid årets början och
Läs merVerksamhetsberättelse för 2009
Verksamhetsberättelse för 2009 Omvärlden Under årets ökade de internationella sockerpriserna månad efter månad. Orsaken stod att finna i att Indien har minskat sin produktion med över 10 miljoner ton och
Läs merVälkommen till distriktsmötet!
. Välkommen till distriktsmötet! Information från styrelsen Allmänt Kampanjen Internationellt Kapitalförvaltningen Föreningens ekonomi NBR Branschavtal 2016 1 Det bidde en tumme Avpolitisering Ramavtal
Läs merAntal daggrader, medel per dygn under månaden, , 10 st 5T-gårdar
59 Betodling i Danmark och Sverige myter och sanningar Del 1 Sockerskördarna ligger högre i Danmark än i Sverige. Det är lika bra att få det sagt med en gång. Det är i och för sig inget konstigt med det.
Läs merInformation från styrelsen. Välkommen till distriktsmötet! 2014, Betåret man minns. Betåret Örtofta 2014
Välkommen till distriktsmötet! Information från styrelsen Kampanjen Internationellt Föreningens ekonomi Kapitalförvaltningen NBR Det nya branschavtalet 2014, Betåret man minns Rekordlång kampanj Rekordsockerskörd,
Läs merMer att hämta i svensk betodling
Betodlaren 2 2018 63 Mer att hämta i svensk betodling I Danmark skördar Del 4 man närmare två ton mer socker per hektar än i Sverige. Måste det vara så? Svaret är nej. I Sverige har sockerskördarna ökat
Läs merÄr hög skörd lika med högt netto?
60 Betodlaren 1 2019 Är hög skörd lika med högt netto? Högsta sockerskörden. Kanske inte bästa bilden eller bästa skördevädret men väl bästa beståndet, tillväxten och högsta sockerskörden. Bilden är tagen
Läs merPraktiska odlarförsök för förbättring
46 Betodlaren 1 2017 Praktiska odlarförsök för förbättring FOTO: ROBERT OLSSON Sådd och radmyllning på -gården Lovisero öster om Trelleborg den 4 april. Svenska betodlare är duktiga. De flesta duktiga
Läs merdet återkommer vi till i ett annat sammanhang. Men verkligheten är alltså inte en konstant skördeskillnad på halvtonnet till dansk fördel.
Betodlaren 1 218 49 Varför växer gapet? Del 2 För 3 år sedan låg danska och svenska sockerskördar på samma nivå. Idag skiljer det närmare två ton socker per hektar. Varför växer gapet? Vädret skiljer!
Läs merÅrets sortförsök Fyra nya sorter på listan
38 Betodlaren 4 2018 Årets sortförsök Fyra nya sorter på listan Nu är det klart vilka sorter som kommer i odling 2019. Efter en speciell säsong, med många utmaningar, är det fyra nya sorter som kvalat
Läs merTillväxt till över 20 ton på fyra av 5T-gårdarna
58 Tillväxt till över 20 ton på fyra av 5T-gårdarna Robert Olsson och Otto Nielsen, NBR Nordic Beet Research Varje handskördad parcell består av två rader, 6 m långa. Det ligger sex parceller i varje fält.
Läs merInför 2014: Dubbelt KWS i topp när det gäller lönsamhet!
Inför 2014: Dubbelt KWS i topp när det gäller lönsamhet! KWS SCANDINAVIA A/S Box 185, Knästorp 245 22 Staffanstorp Tel.: 046-325861 Fax: 046-325869 E-Mail: harald.palsson@kws.com Internet: www.kws.com
Läs merInför 2018: De 5 mest lönsamma sorterna kommer från KWS! SEEDING THE FUTURE SINCE 1856
Inför 2018: De 5 mest lönsamma sorterna kommer från KWS! SEEDING THE FUTURE SINCE 1856 KWS SCANDINAVIA A/S Box 185, Knästorp 245 22 Staffanstorp Tel.: 046-325861 Fax: 046-325869 E-Mail: harald.palsson@kws.com
Läs merChecklista för inventering av outnyttjad potential på Team 20/20-gårdarna
Finansierat av Stiftelsen Lantbruksforskning (SLF) och SBU Projektnr 0344004 Checklista för inventering av outnyttjad potential på Team 20/20-gårdarna Mars 2003 SBU Projektkod: 2003-906:1 SBU Sockernäringens
Läs merGUNILLA. KWS-sorter ökar din lönsamhet! + 1092 kr per ha * www.kws.com
KWS-sorter ökar din lönsamhet! GUNILLA + 1092 * *Jämfört med medeltal av de 3 mest odlade sorterna för vart och ett av åren 2006-2008, 15 officiella försök Förbättrad lönsamhet för betodlingen! Glädjande
Läs merSortvalet varierade. I SE låg fokus på bästa skydd mot Aphanomyces.
5 5T Bästa hösttillväxten någonsin! Robert Olsson och Otto Nielsen, NBR Nordic Beet Research Upptagning på årets demonstrationsgård Lovisero den 11 november. Vi uppmätte 11 ton betor per hektar i de handskördade
Läs merOptimerad lagringstidpunkt vid sen leverans
Finansierat av Stiftelsen Lantbruksforskning (SLF) Optimerad lagringstidpunkt vid sen leverans 27 28 Slutrapport 27-1-4-65 SBU Sockernäringens BetodlingsUtveckling AB är ett kunskapsföretag som bedriver
Läs merSlutskörd över 110 ton betor
39 Slutskörd över 110 ton betor Fin blast, fin rotform och full spann hos Magnus Rafsten utanför Landskrona den 16 augusti. Årets sol och värme i kombination med att allting gjorts på rätt sätt i rätt
Läs merSkördeutveckling. Genomsnittsskörd, ton/ha
Skördeutveckling Genomsnittsskörd, ton/ha Världsmarknaden för socker fortsätter att växa Konsumtion, miljoner ton 180 +2% p. a. 204 Makrotrender: Befolkningstillväxt Stigande levnadsstandard Urbanisering
Läs merAntal brukningsenheter med nötkreatur (1000 tal) (Källa SCB, SJV). 5000 mjölkbönder med 350 000 kor producerar 3 milj ton
Växjö möte 4 december 2012 Christer Nilsson, Agonum Antal brukningsenheter med nötkreatur (1000 tal) (Källa SCB, SJV). 5000 mjölkbönder med 350 000 kor producerar 3 milj ton 1 Spannmålsarealer (Källa SCB)
Läs merNordic Sugar och Betodlarna har enats om ett principavtal som de fyra kommande åren reglerar villkoren för kontraktering och odling.
Bäste betodlare, Nordic Sugar och Betodlarna har enats om ett principavtal som de fyra kommande åren reglerar villkoren för kontraktering och odling. I bifogad information beskriver vi de viktigaste delarna
Läs merDokument: 11491/04 AGRI 193 AGRIFIN 61. Tidigare dokument: Fakta-PM Jo-dep 10/10/2004
Bilaga 2 Rådspromemoria 2004-11-08 Jordbruksdepartementet Lantbruksenheten Rådets möte den 22 november Dagordningspunkt 4 Rubrik: Meddelande från kommissionen till rådet och Europaparlamentet: Fullbordandet
Läs merPotentialer eller Vart är vi på väg?
52 Potentialer eller Vart är vi på väg? Robert Olsson och Otto Nielsen, NBR Nordic Beet Research The sky is the limit. I mitt lilla uppslagsverk Data från 1969 finns orden potential och potentiell med.
Läs merVälkommen. Informationsmöte
Välkommen Informationsmöte Kontraktering/Betpris Ola Cristiansson Nordic Sugar Kontraktsmodeller Fyra olika kontraktsmodeller Ettårigt kontrakt med rörligt pris Ettårigt kontrakt med fast pris Fyrårigt
Läs merVäntans tider i 5T. lite grova intryck från både ovan och under mark. Mätbara skillnader På alla platserna mättes reflektansen
52 Väntans tider i 5T Robert Olsson, NBR Nordic Beet Research Vacker vy från den 13 augusti på Valterslund på Österlen. Den 10 och 13 augusti gjorde jag en rundtur till alla 5Tgårdar. Det såg bra ut. Men
Läs merYttre betkvalitet vid sen upptagning effekter direkt och vid lagring
28 Yttre betkvalitet vid sen upptagning effekter direkt och vid lagring Anders Rydén och Robert Olsson, AB Foto: Robert Olsson, SBU I samband med lagringsförsöket på Jordberga Gård hösten och vintern 26/27
Läs merBetning mot skadeinsekter i sockerbetor 2009
Betning mot skadeinsekter i sockerbetor 2009 Åsa Olsson Bakgrund Sockerbetsfrö har under lång tid betats med olika produkter för att så långt det är möjligt kunna undvika angrepp av olika skadeinsekter,
Läs merHur hårt ska bågen spännas?
1 Hur hårt ska bågen spännas? Bra förhållanden den 11 november 216 på Lovisero. Jag vill ha hela tillväxten. Lagring i marken är gratis. Inget spill och hög renhet är det som gäller. Men kanske måste vi
Läs merLagringen hänger på dig, din jord och sorten
46 Lagringen hänger på dig, din jord och sorten TEXT: Robert Olsson, NBR Nordic Beet Research Det kostar socker att lagra betor. Hur mycket beror främst på dig, hur du skördar och hur du lagrar. Men också
Läs merpå odlarnas önskemål lämnar Nordic Sugar en bekräftelse till den enskilde odlaren om kontraktsmängd.
8 AKTUELLT Nya branschavtalet Nordic Sugar vill öka sockerproduktionen i Sverige. Du kan välja bland ettårs och fyraårs kontrakt. Förändringar i leveransperioderna. En internförsäkring införs för att minska
Läs merInför 2017: KWS sätter ny standard för lönsamhet! SEEDING THE FUTURE SINCE 1856
Inför 2017: KWS sätter ny standard för lönsamhet! SEEDING THE FUTURE SINCE 1856 KWS SCANDINAVIA A/S Box 185, Knästorp 245 22 Staffanstorp Tel.: 046-325861 Fax: 046-325869 E-Mail: harald.palsson@kws.com
Läs merBevakning av bladsvampar Del 2. Effekt av bekämpning vid olika tidpunkter efter första angrepp.
49 Bevakning av bladsvampar 8 1 Del. Effekt av bekämpning vid olika tidpunkter efter första angrepp. BLAD- SVAMPAR Betorna växer nu för fullt och snart nog är det dags att börja kontrollera fälten för
Läs merTeam 20/20: Beräkning av produktionskostnaderna för socker åren med 2009 års betpris på Team 20/20-gårdarna alla kostnader rörliga
Finansierat av Stiftelsen Lantbruksforskning (SLF) och SBU Projektnr 3444 Team 2/2: Beräkning av produktionskostnaderna för socker åren 22 26 med 29 års betpris på Team 2/2-gårdarna alla kostnader rörliga
Läs merProvning av betupptagare 2002
Provning av betupptagare 2002 2002-1-1-603 Skriv in försökets rubrik här är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och odlingsutveckling i sockerbetor för svensk sockernäring. SBU ägs till lika delar
Läs merDärför använder lantbrukare bekämpningsmedel
Därför använder lantbrukare bekämpningsmedel Sunita Hallgren, Växtskyddsexpert LRF Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund LRF och bekämpningsmedel LRF arbetar med att det ska finnas växtskyddsmetoder av alla
Läs merOptimerad ogräsbekämpning i sockerbetor 2010
Slutrapport författad av Robert Olsson, NBR för utvecklingsprojektet: Optimerad ogräsbekämpning i sockerbetor 2010 Bakgrund Basen för en lyckad ogräsbekämpning i sockerbetor är en god plantetablering innebärande
Läs mer+695 kr per ha* SABRINA KWS. Dubbelseger för KWS i lönsamhet!
www.kws.com Dubbelseger för KWS i lönsamhet! SABRINA KWS Rosalinda KWS +695 kr per ha* * Jämfört med medeltalet av de 3 mest odlade sorterna 2011. 17 officiella försök 2009 2011 Knästorp i augusti 2012
Läs merBladsvampar på sockerbetor Vad betyder växtföljder och jordbearbetning för angreppen?
Sockernäringens BetodlingsUtveckling 41 Bladsvampar på sockerbetor Vad betyder växtföljder och jordbearbetning för angreppen? Lars Persson och Åsa Olsson, Sockernäringens BetodlingsUtveckling AB Del 4
Läs merFoto: Robert Olsson. Säkert frostskydd av dina betor
Foto: Robert Olsson Säkert frostskydd av dina betor Strategi för skörd och lagring Leverans av nyskördade betor Leverans av lagringsbetor Tidigt Kampanjdel 1 Kampanjdel 2 Kampanjdel 3 Anpassa strategin
Läs merGlyfosat. Uppgift 4 Samhällsekonomiska effekter och övergripande miljöeffekter som växtskyddsmedelslagstiftningen medför
Glyfosat Ur VSR:s handlingsplan 2017-2019 Uppgift 4 Samhällsekonomiska effekter och övergripande miljöeffekter som växtskyddsmedelslagstiftningen medför - förändringar i lagstiftning, rättspraxis, EU-processer,
Läs merett indikatorsystem för betodlingen. Vi hoppas få återkomma med mer resultat i kommande nummer. Figur 1 beskriver projektets struktur.
Vartannat år presenterar IfZ det tyska kunskapscentrat för sockerbetsforskning senaste nytt inom forskning och utveckling. Verksamheten spänner över ett brett område, från ekonomi och teknik över odlingssystem
Läs merJordbruksverkets tidigare arbete med strategi för växtskydd
Jordbruksverkets tidigare arbete med strategi för växtskydd Strategi för växtskyddsmedel - ett regeringsuppdrag år 2011 Uppdraget var att: belysa konsekvenserna av att kemiska växtskyddsmedel fasas ut
Läs merMellangrödor före sockerbetor. Frågeställningar - sockerbetor. - Etablering. Etableringsförsök 2005
1 Mellangrödor före sockerbetor Åsa Olsson Robert Olsson Frågeställningar - sockerbetor - Etablering - Biologisk sanering - Jordburna svampar - Betcystnematoder - Kväveeffekter - Skördeeffekt i kommande
Läs merJordbruksinformation 9 2010. Starta eko Potatis
Jordbruksinformation 9 2010 Starta eko Potatis Börja odla ekologisk potatis Text och foto (där inget annat anges): Katarina Holstmark, Jordbruksverket Foto omslag (vänster): Åsa Rölin Det finns en efterfrågan
Läs merPriser på jordbruksprodukter maj 2016
2011-05 2011-27 2011-49 2012-19 2012-41 2013-11 2013-33 2014-03 2014-25 2014-47 2015-17 2015-39 2016-08 2015-21 2015-24 2015-27 2015-30 2015-33 2015-36 2015-39 2015-42 2015-45 2015-48 2015-51 2016-01 2016-04
Läs merProduktionskostnad för planterad lök jämfört med sådd lök
Redovisning av projektet: Produktionskostnad för planterad lök jämfört med sådd lök Sökande: Anna-Mia Björkholm, Medsökande: Per Hansson, Bakgrund Integrerat växtskydd är lagkrav från 1 jan 2014. Bakgrunden
Läs merMöjligheter och problem anpassning av grödor och odlingssystem
Möjligheter och problem anpassning av grödor och odlingssystem Klimatförändringar och konsekvenser för Uppländskt Jordbruk Länsstyrelsen Uppsala län 16 november 2012 Maria Wivstad, SLU, EPOK Centrum för
Läs merTurbulent tid på EU:s sockermarknad
På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2015-07-02 Turbulent tid på EU:s sockermarknad När socker- och isoglukosproduktionen släpps fri i EU 2017 förändras marknadens förutsättningar. De totala
Läs merSommarmöte Lovisero 8-9 juni
Sommarmöte 2015 Lovisero 8-9 juni Program Inomhus ca 1 timme Odling i framtiden Marknadssituation i EU idag och i framtiden Presentation Lovisero Året så här långt Årets försök 5T Utomhus drygt 1,5 h 5
Läs merSenaste nytt om herbicidresistens
Integrerad ogräsbekämpning Senaste nytt om herbicidresistens Linköping 27 november 2013 Anders TS Nilsson Sveriges Lantbruksuniversitet Inst. för biosystem och teknologi Växtskydd i förändring Konventionell
Läs merKemiföretagens syn på dagens situation
Hållbar svensk växtodling konkurrens på lika villkor Kemiföretagens syn på dagens situation Mats Andersson Svenskt Växtskydd Svensk odling har ett produktionsansvar EU importerar mer och mer livsmedel
Läs merProvning av betupptagare, stenfrånskiljning 2000
Provning av betupptagare, stenfrånskiljning 2000 Skriv in försökets rubrik här SBU Sockernäringens BetodlingsUtveckling AB är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och odlingsutveckling i sockerbetor
Läs merPriser på jordbruksprodukter oktober 2017
Månadsbrev priser på jordbruksprodukter 2017-10-31 Priser på jordbruksprodukter oktober 2017 Sverige är det land som har de högsta avräkningspriserna på nötkött inom EU. Priset för ungtjur klass R3 i Sverige
Läs merRotbrandsangrepp. Aphanomyces cochlioides och andra rotbrandssvampar. Forskningsprojekt vid SBU. "Odlingssystemets inverkan på svamp- och
Aphanomyces cochlioides och andra rotbrandssvampar Hur kan angrepp förhindras? Aphanomyces mer än man ser Åsa Olsson Tidiga plantbortfall Sämre tillväxt Lägre rotvikt Problem vid skörd Mycket spill Forskningsprojekt
Läs mer3.5 Skördar. Metodik. Resultat. Thomas Wildt-Persson, SBU
3.5 Skördar Thomas Wildt-Persson, SBU Metodik Parstudien pågick under åren 1997 till 2000. År 1997 ingick endast fyra par. 1998 utökades studien med tre nya par och således ingick sju par gårdar resterande
Läs merJordbruksinformation 7 2010. Starta eko Växtodling
Jordbruksinformation 7 2010 Starta eko Växtodling Strängläggning av en fin rajsvingelfrövall i Dalsland. Börja med ekologisk växtodling Text och foto: Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket Det finns
Läs merPriser på jordbruksprodukter mars 2018
Månadsbrev priser på jordbruksprodukter 2018-04-04 Priser på jordbruksprodukter mars 2018 Det genomsnittliga svenska avräkningspriset på ungtjurar R3 är 13 procent högre än det genomsnittliga EU-priset.
Läs merMöjligheter för kostnadseffektiv lagring med låga förluster och liten arbetsinsats i storbalsomgärdade lager med behovsanpassad topptäckning
614 2010 Bildbilaga Möjligheter för kostnadseffektiv lagring med låga förluster och liten arbetsinsats i storbalsomgärdade lager Possibilities for cost effective storage with low losses and low workload
Läs merPriser på jordbruksprodukter oktober 2019
Månadsbrev priser på jordbruksprodukter 2019-11-01 Priser på jordbruksprodukter oktober 2019 EU:s handelsbalans för januari-augusti är, räknat i kvantitet, positiv med ett överskott på 265 ton medan värdet
Läs merEkologiska demonstrationsodlingar
Ekologiska demonstrationsodlingar i sockerbetor 2000 SBU Sockernäringens BetodlingsUtveckling AB är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och odlingsutveckling i sockerbetor för svensk sockernäring.
Läs mer5T Vad är skillnaden som gör skillnaden? Robert Olsson NBR Åsa Olsson NBR
5T 2014 2015 2016 Vad är skillnaden som gör skillnaden? Robert Olsson NBR Åsa Olsson NBR 4. 5. 1. 3. 6. 2. 10. 7. 9. 11. Henrik Hansen, Pugerupgård 8. Odlargenererad tillväxt Teoretisk skördepotential
Läs merHuvudprinciper för odling och leverans av sockerbetor till Nordic Sugar AB för perioden 2017/ /2021
Huvudprinciper för odling och leverans av sockerbetor till Nordic Sugar AB för perioden 2017/2018-2020/2021 Nordic Sugar och Betodlarna har avtalat följande kontraktsvillkor och det är på dessa villkor
Läs merPriser på jordbruksprodukter april 2018
Månadsbrev priser på jordbruksprodukter 2018-05-02 Priser på jordbruksprodukter april 2018 Under januari-februari var nettoexporten från EU 45 300 ton medan handelns värde visade ett överskott på 5 miljoner
Läs merVärt att veta om Toptex
39 Värt att veta om Robert Olsson, NBR Nordic Beet Research FOTO: ROBERT OLSSON, NBR Stukan nordväst om Lund i sent eftermiddagsljus den 31 december 213. med Jupette närmast i bild. Därefter bara. Längst
Läs merMöjligheter för kostnadseffektiv lagring med låga förluster och liten arbetsinsats i storbalsomgärdade lager med behovsanpassad topptäckning
614 2010 Årsberättelse Annual report Möjligheter för kostnadseffektiv lagring med låga förluster och liten arbetsinsats i storbalsomgärdade lager med behovsanpassad topptäckning Robert Olsson Robert.olsson@nordicbeetresearch.nu
Läs merPraktiska försök med: - Nya sorter i normala fält - Nya Rhizomaniaresistenta sorter
: - Nya sorter i normala fält - Nya Rhizomaniaresistenta sorter 2005 SBU Skriv Projektkod in försökets 2005-1-2-105, rubrik här 2005-1-2-108 är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och odlingsutveckling
Läs merVad provas och hur? Vad provas inte?
Vad provas och hur? Vad provas inte? Björn Andersson, FältForsk, SLU Värdeprovning av jordbruksväxter Provning för intagning på svensk sortlista, s.k. VCU-provning (Value for Cultivation and Use). Försöken
Läs merNr 1 Mars Näst högsta skörden! Distriktsmötet. Ogräs i betor
Nr 1 Mars 2017 6 Näst högsta skörden! 12 Distriktsmötet 42 Ogräs i betor Terra Dos T4 NYHET! Holmer Terra Dos T4 T4 40 treaxlad maskin med 40 kubik tank. T4 30 tvåaxlad maskin med 30 kubik tank. Nyutvecklade
Läs merVäxtodlings- och växtskyddsdagar Växjö den 6 december. Mats Kilany Ola Cristiansson Agricenter Nordic Sugar AB
Växtodlings- och växtskyddsdagar Växjö den 6 december Mats Kilany Ola Cristiansson Agricenter Nordic Sugar AB 1 Projekt 20 What is the target? 20 20 20 t/ha Sockerskörd 2020 år 20% bästa 2 Sockerskörd
Läs merGPS-styrd ogräsbekämpning möjligheter och begränsningar i sockerbetor
Slutrapport GPS-styrd ogräsbekämpning möjligheter och begränsningar i sockerbetor Olsson R., Ekelöf J. NBR Nordic Beet Research foundation, Borgeby Slottsväg 11, 237 91 Bjärred Inledning Ogräs är en av
Läs merGrobarhet i frön från stocklöpare i sorten Rasta
Grobarhet i frön från stocklöpare i sorten Rasta SBU Projektkod: 2007-1-2-511 SBU Sockernäringens BetodlingsUtveckling AB är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och odlingsutveckling i sockerbetor
Läs merJordbruksinformation 8 2015. Starta eko. Potatis
Jordbruksinformation 8 2015 Starta eko Potatis Börja odla ekologisk potatis Text och foto (där inget annat anges): Katarina Holstmark, Jordbruksverket Foto omslag (vänster): Åsa Rölin Det finns en efterfrågan
Läs merVarför sjunker spannmålsskördarna?
Varför sjunker spannmålsskördarna? - Odling i Balans erfarenheter Partnerskap Alnarp, 17 sept. 2012 agronom Lars Törner, LT miljö, 253 42 Vallåkra lars@ltmiljo.se För Odling i Balans, www.odlingibalans.com
Läs merMellangrödor. i ekologisk produktion i Sverige praktiska erfarenheter. Pauliina Jonsson, Växa Sverige
Mellangrödor i ekologisk produktion i Sverige praktiska erfarenheter Pauliina Jonsson, Växa Sverige Mellangrödor i ekologisk produktion Växtodlingsgårdar Grönsaksodlingar och växthus/tunnlar Under omläggning
Läs merNäringsliv i Lanna-Bredaryd Sidan 1 av 7 828000-7660. Årsredovisning. för. Näringsliv i Lanna-Bredaryd 828000-7660. Räkenskapsåret 2013
Näringsliv i Lanna-Bredaryd Sidan 1 av 7 Årsredovisning för Näringsliv i Lanna-Bredaryd Räkenskapsåret 2013 Näringsliv i Lanna-Bredaryd Sidan 2 av 7 Styrelsen för föreningen Näringsliv i Lanna-Bredaryd
Läs merProvning av betupptagare, stenfrånskiljning 2001
Provning av betupptagare, stenfrånskiljning 2001 Skriv in försökets rubrik här 2001-1-1-603 är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och odlingsutveckling i sockerbetor för svensk sockernäring. SBU
Läs merPriser på jordbruksprodukter februari 2018
Månadsbrev priser på jordbruksprodukter 2018-02-28 Priser på jordbruksprodukter februari 2018 Under 2017 var nettoexporten av nötkött och levande djur från EU 462 000 ton till ett värde av 662 miljoner
Läs merVARFÖR LÅGA PROTEINHALTER 2008 OCH 2009? Proteinhalter i sortförsök i Skåne (serie L7-101) 2008 och Sex försök per år.
VARFÖR LÅGA PROTEINHALTER I SYDSVENSK HÖSTVETEODLING 28 OCH 29? Börje Lindén Tidigare vid SLU, Skara Föredrag vid Regional växtodlings- och växtskyddskonferens i Växjö 8-9 december 29 Proteinhalter i sortförsök
Läs merValidering och utveckling av beslutsstöd för kemisk bekämpning av bladsvampar i sockerbetor 2012
422 212 Rapport Validering och utveckling av beslutsstöd för kemisk bekämpning av bladsvampar i sockerbetor 212 Åsa Olsson ao@nordicbeetresearch.nu Tel: +46 79 53 72 62 NBR Nordic Beet Research Foundation
Läs merSommarmellangrödors ogräsbekämpande egenskaper. Forskning och utveckling inom ekologisk produktion Quality Hotel Ekoxen, Linköping oktober 2017
Sommarmellangrödors ogräsbekämpande egenskaper växter bra och oljerättika mindre bra resultat från växtföljden på Norra Åsum Forskning och utveckling inom ekologisk produktion Quality Hotel Ekoxen, Linköping
Läs merIntegrerat växtskydd Vad? Varför? Hur?
www.jordbruksverket.se Integrerat växtskydd Vad? Varför? Hur? För att det ska kunna blir angrepp av en skadegörare krävs tre förutsättningar. Smitta/skadegörare, Lämpligt väder/miljö och Mottaglig värdväxt.
Läs merÅrsredovisning ODLING I BALANS
Årsredovisning för 845002-2655 Räkenskapsåret 2011 Org.nr 845002-2655 5 (10) Förslag till vinstdisposition Styrelsen föreslår att till förfogande stående vinstmedel (kronor): balanserad vinst 368 342
Läs merVälkommen. Vintermöte 2016
Välkommen Vintermöte 2016 En ljus framtid Februari 2016 Ola Cristiansson Den kommande reformen 2017 medför stora What förändringar is the target? men ett viktigt element bibehålls Viktiga delar: Avskaffade
Läs mer3.6 Generella statistiska samband och en modell med för sockerskörden begränsande variabler
3.6 Generella statistiska samband och en modell med för sockerskörden begränsande variabler Hans Larsson, SLU och Olof Hellgren, SLU Inledning En uppgift för projektet var att identifiera ett antal påverkbara
Läs merPriser på jordbruksprodukter maj 2018
Månadsbrev priser på jordbruksprodukter 2018-05-30 Priser på jordbruksprodukter maj 2018 Det svenska avräkningspriset ligger kvar på en hög nivå. Vecka 20 var det genomsnittliga priset för ungtjurar (R3)
Läs merMat till miljarder. - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige
Mat till miljarder - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige VÄXANDE BEFOLKNING 7,3 miljarder människor ÄNDRADE KONSUMTIONSMÖNSTER 9.6 miljarder 2050 KLIMATFÖRÄNDRINGAR Ökad efterfrågan
Läs merRörflen och biogas. Håkan Rosenqvist 2014-02-12
Rörflen och biogas Håkan Rosenqvist 2014-02-12 Vem är jag och vem finansierar min presentation Håkan Rosenqvist Arbetar huvudsakligen med forskning, utredning och undervisning som egenföretagare Huvudområden
Läs merNr 3 September God skörd möjlig. Nya branschavtalet. Lagra torrt
Nr 3 September 2016 6 God skörd möjlig 10 Nya branschavtalet 48 Lagra torrt Terra Dos T4 NYHET! Holmer Terra Dos T4 T4 40 treaxlad maskin med 40 kubik tank. T4 30 tvåaxlad maskin med 30 kubik tank. Nyutvecklade
Läs merPriser på jordbruksprodukter november 2016
Månadsbrev priser på jordbruksprodukter 2016-11-30 Priser på jordbruksprodukter ember 2016 Avräkningspriserna på nötkött ligger fortsatt på en hög nivå i Sverige. Priset för ungtjur klass R3 i Sverige
Läs merÅrsredovisning. Sveriges Kommunala Yrkesrevisorer
Årsredovisning för Sveriges Kommunala Yrkesrevisorer Räkenskapsåret 2004-07-01-2005-06-30 Sveriges Kommunala Yrkesrevisorer 1(6) Styrelsen för Sveriges Kommunala Yrkesrevisorer får härmed avge årsredovisning
Läs merPriser på jordbruksprodukter oktober 2018
Månadsbrev priser på jordbruksprodukter 2018-11-01 Priser på jordbruksprodukter oktober 2018 Slakten av nötkreatur under januari-augusti var drygt 4 procent högre än under motsvarande period 2017. Det
Läs merPriser på jordbruksprodukter maj 2017
Månadsbrev priser på jordbruksprodukter 2017-05-31 Priser på jordbruksprodukter maj 2017 Sverige är det land som har de högsta avräkningspriserna på nötkött inom EU. Priset för ungtjur klass R3 i Sverige
Läs merRapsåret 2017 HS Skåne Jordbrukardagar
Rapsåret 2017 HS Skåne Jordbrukardagar Paul Leteus, HIR Skåne AB Ömsom vin, ömsom vatten! Genomsnittliga rapsskördar År Hela landet (kg/ha frö) Syd (Skåne, Halland, Blekinge) (kg/ha frö) 2017 3625 3607
Läs merPriser på jordbruksprodukter maj 2019
Månadsbrev priser på jordbruksprodukter 2019-06-03 Priser på jordbruksprodukter maj 2019 Det svenska avräkningspriset på ungtjurar klass R3 var 42,54 vecka 21. Det svenska avräkningspriset på mjölk har
Läs merEtt åtagande innebär att du åtar dig att sköta din mark enligt vissa villkor i 5 år. Du utför då den miljötjänst som du kan få miljöersättning för.
2017-07-18 Vallodling 2017 Du kan få miljöersättning om du odlar fleråriga slåtter-, betes- eller frövallar på åkermark utanför de områden där det är möjligt att söka kompensationsstöd. Syftet med miljöersättning
Läs merStrukturkalkning till sockerbetor 2000 Slutrapport
Strukturkalkning till sockerbetor 2000 Slutrapport 1998-2000 Skriv in försökets rubrik här SBU Sockernäringens BetodlingsUtveckling AB är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och odlingsutveckling
Läs merPraktiska försök med nya sorter 2006
Praktiska försök med nya sorter 2006 Skriv in försökets rubrik här SBU Projektkod 2006-1-2-105+108 är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och odlingsutveckling i sockerbetor för svensk sockernäring.
Läs merBeslut angående ansökan om dispens på växtskyddsområdet
KEMI Kemikalieinspektionen Swedish Chemicals Agency Tillstånd och upplysning Björn Isaksson Delgivningskvitto 2015 03 23 Albin G unnar son 5.1.2.a H15 03351 Sveriges Frö och Oljeväxtodlare Box 96 230 53
Läs merTeam 20/20 redo för redovisning
44 Team 20/20 redo för redovisning Robert Olsson, AB Vägen framåt för sju av landets bästa betodlare hur ska den se ut för att säkra ekonomin i svensk betodling efter att den nya sockerreformen fullt slagit
Läs merPriser på jordbruksprodukter juni 2019
Månadsbrev priser på jordbruksprodukter 2019-07-01 Priser på jordbruksprodukter juni 2019 Det svenska avräkningspriset på ungtjurar klass R3 var 13 procent högre än EU:s genomsnittliga pris vecka 25. Allt
Läs mer