Professionens syn på reglerad specialistutbildning för röntgensjuksköterskor Bodil Andersson, Ordförande i Svensk förening för röntgensjuksköterskor 2014-09-17
Grundnivå Yrkesexamen Leg. Röntgensjuksköterska Kandidatexamen i radiografi 180 högskolepoäng (hp) Avancerad nivå Leg röntgensjuksköterska med specialistutbildning i radiografi Magisterexamen 60 hp Leg röntgensjuksköterska med avancerad specialisering i radiografi (60 hp) Masterexamen i radiografi 120 hp Personcentrerad vård Samverkan i team Evidensbaserad vård Förbättringskunskap Säker vård Informatik Forskarnivå Doktorsexamen i radiografi 240 hp Licentiatexamen i radiograf 120 hp
Att utgå ifrån professionstänkande En profession är en yrkesgrupp som utför vissa specifika arbetsuppgifter och har en viss kontroll över dessa arbetsuppgifter (Wikstrand, 2011)
Professionella yrken Professionella yrken är i något avseende organiserade, relativt autonoma bärare och förmedlare av samhälleligt sanktionerade, abstrakta kunskapssystem som ger dem förmågan att utföra handlingar som uppfattas som svåra, skickliga och värdefulla av allmänheten/klienten. ( Brante, 2009 s.28)
Professions kriterier Samhällsnytta och offentligt erkännande Vetenskaplig kunskap och lång teoretisk utbildning Etisk kod Autonomi Klassiska professioner: läkare, jurister, militärer Semiprofessioner: röntgensjuksköterskor, sjuksköterskor och lärare
Professionell yrkesverksamhet samhällsnytta att ha en kunskap som är viktig för samhället och som medborgarna inte själva behärskar kunskapen bygger på värderingar och ideologier och manifesteras i lagstiftning och offentliga dokument arbetet och utbildningen är reglerad
Förutsättningar för en profession En bärande förutsättning är kunskapsbasen Att den är efterfrågad Att den anses viktig Att den är esoterisk d.v.s. att det endast är den egna guppen som har kontroll över kunskapsområdet (Abbott 1988; Berntsson 2006; Brante 2009; Svensson 2003) Att kunskapsbasen ska vila på vetenskaplig grund innebär att den legitimerar det professionella arbetet.
Vetenskaplig grund Yrket kräver lång och högre utbildning Tydligt avgränsat kompetensområde relaterat till behörighet och legitimation Yrkeskunskapen bygger på vetenskapliga studier av verksamheten Kunskapen är framtagen enligt rådande vetenskapliga ideal Utbildningen förmedlar den teoretiska kunskapen.
Vad händer inom professionen? Inom varje profession finns det ett glapp mellan den teoretiska, forskningsanknutna kunskapsutvecklingen och den praktiska professionsutövningen (Abbott 1988; Brante 2009) Att det finns en tydlig kopplingen till vetenskapen och att den i relation till andra angränsande yrkesgrupper (exempel röntgensjuksköterskor vs. undersköterskor eller röntgensjuksköterskor vs läkare) kan skapa tydlighet inom den egna professionella gruppen.
Konsekvenser Praktiker förstår inte alltid nyttan med den forskning som bedrivs av röntgensjuksköterskan Uppdelning mellan praktiserande och den forskande röntgensjuksköterskan
Professionell identitet En central del i professionell identitet är att agera professionellt gentemot klienterna/patienterna (Jonnergård & Erlingsdottir, 2008) Att arbeta under speciellt utvecklad yrkeskodex. Viss professionell etik.
Yrkesetisk kod Hur professionens medlemmar förhåller sig till vårdtagarna och till varandra Bygger på en ideologi En överenskommelse om vad som är rätt och fel, vilka uppgifter man har Att vara kritiskt medveten, reflekterad och kunnig Yrkesetisk kod för röntgensjuksköterskor
Professionsetik Möten med människor ansikte mot ansikte Situationer där vi måste göra något tillsammans med en annan människa
Vad är grunden för ett vårdande möte? En människa kan aldrig komma i beröring med en annan människa utan att det på något sätt påverkar den andras liv. Det kan handla om något så obetydligt som ett kortvarigt stämningsläge, att väcka känslor. Med det kan också innebära något oerhört betydelsefullt, så att den andres liv faktiskt vilar i den enskildes hand. (Lögstrup, 1989)
Vad innebär ett gott bemötande? Det goda bemötandet i vården kännetecknas av att vårdpersonal möter vårdsökande människor på ett sätt som värnar om deras integritet och autonomi och svarar mot det behov av förståelse och trygghet som uppstår i kontakt med vården. Dessutom framstår förväntningarna om tid och delaktighet, tillsammans med önskemål om glädje, som aspekter som inte kan förbises. (Croona, 2003)
Professionsetik Mötet med den andre är handlingsorienterat Röntgensjuksköterskan ska både reflektera och handla Mötet med den andre kräver att något görs Ett val måste göras
Professionsetik Mötet med den andre är sakligt och yrkesmässigt förmedlat Yrkesutövarens professionella kompetens ligger till grund för mötet Professionsutövaren har en makt som den andre inte har
Initiera diskussion om reglerad specialistutbildning inom radiografi
Hur löser verksamheten behoven av kompetensutveckling hos röntgensjuksköterskor idag? Finns det krav på kompetensutveckling och vidareutbildning idag Går det att nå verksamhetsmålen utan specialistutbildade röntgensjuksköterskor, finns behovet av reglerad specialistutbildning? Hur kan vi skapa stimulans för röntgensjuksköterskan att vidareutbilda sig?
Krav på utbildning och kunskap ökad kompetens och patientsäkerhet Radiologins kvalitet och säkerhet bestäms till stor del av den enskilda röntgensjuksköterskans kompetens. Kraven på landets röntgensjuksköterskor att utföra undersökningar och behandlingar av hög kvalitet samtidigt som de genomför förbättringsarbeten, inför och utvärderar riktlinjer och metoder samt omsätter kunskapsunderlag i praktisk handling kan tyckas höga. Detta ställer höga krav på förmågan till självständigt arbete, vetenskapligt förhållningssätt, mångkulturell kompetens samt professionellt ansvar.
Vem ansvarar för kompetensförsörjning? Den som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen är formellt sett kompetent att utföra de arbetsuppgifter som hon eller han har utbildning för. Hälso och sjukvårdpersonalens ansvar Att hälso- och sjukvårdspersonal ska utföra sitt arbete enligt vetenskap och beprövad erfarenhet framgår av lagen (Patientsäkerhetslagen 2010:659) Kap 6, 2 Den som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen bär själv ansvaret för hur han eller hon fullgör sina arbetsuppgifter. Men detta innebär ingen inskränkning i vårdgivarens ansvar enligt denna lag eller annan författning.
Vårdgivarens ansvar Det övergripande ansvaret för att det finns den personal som behövs för att kunna ge god vård regleras i hälso- och sjukvårdslagen (HSL 1982:763). Verksamhetschefen/motsvarande som svarar för att den personal som skall utföra olika arbetsuppgifter har erforderlig kompetens.
Hur ser det ut idag? Hur löser verksamheten kompetensbehovet idag? Internutbildning Mentorskap med inskolningsprogram Uppdragsutbildning Externa kurser Kort-kurser
Varför en reglerad specialistutbildning? En skyddad specialistbeteckning visar att behovet finns i verksamheten, annars risk att utbudet styrs av universiteten En varudeklaration av yrkesutövares kvalifikationer för allmänhet och myndighet En garanti för en viss kunskapsnivå för att undvika att personer anställs eller ges befogenheter på felaktiga grunder Mer verksamhetsintegrerad utbildning genom valbara kurser, VFUplaceringar och självständiga examensarbetet integreras med verksamheten Tydligare krav från verksamheten för att tillvarata variationen i kompetensen så att en säker vård kan bedrivas dygnet runt
Hur skapa stimulans? För att radiografi och röntgensjuksköterskeyrket ska kunna utvecklas och vara attraktivt måste det erbjudas både karriär- och löneutveckling Verksamheten och arbetsgivarna måste efterfråga röntgensjuksköterskor med specialistkompetens Verksamheterna behöver inventera vilka behov av kompetensutveckling som finns för röntgensjuksköterskan Arbetsgivarna måste skapa en arbetsorganisation/tjänstestruktur som tillvaratar kompetensen hos den som väljer att vidareutbilda sig Utbildningstjänster där specialistutbildningen sker inom anställningen och utgår från verksamhetens behov.
Blicka framåt Hur ser det ut därframme? Vad kan vi göra för att påverka utvecklingen dit vi vill? Vilken typ av specialisering och utveckling av personalens kompetens behöver verksamheten? Hur kan vi skapa karriärvägar i verksamheten för att tillvarata variationen i kompetens? Det är tillsammans vi skapar framtidensröntgensjuksköterska
Foto Tim Andersson Bodil Andersson, bodil-t.andersson@med.lu.se