Språket, individen och samhället HT07 1. Introduktion till sociolingvistik Introduktion till sociolingvistik Språk, dialekt och språkgemenskap Stina Ericsson Några sociolingvistiska frågor Några sociolingvistiska frågor, forts. Vad finns det för skillnader mellan 60- åringars och 20-åringars språk? Vad är egentligen skillnaden mellan ett språk och en dialekt? Uttrycker vi oss alltid på samma sätt oavsett vem vi kommunicerar med? Landet Urbien har just blivit en enskild stat efter att ha varit en del av Morfemien i 483 år. Ska morfemiska fortfarande vara undervisningsspråket i skolan? Kommunicerar sjuksköterskor och advokater på olika sätt? Vad finns det för attityder till mobilpratande på offentliga platser?
Några beskrivningar av sociolingvistik Sociolingvistik och språksociologi Einarsson: Sociolingvistik är studiet av språklig variation och förändring i ett socialt och kulturellt perspektiv Nationalencyklopedin: Sociolingvistikens viktigaste inriktningar gäller samhällelig flerspråkighet och språkplanering, taletnografi, språksocial variation och språkförändring, språk och kön, språkattityder och talackommodation, samtalsstil och språkligt samspel Kursboken heter Språksociologi - jag har hittills använt sociolingvistik Einarsson använder dem synonymt, vilket ofta görs Kan ses som del av olika discipliner Språksociologi - makroperspektiv Sociolingvistik - mikroperspektiv Om förhållandet mellan språk och samhälle Om makt Jfr. diskussionen i kap. 9 i Steinberg Tre tänkbara förhållanden: 1. Samhällsstruktur påverkar/avgör språkligt beteende 2. Språkligt beteende påverkar/avgör samhällsstruktur 3. Både (1) och (2) Einarsson förespråkar (3) Einarsson: En central och övergripande uppgift för språksociologin är att synliggöra och diskutera språklig makt och samhällelig makt och sambandet mellan dessa två Detta rör alla delar inom sociolingvistiken
Lite historia Lite historia, forts. Modern språkvetenskap under 1900-talet: Språkets inre struktur (syntax, fonologi, semantik) Saussure, Chomsky Språksystemet, introspektion, talarfritt (kompetens k. performans) dvs. sociala dimensioner bortsågs från Sociolingvistiken som en protest mot detta synsätt Språkets sociala dimension måste in! William Labov (f. 1927) - sociolingvistikens grundare Forskat kring dialekter, språklig variation i förhållande till klass, m.m Pekade på att dialekter inte är sämre språk, utan har egna komplexa regler Förnyare av lingvistiska metoder Lite historia, forts. (Idag har vi insett att studiet av både språkets struktur och dess användning behövs) Sociolingvistikens utveckling: Stora kvantitativa studier (ex. fonologiska variabler); uppläsning av ord, tal i intervjuer; forskaren objektiv Så småningom: upptäckten av intervjuarens roll, interaktion Idag både kvant. studier och samtal/interaktion 2. Språk, dialekt och språkgemenskap
En språklig blick på världen Vad är ett språk? http://www.ethnologue.com/ Just nu 6912 (levande) språk 347 (ca 5%) av språken har minst en miljon talare, och täcker in 94% av jordens befolkning Övriga 6565 språk talas alltså av resterande 6% Språk som kommunikation i tal och skrift Människans språk, Delfinernas språk Enskilda språk 6912 språk i världen Språk i språket - varieteter Ungdomar och gamla talar olika språk Länder och språk Ett fåtal länder har enbart ett förstaspråk bland sina invånare (ex. Falklandsöarna, Bermuda) Papua Nya Guinea det land med flest språk 820 språk, alla inhemska (ca 3,6 miljoner talare) Väldigt få talare per språk Vietnam 104 språk varav 102 inhemska, och ca 75 miljoner talare Osv. Språk och dialekter Hur dras gränsen mellan språk och dialekter? Varför 820 språk i Papua Nya Guinea? Varför är svenska och norska olika språk? Varför är inte skånska, gotländska eller bohusländska egna språk?
Språk och dialekter, forts. Nationalspråk och officiellt språk Det finns inga språkliga kriterier för gränsdragningen mellan språk och dialekt Snarare historiska, ekonomiska, etc faktorer Ett språk är en dialekt med en armé Exemplet Papua Nya Guinea Ex. serbokroatiska -> serbiska, kroatiska, bosniska Nationalspråk ett språk som förknippas med en viss kulturell och social gemenskap som är knuten till en viss stat Officiellt språk ett språk som medborgare har rätt och skyldighet att använda i kontakt med myndigheter Språk i Sverige Samiska Nationalspråk: svenska Officiellt språk: <inget> Lag år 1999 om 5 nationella minoritetsspråk Samiska, finska, meänkieli, romani chib, jiddisch Myndigheter har skyldighet att kunna kommunicera på dessa språk Urbefolkningsspråk Finns i Sverige, Norge, Finland, Ryssland Dialekterna följer inte nationsgränser Sex olika skriftspråk Ca 15-20 000 samer i Sverige, varav ca 9000 talar och förstår någon samisk dialekt
Finska Meänkieli Många finsktalande i Sverige under lång tid Finland del av Sverige 1200-talet till 1809 Under 1900-talet flyktingar och arbetskraftsinvandring Ca 250 000 talare i Sverige idag Eller tornedalsfinska Själva språket och dess historia skiljer sig så pass från finska att det räknas som eget språk Ca 50-60 000 talare Romani chib Jiddisch Romernas språk 15-20 000 talare i Sverige En rad olika varieteter utöver svensk romani talas i Sverige Talats av judar sedan 900-talet Tyska som språklig bas, med influenser från hebreiska och arameiska Ca 3000 talare i Sverige idag
Gemenskap Språkgemenskap; några aspekter Språk-/tal-/skrift-gemenskap Ungefär lika med grupp En term för att innefatta de som kommunicerar via samma språk eller varietet Några olika språkgemenskaper: alla människor på jorden, alla i Sverige, alla lokförare, en grupp nära vänner,... Individer kan tillhöra många olika språkgemenskaper Språklig likhet Interaktion Symbolisk integration Normer Språklig likhet Interaktion En språkgemenskap kan karakteriseras genom språklig likhet För ljud, vokabulär, syntax,... Ex. den globala, mänskliga språkgemenskapen; den skandinaviska språkgemenskapen; ungdomar i svenska storstäder Medlemmarna i gemenskapen interagerar ofta med varandra Ett nätverk Term för de kontakter en människa har med andra Kan kartläggas för att svara på frågor som: vem talar med vem? när? hur?
Symbolisk integration Normer Känslan av att tillhöra gemenskapen Rör språket som identitet Konventioner som reglerar språkliga och icke-språkliga beteenden i gemenskapen Hjälper till att hålla samman gemenskapen Ofta osynliga tills de bryts mot Ex. språkligt beteende i föreläsningssal Synliggjorda exempel: grammatiker, ordböcker Normer, forts. Upplevda k. faktiska normer Dvs, de vi tror vi följer k. de vi faktiskt följer Ex. Skriftspråksnormer i tal k. talspråksnormer Medlemmar ofta mer lika i upplevda normer än faktiska Förändras med tiden Somliga tror att normer gäller för alltid Ex. språkvårdsfrågor, vart, särskrivning