Det våras. för Hälsingland. Vilken bil åker du i framtiden? Sidan 4 5 Vad händer med elpriset? Sidan 6 Många dyra elräkningar Sidan 7

NR 1 2010 En annonsbilaga från Energi- och klimatrådgivarna i Hälsingland Det våras för Hälsingland Vilken bil åker du i framtiden? Sidan 4 5 Vad händer med elpriset? Sidan 6 Många dyra elräkningar Sidan 7 Vindkraften på frammarsch Sidan 8 9 Tillbakablickar Sidan 11 13 Klimatsmartare vardag Sidan 14 15

2 Din nya vardag Om tio år hyr vi istället för att shoppa. Om tio år har vi någon som gör alla val åt oss. Om tio år lever vi i det snälla samhället. Välkommen till din nya vardag år 2020. Pressa ner Fast Forward-knappen och spola fram tiden tio år. Året är 2020 och du jobbar med stor sannolikhet hemifrån (med lite av varje, så kallade gigs ), har en personal shopper (så att du slipper välja själv - det orkar du inte!), och hoppsan! Där ringer killen som hämtar dina återvinningsprylar på dörren. Idag, 2010, är vi mitt uppe i ett värderingsskifte som skakar om vår tillvaro likt en känslojordbävning. De globala kriserna (såväl klimat som finans) har gjort att vi måste tänka om hur vi lever, hur vi sparar på vårt klot. Vi inser att vi konsumerar för mycket och drar i shoppingbromsen. Diverse bloggare skriver om shoppingfria dagar/ månader/år redan nu, men om tio år är the nonshopping-generation ett faktum. 2020 har vi slutat fylla våra kassar med onödiga saker och hyr istället det vi behöver. Den trenden går hand i hand med den nya högstatusen - godhet. Överläkaren och författaren Stefan Einhorn har redan börjat nosa på framtiden. Hans Konsten att vara snäll har sålt i 200 000 exemplar och bevisar att det empatiska samhället är på ingång. Generellt vill vi om tio år handla och leva med kvalitet, det gäller såväl mat som prylar, och bidra till en bättre värld. Giving is the new taking. Sharing is the new giving. Därför vill vi dela med oss, dels av pengar men också av känslor. Vi har tröttnat på girighet och kommers och vill ha kvalitet i varor och i relationer. Att ge är redan större än att ta, men nästa steg är att dela, säger Ida Hult, etnolog och framtidsstrateg på Trendethnography. Det livspussel, ordet som blivit så trendigt slitet, som vi alla försöker lägga idag blir mycket lättare om tio år. Det beror på att vi i kunskapssamhället, som vi lever i idag, delar in dagen i tårtbitar och i effektivitetshetsen försöker vi trycka in så mycket som möjligt i varje. Med en fot i dåtidens industrisamhälle och en fot i framtidens kunskapssamhälle har vi just nu svårt att hantera de suddiga gränserna mellan jobb och fritid (det som i framtiden kommer att bli självklart). Därför blir vi utbrända. Utmattade. Ångestfyllda. År 2020 fokuserar vi istället på den totala upplevelsen och funderar på hur vi kan få livet att hänga ihop. Den som inte har tråkigt på jobbet behöver inte dela upp livet i arbete och fritid. Framtiden handlar om flöden, där vi inte längre delar in tiden i tårtbitar som fritid, arbetstid och matlagningstid. Det kommer inte längre att vara unik kompetens som är framgången utan kombination av kompetens och personlighet, säger Ida Hult. Caroline Engvall Så grattis! Det finns all anledning att se ljust på framtiden. Välkommen till din vardag 2020. 2020 - så här blir ditt liv I KÖKET: Ekologi för hela slanten Framtidens kökskungar och drottningar är barn och tonåringar idag. Tacos på fredagsmyset, gyrotakeaway på lördagen. De tar med sig den snabba, enkla men också dagens ekologiska tradition mattraditionen med sig in i vuxenlivet. 2020 är vi trötta på tillsatser och inser till fullo att vi påverkar miljön genom det vi äter. Efterfrågan på lokalt producerad mat är standard, samtidigt som nya maträtter som baobab (en sydafrikansk brödfrukt som vi kanske kommer att bli mer bekanta med efter att världens blickar riktas mot Sydafrika vid fotbolls-vm 2010) inte är konstiga alls. STATUS: Personliga egenskaper är guld Vi vill uppnå mest lycka under längst tid. Den som lyckas bäst med det är den mest avundsvärde och att vara avundsvärd är just det som ger status. Det vill säga: status är inte bara pengar. Idag är det hög status att vara duktig på sitt arbete, ha arbetat ihop en egen förmögenhet, vara en engagerad och duktig förälder, ha möjlighet att vara ledig en längre och sammanhängande period och ha många vänner. Har du en flashig bil eller en svindyr villa? Synd. I framtiden är du inte länge ansedd som högsta hönset i samhället. I fattiga länder, som exempelvis Indien, är fortfarande prylar som juveler och bilar det mest statusfyllda medan det i välmående länder som Sverige håller personliga egenskaper som högsta status. Den utvecklingen kommer att fortsätta. En bil kan alla låna pengar till men att kunna saker är mycket svårare. Att vara snäll kommer att klättra på statuslistan. Godhet är den allra starkaste kommande trenden, säger Marie Söderqvist Tralau, vd på analysföretaget United Minds och dessutom aktuell med boken Status vägen till lycka (Norstedts). KONSUMTION: Vi hyr mer än någonsin Och så var det dags igen. Garderoben växer och det är dags att rensa, slänga, sortera. Och varje gång fasar du över hur mycket du har som du inte använder. År 2020 hyr du ut det istället. När vi hyr något slipper vi hela konsumtionsdelen med att sortera, förvara och slänga vilket spar tid något som är hårdvaluta idag. Att hyra allt från bostäder till lyxiga designväskor ligger i tiden och är något vi kommer att se mer av i framtiden, säger trendanalytikern Ida Hult. Att hyra ut sina tjänster är för många ett utmärkt sätt att tjäna lite extra pengar vid sidan om studierna eller jobbet. Fler och fler inser detta, särskilt i tider av lågkonjunktur. Dessutom går det ofta att kombinera med din hobby, säger David Ekenvi, vd på sajten Hyrahyra, som sysslar med uthyrning av såväl tjänster som prylar. Hemmavid blir vi allt bättre på att utnyttja hushållsnära tjänster; inte bara städning utan också ärenden av olika slag som kemtvätt, återvinning och mer barnpassning. Vardagshandlingen effektiviseras med mer uthämtning, mindre handling. Den hemmatjänst som kommer stort tar hand om konsumtionen. Någon som rekar, provar och utvärderar så att vi bara får det roliga kvar; själva köpet. Men också tjänster som tar hand om baksidan: underhålla, sortera, förvara, rensa, slänga, återvinna och strukturera, säger Ida Hult på Trendethnography. ARBETSLIV/FÖRETAG: Nätverksföretag och gigs Har du hört uttrycket gigonomics? Det myntades av den legendariska Vanity Fair-redaktören Tina Brown i våras och kommer att vara ett faktum om tio år. Med det ordet sätter hon en gnutta glamour på den ekonomiska krisen, som nu också spridit sig till medel- och överklassen. Det tar tio minuter för många att svara på vad man gör redan idag. Lite konsultande, lite copywriting, lite artikelskrivande, lite vanligt kontorsjobb. Man har inte jobb, man har gigs, enligt Tina Brown. Lockelsen av friheten är en faktor som kommer att dra fler och fler människor till så kallat nätverksföretagande, vilket betyder att vi skräddarsyr våra karriärer med hjälp av personliga mål och värderingar.

3 Surftips surfa som oss För att ständigt vara uppdaterade inom det breda området som energi- och klimatrådgivningen omfattar används Internet i mångt och mycket för att söka information. Det händer mycket inom energibranschen och nedan följer ett urval av våra mest besökta hemsidor: Myndigheter www.energimyndigheten.se Energikalkylen, information och tester www.boverket.se Bidrag och byggregler www.sp.se Forskning, provning och certifiering www.energimarknadsinspektionen.se Tillsynsmyndighet för el, naturgas och fjärrvärme El www.nordpool.com Nordiska elbörsen, elpriser, import och export av el m m. www.ei.se/elpriskollen Elpriser och villkor för de vanligaste avtalstyperna www.elradgivningsbyran.se Informerar och ger råd och vägledning i frågor som rör elmarknaden. Biobränsle www.pelletsindustrin.org Branschorganisationen för svenska företag som producerar och marknadsför pellets. www.novator.se Producent av tidningen Bioenergi. www.afab.se Bioenergi och förbränningsteknik. Värmepumpar www.svepinfo.se Svenska Värmepumpföreningen, oberoende branschorganisation, officiell informationskanal Fjärrvärme www.svenskfjarrvarme.se Branschorganisation för företag som producerar fjärrvärme, kraftvärme & fjärrkyla. Solenergi www.svensksolenergi.se Branschförening vars syfte är att främja villkoren för solenergiutnyttjande i Sverige. Vindkraft www.svensk-vindkraft.org Ideell och politiskt obunden förening för privatpersoner och företag. www.halsingevindkraft.se Ideell förening som verkar för att skapa lokalt ägande i vindkraft. www.vindlov.se Tillståndsfrågor för vindkraftverk. Övriga www.lantbruksnet.se Sök efter firma/vara/märke www.homeenergy.se Förnyelsebar energi. www.viivilla.se Experthjälpen - Energi. www.svenskenergi.se Bransch- och intresseorganisationen för landets elförsörjningsföretag. www.energiinfo.se Verktyg för att ta kontroll över energiförbrukningen och jämföra med andra konsumenter. CÅ:s Värme i Ljusdal 0651-145 16 070-569 41 28 Bli medlem eller skänk en gåva! www.naturskyddsforeningen.se Telefon: 08-702 65 00 DIN BYGGHANDEL I HÄLSINGLAND Är det dags att byta elbolag? Ett lokalt och nära elbolag att lita på är skönt i dessa lite oroliga tider. AB Edsbyns Elverk är ditt lokala energibolag där det alltid finns någon som kan svara på dina frågor. Vi är inte störst i elbranschen - men vi vill vara bäst på att ta hand om våra kunder. När du vänder dig till oss får du alltid prata med en livs levande människa och du slipper knapptryckningar, linjeval och annat krångel. Du som inte redan är kund hos oss ska veta att vi levererar miljövänlig vattenkraftbaserad el. Även som ny kund får du omedelbart tillgång till alla de förmånder som våra tidigare kunder har. Ring oss så ordnar vi allt och ser till att också du blir en av våra nöjda lokala elkunder. SUPER- ENERGI KAMPANJ! Gäller t o m 26/3 NYA FÖNSTER? Vi säljer och monterar dom åt dig! Med hjälp av ortens hantverkare. Hos oss hittar du fönster från Sveriges främsta leverantörer. Vi hjälper dig gärna med planering och montering. För detta kan du nyttja ROT-avdraget! VÄLKOMMEN IN TILL OSS SÅ BERÄTTAR VI MER! AB Edsbyns Elverk Bollnäs 0278-63 63 70 Edsbyn 0271-274 00 www.edsbynselverk.se EDSBYN 0271-587 50 HUDIKSVALL 0650-768 30 LJUSDAL 0651-133 55 SÖDERHAMN 0270-121 94

4 Vilken bil åker du i 2015? 2020? 2030? För att begränsa klimatpåverkan till långsiktigt hållbara nivåer ställs nationellt och internationellt stora krav på att minska utsläppen i samhället och inte minst inom transportsektorn. För transportsektorn krävs inte bara energieffektiva fordon delvis drivna med el och en ökad andel förnyelsebar energi. Allt talar för att det också kommer att behövas åtgärder som fokuserar på möjligheterna att effektivisera samhällets person- och godstransporter. Den globala ökningen av medeltemperaturen begränsas till högst 2 grader Celsius jämfört med den förindustriella nivån. Sverige ska verka internationellt för att det globala arbetet inriktas mot detta mål. Regeringen föreslår i klimatpropositionen för 2020: 10 % förnybar energi i transportsektorn 20 % effektivare energianvändning 40 % minskning av utsläppen av klimatgaser inom den icke handlande sektorn. Transportsektorn bidrar till att miljökvalitetsmålet begränsad klimatpåverkan nås, genom en stegvis ökad energieffektivitet i transportsystemet och ett brutet fossilberoende. Prognosen för vägtrafiken är en ökning med knappt en miljon ton koldioxidutsläpp från 2004 till 2020. En minskning med 40 procent är därför en stor utmaning. En grundläggande förutsättning är att EU:s regelverk om minskade koldioxidutsläpp på nya bilar fungerar, inklusive visionen om 95 g/km till 2020. Utöver detta behövs nationella styrmedel så att bilarna blir lika bränslesnåla i Sverige som inom EU. Det innebär att personbilarna som säljs i Sverige måste bli ungefär hälften så bränslekrävande som de som säljs idag. Motsvarande gäller även lätta lastbilar. Vidare krävs 10 procent inblandning av etanol i bensin och biodiesel, en satsning på biogas och även andra biodrivmedel. Hastighetsgränser bör sänkas och att förare kör mer sparsamt. Men för att nå en minskning med 40 procent krävs sannolikt en minskning av trafiken med 10 procent. Om en minskning med 40 procent till 2020 är en stor utmaning så kommer en minskning med 80 procent till 2030, för att vara i linje med 2-gradersmålet, att ställa än högre krav på samhällsutvecklingen. Då krävs inte bara mer energieffektiva fordon delvis drivna med el och en ökad andel förnyelsebar energi. Allt talar för att teknikutvecklingens bidrag kommer att behöva kompletteras med åtgärder som fokuserar på möjligheterna att effektivisera samhällets person- och godstransporter. Det behövs då en ny syn på samhället och transportsystemet, där den egna bilen har en mindre roll som transportmedel jämfört med i dag och där tillgänglighet skapas genom ett transporteffektivt samhälle med god kollektivtrafik och goda möjligheter att gå och cykla. Dessutom måste även godstransporterna optimeras. Störst bidrag till minskningen av utsläppen kan förväntas komma från nationella och internationella åtgärder och styrmedel, framförallt i form av skatter på bränslen och fordon. Prioriterade åtgärder För att begränsa vägtrafikens klimatpåverkan, genom möjliga åtgärder och styrmedel, har Vägverket i sin strategiska plan angivit följande områden: 1. Transporteffektivt samhälle. 2. Bättre mobilitet för pendlare och godstransporter. 3. Säkra och energieffektiva fordon med uthållig drivmedelförsörjning. 4. Energieffektiv väghållning. För personbilars energieffektivitet finns följande mål: Nyregistrerade bilar ska i genomsnitt släppa ut högst 140 g koldioxid per fordonskilometer år 2012 och högst 100 g koldioxid per fordonskilometer år 2017. Sedan målet kom till har EU-regelverket utvecklats. Detta säger att snittet för nya bilar inte ska överstiga 130 g/km och införas stegvis från 2012 och gälla fullt ut 2015. I regelverket ges också en vision för nya bilar om 95 g per km till 2020 och det har även diskuterats ett mål på 70 g per km till 2025. Sverige bör på sikt nå EU-genomsnittet. Lätta lastbilar bör följa personbilarnas effektivisering. Det har blivit allt mer tydligt att elfordon och laddhybrider kan vara viktiga för att minska transportsektorns beroende av fossila bränslen. Även om detta kommer att ta tid så är det troligt att dessa fordon kan bidra till en viss minskning av utsläppen till 2020. Ett lämpligt mål skulle då kunna vara att år 2020 ska andelen förnybar energi vara minst 10 % inom vägtransportsektorn. För att nya bilar i Sverige ska komma ner på EU-nivå till senast 2020 bedömer Vägverket att det behövs nya nationella och skärpta styrmedel såsom förändrad fordonsskatt, förmånsregler och miljöbilsdefinitioner. Regeringen har i Klimatpropositionen föreslagit en skärpning av den koldioxiddifferentierade fordonsskatten från 2011 och att gälla även lätta lastbilar. Miljöbilsdefinitionen får en ny betydelse eftersom miljöbilspremien tas bort och ersätts med undantag från fordonsskatt i fem år. Tillgången på biodrivmedel är och kommer att vara begränsad. Förändring av bränsledirektivet har gjort det möjligt att öka inblandningen av etanol Sänk din elförbrukning! NYHET! Luft/luftvärmepump Ring oss idag! och börja spara pengar! Vår smartaste värmepump någonsin NIBE F1245 BERGVÄRMEPUMP Energibesparing med upp till 80% Unik, användarvänlig display Bästa COP 6,52 Polar2 -Toshibas nya luft/luft-värmepump med ännu högre verkningsgrad, låg ljudnivå, bättre Steglös underhållsvärme 5-13 C. Speciellt framtagen för nordiskt klimat. Utnyttja rotavdraget! NYHET! Fråga oss om Toshibas nya luft/vatten-värmepump Estia. TOSHIBA Världs NYHET Testa nya displayen och se alla smarta funktioner på www.nibe.se/nyhet RING KOM TILL TILL OSS, VI VI ÄR EXPERTER PÅ NIBE VÄRMEPUMPAR 0650-56 22 50, 070-634 98 95

5 och FAME i bensin till 10 procent respektive i diesel till 7 procent. För att möjliggöra detta behöver lagändring ske. För att klara målet om 10 procent förnybar energi är det också angeläget att utöka biogasproduktionen. Fordon och framtid För att åstadkomma effektivare fordon är en viktig del att stötta forskningen inom området. För lastbilar i fjärrtransport är minskat luftmotstånd och rullmotstånd viktigt medan det för bussar i tätortstrafik är viktigare att minska vikten och att ta tillvara bromsenergin genom hybridisering. För lätta fordon finns en potential i effektivisering genom minskat luft- och rullmotstånd och genom vidareutveckling av motor och växellåda i traditionella drivsystem. Start- stoppsystem som stänger av motorn vid tomgång och eventuellt även under motorbroms, ger ytterligare potential. Detta är också ett steg på vägen till elhybrid där fordonet utöver förbränningsmotorn, även kan drivas framåt med elmotor. Kan batteriet i elhybriden dessutom laddas från elnätet har man en laddhybrid. Såväl traditionella fordonstillverkare som nystartade bolag har aviserat att de kommer att introducera laddhybrider eller elbilar inom de närmaste åren. Förbättrad batteriteknik gör dessa lösningar intressan- ta. Omkring 2015 bedöms genombrottet komma för dessa fordon. Då är det viktigt att infrastruktur för laddning m.m. finns i tillräcklig omfattning. I första fall bör motorvärmare för Sveriges del vara en god start med uttag på många håll i landet. Vägtransporter är helt avgörande för välfärden i vårt avlånga land. Bilen ger en flexibilitet och valfrihet i människors vardag som få andra transportslag. Vägtransporter är också viktiga ur ett samhällsekonomiskt perspektiv och av arbetsmarknadsskäl. Nio av tio resor sker på våra vägar och 80 procent av allt gods transporteras på lastbil. Drivmedel Idag dominerar de fossila drivmedlen bensin och diesel stort som bränsle i våra fordon. Dessa bränslen är ändliga resurser som kommer att ta slut inom en överskådlig framtid. Dessutom ger de vid förbränning upphov till fossil koldioxid som spär på växthuseffekten. Av dessa anledningar pågår ett intensivt arbete med att hitta alternativa drivmedel. De nya alternativen måste ha låg miljöpåverkan och kunna tas fram i stora kvantiteter så att infrastruktur och fordon inte behöver diversifieras alltför mycket. Morgondagens bilpark kommer att bestå av en palett av olika lösningar där oljeberoendet succesivt går ner. Vi kommer att välja motorsvagare men energieffektivare och lättare mindre bilar. Andelen dieselbilar ökar och med de partikelfilter som nu finns är dieselmotorn så mycket renare att skillnaden gentemot bensinmotorn har jämnats ut, den är dessutom energieffektivare. Ett viktigt spår kommer att vara bilar som går på el. Med bilar som går på el avses batteribilen, som helt saknar förbränningsmotor, samt laddhybriden (plugg-in-hybrid) som också har en förbränningsmotor men som kan köras på upp till 100% el. Dessa bilar kommer att kunna ta sin el från det befintliga elnätet. I Sverige är tillgången till utsläppsfria energikällor (vatten- och kärnkraft) stor, vilket leder till att elbilen kan bli helt emissionsfri. Elbilen ger då inga utsläpp i form av koldioxid eller luftföroreningar och är därmed lika grön som tåget. Dessutom kommer bullret att gå ner betydligt då eldriften är tystare än den konventionella förbränningsmotorn. En elmotor är nästan fyra gånger så effektiv som en ordinär förbränningsmotor. Det innebär att en bil med eldrift kräver mindre energi och således ger mindre utsläpp, även om den körs på en elmix där fossila bränslen ingår. Andelen fordon som drivs med biogas kommer att öka. Biogas från restprodukter har stora miljöfördelar och kan expandera med liten risk för konflikter. För att nå en nationell nytta av biogas är det utomor- dentligt viktigt med ett väl utbyggt distributionsnät. Organisationen Gröna Bilister har utsett biogas till Bästa Bränsle 2009. Biogas har lägst klimatpåverkan, är bäst för hälsan, har minst problem med arbetsförhållanden i produktionen, saknar helt koppling till etiskt tveksamma oljediktaturer och produktionen tar normalt sett inte ytor i anspråk som skulle kunna användas för matproduktion Bränsleceller kan vara framtidens kraftkälla att driva fordon. Tekniken bakom bränsleceller innebär att kemisk energi omvandlas till elektrisk energi. Bränslet består av väte och syre och avgaserna är vatten. Bränslecellens energiomvandling är helt ren, så det blir inga problem med utsläpp av partiklar, kväveoxider eller koldioxid. Idag finns inga serietillverkade fordon som drivs med bränsleceller, men ett antal försöksprojekt pågår. År 2030 bör Sverige ha en fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen Vi gör värme av sol, luft, ved och vatten center Nyhets-triss! För dig som vill spara både pengar och miljö. IVT Nordic Inverter är den första Svanenmärkta luft/luftvärmepumpen som även topptestats av Energimyndigheten. IVT Greenline HE har den senaste generationens lågenergicirkulationspumpar som minskar din elförbrukning ytterligare. IVT Air klarar att omvandla riktigt kall uteluft till behaglig värme inomhus. VÄRMEPANNOR 359001 Kort sagt, tre fantastiska nyheter som dessutom bjuder på 10 års försäkring på kompressorn och 6 års trygghetsförsäkring på värmepumpen. Blomquist rör AB Bollnäs 0278-417 30, 070-326 94 63 Söderhamn 0270-42 84 94 www.blomquistror.com

6 Vad händer med elpriset? Vi har nu haft en avreglerad elmarknad sedan 1996. Med exempel från en elvärmd villa, har enligt Svensk Energi prisutvecklingen 1990 fram till och med januari 2010 sett ut så här. Diagrammet visar priset per kwh (kilowattimme) man som konsument har betalat, och beroende på vilken avtalsform man har valt. Diagrammet har tagits fram av Svensk Energi, bransch- och intresseorganisationen för landets elförsörjningsföretag, (elproduktion, elnät och elhandel). Priserna Prisutveckling för olika avtalsformer Villa med elvärme, löpande elenergipriser, inkl nätavgifter och skatter (januari) öre/kwh öre/kwh 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 är ett genomsnitt för landet, mellan olika elbolag kan priserna avvika både uppåt och neråt. Klart kan man läsa i diagrammet, att de som har inte har haft något elprisavtal, utan betalar tillsvidarepris, också har haft en högre elkostnad. Tillsvidarepriset har på senare år legat 10 öre/kwh högre eller mer än om man har tecknat ett avtal om fastpris eller rörligt pris. Som exempel, en villa med elvärme som använder 20.000 kwh elenergi per år, har årskostnaden blivit 2.000 kr högre med tillsvidarepris än med någon av de andra avtalsformerna. Vilket prisavatal ska man då välja? Ska man teckna avtal på 1 år, 2 år, 3 år, eller avtal om rörligt pris? I diagrammet kan man se, att under senare år, 2007, 2008 och 2009, har det varit mest förmånligt att ha ett rörligt prisavtal. Men under hösten- vintern 2009-2010 har det blivit ett trendbrott, så Tillsvidarepris 1 årsavtal 2 årsavtal 3 årsavtal Avtal om rörligt pris 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 att just nu är kostnaderna lägre med fastprisavtal. Vi har ställt frågan om elavtal till företrädare för branschen, säljare på energibolag, som lämnar ungefär detta svar. När du funderar över om du ska ha ett rörligt eller bundet elavtal ska du utgå från din ekonomiska situation. Du ska resonera ungefär på samma sätt som när du står i valet mellan bunden eller fast bankränta. Har du goda marginaler och kan leva med högre kostnader under en period, och är beredd att ta lite högre risk, kan du välja ett rörligt elpris. Vill du å andra sidan veta ungefär hur mycket du ska betala per månad, samtidigt som du inte har råd med en för hög elräkning, kan det vara idé att binda. Även om priset i dagsläget är högt. Ett alternativ som de flesta elbolag erbjuder, är att man binder priset på exempelvis tre år, men med omteckningsrätt om priset skulle falla. Om elpriset faller betalar man en avgift och tecknar om avtalet, då är man skyddad mot högre pris och kan även teckna ett nytt avtal om priset skulle falla. Oavsett avtalsform, hur kommer elpriserna att bli i framtiden? Svaret från de flesta bedömare är nog, att kortsiktigt kan elpriserna vara lägre exempelvis år med god tillgång till vattenkraft, men att på lång sikt kommer elpriserna att bli högre. Priserna kommer antagligen att närma sig priserna på den europeiska marknaden, där konsumenterna i regel betalar ett högre elpris än vi här i Sverige. Oavsett prisutvecklingen gäller också i fortsättningen, att man ska försöka minska sin elanvändning så mycket det går. Vad händer vid timmätning av elen? För några dagar sen kom Näringsdepartementet med Maud Olofsson i spetsen med ett utspel om att ändra i lagar och regler för att sänka elpriset för oss konsumenter genom att övergå till timvis avläsning av elen. Timmätning av elen gör att du betalar för den el du använder vid en specifik timme, till exempel på morgonen när Sverige vaknar och startar sina kaffebryggare, duschar mm. Elpriset är då högre på morgonen eftersom efterfrågan på elen är stor. Med dagens prissättning betalar du ett snittpris för elen utslaget över en hel månad. Detta borde innebära att man skapar en marknad för produkter som kan flytta sin konsumtion till tider då elpriset är lågt. Exempelvis så kan det medföra att den som värmer sitt hus med en elpanna väljer att ansluta en ackumulatortank som värms upp nattetid när priset för el är som lägst. Elpatronen slås sedan av när elpriset går upp under dagen och den lagrade värmen i tanken förser byggnaden med värme. Det borde också leda till att det blir fler saker som kommer att styras med timer samt effektvakter som stänger av energislukare när elen är dyr för att istället startas och gå när den är billig. Det kan vara varmvattenberedare som i viss mån kan buffra värme eller att man värmer huset lite mera innan priset går upp för att buffra i själva huskonstruktionen. Andra exempel kan vara tidstyrning och behovsstyrd ventilation. Ökar vår medvetenhet En annan effekt av att införa timavläsning av elen är att det ökar vår medvetenhet som konsument om vad elen kostar, vilket på sikt kan leda till sundare vanor och ett sparsammare beteende av vår användning av elenergi. Vem vet, om några år är det kanske bilen som i huvudsak går på el som vi laddar under de tider då elen är billig? Spar energi! Vi tilläggsisolerar vinden med cellulosa-isolering. Ex 100 kvm, 3 dm tjockt 12.000 15.000:- inkl moms Vill du ha miljövänlig och driftsäker fjärrvärme? Vi producerar värme till Bollnäs, Arbrå och Kilafors Acktjära 2209, Bollnäs Tfn 0278-65 20 21 Tel 0278-251 13 www.bollnasenergi.se

7 I kylans släptåg följer många dyra elräkningar Årets vinter har varit den tuffaste på länge. Den har inte bara inneburit en massa snö utan kylan har för många inneburit att elräkningen som nuförtiden ska betala den verkliga kostnaden för elströmmen föregående månad. Många har ringt till energirådgivarna och undrat om det är något fel eller funderat på vad de kan göra åt sin situation. Strömmen blir också dyrare när det är kallt och brist på el uppstår. De som ringer är ofta de som har direktel och som ibland har komplement med luftvärmepumpar som av naturliga skäl inte klarar av att leverera värme på samma sätt när luften ute blir kallare och kallare. Ägare till äldre värmepumpsanläggningar hör också av sig och undrar om det är något fel. I regel är det inget fel utan anläggningarna är dimensionerade i en tid då man inte gjorde dem för att klara hela uppvärmningsbehovet. När vi då får en vinter med lång tid av kyla så går elpatronerna in och täcker upp värmebehovet vilket leder till att elräkningen blir dyrare. Vad kan man då göra åt elpriset? Enligt Malin Eriksson som jobbar med elhandel på Edsbyns Elverk, kan vi som kunder påverka vår energikostnad. Vilka val kan man göra, undrar vi lite till mans och enligt Malin är det oftast viktigast att man gör ett aktivt val med att teckna ett fast eller röligt elprisavtal och därmed lämna det tillsvidareavtal som man i regel har om man inte gjort något aktivt val. Att göra sitt aktiva val som att binda sitt elpris eller att välja att ha ett rörligt elpris kan man däremot ha olika åsikter om. Historiskt så har de som haft ett rörligt elpris oftast varit vinnare. De som väljer ett bundet elpris är kanske de som har ett större behov att känna trygghet. Om man exempelvis inte har någon el i uppvärmning och varmvattenproduktion så kan det kännas tryggt att få i stort sett samma belopp på varje räkning. Energiskatt, moms och nätavgift En fråga som vi diskuterar är ändå när ska man binda sitt elpris om man vill ha ett bundet pris. Svaret vi kommer överens om är när vattentillförseln är som mest gynnsam och har störst påverkan på elpriset och svaret blir därför i slutet av maj juni månad. Dock är det andra faktorer också som påverkar elpriset, så som tillgången av kärnkraft, kol och oljepriser till exempel. När vi träffade Malin så var dagspriset på Nordpool 68,3 öre/kwh. Månadsmedelpriset, dvs det rörliga elpriset, blev i januari 67,1 öre/kwh på Nordpool. Till detta kommer en kostnad för elcertifikat*, samt ett påslag och fast årsavgift. På fakturan betalar man dessutom energiskatt, moms och nätavgift. Efter att har räknat lite fram och tillbaka så kom vi fram till att man kan tjäna ca 100 kr per förbrukade 1.000 kilowattimmar om man går från tillsvidareprisavtal till något annat alternativ. De flesta som fortfarande valt att inte göra något aktivt val är de som bor i lägenhet. Där ligger en genomsnittlig el förbrukning på 2.500-3.500 kwh. Så genom att lyfta luren och ringa till en elleverantör så kan man spara mellan 250 och 350 kronor per år. Men det finns fortfarande storförbrukare som heller inte gjort något aktivt val och då kan det handla om större belopp. Edsbyns Elverk är det lilla elhandelsbolaget som har som mål att vara en lokal, trovärdig elleverantör i vår region. Det vill man vara genom att verka nära kunden, ge god service samt alltid leverera miljöriktigt producerad el. Söker man elpris på nätet via exempelvis Elpriskollen så kommer ofta Edsbyns Elverk upp bland de mest prisvärda bolagen att välja mellan. * Elcertifikat är en kostnad som är beslutad av riksdagen att alla elleverantörer skall ta ut av elanvändarna. Det är pengar som skall gå tillbaka till elproducenterna för att gynna utbyggnad av förnyelsebar energi. Kostnaden är olika hos olika elleverantörer. Den som är aktiv elkonsument sparar mest ROT-AVDRAGET ÄR HÄR ORD&BILD REKLAMBYRÅ Vad kostar det att rädda vår miljö? Ja, med en innovativ Bosch-värmepump blir det pengar över! Din värmepump är en investering i ett behagligt liv. Och tack vare de nya reglerna för ROT-avdraget* är det en investering som nu lönar sig ännu snabbare, eftersom du får dra av halva arbetskostnaden vid installation. På www.thermia.se förklarar vi mer. Välkommen! ROT-avdraget gör Bosch värmepumpar till en ännu bättre affär. *ROT-avdraget gäller upp till max 100 000 kronor per år. Bosch har ett komplett sortiment värmepumpar för alla villatyper och alla tänkbara förhållanden. Berg/jord/sjö, Luft/vatten, Frånluft, Frånluft/ mark-kombination och Luft/Luft. Läs mer på www.boschvarme.se www.boschvarme.se EDSBYN: Edmarks Rör 0271-210 00 FÄRILA: Ljusnans Rör AB 0651-203 71 JÄRVSÖ: Rörmokarn i Järvsö 0651-311 72 HASSELA: Hassela Värme & Vatten 0652-401 10 Butik & Installation Renshammarv 8, Bollnäs 0278-272 62 www.bad-varmebutiken.se

8 Är det markägaren allena, där vindkraftverket står? Eller, vilket någon har frågat sig, är vinden att betrakta som en oskiftad allmänning som i så fall rimligen förvaltas gemensamt av byns markägare? Vindkraft gör lokal nytta i Dalarna I Dalarna har man erfarenhet av vindkraft sedan mer än tio år. I Gävleborg och Hälsingland är vindkraft helt nytt. Därför har vi sneglat över länsgränsen för att se vad vi kan lära av dalmasarna. Gävleborg är på gång. På Hedbodberget i Rättviks kommun nära hälsingegränsen byggs en vindkraftspark med 15 verk. De första nio verken uppfördes 2008 och resterande sex kommer att resas under 2010. I Rättvik tror man på vindkraften. Ett av verken köptes därför av kommunägda Rättviks Fastighets AB. Ett andra verk ägs till 43% av kommunägda Rättviks Teknik AB och kommunen själv, medan resten av verket har sålts till den ekonomiska föreningen Rättviksvind, där andelsägarna som är elabonnenter får köpa el till nettopris, energiskatt och moms betalas som vanligt. Fastighetsbolaget tänker köpa ytterligare ett av verken i den nya utbyggnaden. När kommunen slutligen kommer att äga närmare 2,5 vindkraftverk så har de 80% av sitt elbehov tryggat med miljövänlig vindkraft. Vindkraft är en bra affär för Rättvikskommun. Elkraft som produceras enbart för eget behov beskattas inte. Genom att stanna vid att täcka 80% av elbehovet med egen produktion är vi inte nettoproducent och elhandlare, säger kommunalrådet Inge Östlund, i Rättvik. Med nuvarande låga elpris kommer det första vindkraftsverket att dra in en miljon till kommunkassan redan under det första året. Fastighetsbolag äger vindkraft I grannkommunen Falun finns det kommunägda fastighetsbolaget Kopparstaden AB som också äger vindkraftverk. Fastighetschefen Anders Nordlund förklarar ytterligare hur det fungerar med egenproducerad el och skattelagstiftningen. Det är viktigt att vi som fastighetsbolag inte blir elhandlare, säger han. Företaget blir elhandlare om man skickar ut överskottsel på nätet även om man inte tar betalt för den. Helst skulle man göra avräkning per timme och se till att inte leverera ut under en enda timme för att vara riktigt säker att inte skattmasarna ska klassa fastighetsbolaget som nettoproducent. Men Askersunds kommuns fastighetsbolag avräknar nettoförbrukning över ett helt år, och har hittills klarat sig från skatt. Kopparstaden kommer att redovisa produktion/förbrukning per månad och tänker inte äga mer än ca 50% vind-el för att inte riskera att någon månad råka leverera ut på nätet. Det finns privata fastighetsbolag som äger vindkraft där elen ingår i hyran. På det sättet slipper fastighetsbolaget betala skatt för elen som då är egenproducerad. Det är okey, säger Anders Nordlund, bara man inte mäter elen till lägenheten, eller på något sätt specificerar elen på hyresfakturan. Men tyvärr går det ju stick i stäv mot samhällets önskan om att förbrukarna ska mätas och debiteras efter förbrukning. Men är det då bara för att slippa betala skatt som kommunen investerar i vindkraftverk? Nej, så krasst behöver man inte se det, svarar Inge Östlund. Vindkraft är bra för miljön och med egen vindkraft prissäkrar vi elkostnaden för lång tid. Om elpriserna stiger, vilket de brukar göra, kommer det att bli en riktigt bra affär för kommunen. Det finns olika sätt att äga vindkraftverk. I en ekonomisk förening som äger vindkraftverk kan elabonnenter välja att köpa andelar, och få huvuddelen av det egna elbehovet levererat till självkostnadspris. Det kan vara ett bra val för hushåll och det finns även kommuner Vindkraft är bra för miljön säger Inge Östlund, kommunalråd i Rättvik. som ordnat sin elförsörjning på det viset, men Anders Nordlund menar att för ett fastighetsbolag är andelsägande i ekonomisk förening ingen fördel jämfört med att äga ett vindkraftverk i fastighetsbolaget. Och den som vill se ägandet av vindkraft som en ren kapitalplacering kan välja att äga aktier i ett vindkraftsbolag som säljer elproduktionen på marknaden. Gävleborg är på gång Fram till för ett år sedan fanns i Hälsingland fyra vindkraftverk, i Nordanstigs sydöstra hörn (Stocka by the sea). Under de senaste tre åren har det presenterats planer på mer än tusen vindkraftverk i länet, varav hälften i hälsingekommunerna. Det är mest projektörer från andra delar av landet, eller från andra länder, men det finns undantag. Vindkraftsföretaget Samkraft AB med säte i Söderhamn bildades så sent som 2008 av tolv kommunala och privata energibolag i regionen. Samkraft bygger på samverkan inom regionen för att kunna gå in på en ny marknad som växer snabbt, säger vd Sten Gabert. Hos ägarföretagen finns stor samlad kunskap om kraftproduktion och distribution av energi. Genom samverkan har man fått finansiell styrka för att bli en regional aktör på vindkraftsmarknaden. Samkrafts affärsidé är att bygga, förvärva, driva och utveckla förnybar energiproduktion. Under de närmaste fyra åren har Samkraft planer på att investera nästan en miljard kr i vindkraft i regionen. - Våra första två vindkraftverk tas i drift just nu. De står på Vettåsen mellan Sandviken och Ockelbo och ingår i en park med åtta verk som projekterats av vindkraftsföretaget Eolus AB. Samkraft har förvärvat de två första verken, medan de övriga sex verken kommer att få en annan ägare. Samkraft har markavtal på ett tiotal platser i länet där vi projekterar själva eller i samarbete med andra. En del av Samkrafts vindkraftverk kommer att ägas av en ekonomisk förening, enligt ungefär samma koncept som finns i O2 eller Dalakraft och på ett flertal ställen i landet. För att köpa andelar måste man vara elkund hos något av de elhandelsbolag som har sin bas i regionen. Vi förbereder nu bildandet av den ekonomiska föreningen, säger Sten Gabert. Syftet med bildandet av Samkraft AB och även den ekonomiska föreningen är att bidra till en regional utveckling. Det betyder också att vi via den ekonomiska föreningen riktar oss till företag och boende inom de kommuner som representeras av delägarna. Lokal nytta hindrar konflikter En nyckel till att undvika konflikter vid etablering av vindkraftsparker är att se till att skapa lokal nytta. Det är vindkraftsbolaget O2 som bygger parken på Hedbodberget. O2 bildades så sent som 2005 men är redan störst i Sverige på landbaserad vindkraft. O2 har sett att kombinationen av ägare med lokal anknytning i Hedbodbergets vindpark har bidragit till att undvika konflikter. Till O2 hör även landets största kooperativa vindkraftsförening som ägs av elabonnenter, det är ett alldeles utmärkt sätt att skapa brett ägande som ger acceptans och legitimitet åt exploateringen. Till lokal nytta hör förstås även att många arbetstillfällen skapas under projekterings- och byggtiden. I Hedbodberget beräknas att bygdemedel kommer att utgå med omkring 250.000 kr per år till främjande av projekt eller gemensamma anläggningar som är positiva för bygden. Med bygdemedel eller bygdepeng menas återföring av medel till den bygd där vindkraftsanläggningar uppförs. Begreppet förekommer även om de regleringsmedel som utgår till vattenkraftskommuner. Det finns idag ingen lagstiftning eller nationellt regelverk om bygdemedel från vindkraften, men bland andra Hela Sverige ska leva, som är riksorganisation för flera tusen byaföreningar, driver kravet om bygdemedel från vindkraften. Deras paroll är Vindkraften är en nationell resurs med stark lokal tillhörighet att Vindkraften är en nationell resurs med stark lokal tillhörighet. Bygdemedel ska inte tolkas som ett sätt att motarbeta vindkraften, men när vinden har exploaterats ska bygdens värde ha ökats, bygden ska inte vara utarmad. Det är viktigt att poängtera att bygdemedlen inte är det huvudsakliga sättet på vilket lokal ekonomisk nytta av vindkraften kan skapas. Lokalt ägande och markägararrendet kommer att vara långt viktigare i det avseendet, men bygdemedel kan ha stor betydelse för att kompensera allmänintresset och främja gemensamma projekt i närområdet. Vindkraftsanläggningar utgör i viss mån ett intrång i allemansrätten som är en lagfäst sedvanerätt. Bygdepengar Mattias Rapp, vd i Svensk Vindenergi, branschföreningen för projektörer och tillverkare, menar att vindkraften bör erbjuda bygdemedel som ska ligga utanför ersättningen för markarrendet. Rättviks kommun har i sin översiktsplan om vindbruk fastslagit riktlinjer om bygdemedel och säger bland annat att Bygdepengen ska utgöra minst 0,5 % av den samlade bruttoersättningen för den el som vindkraftsverken producerar. Bygdepengen ska användas till att främja projekt eller gemensamma anläggningar som är positiva för den bygd där kommersiell vindkraftsproduktion etableras. Byarådet och/eller representanter från olika föreningar bereder ärenden till kommunstyrelsens allmänna utskott, som är beslutande organ. En prövning sker från fall till fall. Nyttan och betydelsen av investeringen kommer att vägas in. Vissa åtgärder kan vara till nytta för de boende i ett betydligt större område än andra. Jämtlands kommuner har också anslutit sig till tanken om bygdemedel och för in riktlinjer i sina översiktsplaner att 1% av bruttointäkten från försåld el ska avsättas till bygdemedel. Tio västerbottenskommuner anser att bygdemedel för vindkraften bör utgå, men helst via statskassan. Region Gävleborgs styrelse antog 5 mars ett uttalande till stöd för lokalt ägande och bygdemedel, och att de kommer att verka för att nationella system införs som tryggar att den lokala ekonomin får del av de värden som genereras av de värden som vindkraften genererar. Roland Lundqvist Projektledare Hälsinge Vindkraftsförening

9 DEBATT Vindkraft ger miljöfördelar Uttrycket Straffskatt på vindkraft ett hot mot klimatet har figurerat i många insändare och debattartiklar den senaste tiden. Orsaken är Skatterättsnämndens besked att vinster på medlemmarnas låga elpris ska beskattas hos vindkraftkooperativen. Enligt Göran Sidén, energilärare, Högskolan i Halmstad, har beslutet i Skatterättsnämnden om att vinsterna ska beskattas orsakat enorm skada för de vindkraftkooperativ som säljer andelar. Marknaden har störtat efter all uppmärksamhet kring detta. Men egentligen är det bara en administrativ och byråkratisk orkan menar han och fortsätter -Ny vindkraft är inte billigare än befintlig elproduktion, som huvudsakligen kommer från avskrivna vatten- och kärnkraftverk. Elenergi från nya kraftverk inklusive vindkraftverk kostar mer. Det är inte ens säkert att stödet genom elcertifikat täcker merkostnaden. För att få 1000 kilowattimmar om året från ett nytt vindkraftverk behöver man investera 7000 kronor. Ett verk är konstruerat för 20 års livslängd. Kapitalkostnaden, utan räntor, blir alltså 35 öre per kwh. Drift och underhåll för verket samt administration av företaget kostar minst 20 öre per kwh så ett självkostnadspris för elenergi från ett vindkraftverk ligger på minst 55 öre/kwh. Det går att köpa el billigare idag. Göran Sidén tror inte heller att huvudskälet till att man köper andelar är att man vill få billigare el. Skälet anser han snarare är att man vill ha långsiktigt hållbar energi med låg miljöbelastning. Engagemang viktigt Tar kooperativen ut fullt elpris av kunderna och samtidigt betalar tillbaka den andel av insatsen som är förbrukad till medlemmarna så blir det ingen skatt (administrativt kan det lösas på olika sätt). Om man i slutändan, tack vare elcertifikaten, får ett litet överskott och kan dela ut en liten återbäring lär den ligga så samma nivå som Konsums. På den nivån är återbäringen inte skattepliktig, enligt Göran. Göran anser att för samhällets och allas vår strävan efter bättre miljö och en hållbar utveckling är det angeläget att många engagerar sig. Vi bör stödja initiativ som vindkraftkooperativ. Därför är det ändå bra med en lagändring så att eventuell vinst på egen elförsörjning genom insatser i kooperativ blir befriad från hot om skatt. Göran tycker det är angeläget att Miljöpartiets motion, som troligen stöds av företrädare från de flesta partierna, genomförs. Det är många som tvivlar på att satsningen på vindkraft ger någon miljöfördel, när vi har kärnkraften. De fem första veckorna av 2010 har vi i Sverige haft en elimport netto på nära 2 TWh. Det mesta har kommit från Finland, Danmark och Tyskland, tre länder med huvudsakligen fossil elproduktion. Om vi hade haft vindkraft enligt våra planeringsmål, dvs. 30 TWh, skulle produktionen under denna period sannolikt varit cirka 4 TWh. I stället för import av 2 TWh fossil-el skulle vi kunnat exportera 2 TWh förnybar-el. Det hade varit mycket bra för miljön i Europa, anser Göran. Elöverskott kan exporteras Enligt Göran så var nettoimporten av elenergi till Sverige under förra året 5 TWh. Med våra nuvarande förbindelser kan Sverige exportera eller importera cirka 0,5 TWh per vecka. För närvarande är det bara vindkraftutbyggnad till lands som är riktigt aktuell dvs. 20 TWh. De företag som har planer för havsbaserad vindkraft, t ex Vattenfall, E.on och Universal Wind Offshore har enhälligt deklarerat att med nuvarande stödsystem så blir havsbaserad vindkraft inte lönsam. Genom samproduktionen med vattenkraften och det energilager som vattenmagasinen representerar (totalt 34 TWh) skulle praktiskt taget hela produktionen kunna exporteras om det inte finns behov av energin inom landet, även om Socialdemokraterna har deklarerat att vi inte ska bygga fler kraftöverföringar till grannländerna. Göran tycker att man ska ha ett miljöperspektiv som omfattar mer än Sverige och då är inställningen, att inga nya kraftledningar ska byggas, beklaglig. För Europas möjligheter att klara en allt större del av sin elförsörjning med förnybar energi så ger ett starkare nät bättre möjligheter. Man kan samverka och få en större total förnybar elproduktion. Här bör man enligt Göran tänka om för hela Europas bästa. Göran Sidén har som studierektor ansvarat för att utveckla en ingenjörsutbildning inriktad på förnybar energi på Högskolan i Halmstad. Redan 1995 startade han den första kursen i vindkraftteknik och den har sedan följts av kurser som Solenergi, Vätgas och Bränsleceller och Förnybar Energi. Vad är ett Elcertifikat? Elcertifikat tilldelas de elproducenter som producerar el från förnyelsebara energikällor såsom vindkraft, solenergi, geotermisk energi, vågenergi, vissa biobränslen samt viss vattenkraft. Elcertifikatsystemet ger elproducenter en extra intäkt som gör det lönsammare att investera i förnybar elproduktion. Energimyndigheten godkänner de produktionsanläggningar som blir elcertifikatberättigade. Systemet med elcertifikat infördes den 1 maj 2003 för att öka andelen förnyelsebar elproduktion till år 2016 med 17 TWh. År 2006 gjordes en förändring av elcerifikatsystemet som innebar att elcertifikatsystemet förlängs till och med 2030. Delmålet att till år 2016 skapa 17 TWh förnyelsebar el jämfört med 2002 års nivå kvarstår. För varje producerad MWh el från elcertifikatberättigade produktionsanläggningar får producenten ett elcertifikat. Elcertifikaten skapas genom att mätvärden från de elcertifikatberättigade produktionsanläggningarna rapporteras till Svenska Kraftnäts system Cesar. I Cesar tilldelas producenterna elcertifikaten som sin tur kan överlåta dessa till elleverantörer eller andra som handlar med elcertifikat. I Cesar publiceras statistik över omsättning och priser för elcertifikaten. Elleverantörerna (och vissa elanvändare) är tvungna att skaffa sig elcertifikat i proportion till hur mycket el de levererar, så kallad kvotplikt. Därmed skapas en efterfrågan för elcertifikaten. Detta leder i sin tur till att det uppstår en marknad för elcertifikaten eftersom elleverantörerna måste köpa elcertifikat från de producenter som har certifikatberättigad produktion. Elleverantörerna är skyldiga att baka in kostnaden för elcertifikatet i elpriset till elanvändarna. Elleveranser till viss elintensiv industri är undantagna från kvotplikten. Energimyndigheten anger att Sveriges elproduktion från förnybara energikällor har ökat med 6,2 TWh mellan 2002 och 2007 som en följd av systemet. Källa: Wikipedia Planeringsläget i hälsingekommunerna Att vindkraften är en aktuell fråga i landskapet råder inget tvivel om. I tabellen framgår hur långt kommunerna kommit i frågan. De kommuner som kommit längst i översiktsplaneringen för vindkraft är Söderhamn och Bollnäs kommuner. Där är samrådstiden avslutad och förslag efter synpunkter håller på att arbetas fram för att beslutas av kommunfullmäktige i respektive kommun. I övriga kommuner Nordanstig, Hudiksvall, Ljusdal och Ovanåker pågår fortfarande samråden där du som medborgare har möjlighet att påverka och komma med dina synpunkter. Kommunens översiktsplanering för vindkraft Nordanstig Hudiksvall Ljusdal Söderhamn Bollnäs Ovanåker Totalt Utställning till 7/5 Förbereder utställning, avslutas juni Samråd efter sommaren Utställning avslutad, ej behandlad av KF Utställning avslutad, ej behandlad av KF Samråd inleds Riksintresseområden 5 3 4 8 8 1 29 Av kommunen utpekade 7 0 - ej klart 6 8 8 29 områden Utrymme för antal verk i planen Beräknad maxeffekt i plan, om 3 MW/verk Energiproduktion i plan, om 2,5 GWh/MW Antal verk i ansökningar 45 40-tal 120 130 300 150 755 135 120 360 390 900 450 2 355 0,34 0,30 0,90 0,98 2,25 1,13 5,90 136 71 153 101 248 9 746 Antal projektörer 5 6 6 7 5 1

10 TERMOSTAT- BLANDARE NAUTIC 160 CC FRÅN GUSTAVSBERG Nauticblandaren har spärr vid 38 grader. Energi sparas när du UPP TILL 15% ENERGI- BESPARING inte duschar för varmt. Byter du ut fyra äldre blandare till energieffektiva produkter kan du spara upp till 15%. Det är 3.200 kr/år. Behöver du vatten? KÖKSBLANDARE MED DISKMASKINS- AVSTÄNGNING NAUTIC FRÅN GUSTAVSBERG KAMPANJPRIS 995:- ORD.PRIS 1.713:- KAMPANJPRIS 2.695:- ORD. PRIS 5.100:- SNÅLSPOLANDE WC-STOL NORDIC STAR FRÅN GUSTAVSBERG Spar vatten och upp till 1080 kr/år! En snålspolande WC-stol som även har Ceramic plus lättstädat spar din egen energi. Inkl soft close sits. Vi borrar bergvärme & vattenbrunnar samt utför kompletta vattensystem Brunnsborrningsföretaget ENERGI-BRUNNAR AB CERTIFIERADE BRUNNSBORRARE VATTEN- och ENERGIBORRNING PUMPINSTALLATIONER VATTENRENING KOSTNADSRÅDGIVNING 0270-42 84 94 070-246 68 22 www.energibrunnar.se Minska din vattenförbrukning byt blandare! UPP TILL 40% KAMPANJPRIS 995:- ORD. PRIS 1.600:- ENERGI- BESPARING Vattensparfunktion som justerar flödet, och automatiskt fjädrar tillbaka till komfortflödet. Energisparfunktion som automatiskt fjädrar tillbaka till komforttemperatur och förhindrar att man använder mer varmvatten än nödvändigt. En minskad vattenförbrukning innebär minskade kostnader för varmvatten och är dessutom är det bra för miljön att vi inte använder rent vatten i onödan. Vi på Comfort är experter på allt som rör värme och vatten. Se över din energianvändning spar pengar och miljö! Med rätt uppvärmningslösning, elsmarta produkter och lite sunt bondförnuft kan man spara en hel del pengar på sin energianvändning. Comfort har väl fungerande och beprövade metoder för energieffektivisering, förutom professionell rådgivning. Välkommen in så berättar vi mer! Bad & Energicenter Granebovägen 3B, Hudiksvall 0650-769 20 Mån-Fre 10-18, Lör 10-14 www.badenergi.se Klagomålen på hantverkare ökar Klagomålen på hantverkare ökade med tio procent under 2009 jämfört med 2008. Det visar färsk statistik som Konsumentverket tagit fram. Varje år sammanställer Konsumentverket statistik över klagomålen till landets konsumentvägledningar. Ända sedan mätningarna började 2005 har boendefrågor legat överst på klagotoppen. Av de totalt cirka 104.000* konsumentklagomålen från förra året handlade mer än vart femte klagomål om boende. Hälften av dessa klagomål handlar om reparations- och underhållstjänster en ökning med tio procent jämfört med 2008. ROT-avdraget infördes i december 2008 och har säkert gjort att fler valt att anlita hantverkare än tidigare. Det kan vara en förklaring till den kraftiga ökningen av klagomål, säger Helena Olofsson, boendeexpert vid Konsumentverket. När det handlar om reparations- och underhållstjänster handlar klagomålen många gånger om att arbetet blev dyrare eller inte utfört på det sätt som konsumenten trodde var överenskommet. Vårt bästa råd är att se till att avtala om det som är viktigt för dig. Vad ska ingå, vad ska det kosta och när ska det vara klart. Ett skriftligt avtal minskar risken för missförstånd och det blir lättare för dig att få rätt om du är missnöjd och vill klaga, säger Helena Olofsson. Det är även viktigt att avtala om tilläggsarbeten som kan uppstå under resans gång, men som inte fanns med i grundavtalet. Helena Olofsson igen: Jag vill betona att mängden klagomål på tjänster som rör boendet inte behöver MITSUBISHI VÄRMEPUMP En leverantör för hela jobbet! AxCool i Söderhamn AB Gör ett besök i butiken Se vår utställning av spisar, kaminer, värmepumpar m.m. Vi har helhetslösningen för dig. www.harmangersplat.com Forsavägen 5 820 75 Harmånger Tfn 0652 307 81, 070-677 55 15 Öppet mån kl 10-19 tis-tors 10-17 betyda att branschen som sådan är oseriös. Men båda parter behöver förstå vikten av att kommunicera ordentligt så man inte redan från början har olika förväntningar på slutresultatet. Boendet är så viktigt för oss och det handlar oftast om mycket pengar. Det är därför inte så konstigt att många vänder sig till sin konsumentvägledare när det uppstår problem. På andra plats i klagomålsstatistiken i riket kommer tjänster som rör telefoni och internet och på tredje plats fordon och transporter. Tidigare år har fordon och transporter (här handlar det framförallt om bilreparationer) länge innehaft andraplatsen. Det ser annorlunda ut i Hälsingland jämfört med riket totalt I Hälsingland ser statistiken lite annorlunda ut. Vi har haft totalt 4.162 ärenden under 2009, varav 2.847 är klagomål av olika slag. Även här leder boende frågorna med 23,5 % av totalt antal klagomål. Här kommer i stället fordon på andra plats med 21 %. Vår statistik är alltså omkastad vilket innebär att frågor om telefoni och Internet kommer på tredje plats, där vi fått in 17 % av totalt antal klagomål. Om man jämför åren 2008 och 2009 har det förändrats en hel del i Hälsingland. Totala antalet ärenden, inklusive information, har ökat med nästan 13 %. Klagomålen ökade också med så mycket som 23 %. Viktiga råd från Konsument Hälsingland För att förebygga problem, vill även vi betona vikten av att ta reda på så mycket som möjligt i förväg innan man beställer ett arbete, eller köper en vara. Ta in priser från olika håll och skriv ner ett avtal med hantverkaren i förväg. Se till att fråga i förväg, så att ni är överens om vad som skall göras och vad som ingår i avtalet. Det här gäller för alla olika typer av affärer som du gör upp. Alltså inte bara om du skall reparera något i hemmet, utan även om du lämnar in bilen för reparation. Gör upp skriftliga avtal, eller skriv ner det som sägs muntligt och stäm av det med företaget innan start. 2005 kom en ändring i konsumenttjänstlagen som säger att det är kundens tolkning av ett avtal som gäller. Bevisbördan ligger alltså hos entreprenören om han eller hon vill bestrida den tolkningen. Ändringen gjordes för att undvika den rättsliga situationen som var vanlig tidigare där ord står mot ord Vänd er gärna till Konsument Hälsingland på telefonnummer 0771-60 61 00, alla vardagar mellan kl. 09.00-12.00, eller skicka ert ärende via info@konsumenthalsingland.se. Vi ger råd och hjälper till både före och efter köp av varor och tjänster. Mitsubishi FD25VABH Björnängsvägen 2, 826 40 Söderhamn Tel. 0270-185 04 www.axcool.se Störst på kaminer i Hälsingland

Tillbakablickar 11 Fjärrvärmen på Stentorpsgränd i Arbrå I Energibilagan 2006 fanns att läsa om de 15 hushållen som ersatte sin direktverkande el redan 2003. Då efter tre år framgick det av artikeln att alla var glada och nöjda. Det verkar de vara även nu 7 år efter att de började fundera på att åtgärda sina energikostnader, om man får tro Jan-Erik Flinck. En vinter som den vi har nu så är jag är glad att vi genomförde förändringen. Nu är investeringen betald och elräkningen påverkas inte av väderleken. Husen vid Stentorpsgränd verkar vara bra byggda för att vara från 1979. Hos Jan- Erik så förbrukade de 14.600 kilowattimmar för värme och varmvatten under 2009. Det blir 108 kwh per m 2 vilket är lite sämre än byggnormen för nybyggnad som är 95 kwh per m 2 om man väljer att värma med el eller 130 kwh per m 2 om man som de på Stentorpsgränd värmer med fjärrvärme eller biobränsle. På Stentorpsgränd började arbetet med en träff med alla efter gatan och en diskussionskväll med dåvarande värmeverkschef och energirådgivare. Sen gick man vidare och hade en gemensam upphandling som gjorde att det blev både tekniskt bra lösningar men också billigare pris för installationerna av det vattenburna systemet. Huruvida investeringen påverkat fastigheten värde får framtiden utvisa, men rimligen bör detta ha en positiv inverkan. Dock finns andra aspekter som miljö och allt kan ju inte mätas i pengar. När familjen Flinck och övriga på Stentorpsgränd gjorde sina förändringar var inte intresset så stort från fjärrvärmeleverantörens sida. Orsaken var att värmen då till stora delar bestod av olja. Idag är det annat då panncentralen är ombyggd och det är flisvärme i fjärrvärmesystemet i Arbrå. Så idag är miljövinsten ännu större än när de 2003 byggde om till vattenburet system. Gör som på Stentorpsgränd ersätt direktelen Undersök intresse bland grannarna. Gör en energikväll och bjud in kommunens energirådgivare Red ut om det finns fjärrvärme eller om det är möjligt för framtiden. Vad kan man annars ha för att få bidrag och göra ROT-avdrag Skaffa en VVS-byrå som gör anbudsunderlag så att upphandlingen inte missar på en massa punkter. Skicka ut upphandlingsunderlag till flera VVS-firmor. Träffas tillsammans med VVS-byrån och värdera anbuden och välja vem som ska få jobbet. Sista chansen till bidrag! Under 2010 så finns fortfarande bidraget till att ta bort direktverkande el kvar. Man kan få max 30 % av kostnaden och max 30.000 kronor via länsstyrelsen. Bidraget är en pott pengar som troligtvis inte kommer att ta slut men den kan göra det. Bidraget får inte kombineras med andra bidrag annat än solfångarbidraget som också finns. Därför är det viktigt att använda bidraget och bara söka för material; radiatiorer, rör, styrsystem o s v. Det tjänar de flesta på då man kan ta upp till 50% av arbetskostnaderna via ROT-avdraget. Blanketter och utförligare information finns på www.boverket.se/bidrag, har du inte tillgång till internet kan du prata med energi- och klimatrådgivaren i din kommun. Trönö IK effektiviserar vidare I Energibilagan 2006 fanns en artikel om Trönö IK som förutom sin breda och omfattande ungdomsverksamhet även aktivt jobbade med att effektivisera sin anläggning. Vid ett besök i mitten av februari skiner solen över Glamsta och det börjar bli dags att skotta fram det som gömts under ett tjockt lager snö, den ca 26 m 2 stora solfångaranläggningen. Redan nu kan den börja rulla in kilowattimmar till de två ackumulatortankarna på totalt 1,5 m 3. Anläggningen beräknas ge ca 10.000 kwh/år och räcker gott och väl för att förse de tränande fotbollslagen med varmt duschvatten under säsongen som sträcker sig från maj till september. Anläggningen har ännu inte haft några problem med vare sig drift eller service och föreningen har god kontakt med installatören som ibland kommer förbi och ser över sitt verk. Många andra föreningar har visat intresse för Trönö IK:s arbete med att skära ner på energiförbrukningen och det har resulterat i en hel del visningar av solfångaranläggningen. Trönö IK:s jakt på kwh att spara slutar inte vid duscharna, de har sedan reportaget 2006 även bytt ut en del av strålkastarna runt fotbollsplanen. Att byta ut lampor med en effekt på 1.000 W till nya 700 W har snabbt givit resultat. Man har även gjort om och kortat det upplysta skidspåret på tidigare 2,5 km och belyser nu 1,5 km, och ljuset kommer numer från nya lågenergilampor istället för de energikrävande traditionella lamporna som tidigare använts och även här är besparingen tydlig. Nästa stora steg i föreningens arbete mot lägre driftskostnader och en effektivare anläggning är att konvertera den direktverkande elen som idag värmer lokalerna och installera en värmepump. Tanken på värmepump har funnits under en tid men lär nog dröja ännu ett tag innan den blir verklighet. Borrhål har man redan eftersom de sedan tidigare dömts ut för vattenanvändning då det var radon i vattnet och dessa ska istället användas till värmepumpen. Anders Tång, som hade projektet med solfångaranläggningen som ex-jobb då han studerade på högskolan i Gävle till energiingenjör.

12 Tillbakablickar Solfångare som följer solen 2007 skrev vi i Energibilagan om en solfångare som följer solens rörelser, hos Lars-Håkan Herdegård i Veckebo, Ljusdals kommun. Hur har anläggningen fungerat under de år som har gått? Lars-Håkan Herdegårds vakuumrörsolfångare som dessutom följer solens rörelse från öster till väster under dagen. Augusti 2007 installerades anläggningen. Solvärmepaneler vakuumrör med Heat pipe, utan reflektor. Total byggarea cirka 7 kvm, medan den verksamma ytan, referensarean, är 3,78 m 2. Solpanelerna är monterade på en pelare, med en drivanordning som gör att panelerna med automatik följer solens rörelse från öster till väster. En 750 liters ackumulatortank finns i bostadshuset, som solvärmepanelerna levererar värme till, och där huvudvärmekällan är en fliseldad värmepannanläggning. Vi har gjort ett besök hemma hos Lars- Håkan och hustru Ann-Birgitta en solig vinterdag nu i mars månad, utetemperatur mitt på dagen ungefär -5 grader, vindstilla och strålande sol från en klarblå himmel. Med andra ord bästa tänkbara förutsättningar för solvärme en vinterdag. En titt på temperaturer visar att från solvärmen levereras denna dag 59 grader varm vätska till ackumulatortanken. Lars-Håkan berättar, att det inte har varit några som helst driftstörningar under de snart 3 år som anläggningen har varit i drift. Också vridanordningen för att följa solens rörelse har fungerat problemfritt. En gång stängdes cirkulationspumpen av för solvärmen av misstag, men då det blev solsken ute började vätskan i rören till solfångarna att koka, och det var bara att slå på cirkulationspumpen igen. Med fungerande cirkulation i solvärmekretsen har det hittills aldrig inträffat, att det har blivit kokning, inte ens under soliga sommardagar. Lars-Håkan berättar, att ytterligare vakuumrör skulle ha kunnat installeras, men att det troligen inte lönar sig. Sett över hela året blir det inte så stort extra värmeutbyte från fler rör. Solvärmen har klarat hela värme- och varmvattenbehovet under sommarperioden, från mitten av maj till mitten av september, fliseldningen har då varit avstängd. Det har heller inte varit några problem med snö och is på solfångarna, snön ligger inte kvar på de brant monterade rören. Sammantaget är Lars-Håkan och Ann-Birgitta mycket nöjda med sin anläggning, som har fungerat mycket bra. Miljömedvetna Greta Spjuth eldar på I Energibilagan 2005 berättade vi om Greta Spjuth i Stugsund som installerat Rolls Rolls-modellen av den nya generationens pelletspannor. Kraven hon hade på uppvärmningssystemet var att det skulle vara miljövänligt, lättskött och väl designat, och pannan hon valde är självrengörande, har automatisk uraskning och eldas mot en 500-liters ackumulatortank. Sedan reportaget 2005 har Greta byggt ett pelletsförråd utanför pannrummet dit pelletsen levereras i storsäck för att slippa det tidigare jobbet med att fylla på det integrerade pelletsförrådet med småsäck Hon har även installerat vakuumrörsolfångare på taket för att tillgodose varmvattenbehovet under de soliga månaderna. Då de installerades i april 2008 utnyttjades det solvärmebidrag som fanns (idag ersatt av ett nytt stöd för solvärme) och solvärmeanläggningen med en aperturyta på 3,78 m 2 har hittills genererat 4.997 kwh. Bytet av uppvärmningssystemet var något som behövdes göra och några kalkyler med beräknad bränsleförbrukning mm finns inte att jämföra med. I snitt går sex stycken storsäckar pellets, á 700 kg, per år mot för tidigare ~3 m 3 olja. All service har fungerat utmärkt och jag har haft mycket god kontakt med installatören. Pannan har också använts vid visningar för andra som varit intresserade av denna typ av pelletspanna. Det har aldrig inträffat några oplanerade driftstopp men eftersom Greta reser mycket har hon en elpatron som backup om något oförutsett skulle inträffa. Det enda som skulle kunna ha gjorts annorlunda nu i efterhand är utformningen av pelletsförrådet där det i början var en del problem med att pelletsen byggde väggar runt matarskruven, vilket en plåtslagare nu rådigt bot på. Pannan har klarat den stränga kylan denna vinter galant, det har varit varmt och gott i hela huset. Det märks heller ingen påverkan av fukt, kondens eller sämre ventilation eftersom murstocken fortfarande hålls varm av förbränningen. Det som märks tydligast från oljeeldningen är att då var pannrummet alltid sotigt och skitigt, man kände det så fort man klev in, men nu är här rent och fräscht. Nu har jag dörren från pannrummet (som angränsar mot hallen och övriga rum på bottenplan) öppen för att ta tillvara på den goa spillvärmen från pannan. I princip kräver pannan inget underhåll alls, askbehållaren töms en gång per år och askan används som extra näring i trädgården där den sprids ut runt buskar och växter. Sen är det sotarn som ska göra sitt, men det innebär inget extra arbete för min del. Billig värme och billigare kyla i Bollnäs Strax utanför Bollnäs bor Mikael Bjelkesten i sitt 270 m 2 stora hus med ett beräknat energibehov på 40.000 kwh/år för värme och varmvatten. Hushållet består av tre personer och hans företag finns också inhyst i byggnaden. I Energibilagan nr 1 2007 berättade vi om den då nyligen gjorda övergången från pelletseldning till bergvärmepump. Mikael valde den senaste tekniken där värmepumpen arbetar med varvtalsstyrning, istället för en vanlig konventionell värmepump som jobbar med intervaller i effektsteg där en el-patron ofta sätter in när utomhustemperaturen kryper neråt. En varvtalsstyrd kompressor behöver ingen extra el när det är kallt ute eftersom effekten ökar steglöst ju kallare det blir. På entreprenörens inrådan borrade man två borrhål på totalt 400 m, vilket är djupare än i normalfallet, detta för att kunna ta ut ca 2-3 grader högre temperatur ur berget. Man installerade även vattenburna radiatorer i de rum som värmdes med direktverkande el samt två vattenburna konvektorelement (fläktelement) för att sommartid kunna utnyttja borrhålen med så kallad naturkyla - konfortkyla. Genom att installera konvektorelementen kan kylan som hämtas från borrhålen distribueras till huset och därmed kyla det varma sommardagar. Till skillnad från en luft/luftvärmepump som sommartid används för aircondition och då förbrukar ungefär lika mycket energi som den under ett år kan spara (ca 5-6.000 kwh) för att kunna producera kyla blir driften för naturkylan mycket låg då elen till cirkulationspumpen samt fläkten i konvektorelementet (ca 30 W) är den enda energi som krävs. När kylan hämtas från borrhålet förs dessutom värme tillbaka till hålet och på så vis sker en viss återladdning som därmed bidrar till att höja årsverkningsgraden, COP. Om kalkylerna som gjordes innan installationen stämmer kan Mikael inte riktigt svara på eftersom han inte har någon separat elmätare för pumpen, men han tror att den verkliga förbrukningen har legat runt 7-8.000 kwh/år, något lägre än vad kalkylerna på 8.000 kwh sa. Även en kall och lång vinter som denna, med temperaturer nere på -40 C, har anläggningen fungerat klanderfritt utan vare sig skyhöga elräkningar, avkall på inomhustemperatur eller brist på varmvatten. Vad jag har sett så har pumpen aldrig kört för fullt, jag gick ner och kollade av en dag när det var -32 C ute, och köldbärartemperaturen in var då 4 C och pumpen gick på 60 % effekt, berättar Mikael. Om installationen skulle göras om idag skulle Mikael antagligen ha installerat ett till konvektorelement i huset, och eventuellt också sett över möjligheterna att installera solvärme för att köra tillsammans med bergvärmen. Möjligen skulle han också ha borrat ett något grundare borrhål, de 400 meter han har idag känns i överkant, men då de sista metrarna följde med på köpet var det inte mycket att orda om då. I källaren finns den relativt moderna vedanläggningen som tidigare eldades med pellets kvar. Om Mikael skulle vilja kan han börja elda med ved igen, men framförallt så fungerar den gamla anläggningen som en extra trygghet vid ett eventuellt längre strömavbrott.

Tillbakablickar 13 Den tidigare KPM drag behövde tre hål i väggen. Förra modellen var större och fläkten var placerad i det känsliga området där varmt möter kallt och kondens uppstår. Den nya utedelen är mindre och kräver bara ett hål där röken går ut i mitten och värmer tillluften till förbränningen. Fläktmotorn har också flyttats till utsidan och röken vinklas ner via en styrplåt. Bebo har en rökastermometer till hjälp när han ställer in otimal förbränningen. Pelletskamin utan skorsten fungerar det? Lena Forsbloms skorstenslösa pelletskamin har gått som en klocka ett år och det enda hon gör är att fylla på pellets och askar ur den. Under vintern som i år varit rekord kall också på Knåda Hian i Ovanåker har Lenas kamin fungerat felfritt och stått för uppvärmningen av hennes hus. Efter att kaminen installerades har ett komplement tillkommit, Lena valde att sätta in en lågvarvad kanalfläkt mellan vardagsrummet och hallen där kaminen är placerad. Fläkten flyttar luft från vardagsrummet till hallen och har gjort att Lena så när som på badrummet värmer huset med i första hand pellets via pelletskaminen och när hon är hemma med ved till varmvatten i sin spispanna i köket. Tyvärr har inte alla skorstenslösa kaminer fungerat lika bra som Lenas. En liknande installation som en närboende till Lena installerat slutade fungera på nyårsafton. Fläkten i skorsten gav upp när kylan blev för tuff som på nätterna ibland ramlade under trettiostrecket. Konstruktionen KMP drag har i och med den stränga kylan utsatts för stora påfrestningar och där varm och kall luft möts, uppstår problem såsom kondens. Det är enligt installationsfirman många kaminer som fått problem och många fläktar som stått stilla. AriTerm som tillverkar KMP-drag har dock jobbat för högtryck och kommit med en ny lösning som i princip ersätter den gamla skorstenen. Det viktiga i lösningen är bl.a. fuktsäkrade kontakter och att fläkten flyttats längre ut i kylan för att minimera kondensproblemen. Rökröret har också blivit smalare och omgärdas av ett grövre rör som utgör tilluften till förbränningen i kaminen. Röken styrs via en plåtvinkel i skorstensdelen nedåt och ut från ytterväggen mera i den nya lösningen än i den gamla. Lena som har en kamin och skorstensdel som fungerat klockrent trots kyla snö och drivis är nöjd. Att slippa göra en skorsten gör att man sparar pengar. Den närboende som valde att installera en likadan lösning är inte lika glad men tycker ändå att AriTerm och installatören jobbat på och sett till att lösa problemen. Sen skorstensdelen KMP drag ersatts med KMP drag 09 så har även den kaminen gått klanderfritt. Nu väntar testen med riktig kyla snö och drivis och frågan är om den verkliga testen kommer att ske i vinter. Syftet med en pellets eller vedkamin är ändå att när det blir kallt så ska prylarna fungera även om det går mera pellets eller ved till skillnad mot enklare lösningar så som luftvärmepumpar som tar energin från uteluften och där elförbrukningen sticker i höjden. En pellets kamin, KMP-drag, installation, och kostnader för anmälan av eldningsanläggning kostar omkring 40-45.000 kr. AriTerm har också kommit med en mindre kamin Lilla frö som är på 2-5 kw och som passar mindre hus och exempelvis sommarstugor. Kaminen har en verkningsgrad på 93% Även den nya mindre kaminen kan kopplas till skorstenslösningen genom vägg KMP-drag 09. Solfångaren i Haddäng Hos Karin och Lennart Lundberg i Haddäng Gnarp, har solfångaranläggningen fungerat utan minsta problem sen installationen 2005. 8,6 m 2 solfångare monterades på en fristående byggnad några meter från bostadshuset och anslöts till en Calmarpanna med tre 750 liters acctankar. Någon energikalkyl gjordes inte, men anläggningen har kapacitet att leverera 3.700 kwh/år vid 50 grader medeltemperatur. Tyvärr installerades ingen energimätare, men en sådan går att installera i efterhand. Vid riktigt soliga dagar ger anläggningen överskottsvärme och alla acctankar kopplas då in. Vid några tillfällen har man behövt tappa ur varmvatten. Det finns ingen anledning överdimensionera solfångarna, eftersom du inte kan tillgodogöra dej allt det varmvatten som procuceras riktigt soliga dagar. Familjen Lundberg värderar högt den bekvämlighet anläggningen generar. Under perioden maj till september svarar solanläggningen för behovet av varmvatten. Det händer att solen även svarar för värmebehovet in i september månad, och då kan varmvatten schuntas ut i systemet och vedeldningssäsongen skjutas fram någon vecka. Eftersom paret Lundberg har ett stort miljöintresse, ger solfångaranläggningen verklig kredit till bra miljöval. En granne har installerat en anläggning med vacumrör och vid en jämförelse fungerar Lunbergs plattsolfångare lika bra. Anläggningen procucerar varmvatten så fort solen börjar skina men laddar inte tanken om bottenvattnet är för varmt under den riktiga vedeldningssäsongen. Men så fort eldningen avslutas börjar tanken laddas redan i mars/april. Lennart konstaterar att kombinationen ved och sol är optimal och ångrar inte en sekund sitt val av uppvärmning. Att de på köpet har en koldioxidneutral anläggning, gör inte saken sämre. Sveriges hetaste pelletspannor! Oavsett om du redan värmer med pellets i äldre panna eller tänker byta värmesystem så ta en titt på nya Pellmaxserien. Otroligt lättskötta och kräver minimalt med arbete. Värmebaronen har under många år sålt flest pelletspannor i Sverige. Nu presenterar vi Pellmax, vår nästa generation. Gemensamt för pannorna är en brännkammare som är inspirerad från våra erkänt effektiva och lättskötta vedpannor. Pellmax CU har digital styrning och varmvattenberedare för bästa ekonomi och komfort. Pellmax VX är kompakt med varmvattenväxlare. Den minsta modellen, Pellmax UB, är perfekt som tillskottsvärme till värmepump eller till solfångare. Alla pannor är självklart tillverkade i Sverige och miljögodkända. Svensktillverkat! 0650-229 37 Stora Vägen 55, Iggesund Butiken öppen vardagar 12-17

14 Påverka hushållets energiförbrukning Energiförbrukningen mellan olika hushåll och hur vi lever varierar kraftigt. Olika faktorer spelar roll, som hur stor familjen är, om vi bor stort eller mindre stort, var vi bor, kör vi bil, hur vi äter, var vi handlar osv. Här nedan kan ni läsa om hur många kilowattimmar vi kan spara om vi försöker leva lite smartare. Alla kan påverka energiåtgången i sitt leverne. En del människor säger att jag kan inte göra så mycket. Ett sådant svar är lovande, kan man inte göra så mycket så kan man säkert göra något. Gör det. Detta är ett exempel på att det finns stor besparingspotential i ett hushåll med fyra personer, två vuxna och två barn. Familjen bor i en 1980-talsvilla uppvärmd med vattenburen el. Ytan är ca 120 m 2. Familjen har en bil med bensinmotor som drar ca 0.8 l/mil. De lagar en hel del mat hemma, men äter även ute. Maten köps på en stormarknad som besöks tre gånger per vecka. HUSET: En byggnad med angiven storlek och ålder drar ca 20.000 kwh/år för uppvärmning och tappvarmvatten. Genom ändrat beteende, t ex att: Fyra personer duschar 5 min istället för 15 min/dag, ger en besparing på ca 2.000 kwh. Nya tätningslister på dörrar och fönster, att släcka efter sig samt att låta bli att stänga apparater med fjärrkontroll ger en besparing på ca 1.500 kwh. Sänka temperaturen inomhus från 21 C till 20 C, en besparing på ca 1.000 kwh. Installation av ytjord- eller bergvärme kan, lågt räknat, ge en besparing på 7-8000 kwh. Besparingspotential: Ungefär 12.000 kwh, vilket med dagens energipris på el blir cirka 15-16.000 kronor/år. Tänk också på att energieffektivisera byggnaden är ett bra sätt att spara energi. En sådan investering har i allmänhet lång avkastningstid, den spar energi och pengar åt dig under lång tid. Exempel på energieffektivisering är nya tätningslister på dörrar och fönster, tillläggsisolering av vindsbjälklag, nya fönster med lågt u-värde, injustering av befintlig utrustning t.ex. att ha värmeväxlaren i gott trim. För att ytterliggare sänka energiförbrukningen kan man använda led- eller lågenergilampor i så stor utsträckning som möjligt, inte ha belysningen tänd i rum ingen vistas i samt byta ut gamla vitvaror till produkter med hög energiklass t ex A, A+. Kom även ihåg att frosta ur kyl och frys vid behov och städa bakom dessa enheter. BILEN: En modern bil har mycket lägre energiförbrukning än t.ex. en 15 år gammal bil. Du kan tjäna 0,5 liter/mil. En stor vinst är även att en modern bil har lägre koldioxidutsläpp än den äldre. Dieselbilar har ofta lägre energiförbrukning än motsvarande bensindrivna bilar. Besparingspotential: Minst 750 liter bensin om du kör 1500 mil/år, vilket i pengar är cirka 9 000 kronor/år. MATEN: Mat har den största energibesparingspotentialen i ett hushåll. I ett hushåll med fyra personer förbrukar maten minst 40.000 kwh, inräknat odling, alla transporter, samt tillagning. Hur vi kan spara på matens energianvändning framgår av en annan artikel i denna tidning Besparingspotential: Teoretiskt 30.000 kwh. Hur denna energivinst märks i din plånbok är svårt att ange i kronor men energivinsten är bra för oss alla, vi måste börja med oss själva, i vår egen vardag. Odla mer i din trädgård! Fördelarna med att odla sina egna grönsaker, rotfrukter, potatis etc. är många, bland annat får du mer pengar kvar i plånboken eftersom du slipper köpa råvaror som är både dyra och producerade långt bort. Genom att odla själv vet du vad du stoppar i din mage, hur många hemodlare använder kemiska bekämpningsmedel i sin egen trädgård? Du kan ha en trädgård som är helt fri från konstgödsel vilket är en icke förnyelsebar råvara. Mat utan konstgödsel smakar också bättre. Produkterna slipper åka långt, mycket av vår mat åker så långt att den blir åksjuk. Du får dessutom en trevlig hobby och med din egen kompost har du en god bas för odlandet. Odla kan du göra i din egen trädgård, eller varför inte i en låda på balkongen. Hyr eller köp en kolonilott, då får du även träffa likasinnade till en trevlig gemenskap. Att odla sina grönsaker själv är tidskrävande, tungt och alldeles alldeles underbart. Grödorna behöver en plats att växa på, de ska vattnas och ogräs ska rensas bort. Lönen för mödan får man när sommarens första jordgubbar förgyller frukostflingorna eller de färska primörerna ger glans åt sommarens långa middagar i kvällssolen. Odlingstips till nybörjaren Odla inte för mycket första året om du är ovan, låt inte bevattning och ogräsrensning suga musten ur dig! Prova dig fram, vad som passar just dig och din familj. Sockerärter, mangold, plocksallad, morot, dill, rädisa, rödbeta, kålrot och majrova är goda och tacksamma att odla för den ovane. Vissa grönsaker bör man förså och placera i ett ljust fönster inomhus, som t.ex. squash, pumpa, frilandsgurka och kålväxter. Lämplig såtid brukar vara i slutet av april för utplantering i början av juni, efter de sista frostnätterna. Även vissa blommar skall försås för ett bra resultat, t.ex. tagetes, aster och luktärt. Att odla egna örter och kryddor kan lyfta fram smaker som är svåra att köpa sig till i affären. Örterna kan även odlas i en kruka på balkongen eller på fönsterbrädan. De flesta örtkryddor bör försås, se informationen på fröpåsen. Att odla egna tomater är trevligt och gott. Köp gärna färdiga plantor, det tar tid att dra upp egna och resultatet blir inte alla gånger så bra. Tomaterna går att odla på ett soligt friland, i ett kallväxthus, eller på balkongen. Prova gärna att odla en busktomat om du är ovan, dessa slipper du tjuva och de blir inte heller så höga. Med rätta förutsättningar kan en tomatplanta bli flera meter lång. Gul-, röd- och schalottenlök, tagetes samt ringblomma är duktiga på att hålla skadeinsekter borta. Jordgubbar och hallonbuskar ger inte så många bär första året, men ge inte upp, andra året kan du njuta desto mer av det söta sommargodiset! Andra bra bär att odla är svart-, röd- och vitvinbär, de brukar ge bra och vitaminrik skörd efter några år. Genom att förvara sommarens grönsaker, rotfrukter, frukt och bär på rätt sätt t.ex. i en jordkällare, infrysta, inlagda eller torkade kan de räcka en lång tid. www.ctcvarme.se 50% ROT-avdrag eller solvärmebidrag! Två ynka anslutningar. kaminer, värmepumpar och pelletskaminier! 35 % av värmen smiter ut genom fönstren. Stoppa det genom att byta till energiglas i dina befintliga bågar. Värmepump är rätt tänkt. Men sedan? Du kanske vill kom plettera med sol, ved eller pellets? Bara CTC har två anslutningar. Bara att koppla på. Vi hjälper dig med en egen besparingskalkyl. KOM IN OCH SE VÅRT UTBUD! Välkommen in för mer information och offert! Nyttja Rot-avdraget för arbetskostnaden. Gratis hembesök för energi besparingar! Vi sköter allt från borrning till komplett installation! Inglasningar Aluminium Persienner Fönster Inramningar Bilglas Glasreparationer Dörrar 0650-229 37 Stora Vägen 55, Iggesund Butiken öppen vardagar 12-17 SÖDERHAMN 0270-416 00 OBS! Vi har flyttat till Tuppzhuset mellan Forsells och Colorama. Nya adressen: Industrig. 14 Bollnäs 0278-133 40 070-376 28 01 www.glasmastarn.nu

15 Välj klimatsmart Det är ingen större uppoffring att spara på vår miljö när det gäller den stora besparingspotential som finns på vår mat. Här följer några miljötips: Välj närproducerat t ex svenskt naturbeteskött eller ännu hellre ekologiskt producerat. Välj närproducerade grönsaker, gärna ekologiska och använd grönsaker efter säsong. På vintern finns fina svenska rotfrukter, svenskodlad närproducerad potatis finns året runt. Titta gärna efter vart en vara är producerad när du handlar. Svensk kvalitet eller Svenskproducerad är ingen garanti för att varan är närproducerad. Råvarorna kan komma från andra sidan jordklotet. Genom att välja ekologiskt slipper du råvaror som under sin tillväxt blivit besprutad av olika bekämpningsmedel, ekologiska produkter är inte heller odlade med konstgödsel. Många av de frukter vi äter har blivit hårt bekämpade mot olika fiender. Ta t ex bananer som odlas med hård kemisk bekämpning. Välj istället ekologiska bananer, och gärna rättvisemärkta. De är mindre, kostar mer samt smakar mer. Om du inte är vegetarian så välj ungefär lika mycket nöt- och lammkött som gris och kyckling. Gris och kyckling ger mindre utsläpp än nöt och lamm men betande nötdjur och lamm håller landskapen öppna och bevarar alla de arter som bara finns där. Nöt och lamm kan också äta gräs vilket inte konkurrerar med produktionen av vegetabilisk mat. Ät mindre kött, sedan 1990 har vi ökat vårt köttätande med så mycket som 50 %. Att ersätta kött mot baljväxter minskar utsläppen rejält. Undvik att slänga mat. Vi slänger stora mängder mat varje år. Det finns uppgifter om att det handlar om cirka 1.000 000 ton om året. Handla planerat och högst en till två gånger i veckan. Handla inte på tom mage, då undviker du impulsköp. Laga maten själv, djupfrysta enportionsrätter innehåller mycket luft vilket ökar transportbehovet. Dessa smakar ofta sämre än den hemlagade maten och bilderna på framsidan på sådana rätter är ofta förföriskt vackra. Laga mycket mat på en gång, då räcker den till många lunchlådor. Spisen behöver du inte använda så ofta. Värm maten i mikrovågsugn eller på spisen, att värma ugnen drar mer energi. Använd vattenkokare istället för att värma vatten på spisen. Undvik hel eller halvfabrikat när du lagar din mat. Ris ger dubbelt så stora utsläpp som matvete, pasta, nakenhavre eller bulgur. Ett kilo växthusodlad tomat kräver lika mycket energi som att producera 20 kilo morötter. Köp närproducerade köttlådor och frys in. Kostnaden för dessa lådor är för stunden hög, men snittpriset på varje köttbit blir betydligt lägre än att köpa i butik. Vinsten är även att köttet i allmänhet är varsamt uppfött, närslaktat och närproducerat. Ha koll på hur och var fisken är producerad. Upp till en fjärdedel av våra matkostnader går till chips, läsk, godis osv. Använd den vinst du gör på att köpa mindre av dessa produkter på att istället köpa ekologiska råvaror eftersom de är dyrare. Det finns ett bra utbud av ekologiska varor, mer än 4000 KRAV-märkta produkter finns att köpa. Välj ekologiskt och du slipper råvaror som blivit besprutade av olika bekämpningsmedel Tak - Rostfri - Ventilationsarbeten Industrigatan 4, Bollnäs Telefon 0278-122 87 Solklar värme En av marknadens effektivaste solpaneler med hela 700 kwh/kvm i årsmedel. Komplett pelletsanläggning från 070-253 41 69 / 0270-28 62 22 PELLETSBRÄNNARE FRÅN OCH KMP FÖRSÄLJNING OCH SERVICE I HELA HÄLSINGLAND! PELLETSKAMINER ELINSTALLATIONER För den uppmärksamme PH OUTLET Håstaholmen Hudiksvall Trä, byggmaterial, pellets och stallströ Bli stamkund & ta del av våra erbjudanden Öppet mån-tor 7-17, fre 7-18 Tel. 070-555 83 65 FÖRSÄLJNING INSTALLATION SERVICE Tony Lundbergh 0270-135 26, 070-638 08 19 Se aktuella erbjudanden och priser på www.phoutlet.se Tänk på framtiden tänk Traryd Fönster www.forsellbyggmarin.se www.trarydfonster.se Ett klokare miljöval Låga värmeförluster som ger lägre driftkostnad Att välja fönster kan vara svårt. Det kan också vara väldigt enkelt. Väljer du Traryd Optimal får du en Svanen- och Energimärkt produkt med lågt U-värde vilket ger dig en lägre energikostnad. Söderhamn, Ina, 0270-42 99 30 Bollnäs, Häggesta, 0278-121 00 Golf Variant från 180 900 kr Miljöklassade motoralternativ = Skattebefriade i 5 år Masterspaket 11 900 kr. 1 Succé för nya Golf Variant. Bränsleförbrukning blandad körning 4,2 5,9 l/100 km. CO2-utsläpp blandad körning 109 139 g/km. Miljöklass Euro 5. *Volkswagen Prislån 36 månader, 30% kontant, 39% restskuld, rörlig ränta baserad på STIBOR 90 dagar (effektiv ränta 3,55%). Nya Golf Variant är en sportig bil på många sätt. Det stora lastutrymmet inbjuder till mängder av aktiviteter och körglädjen är hög. Finns med flera spännande motoralternativ varav två som är miljöbilsklassade. Kom in och provkör nya Golf Variant. Inga utmaningar är för stora. BOLLNÄS 0278-63 66 00 HUDIKSVALL 0650-54 72 00 LJUSDAL 0651-76 85 01 www.bilmetro.se

16 Rådgivning i alla Hälsinglands kommuner Energi- och klimatrådgivarna i Hälsingland är till för dig som kommuninvånare. Det är bättre att ställa en fråga för mycket innan man bestämmer sig för att exempelvis byta uppvärmning. Idag jobbar vi ofta tillsammans i våra kommuner. Ett bra exempel på det är den Energibilaga du just nu läser i. Kontakta oss så tidigt som möjligt när du planerar ombyggnationer o s v. Vi försöker hålla en hög servicenivå då vi ofta går in och täcker upp för varandra. Vi är olika bra på olika frågor, vilket också är en av orsakerna till att vi ofta jobbar tillsammans. Vi arrangerar, eller är med och arrangerar möten som rör energi- och klimatfrågor. LÄGRE elräkning redan nästa månad! Sverigepumpen Superscroll kan spara upp till 65% av din värmekostnad. Bollnäs och Söderhamn Annika Ullberg 0278-250 25, 0270-752 28 annika.ullberg@soderhamn.se Hudiksvall Östen Östman 0650-192 92 osten.ostman@hudiksvall.se Ljusdal Lennart Wing 0651-183 20 lennart.wing@ljusdal.se KONTAKTA KONTAKTA OSS OSS FÖR FÖR EN EN KOSTNADSFRI HUSANALYS! HUSANALYS! Nordanstig Hans Jansson 0652-361 43 hans.jansson@nordanstig.se Ovanåker Olle Berglund 0271-573 47 olle.berglund@ovanaker.se Din lokala värmepumpsleverantör! Edsbyn 0271-274 00 Alfta 0271-588 50 Bollnäs 0278-63 63 74 Söderhamn 0270-42 88 70 MILJÖOMBYTET ALLA TJÄNAR PÅ! AWOEco 9764 A-30% AB, 1400 v/min, 8kg, Hot&Cold, 6th Sense, överdoseringsindikator 7990:- AWEco 8844 A-20% AB, 1200 v/min, 6kg, 6th Sense, AquaEco, hjul, display fördröjd start, resttidsindikering 5990:- WBC 3547 A++ NFX A-40%, 190 cm, 243/107 l, 6th Sense, LCD, No Frost, multiflow, rostfri 8990:- WH 2310 A++E A-40%, 88,5x112x66 cm, 225 liter, 6th Sense, elektronisk, 2 korgar, lås, belysning, hjul, vit 4790:- Just nu får du en HOTELLÖVERNATTNING FÖR TVÅ när du köper valfri vitvara ur Whirlpools nya produktserie GREEN GENERATION Gör ett val som skonar miljön och din elräkning, samtidigt som du får en härlig hotellvistelse på köpet. Ringvägen 9, Iggesund. Tel 0650-208 00 Brädgårdsgatan 23, Söderhamn. Tel 0270-189 25