Världe ns Chans! VI ÄR MÅNGA, VI ÄR ÖVERENS, DET GÖR DET MÖJLIGT ATT FÖRVERKLIGA FNs MILLENNIEMÅL: Fattigdom och hunger ska halveras till 2015 Alla barn ska gå i grundskola 2015 Jämställdheten ska öka och kvinnors ställning stärkas Barnadödligheten ska minska med två tredjedelar till 2015 Mödradödligheten ska minska med tre fjärdedelar till 2015 Spridningen av hiv/aids, malaria och andra sjukdomar ska hejdas till 2015 Miljömässigt hållbar utveckling ska säkerställas till 2015 Globalt samarbete genom ökat bistånd, rättvisa handelsregler och lättade skuldbördor i utvecklingsländerna TEMA: Klimat utveckling länder (I och U land) Det här arbetet går ut på att bilda dig en uppfattning om ett U land och ett I land. Ta reda på och förklara vilka skillnader det är mellan dina länder och varför det är så. (du kommer att få välja ett I och ett U land) Detta är kopplat till millenniemålen som är en överenskommelse mellan 189 länder om att bekämpa fattigdomen genom att motarbeta sociala, ekonomiska och miljörelaterade orättvisor och problem i världen. Genom millenniemålen tror man sig kunna lösa problemen mellan I och U länder. Frågan är om du håller med. Sol och vattenenergi tog elen till fattiga byar i Nepal. Utan elektricitet är det svårt att driva jordbruk, se på TV och läsa läxorna på kvällarna. Med hjälp av solceller och små vattenturbiner i floder och bäckar har UNDP:s (FN:s utvecklingsprogram UNDP, United Nations Development Program) energiprojekt gett elektricitet till mer än 40.000 hushåll på landsbygden i Nepal. Samtidigt besparar det atmosfären tonvis av koldioxidutsläpp. Ariane Von Zedlitz, Humleskolan, Bromölla www.lektion.se 1
Klimatförändringarna kan ödelägga årtionden av framsteg för den mänskliga utvecklingen och göra det svårt att halvera fattigdomen och hungern till 2015. För att motverka detta har UNDP under de senaste femton åren stöttat över 1 400 klimatrelaterade projekt och investerat mer än 19 miljarder svenska kronor. Utsläppen av växthusgaser är ojämnt fördelade i världen. 15 procent av världens befolkning tillhör de rikaste länderna men de står för nästan hälften av koldioxidutsläppen i världen. Samtidigt drabbar de skadliga klimatförändringarna fattiga människor och länder värst. Klimatförändringarna gör det svårare för människor att säkra sin livsmedelsförsörjning, samtidigt som de leder till fler och värre naturkatastrofer och ett ökat antal sjukdomsfall. Klimatfrågan är nära kopplad till arbetet med mänsklig utveckling. Klimatförändringarna påverkar och genomsyrar därför allt UNDP:s utvecklingsarbete från demokrati och fattigdomsbekämpning till naturresursförvaltning och krisförebyggande. I dag bedriver UNDP klimatsamarbeten med regeringar och organisationer i 166 länder. På regional och global nivå arbetar vi med klimatfrågan genom internationella samarbeten, policystöd och forskning. Klimatutsläppen måste minska För att klimatförändringarna inte ska fortsätta att öka måste utsläppen av växthusgaser minska. Genom att öka energieffektiviteten och använda förnybara energikällor som till exempel solenergi, vind och vattenkraft samt nya tekniker för biobränslen, kan människor få möjlighet att utnyttja elektricitet och uppvärmning utan att det leder till utsläpp av växthusgaser. Rika länder kan bekosta klimatprojekt i utbyte mot utsläppskrediter I Kyotoprotokollet, som har skrivits under av de flesta länder utom USA och Australien, binder sig de rika länderna till att minska sina utsläpp av växthusgaser med en viss procent. Men de rika länderna kan även köpa sig extra utsläppsrätter genom att finansiera klimatprojekt som minskar utsläppen i utvecklingsländerna. Det kallas Clean Development Mechanism (CDM). I Bangladesh har klimatförändringarna betytt översvämningar och stora problem i jordbruket. Här deltar några invånare i den nordöstra regionen Jamalganj på ett informationsmöte om klimatförändringarna. Se bilden. Ett problem med CDM projekten, enligt Human Development Report 2007/2008, är att de inte är kopplade till mänsklig utveckling. Det har visat sig att projekten är koncentrerade till stora ekonomier som Indien, Kina och Brasilien. Dessa länder har utvecklat en marknad för utsläppsminskningar genom stora industriföretag. Samtidigt har utsläppsmarknaden gått de fattigaste utvecklingsländerna och de fattigaste invånarna förbi. Till exempel finns det ett antal projekt med förnyelsebar energi som gör att avlägsna och isolerade byar kan få tillgång till elektricitet. Andra projekt stödjer användningen av djurs dynga till att producera biogas, vilket leder Ariane Von Zedlitz, Humleskolan, Bromölla www.lektion.se 2
till att behovet av att samla ved minskar. Det är ett arbete som ofta utförs av unga flickor och projektet kan alltså bidra till millenniemål tre Att öka jämställdheten och förbättra kvinnors ställning. Klimatanpassning Klimatförändringarna är redan ett verkligt förhållande och något vi måste lära oss att sköta. Fattiga människor och länder drabbas extra hårt av klimatförändringarna eftersom de ofta lever i redan hårt ansträngda miljöer med torka, överbefolkning eller konflikter. När marginalerna är små kan även en liten klimatpåverkan leda till en stor katastrof. Dessutom har fattiga människor och länder på grund av sina begränsade möjligheter mycket svårare att återhämta sig från en katastrof. I Bangladesh, som redan hotas av kraftiga monsuner och översvämningar, har UNDP tillsammans med regeringen tagit fram en handlingsplan för till exempel industrin, fiskenäringen samt jordbruks, infrastrukturoch sjukvårdssektorn. Klimatanpassning kan också ske på lokal nivå. I Niger, där klimatförändringarna bland annat innebär vattenbrist och fler fall av malaria, planerar UNDP tillsammans med utsatta byar att lagra regnvatten och dela ut myggnät. Stillahavsön Samoa kämpar mot höjda havsnivåer och svåra cykloner och samarbetar därför med UNDP kring att införa lokala varningssystem för vädret och att återplantera mangroveplantor längs kusten för att minska erosionen (nedbrytningen) av stränderna. UNDP Drylands Development Center i Kenya tar fram metoder för att bekämpa fattigdomen i världens torkdrabbade områden. I till exempel Afrika söder om Sahara är det områden som nu och i framtiden kommer att drabbas svårast av torka, mycket på grund av det förändrade klimatet. Att använda och bruka jorden på ett hållbart sätt blir allt viktigare för att bekämpa hungern i de områden som drabbas av torka. Uppgift 1: 1. Varför drabbas fattiga människor/länder hårdare av klimatförändringarna? 2. Vad måste man förändra för att klimatförändringarna inte skall öka? 3. Vilka länder har inte skrivit på Kyotoprotokollet? Ariane Von Zedlitz, Humleskolan, Bromölla www.lektion.se 3
4. Vad måste man göra om man har skrivit på Kyotoprotokollet? 5. Vilket/vad är millennie mål 3? 6. Titta på kartan: nämn något land som släpper ut mycket koldioxid. 7. Vilket av nordens länder släpper ut mest koldioxid? 8. Nämna 2 platser där UNDP håller på med projekt som handlat om klimatanpassning och vad det gör på dessa platser för att anpassa dem? Kampen mot klimatförändringarna: Gemensamt ansvar i en delad värld Mänsklig utveckling är varken automatisk eller oundviklig. Vi står nu inför det faktum att morgondagen är idag. Vi står inför nuets obevekliga krav. Denna livets och historiens gåta, som håller på att lösas medför en risk: att komma för sent Vi kan i förtvivlan ropa på tiden att dröja, men tiden är döv för varje bön och rusar sin väg. Över otaliga kulturers vitnande benknotor och sammanstörtande ruiner står skrivna de gripande orden: För sent. Martin Luther King Jr. ur Kaos eller gemenskap Martin Luther King Martin Luther King framförde dessa ord i en predikan om social rättvisa för fyrtio år sedan och orden har kraft än idag. Nu, i början av 2000 talet, står vi åter inför en obeveklig kris en kris som förbinder dagen med morgondagen. Krisen är klimatförändringarna och dess allvarligaste effekter är fortfarande möjliga att undvika om än med nöd och näppe. Världen har mindre än ett årtionde på sig att lägga om kurs, ingen enskild fråga är viktigare, eller kräver mer omedelbar handling. Millenniedeklarationen Det heter ofta att vi pumpar in biståndspengar i Afrika, men faktum är att vi rika får mer än vad vi ger. I år går ungefär 36 miljarder dollar en tredjedel av världens bistånd till Afrika söder om Sahara. Det är lika mycket som regionen betalar i räntor och avbetalningar till den rika världen och de vinster som utländska företag tar hem därifrån. Orättvisa handelsregler och dåliga arbetsförhållanden gynnar också världens rika. Dessutom drabbar klimatförändringarna som de rika länderna bär huvudansvaret för fattiga allra hårdast. UNDP (United Nations Development Programme, FN:s utvecklingsprogram, bildat 1965) har en mycket viktig roll att samordna och sammanföra det nationella och internationella arbetet med att uppnå millenniemålen. Organisationens fokuserar på att hjälpa länder att arbeta med frågor som demokratisk samhällsstyrning, fattigdomsminskning, konfliktförebyggande arbete, energi, miljö och hiv/aids. Ariane Von Zedlitz, Humleskolan, Bromölla www.lektion.se 4
Åtta millenniemålen De åtta millenniemålen innebär: 1. Fattigdom och hunger ska halveras till 2015 2. Alla barn ska gå i grundskola 2015 3. Jämställdheten ska öka och kvinnors ställning stärkas 4. Barnadödligheten ska minska med två tredjedelar till 2015 5. Mödradödligheten ska minska med tre fjärdedelar till 2015 6. Spridningen av hiv/aids, tbc, malaria och andra sjukdomar ska hejdas till 2015 7. En miljömässigt hållbar utveckling ska säkerställas till 2015 8. Globalt samarbete genom ökat bistånd, rättvisa handelsregler och lättade skuldbördor i utvecklingsländerna (U länderna) Klimatförändringarna är vår tids avgörande utvecklingsfråga. All utveckling handlar ytterst om att människor ska ha möjlighet att förverkliga sig själva så att de kan välja hur de vill leva sina liv. Klimatförändringarna hotar dock att skada människors frihet och begränsa deras valmöjligheter. Klimatförändringarna hotar dessutom att bryta den positiva trend som, ända sedan upplysningstiden, inneburit att barnen alltid kommer att få det bättre än sina föräldrar. De tidiga varningssignalerna märks redan idag bevittnar vi vad som kan vara början på en kraftig tillbakagång för den mänskliga utvecklingen. Bruttonationalprodukt (BNP) är ett mått på den totala ekonomiska aktiviteten i ett land under en tidsperiod, vanligen ett år. Det kan uttryckas som värdet av total konsumtion av varor och tjänster, bruttoinvesteringar samt export minus import. Det finns tre olika metoder att räkna ut BNP på: Utgiftsmetoden summan av utgifter i landet = import minus export + allt vi köper Produktionsmetoden summan av förädlingsvärden = den skatt som betalts till staten för att tillverka en viss vara ex en mobiltelefon. Inkomstmetoden summan av inkomster = allt vi tjänar, svartjobb och hemmaarbete räknas inte med här. Bruttonationalprodukt BNP är värdet av alla de varor och tjänster som framställs i ett land under ett år. Det handlar alltså om hur mycket som produceras i ett land, även sådant som sjukvård och barnomsorg. Om man i ett land summerar värdet av alla de varor och tjänster som tillverkats under ett år får man fram landets bruttonationalprodukt (BNP). För Sveriges del utgör tjänster drygt hälften av vår tillverkning. Ariane Von Zedlitz, Humleskolan, Bromölla www.lektion.se 5
Tabellen visar BNP för 5 olika I länder. Human Development index (HDI) Human Development Index placerar världens länder efter så kallad mänsklig utveckling skala. Det man mäter i de olika länderna är: Hälsa (tillgång till mat i förhållande till livslängd d.v.s hur länge man förväntas leva) Utbildning (mäts i läskunnighet och skolgång) Levnadsstandard (mäts i BNP per invånare eller mätt genom inkomst per capita) capita= per huvud. HDI räknas i en skala från 0 till 1. Länder med Det man gör i HDI är att bland annat undersöka hur stor andel av befolkningen som dels har en inkomst lägre än 50 % av medianinkomsten och dels hur stor andel som ligger under fattigdomsgränsen 1 us dollar per dag. HDI tar även hänsyn till även andra välfärdsmått så som läskunnighet, förväntad livslängd, etc. HDI över 0,800 anses ha hög mänsklig utveckling, länder med HDI värdet 0,500 0,799 anses ha medium mänsklig utveckling medan länder med HDI under 0,500 anses ha låg mänsklig utveckling. Enligt UNDP:s rapport publicerad 2006 (som avser förhållandena under år 2004) är Norge, med HDI 0,965, världens mest välutvecklade land. På andra och tredje plats på listan över mänsklig utveckling finns Island, med HDI 0,960, resp. Australien, med HDI 0,957. Sverige finns på femte plats, med HDI 0,951. I botten på listan, som omfattar sammanlagt 177 stater, återfinns tre afrikanska länder, Mali, med HDI 0,338, Sierra Leone, med HDI 0,335, samt Niger, med HDI 0,311. 9. Vilket är det viktigaste målet med Millenniedeklarationen, till år 2015? 10. Vilket av millenniemålen tycker DU är viktigast? 11. Vad tror du Martin Luther King menade med orden han sa i Kaos och gemenskap. 12. Vad står BNP för? 13. Vilken är skillnaden mellan BNP och HDI? 14. Kolla tabellen (överst) vilket av länderna har högts BNP och vilket land har lägst BNP? Ariane Von Zedlitz, Humleskolan, Bromölla www.lektion.se 6
De sex mest utvecklade länderna (2005) är: 1. Norge 2. Island 3. Österrike 4. Luxenburg 5. Kanada 6. Sverige De sex minst utvecklade länderna (2005) är: 1. Guinea Bissau 2. Thad 3. Mali 4. Burkina Faso 5. Sierra Leone 6. Niger Kartan visar de olika HDI värdena för världens länder. Asien, Sydamerika och Europa ligger bland de högsta i världen. 0,950 och högre 0,900-0,949 0,850-0,899 0,800-0,849 0,750-0,799 0,700-0,749 0,650-0,699 0,350-0,399 0,600-0,649 0,300-0,349 0,550-0,599 lägre än 0,300 0,500-0,549 ej tillgängligt 0,450-0,499 0,400-0,449 Ariane Von Zedlitz, Humleskolan, Bromölla www.lektion.se 7
I utvecklingsländerna tvingas miljoner fattiga människor att anpassa sig till klimatförändringarnas effekter. Detta uppmärksammas dock inte fullt ut av världens medier, det märks heller inte på finansmarknaderna eller när världens bruttonationalprodukt (BNP) mäts. Men ökad utsatthet för torka, fler kraftiga stormar, översvämningar och miljöstress hejdar redan nu de ansträngningar världens fattigaste gör för att skapa ett bättre liv för sig själva och sina barn. Klimatförändringarna kommer också att skada internationella försök att bekämpa fattigdomen. För nio år sedan antog världens ledare ett antal mål som skulle driva på den mänskliga utvecklingen de så kallade millenniemålen som bland annat innebär att jordens fattigdom och hunger ska halveras till 2015. Trots viktiga framsteg sackar många länder fortfarande efter. Klimatförändringarna försvårar dessutom arbetet med att uppfylla millenniemålens löften. Det finns en risk att framstegen stannar av och att utvecklingen i vissa fall till och med vrids tillbaka inte bara när det gäller att minska extrem fattigdom utan även inom hälsa, näring, utbildning och andra områden. Hur världen väljer att hantera klimatförändringarna kommer att ha direkt inverkan på utvecklingsmöjligheterna för stora delar av mänskligheten. Om vi misslyckas kommer de fattigaste 40 procenten av världens befolkning omkring 2,6 miljarder människor att hänvisas till en framtid med färre möjligheter. Djupa orättvisor inom länder riskerar att förvärras och försöken att skapa en globalisering som kommer alla till nytta kan gå förlorad. Följden kan bli att klyftorna mellan rika och fattiga ökar ytterligare. Idag är det världens fattiga som tvingas bära den börda klimatförändringarna orsakar. Imorgon kommer hela mänskligheten att ställas inför de hot som den globala uppvärmningen medför. Mot bakgrund av alla dessa skillnader utgör klimatförändringarna en kraftfull påminnelse om det vi har gemensamt planeten jorden. Alla nationer och folk delar samma atmosfär vi har bar en enda. Den snabba ackumuleringen (tillväxten, samlingen) av växthusgaser i jordens atmosfär ändrar i grunden förutsättningarna för ett hållbart klimat för framtida generationer. Vi närmar oss en brytpunkt. Dessa oförutsägbara, icke linjära händelser kan i sin tur leda till ekologiska katastrofer den snabba kollapsen av jordens polarisar och glaciärer är ett exempel. Förändringarna kommer att påverka var och hur människor lever och försvaga länders ekonomier. Vår generation får kanske inte att uppleva dessa följdverkningar men våra barn och barnbarn kommer inte att ha något annat alternativ än att leva med dem. Men om vi värdesätter våra barns och barnbarns välfärd borde även små risker bidra till att vi använder försiktighetsprincipen. Dessutom kan osäkerheten vara omvänd; riskerna kan vara större än vad vi idag inser. Det politiska ledarskapets misslyckanden under 1900 talet ledde till två världskrig och miljontals människor fick betala ett högt pris för katastrofer som hade kunnat undvikas. De skadliga klimatförändringarna är vår tids utmaning. Framtida generationer kommer att fälla en hård dom över den generation som såg tecknen och insåg följderna men sedan fortsatte på en kurs som riskerar att leda till en framtida ekologisk katastrof. Ömsesidigt ekologiskt beroende Klimatförändringarna skiljer sig från andra problem mänskligheten står inför. De tvingar oss till nytänkande på många plan. Framförallt utmanar de oss att tänka på vad det betyder att vara del av ett system som innebär ömsesidigt ekologiskt beroende. Det betyder att när en del av vårt ekologiska system (växt, djur eller människa) försvagas eller försvinner kan hela systemet rubbas, något som kan orsaka stor skada på den natur och de befolkningar som ingår i samma system. Vi lever i en delad värld med djupa klyftor ifråga om välstånd och möjligheter. Mot bakgrund av alla dessa skillnader bildar klimatförändringarna en kraftfull påminnelse om det vi har gemensamt planeten jorden. Alla nationer och folk delar samma atmosfär. Och vi har bara en enda. Den globala uppvärmningen är bevis på att vi passerar tröskeln för vad som är hållbart för jordens atmosfär. Koncentrationen av växthusgaser som stänger in värmen i jordens atmosfär byggs idag upp utan motsvarighet. Nuvarande koncentrationer har nått 380 miljondelar (ppm) koldioxidekvivalenter (CO2e) och överstiger de senaste 650 000 årens naturliga variationer. Under detta århundrade, eller något längre fram i tiden, kan den genomsnittliga globala temperaturen komma att öka med över fem grader. Fem grader motsvarar temperaturförändringarna sedan den senaste istiden då stora delar av Europa och Nordamerika täcktes av mer än en kilometer is. Ariane Von Zedlitz, Humleskolan, Bromölla www.lektion.se 8
Redan Mahatma Gandhi funderade över hur många planeter det skulle krävas om Indien skulle efterlikna Storbritanniens industrialiseringsmönster. Frågan är svår att besvara men enligt de beräkningar som gjorts i den här rapporten skulle det behövas nio planeter som jorden om hela världens befolkning skulle skapa växthusgaser i samma takt som industriländerna gör idag. Millenniemålen världens löfte till de fattigaste Varje kväll går var sjunde människa i världen och lägger sig hungrig och varje år dör tio miljoner (ca ett Sverige om året) barn av sjukdomar som kan både förebyggas och botas. Fattigdomen i världen minskar, men fortfarande lever omkring en miljard människor på mindre än en dollar om dagen. 1 dollar = 8.70 kr ca. Löftet gavs vid millennietoppmötet i FN:s generalförsamling 2000 av 189 samlade stats och regeringschefer och utgår ifrån vilka grundläggande värderingar och målsättningar FN ska arbeta efter i det nya millenniet. Dessa har samlats i millenniedeklarationen och ur deklarationen har de åtta millenniemålen formats. Millenniemålen är nu centrum för utvecklingsarbetet runt om i världen, och för första gången finns en gemensam agenda för den globala utvecklingen. 2008 har 192 länder ställt sig bakom målen och arbetar för dem. Kommer millenniemålen att nås i tid? Vi kan nå millenniemålen om vi agerar nu. Men det kräver sunt ledarskap, ökade investeringar i offentlig verksamhet, ekonomisk tillväxt, öka produktionskapacitet och fler, värdiga arbeten. FN:s generalsekreterare Ban Ki moon Utvecklingen går framåt på många håll, men det går för långsamt. Utvecklingen är dessutom mycket ojämnt fördelad mellan regioner, mellan länder och inom länder. Några länder har redan nått vissa av målen. Andra utvecklas mycket långsamt eller går till och med bakåt. Med dagens takt kommer endast målet att alla ska ha tillgång till rent dricksvatten att nås i tid. Varje år utvärderas utvecklingen mot de åtta målen, och FN:s generalsekreterare lämnar en rapport om arbetet till FN:s generalförsamling. Det går också att följa utvecklingen i varje land genom ländernas egna rapporter. 15. Hur många planeter räknade Gandhi ut att vi behöver om alla skulle ha samma levnadsstandard på jorden? 16. Nämn några miljöproblem som påverkar det världens fattigaste gör för att skapa ett bättre liv för sig själva? 17. Vad behöver göras för att millenniemålen skall nås snabbare eller överhuvudtaget? 18. Varför tror man att vi närmar oss en ekologisk katastrof? 19. Hur påverkare klimatproblemen de allra fattigaste länderna? Milleniemålen så här går det nu: Fattigdom och hunger ska halveras till 2015 Omkring 1,4 miljarder människor lever i extrem fattigdom, det vill säga på mindre än drygt en dollar om dagen. 2005 var fortfarande var fjärde människa extremt fattig till skillnad från 1990 då nästan varannan människa (43 procent) levde på mindre än en dollar om dagen. Det är en väldigt positiv utveckling på global nivå. Framstegen är ändå inte tillräckliga för att nå målet om halverad hunger till 2015. Ariane Von Zedlitz, Humleskolan, Bromölla www.lektion.se 9
Alla barn ska gå i grundskola 2015 Inskrivningen i grundskolan ökar på global nivå, men fortfarande går över 100 miljoner barn inte i skolan. Vi är en bra bit på väg, men just nu går det för långsamt för att nå målet om grundskola för alla till 2015. Jämställdheten ska öka och kvinnors ställning stärkas Förutom jämställdhet inom utbildning mäts även andelen förvärvsarbetande kvinnor samt andelen kvinnor i parlamentet. Trots att kvinnors löner har ökat på global nivå tjänar kvinnor mindre än män i alla länder i världen, även i Sverige. Barnadödligheten ska minska med två tredjedelar till 2015 Varje år dör elva miljoner barn innan de fyllt fem år. Det motsvarar 30 000 barn om dagen. De flesta dör av svält eller sjukdomar som kunde ha förebyggts. På global nivå har andelen barn som dör innan fem års ålder minskat med 1,5 procent från drygt 10 procent. Det är en positiv utveckling, men om målet om minskad barnadödlighet ska nås till 2015 måste takten öka betydligt. Mödradödligheten ska minska med tre fjärdedelar till 2015 Den höga dödligheten bland blivande mödrar har legat i topp på den internationella agendan sedan 1980 talet. Trots det har få framsteg gjorts i de värst drabbade regionerna. Statistiken är dessutom mycket osäker. Därför är det svårt och ibland omöjligt att säga om utvecklingen ens går åt rätt håll, och om den i så fall går tillräckligt fort för att nå målet i tid. Uppskattningar visar att även om utvecklingen går åt rätt håll och mödradödligheten minskar, så kommer framför allt Afrika söder om Sahara och Sydasien att få mycket svårt att nå målet till 2015. Spridningen av hiv/aids, tbc, malaria och andra sjukdomar ska hejdas till 2015 Omkring 40 miljoner människor lever med hiv. Ungefär 25 miljoner av dem bor i Afrika söder om Sahara. Under 2005 smittades omkring fyra miljoner människor med viruset. Året dessförinnan beräknas mer än tre miljoner människor ha dött i aids relaterade sjukdomar, trots att tillgången till behandling har ökat i en del länder En miljömässigt hållbar utveckling ska säkerställas till 2015 Sedan 1990, som är det år vi jämför med för att mäta utvecklingen, har andelen människor som har tillgång till rent dricksvatten ökat från 71 procent till 79 procent (2002). Med dagens takt kommer detta mål att nås till 2015, och är det delmål som går bäst. Trots framgången saknar fortfarande drygt en miljard människor tillgång till rent dricksvatten. Liksom för de övriga målen halkar Afrika söder om Sahara efter Globalt samarbete genom ökat bistånd, rättvisa handelsregler och lättade skuldbördor i utvecklingsländerna (U länderna) De senaste åren har biståndet ökat efter en negativ utveckling under 1990 talet. 2005 var det totala biståndet 106 miljarder dollar vilket är högre än någonsin tidigare. Den främsta anledningen till den kraftiga ökningen var skuldavskrivningar till de fattigaste länderna. Bara fem länder följer FN:s mål om att givarländerna ska ge 0,7 procent av bruttonationalinkomsten (BNI) i bistånd: Sverige, Danmark, Norge, Nederländerna och Luxemburg. Om målen ska nås i tid måste biståndet under 2006 uppgå till 135 miljarder dollar. Uppgift: Välj 1 av de sex mest utvecklade länderna och 1 av de sex minst utvecklade länderna och jämför dem. ( se sid 5) A. I vilka världsdelar ligger dina länder? B. Vilket av dina länder ligger på södra respektive norra halvklotet? (påverkar placeringen södra respektive norra halvklotet dina länders välfärd?) C. Hur jobbar man med Milleniemålet i de länder du har valt? D. Skriv ner minst 5 skillnader eller likheter mellan dina länder på vilka tillgångar/naturresurser de har. Tillgångar = ex, havet, jordbruket, mineraler, klimat, industri mm. Ariane Von Zedlitz, Humleskolan, Bromölla www.lektion.se 10
E. Sociala Skillnader/likheter att ta reda på: Möjligheten till utbildning Tillgången till mat Jämställdhet inom landet mellan kvinnor och män. Barnadödligheten i landet. BNP för de länder du har. HDI för de länder du har. Vad är det som göra att det finns skillnader på dina länder? Vilka skillnader tycker du är mest akuta att göra något åt? (MOTIVERA VARFÖR DU TYCKER SÅ) Hur tror du världens länder kommer att lyckas med att hålla sitt löfte om att halvera fattigdomen i världen genom millenniemålen? Hur tror du det kommer att gå för ditt U land? F. Presentation: Skriv ner dina fakta för de länder du har valt var för sig, sedan gör du en sammanfattning där du presenterar de skillnader/likheter du har kommit fram till. Skall skrivas ut på dator typsnitt 12 Times/Arial eller Cambria. Lämnas in: SENAST Den gammelmansrynkiga huden på barnen är en effekt av svälten så kallad marasm. (bilden) Ariane Von Zedlitz, Humleskolan, Bromölla www.lektion.se 11