Jämlikhetsutskottet Motion: Rasism, ett abstrakt och krångligt begrepp som har vridit och vänds på flera gånger under historien. För att kunna förstå rasism så måste man förstå innebörden såväl som definitionen utav det. Rasism är ursprungligen ett ord som beskriver uppdelningen av människor i ett ras system, där vissa raser biologiskt är underställda än andra. Främlingsfientlighet är något som man nu på senare tid förknippar med rasism. Främlingsfientlighet innebär enligt Nationalencyklopedin (u.å.) rädsla för andra kulturer och religioner som inte är majoritet i samhället. Det enklaste sättet är att bryta ner rasismen i två vedertagna kategorier; Strukturell rasism & Individuell rasism. Vi kan börja med att förklara båda. Strukturell rasism innebär att samhällsinstitutioner exkluderar etniska minoriteter från att delta i samhällslivet gentemot majoritetssamhället, i de allra flesta fallen handlar det om rasistiska strukturer som fortfarande lever kvar i samhällsstrukturen. Individuell rasism handlar om individers upplevelser och erfarenheter i ett samhälle som praktiserar strukturell rasism. Situation Statistik från Brottsförebyggande rådet (2017) visar att från 2011-2015 har hatbrottet ökat med ungefär 500 anmälda hatbrott med rasistiska/främlingsfientliga motiv, detta intyg bevisar hur hatbrotten totalt har ökat med 14% på fyra år. Det visas hur högerextremistiska organisationer växer med rasistiska ideologier såväl som attackerar alla som inte är menade enligt dem vara välkomna. En annan statistik från skolvärlden (2014) visar hur 6 av 10 lärare bemöter rasism och främlingsfientliga åsikter i klassrummet. Konsekvenser För samhället innebär det
- Segregation - Utanförskap - Marginalisering Normalisering av rasismen leder till många konsekvenser som drabbar på olika nivåer. För samhället innebär det en ökad utsträckning av segregation, där etniska folkgrupper drabbas som mest. Detta problem visar sig främst genom av hur olika etniska grupper är bosatta i Stockholm. Av att bli bosatta i dessa små invandrartäta områdena som många gör i Stockholm kan det frambringa trångmål för samhället. Som exempelvis segregation, brottslighet, försämrad utbildning osv och inte nog med det så leder detta också till andra effekter som utanförskap och marginalisering. Effekten av ett segregerat samhälle blir ett vi och dem tänk. De utsatta områdena, speciellt där de invandrartäta har oftast en låg socioekonomisk status och en ökad brottslighet som påverkar hela vårt lokalsamhälle. Detta drabbar vårt samhälles utveckling då de drabbade inte får samma möjligheter till att utvecklas i samhället. Man har börjat se ett följande mönster på hur de som växer upp i en segregerad miljö med sämre levnadsstandard har en större risk för att själva hamna i samma sits då den är svår att bryta. På socialstyrelsens hemsida (2010) kan man läsa om en rapport där de tycks ha reflekteras bra över just det här med med segregation och utsatta områden. På en samhällsnivå där invånarna inte kommer i kontakt med varandra, där alla inte har samma möjligheter visas det vill säga att orättvisa och diskriminering kommer att accepteras i samhället. Om ett samhälle normaliserar rasism och hat så kommer vissa etniska folkgrupper uteslutas ur de offentliga sociala samspelen och alieneras ut ur samhället, de etniska folkgrupperna kommer att segregeras från samhället och tvingas leva i förtryck och misär av en en samhällelig stat som sanktionerar diskriminering och orättvisa hanteringar mellan olika folkgrupper. För gruppen innebär det ökad diskriminering och försiktighet, d.vs. att en folkgrupp måste vara mer försiktiga med att t ex inte begå brott så att inte hela folkgruppen utsätts för mer diskriminering, vilket även kallas för kollektiv bestraffning; du får skulden för någon trots att du har inte begått brottet. På brottsförebyggande rådets (2017) hemsida kan man se att hatbrott mot folk från olika utsatta bakgrunder har blivit mer förekommande; mellan 2013 och 2014 ökade hatbrott med 14 %. Från kränkningar till övergrepp har blivit något förväntat för de utsatta folkgruppen. Det leder också till en vi-och-dom känsla, alltså en sorts orättvisa.
- Ökad diskriminering - Rädsla för hatbrott - Kollektiv bestraffning - Orättvisa, vi-och-dom känsla För individen innebär det ökad assimilering. Det innebär att man går ifrån sin kultur och etnicitet för att passa in och känna sig accepterad i samhällets norm. Man kanske börjar dras undan sin omgivning t ex slutar vara med sina kompisar som har samma bakgrund i samma förortsområde. Individen försöker extra för att låta svensk. Detta kommer dock inte göra någon skillnad förutom att man kommer må dåligt psykiskt. Individen börjar önska sig att hen inte var född från den kulturen eller den bakgrunden; allting som definierar hen som individ. man blir orolig för varje blick man får. Man känner sig otrygghet och känner inte sig passad in i samhället. Detta bara leder till psykisk ohälsa. En konsekvens på individnivå som Feministisk Initiativ (2017) tar upp är forskning som visar att upplevd diskriminering och rasism leder till psykisk och fysisk ohälsa. Samt erfarenheter av kränkande handlingar och orättvisa ger också en effekt på individnivå. Ur ett samhällsperspektiv innebär det också ökade kostnader för hälso- och sjukvården. Orsaker En orsak till rasism är att de gamla i samhället är vana med de gamla normer och har svårt att acceptera dagens samhälle med snabba förändringar. Detta skapar då en vi och dem känsla. Det lever än kvar idag med många konservativa reaktionärer, såväl som ideologier och partier som vill vända samhället tillbaka som det såg ut förr i tiden. Det visas även hur politiskt drivna främlingsfientlighet organisationer såsom Nordiska motståndsrörelsen och Sverigedemokraterna växer med en stark anti-invandringspolitik som ständigt ökar, såväl som hur närmare dessa partier kommer närmare makten. Jonas Sjöstedt, partiledare Vänsterpartiet skriver i sin debattartikel Terrororganisationen NMR måste bekämpas (2017) att den nordiska motståndsrörelsen under flera tillfällen barbariskt attackerat och anfallit olika sorters invandringsvänliga rörelser som bär på vänsterinriktade ideologier. Daniel Poohl (u.å) skriver att Sverigedemokraternas rasistiska och nazistiska
historia visar problematiskt utförda handlingar parallellt med den kraftiga propagandan de sprider, samt riksdagsfullmäktige och aktiva anhängare har kontinuerligt visat vanartigt såväl som oproportionellt agerande vilket har lett vidare till avhopp. Många människor har brist på kunskaper och tillsammans med deras rädsla bildas det fördomar vilket de väljer att ta ut på syndabockarna i samhället. Enligt Nationalencyklopedin (u.å.) beror rasism också på människors reaktioner på sociala situationer eller vissa personligheter. Mot rasism (u.å.) skriver att rasism ofta grundar sig i att människor har okunskap kring främmande religioner och kulturer i kombination med rädsla för de främmande kulturerna och religionerna samt fördomar kring olika folkgrupper, kulturer och olika religioner kan resultera i rasism. Ska man bekämpa och motverka rasism, är historia en obetingad faktor i kampen för att sätta stopp för rasismen. Rasism stoppas genom att förstå historien bakom och sedan förbättra samhällssituationen. Sverige har en mörk rasistisk historia som har negligerats och idealiserat genom åren. Martin Ericsson (2016) har skrivit en rapport till Forum för levande historia där han har gjort en empirisk och långvarig forskning där de analyserar Sveriges rasistiska, främlingsfientliga och orättvisa historia, samt att de framträder alla etniska folkgrupper som har diskriminerats genom Sveriges historia. De fördjupar även levnadsförhållandena, situationerna såväl som utvecklingen efter utav förtrycket och hur grupperna lever idag. Exempel på vissa historiska tider är, Sveriges kolonialmakt i Saint-Barthélemy, förtrycket mot samerna såväl som Islamofobin och Antisemitismen. (ibid) I Sverige är de flesta maktpositioner besatta av individer från majoritetssamhället, d.v.s etnisk svenska. Enligt Chef.se (2013) endast 7% av samtliga chefer i Sverige har en utländsk bakgrund. Detta är en följd av den strukturella rasismen. När maktpositionerna behärskas av en homogen grupp, formas det mesta i samhället för att gynna denna homogena grupp och därmed missgynnas etniska minoriteter och utgör hinder för etniska minoriteters deltagande i samhällslivet. Åtgärder
För att motverka rasism bör skolan vara långsiktigt att man ska fokusera på arbetet och inkludera hela skolan. Och det bör finnas temadagar eller åtgärder insatser när problemet har redan uppstått. Läraren ska ha koll på elever som befinner sig i underläge och stå upp mot rasism. Vi elever har en uppgift att sköta det exempelvis vi ska stå upp för varandra och försöka alla tillsammans motverka rasism. Man måste våga säga att rasism är inte okej. Om man som skola börjar jobba med att förebygga och avvärja rasism kan man skapa en mer inkuderad skola. Man skulle kunna införskaffa rasism och främlingsfientlighet som ett nytt ämne i skolan som man ska studera ca 2 timmar i veckan. Det som kan bli lite problematiskt är att det kan bli en ökad kostnadsfråga men det kan vara värt det om vi vill ha ett jämställt samhälle. För att motarbeta rasism så ska man ge alla människor lika möjligheter; i arbetsmarknaden och bostadsmarknaden (representation). Att uppmuntra folk från minoritetsgrupper att utbilda sig till det yrket med lite mångfald. Visa alla att allt är möjligt och din bakgrund är inte en börda. Att introducera obligatoriska kurser om rasism och postkolonialism i ett intersektionellt perspektiv för lärare, utbilda såväl som att upplysa lärarna med djupare aspekter så lärarna kan samla på kunskap för att sedan kunna bemöta rasistiska konflikter med goda kunskaper och god säkerhet. Etablera diskussionsforum för elever hur man diskuterar laddade frågor för att skaffa kunskap. Ju mer vi accepterar rasismen som ett tabubelagt ämne desto värre blir problemet vilket kommer resultera att de utsatta utsätts för mer diskriminering och rasism. Ha en årlig såväl som rutinmässig reflektion kring ämnet med b.la. Föreläsningar, speciella dagar (solidaritetsdagen) och diskussionsforum etc. Att uppmuntra människor att stå emot ignorans. Silence is compliance detta innebär att om du bevittnar rasism men står inte upp mot det så är det som om du deltar och är en del utav problemet. Att Stockholms stad uppfyller de åtaganden som gjorts i internationella avtal kring mänskliga rättigheter samt fullt ut genomför FN:s konvention om avskaffande av alla sorters rasdiskriminering.
Referenslista Brottsförebyggande rådet. (2017). Hatbrott. Hämtad 2017-10-26 från https://www.bra.se/brott-ochstatistik/statistik-utifran-brottstyper/hatbrott.html Chef.se. (2013). Vill du bli chef? Se till att vara svenskfödd. Hämtad 2017-10-27, från https://chef.se/chefer-med-utlandsk-bakgrund-undersoknin Ericsson, M. (2016). Historisk forskning om rasism och främlingsfientlighet i Sverige. Lund: Elanders tryckeri 2016. Hämtad 2017-10-25 från http://www.levandehistoria.se/sites/default/files/material_file/historisk_forskning_om_rasism_och_framlingsfie ntlighet_i_sverige.pdf Migrationsinfo.se. (2016). Effekter av boendesegregation. Hämtad 2017-10-27 från https://www.migrationsinfo.se/valfard/boende/effekter-av-boendesegregation/ Migrationsinfo.se. (2017). Hatbrott. Hämtad 2017-10-24 från https://www.migrationsinfo.se/valfard/kriminalitet/hatbrott/ Mot rasism, Röda korset. (u.å.) Rasism föds ur fördomar och rädsla. Hämtad 2017-10-27 från https://www.motrasism.fi/node/5214g/ Nationalencyklopedin. (u.å.). Främlingsfientlighet. Hämtad 2017-10-24 från http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%c3%a5ng/fr%c3%a4mlingsfientlighet Nationalencyklopedin. (u.å.). Rasism. Hämtad 2017-10-27 från http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%c3%a5ng/rasism Poohl, D. (u.å.). Sverigedemokraterna. Expo. Hämtad 2017-10-24 från http://expo.se/sverigedemokraterna/ Sjöstedt,J. (2017, 28:e september). Terroristorganisationen NMR måste bekämpas. Expressen. Hämtad 2017-10- 25 från https://www.expressen.se/debatt/terrororganisationen-nmr-maste-bekampas/ Åkesson,J. (2009, 19:e oktober). Åkesson: Muslimerna är vårt största utländska hot. Aftonbladet. Hämtad 2017-10-25 från https://www.aftonbladet.se/debatt/debattamnen/politik/article12049791.ab Skolvärlden (2014, 22:a april). Sex av tio lärare möter rasism i klassrummet. Hämtad 2017-10-27 från: http://skolvarlden.se/artiklar/vanligt-med-framlingsfientliga-asikter Dagens nyheter (2016, 15:e mars). Hot om högerextremt våld växande problem. Hämtad 2017-10-27 från: https://www.dn.se/nyheter/sverige/hot-om-hogerextremt-vald-vaxande-problem/ Feministisk Initiativ. (2017). Psykisk Hälsa. Hämtat 2017-10-27, från https://feministisktinitiativ.se/politik/halsa-och-sjukvard/psykisk-halsa/
Socialstyrelsen (2010). Social rapporten 2010. Hämtad 2017-10-27 från: https://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/17957/2010-3-11.pdf