kursprov i gymnasieskolan Historia 1b Delprov 2: Materialhäfte 1 Skolverket 2015
Du ska använda något eller några av följande begrepp när du drar dina slutsatser (det är också möjligt att använda något annat relevant begrepp). Aktör och struktur Ideologi Makt Människosyn Kön/Genus Rasism På denna och följande sidor hittar du de tio källor som du ska använda för att besvara frågeställningen (du behöver inte använda alla källorna). Till varje källa finns en kort introduktion som hjälper dig att sätta in källan i ett historiskt sammanhang. Den informationen kan du använda när du drar dina slutsatser. Källa 1 Information om källan: Buzurg ibn Shahryar var en sjökapten som under sin levnad samlade in reseberättelser från andra sjö- och handelsmän. Följande berättelse handlar om Ismaoulla, en handelsresande från Oman och en resa han gjorde till östra Afrika år 923. Berättelsen är hämtad från Shahryars bok Kitab 'Ajayib al-hind (Book of the Marvels of India). [ ] När vi nådde kusten blev vi omringade av människoätande afrikaner i kanoter och förstod vad som skulle hända oss. Vi bad till gud för vår räddning och reciterade bönen för de döda [ ] (Det visade sig att den afrikanska befolkningen ville bedriva handel med sjömännen. Ismaoulla och hans sjömän överfölls inte utan blev istället kungens gäster) [ ] Vi gav kungen presenter och fick själva presenter av samma eller högre värde. Vi stannade som kungens gäster i flera månader men till sist kom dagen då vi behövde återvända. Kungen kom ombord tillsammans med sju av sina adjutanter för att säga farväl. Då slog det mig, den där unge kungen skulle inbringa minst 30 dinarer om han auktionerades ut på slavmarknaden i Oman, för hans sju adjutanter skulle vi kunna få 160 dinarer totalt. Vi fängslade kungen och hans följe och placerade dem bland våra andra slavar vilka uppgick till ungefär 200 stycken, kungen fick varken bättre eller sämre behandling en någon annan av dem. Han sa inte ett ord på hela resan och visade inte med en min att vi kände varandra. När vi kom till Oman sålde vi slavarna och kungen med dem [ ]. Källa 2 Information om källan: Bartolomé De Las Casas var en spansk munk inom dominikanerorden som tillbringade många år i Den nya världen. Denna text är en del av en rapport till den spanske kungen om hur de spanska erövrarna behandlade befolkningen i Mellan- och Sydamerika. Rapporten, A short account of the destruction of the Indies, skrevs av Las Casas år 1542. [ ] Spanjorerna har lyckats att underkuva de lokala ledarna. De lämnar oftast bara kvinnor och barnen kvar [ ] Deras agerande har inneburit ett förintande av alla vuxna män. Spanjorerna har utsatt dessa män för det mest grymma och orättfärdiga slaveri som människan någonsin utsatt sina medmänniskor för, ja, de behandlar dem värre än djur [ ] Orsaken till att de kristna mördar alla som står i deras väg och i en sådan omfattning är rätt och slätt girighet, de har bestämt sig för att fylla sina fickor med guld [ ]. 2 Skolverket 2015
Källa 3 Information om källan: Utdrag från en artikel som behandlar vinster från slavhandeln under 1600- och 1700-talet. Källan är hämtad från historikern Lorenzo. J. Greenes artikel Myterier på slavskepp från 1944. [ ] Vinsten från slavhandeln var oerhörd. 1699 kunde en slav köpas för tio shilling på Madagaskar och säljas för tre till fyra pund i en nordamerikansk hamn. Slavarna såldes sedan vidare till plantager i den amerikanska södern eller till de västindiska öarna för priser som låg mellan 30-88 pund. [ ] Med en vinstmarginal på upp till 1600 procent var slavhandeln 1600- och 1700-talets mest lönsamma affärsrörelse och la grunden för de nordamerikanska koloniernas välstånd [ ] Exploateringen av slavar gav också upphov till en rik köpmansklass vars namn inkluderar några av de mest välkända familjerna i amerikansk historia [ ]. Källa 4 Information om källan: Ett brev där Egboyoung Effeong, slavhandlare och makthavare i den nigerianska hamnstaden Old Calabar, skriver till skeppsredare i Liverpool. Brevet är daterat 23 juli 1783 och innehåller en beskrivning för de varor Effeong vill ha i utbyte för slavar. Gentlemen, Sir, kapten John Burrow kom till floden den fjärde dagen i maj med fin last. Men vi skulle vilja ha fler järntackor, kläder och krut eftersom det är bäst för vår handel. Vi kan leverera 340-350 slavar till Liverpool. Ni kan förbereda nästa last och vi kan skicka med kapten Burrow 450-460 slavar från oktober, jag ska inte låta honom vänta i hamn länge. Skicka inte mycket salt och muggar, skicka hellre de runda gröna, vita och gula pärlorna. Jag önskar England fred. Effeongs brev till skeppsredarna i Liverpool. Wisbech & Fenland Museum, England. Källa 5 Information om källan: Information om källan: James Wright (1739 1811), handelsman och kväkare* från Haverhill, Suffolk i England lät trycka denna skrift 1791. * Kväkarna är en protestantisk trosinriktning som bl.a. förespråkar pacifism och socialt arbete. De var tidigt motståndare till slaveri. [ ] Jag är djupt berörd av de enastående lidanden våra medmänniskor, de afrikanska slavarna i Västindien utsätts för och av de medel som praktiseras för att införskaffa och sälja dem. Rån, mord, brännande av städer [ ] och av de grymheter som förekommer på slavskeppen, märkning, piskning [...] de är alla chockerande för mänskligheten [ ] Jag är återförsäljare av en vara som är en huvudorsak till slavhandeln [ ] James Wrights skrift vilken förvaras på kväkarnas Därför vill jag informera mina kunder om att jag slutar att sälja socker till nationella bibliotek i dess att jag kan köpa det via kanaler som är mindre förorenade av mänskligt Storbritannien. blod och inte har samband med slaveri [ ] Jag hoppas att mina trogna kunder inte upplever för stort besvär och har förståelse för mitt beslut [ ]. 3 Skolverket 2015
Källa 6 Information om källan: Utdrag från parlamentsbeslut från 1806 om begränsningar i den brittiska slavhandelns omfattning. [ ] Fartyg som tidigare inte varit registrerade för att frakta slavar från Afrikas kust kommer inte att tilllåtas att avsegla från Storbritannien för sådan frakt om de inte varit registrerade för detta syfte före den 1 augusti år 1806 [ ]. Källa 7 Information om källan: Utdrag från Frederick Douglass berättelse Skäl att piska en slav, där han beskriver hur livet kunde vara som slav i USA. Douglass föddes som sonen till en slavkvinna och en okänd vit man. Han flydde från slaveri 1820, lärde sig själv att läsa och var utgivare för The North Star, en viktig tidskrift i kampen mot slaveri. Douglass skrev flera självbiografier. Utdraget nedan från 1846 är hämtat från en av hans självbiografier och beskriver vad som kunde få en slavägare att piska sina slavar. [ ] En blick, ett ord eller en känsla ett misstag, en olyckshändelse eller en vilja till inflytande Alla är de skäl för att piska en slav när som helst. Verkar slaven missnöjd? Då måste djävulen piskas ur honom. Talar han för högt när han tilltalas? Då Frederick Douglass måste han piskas. Glömmer han lyfta på hatten för en vit person? Då brister han i vördnad och måste piskas. Skulle han våga att rättfärdiga sitt uppträdande? Ja, då är han skyldig till oförskämdhet, vilket är något av det värsta brott en slav kan begå. Skulle han våga föreslå andra förslag än sin husbondes? Ja, då är han verkligen arrogant [ ]. Källa 8 Information om källan: Utdrag från FN:s tilläggskonvention från 1956 om avskaffande av slaveri i alla dess former. Artikel 1 De fördragsslutande länderna förbinder sig att avskaffa och överge skuldslaveri, livegenskap, försäljning och/eller bortgivande av kvinnor till äktenskap samt barnslaveri. 4 Skolverket 2015
Källa 9 Information om källan: En indisk kvinna beskriver hur hon levde innan hon blev fri från skuldslaveri. Källan är hämtad från Anti Slavery Internationals rapport om skuldslaveri i Indien från 1999. [ ] Jag blev skuldslav när jag gifte mig med min man för 20 år sedan, hans familj hade varit skuldslavar till samma jordägarfamilj i tre generationer. De tog lån för giftermål, vid sjukdom, för utbildning, ja så höll det på [ ] Jag arbetade hos husbonden från klockan sex på morgonen, städade, hämtade vatten Senare under dagen arbetade jag på hans jordbruk, skar och tröskade fram till klockan sju på kvällen Ibland behövde jag gå tillbaka till hans hus och städa och tvätta igen. Först därefter kunde jag gå hem till min egen familj. Min husbonde lät mig aldrig jobba för någon annan, då hotade och skrämde han oss. Om vi var sjuka kom husbonden till vårt hus och sa att vi var lata [ ] Eftersom jag var kvinna fick jag arbeta mer än männen och arbeta både i husbondens hus och på hans jordbruk [ ]. Källa 10 Information om källan: Utdrag från nyhetsartikel om förekomsten av modernt slaveri. Källan är hämtad från Göteborgs-Posten 2011-12-28. Miljoner människor används som varor världen över [ ] Det finns fler slavar i världen i dag än det gjorde när den transatlantiska slavhandeln mellan Afrika och Amerika var som störst. Det hävdar den amerikanske forskaren och aktivisten Kevin Bales som driver organisationen Free the slaves. Under 300 år togs 12 miljoner människor från Afrika till slavarbete i Amerika, till dess att handeln förbjöds på 1800-talet. I dag finns det 27 miljoner slavarbetare i världen, enligt en undersökning Kevin Bales genomfört och som fått stort internationellt genomslag. En undersökning gjord av ILO, Internationella arbetarorganisationen, visar att det finns minst 12,3 miljoner människor i vad som kallas tvångsarbete i världen. ILO påpekar att det är en strikt minimiberäkning [ ] [ ] Definitionen av en slav är att hon eller han tvingas arbeta genom hot, ägs eller kontrolleras av en arbetsgivare, behandlas som en vara som kan köpas och säljas, och inte tillåts röra sig fritt. Detta enligt organisationen Anti-slavery International. Det finns många former av slaveri; avarter av barnarbete, tvångsäktenskap, trafficking, skuldslaveri med flera. Många gånger kallas det tvångsarbete, men även det internationella samfundet erkänner att slaveri existerar i dag [ ]. 5 Skolverket 2015
Bild- och källförteckning Bilder Källa 4 Källa 5 Källa 7 Bild publicerad med tillstånd av the Wisbech and Fenland Museum. Bild publicerad med tillstånd av Religious Society of Friends (Quakers) in Britain. Gravyr av J.C. Buttre. Övriga källor Källa 1 Utdrag ur en bok av Buzurg ibn Shahryar. The book of the marvels of India, [Översatt till engelska av Peter Quennell 1928]. Källa 2 Utdrag ur en rapport av Bartolomé de las Casas A short account of the destruction of the Indies (1542) [Översatt till engelska av Nigel Griffin 1992]. Källa 3 Utdrag ur en artikel av Lorenzo J. Grene: Mutiny on the Slave Ships Phylon vol.5, nr. 4 (1944). Källa 4 Brev skrivet av Egboyoung Effeong (1783). Hämtad från: http://abolition.e2bn.org/source_40.html Källa 5 Utdrag ur en pamflett skriven av James Wright (1791). Hämtad från: http://abolition.e2bn.org/source_33.html Källa 6 Utdrag ur ett brittiskt parlamentsbeslut från 1806. Hämtat från: Donnan, Elizabeth, Documents illustrative of the history of the slave trade to America. 2, Eighteenth century. (1931). Källa 7 Utdrag från en självbiografi av Fredrick Douglass: Narrative of the Life of Frederick Douglass, An American Slave (1846). Källa 8 Utdrag från FN:s tilläggskonvention från om avskaffande av slaveri i alla dess former från 1956. Supplementary Convention on the Abolition of Slavery, the Slave Trade, and Institutions and Practices Similar to Slavery Treaty Series, vol. 266, (1956). Källa 9 Utdrag ur Anti Slavery Internationals rapport om skuldslaveri i Indien (1999). Hämtad från: http://www.palmecenter.se/wpcontent/uploads/2014/05/globalrespekt_k06.pdf Källa 10 Utdrag från en nyhetsartikel i Göteborgs-Posten, skriven av Ylva Carlsson (2011-12-28). 6 Skolverket 2015