KPP (Kostnad Per Patient) som ledningsinformation Skövde februari 2005 Mona Heurgren Ekonom Sveriges Kommuner och Landsting/CPK Mona.heurgren@skl.se 1
Agenda Vad vill vi följa upp i hälso- och sjukvården? Vad är KPP? KPP och grunddata KPP-arbetet nationellt och internationellt Användning av KPP i Sverige KPP i framtiden 2
Vad vill följa upp i hälso- och sjukvården? Är sjukvården vi tillhandahåller effektiv? 3
Uppföljningsområden Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård Säker vård Patientfokuserad vård Effektiv vård (ur resultat- och kostnadsperspektiv) Jämlik vård Vård i rimlig tid» Källa: Institute of Medicin 4
Vad är effektivitet? Är sjukvården: Effective (når det önskade resultatet) Efficient (gör det till låg resursinsats) Appropriate (sjukvårdsinsatsen är relevant för patienten medicinska behov och följer etablerade standards) Responsive (främjar patientmedverkan speglar respekt för patienten) Accessible (tillgänglig för alla) Safe (patientsäkerhet) Continuous (främjar ett bra samarbete mellan vårdgivare) 5
Exempel på mått Medelvårdtid/kostnader vid förlossning, andelen kejsarsnitt Volymen ingrepp per invånare; t ex knä- och höftledsplastiker, kranskärl, ballongvidgning) Företeelser som går att undvika (t ex inläggning för diabetes och astma) Förekomsten av komplikationer vid olika ingrepp och kostnaden för dessa Väntetider Produktivitet Patienttillfredsställelse 6
Traditionell uppföljning Kostnader Produktion Personal Personalkostnader Vårdtillfällen Heltidstjänster Materialkostnader Hyra & Fastigehtskostnader Kapitalkostnader OH-kostnader Besök Sjukvårdandebehandling Nyckeltal: Anställda Arbetade timmar Kostnad per vårdtillfälle/besök Kostnad per anställd/arbetad timme 7
Bättre beslutsstöd Kräver Individdata KPP-data Beskrivningssystem Kvalitet- och resultat Mätning av patienttillfredsställelse Med dessa verktyg tillsammans kan vi beräkna effektivitet i sjukvården. 8
Vad är KPP-modellen? Kostnaderna beräknas bottom-up Informationen är individbaserad, processorienterad och organisationsoberoende Unika kostnader per patient Kostnader per vårdtjänst/aktivitet Speglar medicinsk praxis Befintlig information används Data kopplas samman i IT-system 9
Patienten som kostnadsbärare Resurser Vårdtjänster Personal Omvårdnad Material Laboratorieanalyser Patientspecifik Utrustning Läkemedel/materiel tjänstemix VÅRD- KONTAKT Andra resurser Operation Patientdata OH-kostnader e t c 10
Exempel på en post i KPPdatabasen Patient, diagnos, vårdenhet mm Vårdtjänster Kostnad Vårdtid 11 dagar Vårddagar 24 618 DRG-kod 149 Större tunn- och tjocktarms op, ej kompl Operation 16 388 Klinik 301 Kirurgkliniken IVA 15 131 Ålder 81 Anestesi 2 300 Kön Kvinna Laboratorier 2 621 Akut Nej Röntgen 0 Huvuddiagnos C182 Malign tumör i colon Övrigt 203 Op-koder JFB30 Resektion av tunntarm och colon Total vårdkostnad (kr) 61 261 11
KPP-projekt i Sverige Landsting Sjukhus med KPP KPP-projekt pågår Stockholm Huddinge& Karolinska Alla akutsjukhus & primärvård & psyk Uppsala Östergötland Akademiska & Enköpings Sjukhus Motala & Hjärtcentrum US Alla akutsjukhus & primärvård & psyk Skåne Lund & UMAS Alla akutsjukhus & psykiatri Halland Varberg & Halmstad Eventuellt psykiatri Västra Götaland SU, SkaS, Kungälv Alla akutsjukhus, Psykiatri Östra Örebro Universitetssjukhuset i Örebro Alla akutsjukhus Västernorrland Alla akutsjukhus Västerbotten Norrlands Universitetssjh Alla akutsjukhus Norrbotten Västmanland Jämtland Alla akutsjukhus Centrallasarettet i Västerås Psykiatri 12
Sveriges Kommuner och Landstings KPP-arbete KPP är sedan hösten 2002 en del av förbundets ordinarie arbete. Vi svarar för centrala stödfunktioner i hälso- och sjukvårdens KPPredovisning där både förvaltning och utveckling av systemet innefattas Viktigaste uppgift: att stödja införandet och utvecklingen av KPP i Sverige för alla delar i sjukvården 13
Nationell KPP/DRG-databas KPP-data finns från 1997 till och med 2003 KPP-databasen är tillgänglig via Landstingsförbundets hemsida Innehåller cirka 30% av vårdtillfällena i Sverige 2003 - databasen ökar år från år Första databasen för KPP-data för öppenvård och psykiatri har samlats in används för vikter och validering av NordDRG-O samt för utveckling av DRG i öppenvård och psykiatri 14
KPP internationellt KPP finns förutom i Sverige främst i Canada, USA, Australien och alla de nordiska länderna Stort intresse för KPP internationellt, projekt pågår t ex i - Tyskland - Holland - Japan - Rumänien 15
Beskrivningssystem och ersättningssystem Skilj på beskrivningssystem och ersättningssystem! KPP och DRG är beskrivningssystem Beskrivningssystem kan utgöra komponenter i ersättningssystem Det är hela ersättningssystemets uppbyggnad som avgör hur det fungerar och vilka incitament som skapas! 16
Varför KPP? 17
Varför har vi inte KPP? Hälso- och sjukvårdens produkter är svåra att beskriva och kategorisera Hälsa är svårt att mäta och definiera bygger på subjektiva upplevelser Det finns en kulturell aversion mot att kategorisera och mäta hälso- och sjukvård 18
Användningsområden KPP Underlag för den operativa styrningen på sjukhus och kliniker Underlag för den strategiska styrningen av sjukvården landstingen/regionerna Underlag för nationella arbeten och analyser Underlag till DRG-vikter och DRGutveckling 19
KPP och DRG KPP tar fram verkliga kostnader per vårdkontakt, DRG speglar den genomsnittlige patienten. KPP utgör underlag för DRG DRG kan enbart valideras genom KPP KPP utgör underlag för ytterfallsberäkningar, DRGvikter, förklaringsvärden mm. KPP bestämmer hur resurstungt varje DRG är. KPP kan validera alla beskrivnings- och/eller ersättningssystem KPP är beroende av att det finns beskrivning av vårdkontakten för att informationen ska bli meningsfull (primär och sekundär) 20
KPP/DRG och grunddata KPP och DRG är beroende av kvaliteten i grunddata Det är den registrering kring patienten som sker på kliniker och mottagningar som är utgångspunkten för informationen Ökad kvalitet i primärklassificeringen är den enskilt viktigaste kvalitetshöjande faktorn Uppgifter om läkemedel i KPPredovisningen saknas ännu vid de flesta sjukhusen 21
Exempel Operativ styrning 22
Journal Epikris/Diagnoser Åtgärder Ålder/Kön/Utskriven till/vårdtid/bostadsort DRG - Sekundärklassificering Kvalitetsregister KPP Vad kostar varje vårdtillfälle? Vilka är kostnaderna? Är vi dyrare än andra? Vilken ersättning får vi för att vårda en stroke patient? Medicinsk praxis? Resultat? Vad påverkar resultat och kostnader? 23
Patient data - Stroke Stroke patient Vårdtjänst Kostnad Andel av Totalkost Grund 66 855 kr 85,5% RTG 3 411 kr 4,4% Sjukgymn 3 324 kr 4,3% Arbter 3 266 kr 4,2% Lab 838 kr 1,1% Akut 472 kr 0,6% 78 166 kr 100% DRG 14 Stroke Ersättning 57 000 kr Ålder 84 Vårdtid 26 Hemort Skövde Kön Kvinna Diagnos Djup intracerebral blödning i storhjärnan m.fl. 24
Medelvårdtid för stroke Medelvårdtid för stroke per landsting 2003 Landsting Västmanland Norrbotten Västra Götaland Blekinge Kronoberg Västerbotten Örebro Gotland Gävleborg Östergötland Södermanland Västernorrland Värmland Totalt Dalarna Stockholm Jönköping Kalmar Halland Jämtland Skåne Uppsala 9,4 10,8 10,6 10,5 10,3 11,9 11,8 11,7 15,7 15,0 14,5 14,2 13,9 13,8 13,5 13,5 13,5 13,1 13,0 12,9 12,8 17,6 0,0 2,0 4,0 6,0 8,0 10,0 12,0 14,0 16,0 18,0 20,0 Dagar 25
Medicinsk praxis - stroke 8000 7000 6000 5000 Stroke Baktlab Sjgm Lab Rtg Grund Start Kr 4000 3000 2000 1000 0 Dag 1 Dag 2 Dag 3 Dag 4 Dag 5 Dag 6 Dag 7 Dag 8 Dag 9 Dag 10 Dag 11 Dag 12 Dag 13 Dag 14 Dag 15 Dag 16 Dag 17 Dag 18 Dag 19 26
Kombinera kvalitetsdata och KPP-data -Stroke Riskfaktor Ja (kr) Nej (kr) Rökare 38 355 43 932 Sockersjuka 43 245 40 987 Förmaksflimmer 48 598 40 719 Antal medicinerade: Kungälv Riket 55% 30,5% Nedstämd Ja (kr) Nej (kr) 57 242 40 674 Antal medicinerade: Kungälv Riket 18,8% 22,7% 27
Andel patienter som var nedstämda efter stroke Andel patienter per landsting som är ofta eller ständigt nedstämda (%) efter stroke, 2003 Landsting Jönköping Västerbotten Värmland Norrbotten Blekinge Skåne Västernorrland Dalarna Genomsnitt Kronoberg Gotland Halland Västmanland Södermanland Kalmar Gävleborg V. Götaland Örebro Östergötland Uppsala Stockholm Jämtland 9,2 9,6 10,6 11,6 11,6 12,0 12,1 12,2 13,2 13,4 14,1 14,3 14,5 14,8 14,9 15,0 15,2 15,4 16,1 16,3 16,9 18,1 0,0 2,0 4,0 6,0 8,0 10,0 12,0 14,0 16,0 18,0 20,0 Andel, % 28
Andelen patienter som upplever hälsan efter stroke som dålig eller mycket dålig efter 3 månader i insjuknandet per landsting, 2003 Ganska eller mycket dålig allmän hälsa efter 3 mån i insjuknandet i Stroke (%), 2003 Landsting Dalarna Jönköping Skåne V. Götaland Halland Värmland Västernorrland Genomsnitt Kronoberg Norrbotten Västerbotten Kalmar Södermanland Örebro Östergötland Gävleborg Uppsala Blekinge Västmanland Jämtland Gotland Stockholm 16,6 16,9 17,4 17,6 17,8 18,6 19,3 20,0 21,0 21,8 22,7 22,8 23,2 23,4 23,5 24,5 25,3 25,6 26,2 26,9 27,3 27,7 0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 Andel, % 29
Underlag till den strategiska styrningen Kostnader för omhändertagandet av olika patientgrupper prioriteringar Kostnader och volymer i förhållande till befolkningen Kombination av kostnader med kvalitetsdata Diskussionsunderlag om aktiviteter och medicinsk praxis och prisförhandlingar Produktivitet 30
De största DRG-grupperna DRG Namn Antal vårdtillfällen Genomsnittskostnad 2002 Genomsnittskostnad 2001 Genomsnittskostnad 2000 Förändring 2000-2002 i % 001 Kraniotomi >17 år ej trauma 2 971 153 600 138 000 125 400 22% 209 Stor led op m implantat nedre extremitet 5 649 80 300 77 500 76 900 4% 373 Vaginal förlossning U 21 704 18 100 17 600 16 700 8% 107 Koronar bypass utan hjärtkateterisering 2 820 133 600 133 200 120 900 11% 14 Spec kärlsjd hjärna exkl TIA 7 143 48 900 44 400 40 400 21% 112 Perkutan kardiovaskulär op 5 231 65 500 66 400 60 600 8% 483 Trakeostomi ej ÖNH-sjd 441 633 400 607 300 597 400 6% 105 Op på hjärtklaff utan hjärtkateterisering 1 140 200 100 198 000 180 500 11% 127 Hjärtsvikt och chock 6 240 31 000 28 900 27 100 14% 183 Buksmärta/gastroenterit >17 U 11 320 15 200 14 100 14 000 9% 31
Frekvens kejsarsnitt Andel kejsarsnitt per landsting 2003 Landsting Västra Götaland Örebro Jönköping Jämtland Skåne Norrbotten Kalmar Västerbotten Blekinge Dalarna Totalt Halland Södermanland Västernorrland Värmland Östergötland Kronoberg Gävleborg Gotland Västmanland Uppsala Stockholm 13,5% 13,6% 13,6% 14,4% 14,9% 15,1% 15,6% 16,0% 16,1% 16,4% 16,5% 16,5% 16,5% 16,8% 16,9% 17,0% 17,1% 17,2% 18,1% 18,4% 18,7% 19,5% 0,0% 5,0% 10,0% 15,0% 20,0% 25,0% Andel, % Kostnad normalförlossning: 18.000 kr Kostnad kejsarsnitt (okompl): 40.000 kr 32
Andelen återinskrivningar i slutenvård 2003 Andelen återinskrivningar 2003 och 2002 Östergötland Kronoberg Värmland Örebro Jämtland Stockholm Skåne Halland Blekinge Landsting Västmanland Kalmar Jönköping Totalt Gävleborg Södermanland Dalarna Uppsala Västernorrland Gotland Västra Götaland Västerbotten Norrbotten År 2002 År 2003 0,0 2,0 4,0 6,0 8,0 10,0 12,0 Andel 33
Produktivitet Med produktivitet avses här att verklig kostnad ställs mot någon typ av prestationsmått Justering av prestationer för case-mix (fallblandning eller vårdtyngd ) är nödvändigt KPP tar fram de verkliga kostnaderna för produktionen 34
Utveckling slutenvård 1998-2003 Utveckling av vårdtillfällen, Case-mix och DRG-poäng 1998-2003 108 106 104 102 100 Index 98 96 Vårdtillfällen Case-mix DRG-poäng 94 92 90 88 1 2 3 4 5 6 År (år 1 = 1998) 35
Kostnad per konsumerat DRG-poäng Landsting/region Jönköping Skåne Stockholm Jämtland Östergötland Kalmar Halland Riket Västra Götaland Kronoberg Värmland Gävleborg Södermanland Örebro Västernorrland Västerbotten Dalarna Blekinge Västmanland Norrbotten 31230 31773 31848 31866 31929 32361 33223 33496 33816 34317 34431 34958 34978 35154 35848 36658 37688 37799 37864 38135 0 5000 10000 15000 20000 25000 30000 35000 40000 45000 Kronor 36
Jämförelse sjukhus - Casemix index Sjukhus 2002 Index faktiska kostnader Index faktiska kostnader exkl ytterfall Case-mix index Förändring 2001-2002, i procentenheter Karolinska sjh 115 109 100 1 Huddinge sjh 104 111 107 4 Akademiska sjh 112 109 101 - Lund 132 127 107 1 Halmstad 70 78 92 - Varberg 63 70 86-2 Sahlgrenska 98 96 98-3 Kungälv 69 76 88 3 Skaraborg 74 84 97 2 Norrlands univ.sjh 96 95 101 2 37
Pågående utvecklingsarbete KPP-DRG Fler sjukhus/kliniker i Sverige med KPP-redovisning Införa KPP i primärvård och psykiatri Utveckling av KPP i öppenvård Utveckla NordDRG för hela öppenvården (inklusive psykiatri) Koppla ihop kvalitetsuppgifter med KPP fler exempel KPP i kommunerna (KPB) Nordiskt KPP-projekt Produktivitetsstudier nationellt och på nordisk nivå Benchmarkingprojekt Analysrappoter 38
KPP i framtiden Individbaserad kostnadsredovisning är här för att stanna Förbättring av kvaliteten i data med hjälp av förbättrade IT-stöd och förbättrade grundregistreringar Utveckling av informationen både ur ett beskrivningsperspektiv och ersättningsperspektiv Fortsatt utveckling av fler verktyg för uppföljning Kombinera KPP med andra verktyg Samarbete nationellt och internationellt 39
Sammanfattningsvis 40
Varför KPP och DRG? Bättre underlag och stöd till olika nivåer i sjukvårdsorganisationen ger grund för en effektivare sjukvård. 41
Adresser på webben Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se CPK www.socialstyrelsen.se/om_sos/organ isation/epidemiologiskt_centrum/enhe ter/cpk Tack för uppmärksamheten! 42