ÅRSRAPPORT 1999. för STEM:s Beställargrupp/Nätverk för energieffektivare hushållsapparater, fastighetsförvaltning m.m. 2000-03-15

1 ÅRSRAPPORT 1999 för STEM:s Beställargrupp/Nätverk för energieffektivare hushållsapparater, fastighetsförvaltning m.m. 2000-03-15 Hans Westling Promandat AB För ytterligare information kontakta: Tomas Berggren, Energimyndigheten, Box 310, 631 04 Eskilstuna, tel. 016-544 20 46, fax 016-544 22 60, e-post: tomas.berggren@stem.se, Tomas Dahlman, Energimyndigheten, Box 310, 631 04 Eskilstuna, tel. 016-544 20 00, fax 016-544 22 60, e-post: tomas.dahlman@stem.se, eller Hans Westling, Promandat AB, Box 24205, 104 51 Stockholm, tel. 08-667 80 20, fax 08-660 54 82, e-post: hans.westling@promandat.se

2 ÅRSRAPPORT 1999 för STEM:s Beställargrupp/Nätverk för energieffektivare hushållsapparater, fastighetsförvaltning m.m. Inledning Avser projektet Nätverk för Energieffektiv Fastighetsförvaltning, STEM diarienummer 4121-99-188, projektnummer P11675-1. Årsrapport skall lämnas om erfarenheter och resultat från respektive år. En sammanfattning över det gångna året och dess aktiviteter skall göras. Bilaga 4 till avtalet Slutrapport utgör anvisningar för rapporten. Sammanfattning Under 1999 har ett tiotal aktiviteter i form av möten, seminarier, studiebesök etc. organiserats av nätverket. Ett flerårsprojekt om energieffektiv ventilation vid ombyggnad av befintliga flerbostadshus har slutförts och avrapporterats. Ett företag har utsetts till vinnare i projektet. En rapport har färdigställts om individuell värmemätning. Förstudier har initierats beträffande möjligheter till energieffektivisering för hissar och konvertering av flerbostadshus uppvärmda med direktel. Vidare har ett omfattande kartläggningsarbete skett av möjliga områden för gemensamma åtgärder genom Beställargruppen/Nätverket. Från ursprungligen drygt trettio olika områden har ett tiotal utkristalliserats för närmare analyser. Medlemmarna i nätverket har aktivt sammanställt underlag för olika möten och rapporterat om kommande eller genomförda konferenser och möten av intresse. Det kan konstateras att det finns ett stort antal uppslag där medlemmarna har stort intresse av att vidareutveckla aktiviteterna under kommande år. Bakgrund I samverkan med dåvarande Statens Energiverk påbörjades redan 1988 ett arbete för att utröna intresse bland fastighetsägare för att gemensamt kartlägga problem och behov för att minska driftkostnaderna och förbättra servicenivån i flerbostadshus och lokaler. Energi- och effektfrågorna var mycket viktiga delar. Från en kärna av företag och personer, som i flera fall kände varandra sedan tidigare utvecklingsprojekt, kunde 1989 en grupp bildas med representanter för kommunalt ägda bostadsföretag, rikskooperativa bostadsrättsföreningar, som HSB, och det privata försäkringsbolaget Skandia med dess fastighetsförvaltning. Vidare ingick SABO:s inköpsföretag HBV, som utnyttjas av en stor del av de kommunalt ägda bostadsföretagen för olika inköp. Företagen representerade bort emot en tredjedel av bostäderna i flerbostadshus i Sverige.

3 Under åren kompletterades sedan gruppen med fler fastighetsägarekategorier. Gruppen består nu av representanter från Birka Energi AB (tidigare Stockholm Energi), AB Familjebostäder, AB Gavlegårdarna, HBV, HSB:s Riksförbund, IBM:s fastighetsavdelning, Riksbyggen, Skandia Fastighet, SKB, Stockholms Fastighetsägareförening, AB Svenska Bostäder, Sveriges Fastighetsägareförbund, förvaltnings- och utvecklingsföretaget Athenabostäder i Örebro samt som teknisk specialist Artur Horowitz, tidigare chef för Konsumentverkets testlaboratorium. Sammankallande och ordförande i gruppen har varit Hans Westling, Promandat AB, med erfarenhet som projektledare och teknikupphandlare. Dessutom har personer från Boverket, LIP-kansliet i Stockholm och Energimyndigheten deltagit i arbetet. Idag torde de medverkande, direkt eller indirekt, representera mer än hälften av lägenheterna i flerbostadshus i Sverige. Organisation och arbetssätt Gruppen har i stort fungerat som ett nätverk. Särskilt sakkunniga har successivt knutits till gruppen, t.ex. från Konsumentverkets testverksamhet, energiföretag och Boverket. Företagen och personerna i nätverket har, förutom att delta i möten och studiebesök, också lagt ned avsevärd tid på att förbereda möten och deltaga i arbetsgrupper, utforma underlag för krav, informera om pågående projekt och också medverka vid utvärdering av olika tävlingsförslag och anbud samt att själva inköpa nyutvecklade produkter och utprova lösningar och system för att samla erfarenheter. Flera personer som medverkat har klart varit ledande och inflytelserika i fastighetsförvaltarkretsar i Sverige. Resultat Gruppen/nätverket har bidragit med omfattande faktaunderlag från förvaltningssidan när det gäller energi och elanvändning, och man har föreslagit formuleringar av funktionskrav, som har varit framtidsinriktade, och också initierat förberedelser för tävlingar och upphandlingar. Under åren har det t.ex. innefattat kyl/frysar för flerbostadshus, tvätt- och torkutrustningar för tvättstugor och lägenheter, ventilationssystem, fläktaggregat för befintliga hus, belysning för trapphus, matberedning och individuell värme- och varmvattenmätning och -debitering. Erfarenheterna av gruppens arbete har påverkat uppläggning och genomförande av teknikupphandlingar, som har skett genom Statens Energiverk, NUTEK och STEM, samt också i annan regi, till exempel LIP-kansliet i Stockholm. På senare tid har gruppen också haft möjlighet att få information om och påverka planerade och pågående internationella aktiviteter, t.ex. det pågående EU-projektet för kyl/frysar. Energibesparingar och årskostnadsreduceringar på 30-50% har i flera fall noterats för enskilda produkter. Den totala inverkan genom spridning av nya produkter som inspirerats av aktiviteterna i gruppen är givetvis mycket svår att uppskatta, men torde vara omfattande. Under arbetet har man utifrån erfarenheterna av behov och problem analyserat möjligheter till att ställa funktionskrav för att inspirera till nyutveckling. I några fall har det kompletterats med faktaunderlag från fastighetsförvaltning hos medlemmarna, intervjuer med boende, kontakter med system- och komponentleverantörer och entreprenörer samt också anställda i fastighetsförvaltning. Flera i nätverket har medverkat genom att ge presentationer vid olika

4 nationella och internationella konferenser, delta i konferenser och rapportera från dessa inför Beställargruppens/Nätverkets möten. Flera har också medverkat genom tidskriftsartiklar eller i tidningsintervjuer. Konkreta projekt under 1999 Under 1999 har en omfattande brainstorming -aktivitet skett under den första delen av året, där gruppens medlemmar vid dags- och kvällssammanträden föreslagit och analyserat områden för gemensamma aktiviteter för att minska energi- och effektbehov, framför allt för flerbostadshus och lokaler. Drygt 30 olika områden kunde formuleras, och från dessa har ett drygt tiotal sedan tagits ut för fortsatta kompletteringar och analyser. Exempel på områden: - Klimathållning, energieffektivitet, värme och kyla i kombination. - Avfuktningsteknik för torkrum. - Möjligheter till förbättrade sensorer för tvätt och tork. - Belysningsprojekt i kombination med god miljö. - Legionellaproblemet och handdukstorkar. - Filter nya lösningar. - Lösningar på IT-området. - Hemelektronik och tomgångs -förluster. - Motorvärmare. - Facility management" i stort och energiaspekter. - Ökad internationell samverkan för att med större kraft kunna ställa krav. Möjligheter för att etablera fastare samverkan med liknande nätverk i Europa, framför allt norra Europa, och Norden. Det fleråriga projektet för energieffektiv ventilation i befintliga flerbostadshus har avslutats. Projektet har skett i flera steg från tävling, upphandling och provinstallation och inkluderat mätningar och intervjuer med boende före och efter åtgärder. En vinnare, Energi- och Miljöteknik AB i Göteborg, har därefter utsetts. En slutrapport har också färdigställts. Sören Lindgren, EVR & Wahlings (numera J&W Sjölanders), har varit projektledare och författare till rapporten tillsammans med Per Blomberg. Inom området individuell mätning och debitering av värme och varmvatten m.m. har en rapport färdigställts och tryckts. Lennart Berndtsson har varit projektledare och författare till rapporten, medan flera av Nätverkets medlemmar aktivt deltagit i referensgruppen. Ett särskilt seminarium ägde rum i oktober för att ge synpunkter på koncept till rapporten om individuell värmemätning. En förstudie beträffande området energieffektiva hissar har färdigställts av Tore Lindquist, TL-teknik AB. Den pekar på intressanta möjligheter till besparingar, särskilt om de kan kombineras med andra åtgärder som blir nödvändiga vid ombyggnad av hissar på grund av införandet av det nya EU-direktivet för hissar. En förstudie har också delfinansierats på området konvertering av direkteluppvärmda daghem och flerbostadshus. Det förberedande materialet har utformats tillsammans med LIP-kansliet. Från Beställargruppen/Nätverket har vid några möten medverkat Rune Blomquist, Anders Lindén och Hans Westling.

5 Fem protokollförda möten med hela Beställargruppen/Nätverket har ägt rum. I samband med dessa har informationer lämnats om pågående arbeten på IT-området för fastighetsförvaltning hos IBM och om omstruktureringen av Vasakronan till ett modernt, konkurrenskraftigt fastighetsförvaltningsföretag, främst för kontor. Vid besök hos Skandia har den pågående verksamheten för Skandia Fastigheter med kommande samverkan med utländska förvaltningsföretag belysts. Mötet i augusti utformades också som en översikt över utförda arbeten under den gångna 10-årsperioden. Ett studiebesök har ägt rum i Danmark under två dagar, där den danska energimyndigheten informerade om programmet Energy 2000 och Elsparefonden om sina aktiviteter för energieffektivisering och upphandling t.ex. vad gäller tillförlitliga och elmätare till lågt pris och kyl/frysar samt den internetbaserade prislistan på hushållsapparater. Vidare informerades av Danmarks Teknologiska Institut om Energiledelseordningen med åtgärder för konsulentverksamhet och energideklarering av byggnader, som sker årsvis för större byggnader och för småhus inför försäljning. Också IT-byggnader och solvärmeprovning redovisades. Dessutom besöktes några ombyggnadsprojekt i Köpenhamn med satsning på energieffektivisering, kretsloppsbaserade energislag och miljöanpassning. Medlemmarna i nätverket har deltagit i olika mässor och konferenser. Artur Horowitz har t.ex. rapporterat från den konferens om hushållsapparater i Köln, som äger rum vartannat år i februari, och Ingvar Andréasson från deltagande i en IT-konferens i Brügge. Flera övriga ledamöter har också aktivt rapporterat från möten och konferenser, som de deltagit i, skriftligen och muntligen liksom också i handlingar som distribuerats före och efter mötena. Deltagarna har aktivt informerat varandra om kommande nationella och internationella konferenser av betydelse på området. Särskilda informationsinsatser I samband med slutförande av projekt för ventilation och individuell värmemätning har utformats underlag för presskontakter och flera medlemmar har också medverkat genom intervjuer, tidskriftsartiklar etc. Uppmärksamhet har erhållits både i facktidskrifter och i allmän press. Nätverkets medlemmar medverkade vidare genom fyra olika presentationer i samband med Energimyndighetens Energiting i mars 1999. I samband med ett antal andra möten i fastighetsförvaltarkretsar har informerats om nätverket och också getts möjligheter för medlemmar att ingå som representanter i grupper som utformar underlag för kommande åtgärder, till exempel EU-direktiven för CO 2 och tolkningar för hissbestämmelser. Uppbyggnaden av Beställargruppen/Nätverket i Sverige har rönt intresse internationellt och kan komma att tjäna som förebild i andra länder. Några frågor som inkommit från utlandet om Beställargruppen/Nätverket har besvarats. Särskild uppmärksamhet har under året ägnats olika utvecklingsmöjligheter, där önskad ökad komfort i olika former kan kombineras med möjligheter till energi- och effekteffektivisering genom så kallade intelligenta lösningar.

6 Uppskattade energi- och effektbesparingar I en rad av de tidigare projekten har besparingar på mellan 30 och 50 % kunnat noteras - 30 % för kyl/frysar, och för tvätt och tork upp till 50 %. I ventilationsprojektet har en total besparingsmöjlighet på 1.600 KWh per lägenhet och år kunnat noteras, samtidigt som inomhusklimatet blir stabilare och luftkvaliteten bättre. Svårigheten är givetvis att bedöma hur lång tid det kan ta att få efterföljd och spridning av vinnande lösning eller av lösningar från andra leverantörer och entreprenörer som inspirerats av tävlingarna. Detta hänger mycket samman med hur snabbt ombyggnader kommer att ske, också av andra skäl än för energibesparing, eftersom troligen en kombination av olika åtgärder blir det vanligaste. På hissidan kommer i det fortsatta arbetet beräkningar att göras av möjligheterna till energioch effektbesparingar. Det varierar i hög grad med vilken typ av hissar som redan finns i husen. Vad gäller den individuella värmemätningen har konstaterats, att det föreligger svårigheter att uppnå lönsamhet med dagens energipriser, om den energikostnadsbesparing som ändrat brukarbeteende medför skall täcka kostnaderna för själva mätsystemet. Det gäller i synnerhet i moderna energisnåla flerbostadshus. För att öka motivet för energihushållning bör satsningar göras på teknik för bättre information till brukarna och för enklare värmereglering i de enskilda lägenheterna. Möjligheterna att genom utnyttjande av bredbandsteknik för överföring av mätvärden och för information till brukarna bör kunna resultera i kostnadseffektivare system. Förutom möjligheterna till kostnadsbesparingar är individuell mätning/debitering intressant med hänsyn till utvecklingen mot mer individuellt anpassade boendekoncept. Det är ett mervärde i sig att kunna välja temperaturkomfort och betala därefter. Några större företag har i sina riktlinjer för miljöanpassat byggande för nybyggnadsprojekt infört krav på individuell mätning, styrning och debitering. Möjligheter till ett förbättrat arbetssätt I den mycket splittrade bygg- och fastighetsbranschen med många små beställare är det uppenbara svårigheter att kunna garantera stora följande beställningar som resultat av upphandlingar eller tävlingar. Mer och mer möjligheter till individuell anpassning införs, både inom bostadsrättsboendet och hos vissa förvaltare av hyresrätter i form av hyresgäststyrt lägenhetsunderhåll och tillval, där varje lägenhetsinnehavare själv bestämmer var, hur och när man önskar byta t.ex. hushållsapparater eller vidta andra åtgärder inne i lägenheten. Här blir det av betydelse att kunna kombinera åtgärder - att ställa framtidsinriktade krav med möjligheter till attraktiva utmärkelser för framgångsrika leverantörer, t.ex. "prizes, awards, recognitions", märkningskampanjer, ibland internationellt, i kombination med informationsaktiviteter. Av vikt är vidare att kunna påverka hela kedjan i ett leveransnät från slutanvändare till komponentleverantör och också alla distributörer emellan, t.ex. försäljare i enstaka vitvarubutiker t.ex., eller rörmokare. Något som konstaterats från ventilationsprojektet är att man har svårighet att etablera bra samarbetsformer mellan leverantörer och entreprenörer för att få totalåtaganden. Man kan också ibland se ett bristande intresse från vissa dominerande leverantörer för att få fram lösningar, framför allt på ROTsidan, vilken troligtvis kommer att utgöra den större marknaden också under kommande år.

7 En svårighet, som också upplevs på andra områden, är att verkligen få genomslag för tidnings- och tidskriftsartiklar, som belyser dessa relativt tekniskt komplicerade områden, och skapa intresse. En större användning av e-post och webbsidor skulle kunna öka effektiviteten i informationsgivningen. I framtiden torde det vara av ökad betydelse att kombinera energikrav med andra krav, t.ex. på arbetsmiljö och på omgivande miljö, och att ytterligare betona livstidskostnader. Ändrade regler för energiinriktat stöd har inneburit viss osäkerhet i att finna de rätta arbetsformerna. För ett projekt har det också blivit en avsevärd fördröjning på grund av svårighet att hitta lämplig organisation och ledning. Det gäller matberedningsprojektet, där dock Konsumentverket nu åtagit sig att vara sammanhållande. Bilagor: 1. Förteckning över Beställargruppen/Nätverkets medlemmar 1999 2000. 2. Lista över möten med Beställargruppen/Nätverket, medverkan vid konferenser och studiebesök samt rapporter under 1999.

8 Förteckning över Beställargruppen/Nätverkets medlemmar 1999-2000 Bilaga 1 Göran Andersson Skandia Fastighet / Jones Lang LaSalle AB Ingvar Andréasson AB Familjebostäder Tomas Berggren Energimyndigheten (från 1999-06-01) Ronny Bergens Stockholms Fastighetsägareförening (från 2000-01-01) Lennart Berndtsson HSB:s Riksförbund Rune Blomquist Riksbyggen Tomas Dahlman Energimyndigheten Bengt Forsberg Skandia Fastighet Bo Gillberg HBV Anna-Lena Hessler IBM Svenska AB Johanna Holmberg Energimyndigheten (till 1999-04-30) Artur Horowitz Björn Högström AB Gavlegårdarna (till 1999-06-01) Bengt Johnsson AB Svenska Bostäder Solveig Larsen Sveriges Fastighetsägareförbund Anders Lewald Energimyndigheten Anders Lindén Birka Energi AB John Magnusson Stockholms Fastighetsägareförening Tommy Magnusson SKB Jan Ryhre LIP-kansliet i Stockholm Annika von Schéele Bomiljögruppen AB/Athena Experiment AB Hans Westling Promandat AB Bertil Westlund AB Gavlegårdarna Egil Öfverholm Energimyndigheten Adjungerade: Per Granquist Boverket Peter Johansson Boverket (från 2000-03-01) Sören Lindgren EVR & Wahlings / J&W Sjölanders (till 1999-06-30) Bengt Lindström Boverket (till 1999-12-31)

9 Bilaga 2 Lista över möten med Beställargruppen/Nätverket, medverkan vid konferenser och studiebesök samt rapporter under 1999 Protokollförda möten 1998-1-04 Möte och brainstorming, konferenslokal i Källhagens Värdshus, Stockholm 1998-3-07 Möte hos IBM, Huvudkontoret, Kista, Stockholm 1998-5-14 Möte hos Skandia, Huvudkontoret, Sveavägen, Stockholm 1998-7-19 Möte på Fjäderholmarna, Stockholm 1998-9-04 Möte hos Vasakronan, Garnisonen, Karlavägen, Stockholm Till dessa möten har omfattande dokumentation sammanställs inför och efter mötena samt protokoll upprättats efter mötena. Studiebesök Studieresa till Köpenhamn, 1999-11-28--30 Reserapport upprättad av Ingvar Andréasson och fotodokumentation av Bengt Johnsson Konferenser - Domotechnica-mässan i Köln, februari 1999. Rapport från Artur Horowitz. - Medverkan vid Sveriges Energiting 1999, Eskilstuna, 1999-03-16--17 med tre anföranden av Ingvar Andréasson, Lennart Berndtsson och Hans Westling. - Konferens om intelligenta hus, Brügge, 1999-03-29 30. Reserapport av Ingvar Andréasson. - Seminarium om Individuell mätning och debitering av värme och varmvatten, Ingenjörshuset, Stockholm, 1999-10-12 Rapporter Lennart Berndtsson, HSBs Riksförbund: Utredning angående erfarenheter av individuell mätning av värme och varmvatten i svenska flerbostadshus, ER 24:1999. Energimyndigheten, Eskilstuna 1999. Sören Lindgren, J&W Sjölanders & Per Blomberg, J&W Energi och Miljö: Bostadsventilation för befintliga flerbostadshus. Slutrapport från teknikupphandlingsprojekt 111816-1. Energimyndigheten, Eskilstuna 1999.

10