Kräftodling i dammar



Relevanta dokument
Flodkräftodling. i dammar EUROPEISKA UNIONEN. Europeiska regionala utvecklingsfonden

Kräftseminarium 7 mars 2013

Vegetationsrika sjöar

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt

Fiskevårdsplan för Kiasjön m.fl. sjöars FVOF

Detta är ett informationsmaterial som under är framtaget i projektet Etableringsguiden Fiskodling. Projektet har drivits av

Framtidens växtodling i sydöstra Sverige

Ansökan om tillstånd för fisk- och kräftodling

VATTENBRUK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Detta är ett informationsmaterial som under är framtaget i projektet Etableringsguiden Fiskodling. Projektet har drivits av

Landbaserade Vattenbruk i Recirkulerande Akvatiska System (RAS) (en (förhoppningsvis) snabb överblick!) Jason Bailey VCO

Kräftodlingens ABC. Handbok för odlare. Per Nyström, Tomas Jansson, Lennart Edsman

- Vilka mängder tas upp och vilka faktorer påverkar upptaget? Karin Hamnér Inst. för mark och miljö, SLU

Mikronäringsämnen i svenska grödor - Vilka mängder tas upp och vilka faktorer påverkar upptaget?

Ackrediteringens omfattning

Våtmarker i odlingslandskapet effektiv vatten- och naturvård i lantbruket. Tuve Lundström Naturvårdsingenjörerna AB

Laboratorieundersökning och bedömning Enskild brunn

onsdag 9 oktober 13 Ekologi

Vattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008

Slam som fosforgödselmedel på åkermark

Detta är ett informationsmaterial som under är framtaget i projektet Etableringsguiden Fiskodling. Projektet har drivits av

Bevarande och uthålligt nyttjande av en hotad art: flodkräftan i Sverige

Hur!användningen!av!ekosystemtjänster!i! ogräskontrollen!kan!minska! köksväxtsodlingens!negativa! klimatpåverkan!

1995 ISO/IEC Datum Kundnr

Vattenrening i naturliga ekosystem. Kajsa Mellbrand

Laboratorier MoRe Research Örnsköldsvik AB Örnsköldsvik Ackrediteringsnummer A

Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013

Ansökan om tillstånd för fisk- och kräftodling

Vad behöver vi veta och hur får vi reda på det?

markbädd på burk BIOROCK Certifierad avloppsvattenrening på burk utan el.

Vilka faktorer styr kväveretentionen i anlagda våtmarker?

Vegetationen i Ivösjön

Grovstanäs Samfällighetsförening. Resultat och synpunkter efter fältbesök vid sjön Båtdraget

Information. Box 622, Uppsala Tel: E-post:

Rekreationsområde Laddran i Marieholm

FAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER

R8-74B PM För sådd, skötsel och skörd av långtidsförsök med monokultur

Åtgärder inom lantbruket kalkfilterbäddar och fosfordammar. Sam Ekstrand WEREC Water Ecosystem Recovery AB

Dränering Från missväxt till tillväxt

EKOLOGISKA UNDERSÖKNINGAR. Bokskog

Lärarstöd till exkursion årskurs 1-3

Medbogardialog Attarpsdammen. Välkomna!

Flodkräfta (Astacus astacus) & Signalkräfta (Pacifastacus leniusculus)

ICP-MS > 0,15 µg/g TS Biologiskt. Bly, Pb SS-EN ISO :2005 ICP-MS > 0,05 µg/l Dricksvatten Nej Nej

Vattenuttag för bevattning - miljöbalken, tillsyn och tillstånd

Har du något förbjudet som växer i din trädgårdsdamm?

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

Biodling ger mer än du anar!

Äng. Inger Runeson, biolog. Pratensis AB Opparyd Råsgård Lönashult Tel/fax Mobil

Utveckling av vattenreningskärr för rening av avloppsvatten (Sammanfattning och slutsatser)

Swedish design and manufacture since 1967

Rapporten är gjord av Vattenresurs på uppdrag av Åke Ekström, Vattengruppen, Sollentuna kommun.

NO-TEMA: Vattenmiljöer

Ensetkulturen: uthållig produktion av mat och material i tusentals år. Av Laila Karlsson och Abitew Lagibo Dalbato

Driftoptimering hur säkerställer vi att vi gör rätt? Upplägg. Förutsättningar för en bra gasproduktion. Vem är jag och vad sker på SLU?

Luft- halter Mättes vid 21 ytor i Krondroppsnätet under 2007/08

Nitratprojektet i Kristianstad kommun Sammanställning, nitrat, grundvatten, trender och orsaker

Vattendragens biologiska värden Miljöstörningar vid rensning

Miljöeffekter vid torvbrytning - effekter på vattendragen. Tommy Olsson, EMG, Umeå universitet

Checklista för miljöersättning för miljöskyddsåtgärder år 2012 år 1-3 och år 4-5

Restaureringsförslag för Linneasjömaden

Biologisk råvattenbehandling med avseende på järn och mangan vid dricksvattenproduktion

Inventering av makrofyter inom mätuppdraget för Västlänken

Tekniker Va*enbruk. Landbaserad & havsbaserad småskalig verksamhet. Ane*e Ungfors & Susanne Lindegarth, Va*enbruksCentrum Väst, Göteborgs Universitet

Klimatsmart kretsloppsnäring för din odling

Inhemska proteingrödor med fokus på soja

Typisk sommarbild Vattenkvalitet och livsmedelssäkerhet. Gröda. Vattenkälla. Älv, sjö, bäck, å Damm

Parameter Metod (Referens) Mätprincip Provtyp Mätområde. Ammonium SS EN-ISO 11732:2005 Autoanalyzer III 1:1, 2, 4 0,04 0,2 mg/l

1006 ISO/IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet

Grundvattenkvaliteten i Örebro län

Ekologisk och SMART mat. Hushållningssällskapet Väst Mats Alfredson, Anna Jiremark

Näringskontroll mätningar vid inoch utlopp i anlagda dammar och våtmarker

Utvärdering av jordblandningar för ekologisk produktion av småplantor

Genetiskt modifierade grödor regler vid odling i Sverige

Avloppshantering och miljömålen

Vattenförsörjning. Jordens vatten. Sötvatten. Grundvatten. Vattnets kretslopp. Totalt vatten på jorden 1454 milj km 3. 97% saltvatten 3% sötvatten

Ackrediteringens omfattning

0,22 m. 45 cm. 56 cm. 153 cm 115 cm. 204 cm. 52 cm. 38 cm. 93 cm 22 cm. 140 cm 93 cm. 325 cm

markbädd på burk BIOROCK Certifierad avloppsvattenrening på burk utan el

Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun

Tillskottsbevattning till höstvete

Klimatsmart kretsloppsnäring för odlare & lantbruk

Vetemästaren. Tolkning av resultat Ingemar Gruvaeus, YARA

Av de ca 30 främmande växter som är knutna

Laboratorier Norrvatten Järfälla Ackrediteringsnummer 1353 Kommunalförbundet Norrvattens laboratorium A

Knud Nissen Lantmännens PrecisionsSupport. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen

Bävern. en landskapsarkitekt som gillar generationsboenden. Vattendagarna Göran Sjöberg Fakulteten för skogsvetenskap, SLU

Effekt av gödslingsstrategier och markfaktorer

Institutionen för mark och miljö

Fröknarna är ute med barnen i Bokskogens trädgård en eftermiddag och en fundering på hur man kan förändra, förbättra trädgården börjar. En Idé föds!

KARTLÄGGNING AV FÖREKOMSTEN AV GRODDJUR PÅ UPSALA GOLFKLUBB 2013

Växtbiomassa i dammar och våtmarker en resurs för biogasproduktion?

Köper människor mer ekologiskt om det finns ett större utbud?

Integrerat växtskydd SJV, Uppsala Sjukdomar i skogsplantskolor mm. Elna Stenström

/193 Ackrediteringens omfattning Nyköpings kommun, Nyköping Vatten, laboratoriet-1104

Parameter Metod (Referens) Mätprincip Provtyp Mätområde

FODER- och VETERINÄRINFORMATION

Vad är ekosystemtjänster? Anna Sofie Persson, Ekologigruppen

Massor av kräftforskning till vilken nytta? Per Nyström

Institutionen för mark och miljö

Transkript:

Kräftodling i dammar Förutsättningar för en dammodling 1. Varför dammodling? All odling går ut på att ensidigt gynna den organism man tänker odla. + God kontroll + vattenkvalitet + bottenstruktur + predatorer + födotillgång + vattennivå + gömsletillgång + tillsyn + vegetation + dammens utseende + skörd - Svårt att kontrollera - temperatur - beståndstätheter 2. Vilka har varit de vanligaste problemen? - dålig koll på vattenkvalitet, främst syrgashalter - dålig koll på utfodring - icke optimalt utformade dammar - genomströmmande vatten av dålig kvalitet - svårkontrollerade kraftiga flöden

3. Planering av dammens läge + närhet till eltillgång + markstruktur -lerhaltiga jordar + avlägsna matjord + använd grävmassorna till dammvallar + återför matjord runt dammen + sänkor i marken + sydläge + solbelysning 4. Växtlighet i och runt dammen + gräs runt dammarna - bör hållas långt + gärna al (or) runt dammen + måttliga mängder växter i dammen + kransalger (Nitella), vissa arter av nate (Potamogeton) + vissa arter av slingor (Myrriophyllum, Ceratophyllum) + kortskottsväxter, rosettväxter t.ex. Braxenmat (Isoetes) - vattenpest (Elodea) - alla flytbladsväxter t. ex. näckrosor, gäddnate, vattenpilört m.fl. - strandväxter/övervattensväxter 5. Krav på vattenkvalitet + syrgashalt över 6 mg/l + kalciumhalt så hög som möjligt - helst över 10 mg/l + ph helst över 6,5 + alkalinitet helst över 0,2 mekv/l + nitrat, nitrit, ammonium, fosfat - sällan någon risk för höga värden + järn helst under 0,5 mg/l

6. a) Vattentillförsel i öppna system + gräv aldrig i ett flöde utan vid sidan av + förbind flödet med dammen genom kontrollerbart till- och avflöde + höga krav på god vattenkvalitet i flödet + underlättar syresättning + minskar risken för uppkomst av höga halter växtnäringsämnen - ökad risk för tillförsel av "dåligt" vatten - ökad risk för att få in sjukdomar i odlingen - ökad risk att få in predatorer i odlingen - ökad risk för utvandring/invandring av kräftor - ökad risk att få in oönskade växter (t.ex. vattenpest) b) Slutna system + goda möjligheter att kontrollera/förändra vattenkvalitén + minskad risk för sjukdomar, predatorer, utvandring/invandring, oönskade växter. + syresättning genom interncirkulation + lätt att tömma vid skörd, föryngring, reparation, förändring m.m. - kräver tillgång till elektricitet - täta dammar - god tillgång till grundvatten med relativt låg järnhalt - kan vara känsliga för höga temperaturer på sommaren - kan medföra tjocka istäcken 7. Dammens utformning + runda/ovala dammar + gärna en ö i mitten + bottenarean på minst 300m2 + skålformad botten + en lågpunkt för enkel tömning + ca 2,5 m djup i lägsta punkten + ca 15 lutning + inte för stor andel grunda bottnar (mindre än 50cm vattendjup)

8. Täta dammar? + lermark ger täta dammar + vid behov kan gummi duk, presenning användas 9. En årsklass per damm eller flera årsklasser i samma damm? En årsklass: + god kontroll på antal kräftor i dammen + jämnare storleksfördelning + effektivare matning. + lägre risk för kannibalism + enklare att skörda + goda avelsmöjligheter - kräver egen yngelproduktion - kräver tömningsbara dammar 10. Vilka faktorer avgör produktionen i dammen? + god tillgång på gömslen i olika storlekar t.ex. plastkassetter för skogsplantor (beräkna 2-3 gömslen per vuxen kräfta) + god tillgång på föda + optimal beståndstäthet 10-20-30 ind.lm2 + sjukdomsfria kräftor + tidigt kläckta yngel + begränsa antalet vattenlevande insekter och insektslarver t.ex. dykarbaggar, ryggsimmare, trollsländelarver m.fl. + bekämpa mink + skapa så lång odlingssäsong som möjligt d.v.s. tidigt isfritt - sen isläggning + vattenkvalitet + undvik höga sommartemperaturer (helst ej över 20 C) + "ständig" tillsyn + LÄR KÄNNA DINA DAMMAR 11. Ekonomi - kostnader för grävning och markberedning -ledningsdragning för el och vatten (bräddavlopp för slutna system) - bohålor

- inköp av utsättningskräftor - gräsfrö - elkostnader - foderkostnader - kostnader för arbetstid (egen? och andras) - utrustning och maskiner för tömning av dammar - analyser av vattenkvalitet - konsultkostnader! - odlingstillstånd? - ev. hälsokontroller - marknadsföring - transporter + försäljning av kräftor (konsumtion- utplantering) + försäljning av kräftfisketillfälle 12. Avkastningsmöjligheter Ett räkneexempel gällande damm med en årsklass. Antag en odlingsyta på 400m2. Antag en odlingstid på 3 somrar (utsättning juni 2006, skörd augusti 2008). Antag en täthet på 10 kräftor större än 10cm per m2. Antag 25 kräftor/kg -40g/kräfta -400g/m2. En damm på 400m2 avkastar då 160kg. Antag ett kilopris på 350kr/kg. Total avkastning blir då 56 000kr/3 år. Detta ger ca 19 000 kr/år Slutsats: Odlandet måste effektiviseras. Hur? + hålla nere kostnader + öka kräfttätheten per ytenhet + förkorta odlingstiden + öka försäljningspriset per kilo Pågående utveckling: + Avelsarbete + Foderoptimering + Driftoptimering + Täthetsökning