Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende. Sundsvall 11-12 & 25-26 oktober



Relevanta dokument
Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende. Sundsvall & oktober

Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende. Sundsvall & oktober

Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende. Sundsvall & oktober

Riskbruk, missbruk och beroende

Riskbruk, missbruk och beroende, Kunskap till praktik

Riskbruk, missbruk och beroende baskurs

Riskbruk, missbruk och beroende februari samt mars 2012 Campus Mittuniversitetet, Sal F214, Östersund

Riskbruk, missbruk och beroende

Inledning

PROGRAM. Riskbruk, missbruk och beroende, Kunskap till praktik Nationell baskurs. Vision. Målgrupp. Syfte

Utvärdering Baskurs Riskbruk missbruk beroende okt Plats: Aulan på Ryhov Antal: Deltagare: 120 Antal svarat på utvärdering 75

Fördjupningskurser för personal inom missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik

Utvärdering: Baskurs Missbruk november 2015

Kurspresentation- Fördjupningskurser för personal inom missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik

Riskbruk, missbruk och beroende

Äldre och alkohol

Utvärdering av Baskurs Missbruk KtP, november 2013 Rosensalen Anmälda 130 st Närvarande 120 Utvärderat 91 (En inkom i efterhand) Jönköpings län

En missbruksvård i stark utveckling vad har Kunskap till praktik bidragit med? Drogfokus gunborg.brannstrom@skl.se

Inbjudan. Riskbruk, missbruk och beroende , oktober Plats: Sundsvalls konferenscenter, Folkets hus, Sundsvall

Svensk beroendeforskning vad är på gång?

Antal individer med vård på beroendekliniker i Stockholms län. Personer som är minst 20 år

Alkohol och Hälsa. Karolina Eldelind Hälsoplanerare, Primärvården tel: e-post: Primärvården

Implementering av de nationella riktlinjerna inom missbruks- och beroendevården

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö

Öppna jämförelser Missbruks- och beroendevård 2012 resultat för Tjörns kommun

Bilaga till FoU-Rapport Uppföljning av Hemsjukvård - Patientperspektiv. Ånge kommun

Specialistsjukvården

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009

Gemensamma riktlinjer. för. missbruks- och beroendevård. Dalarna

Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende

Välkommen till nationell baskurs i riskbruk, missbruk och beroende!

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika

DROGPOLICY, studerande sid 1 ORDNINGSREGLER sid 2 DROGPOLICY, anställda sid

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården


Frekvenstabell 2014, Vårdbarometern

Beroendecentrum. Inskrivna klienter under perioden 16 okt 20 dec Åldersgruppering år: 8 st år: 21 st. 41 år uppåt: 17 st

Regional handlingsplan för suicidprevention och minskad psykisk ohälsa

Utvärdering efter deltagande i gruppvägledning vid Ungdomslotsen

VAD TYCKER DU OM SOCIALTJÄNSTEN?

De nationella riktlinjerna. avstamp för evidensbaserad praktik

FÖRSLAG 27 MARS Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten

Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård i Blekinge Län 2010

Bilaga till FoU-Rapport Uppföljning av Hemsjukvård - Patientperspektiv. Härnösands kommun

Identifiera dina kompetenser

Samverkansavtal avseende personer med riskbruk, missbruk, beroendeproblematik och samsjuklighet

FRÅGEFORMULÄR. Din bakgrund. DELTA-verksamhet: ARBETSMARKNADSTORGET. 1. Kön Man. Kvinna. 2. Ålder. .. år.

De nationella riktlinjerna. avstamp för evidensbaserad praktik

Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD)

Skellefteå. Samordning av insatser utifrån ett individperspektiv

Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län

Behandlingsplanering

Riskbruk, missbruk, beroende: små molekyler, stora problem. Betydelse för folkhälsa

Kartläggning av kompetens och metodanvändning inom missbruks- och beroendeområdet hos personal inom Individ- och familjeomsorgen

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger...

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 )

Avdelningen för vård och omsorg 1

Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde

Case manager och ACT för samsjuklighetsgruppen Nationellt och lokalt

Kartläggning av föräldrar i vård i september gunborg.brannstrom@gmail.com

Nya alkoholvanor kräver nya grepp i alkoholvården. Sven Andréasson Riddargatan1 Konferens Stockholm 15 nov 2013

Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks och beroendevården i Norrbottens län

FÖRÄLDRAR I MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN. Kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet

BEGREPP. Normer och värderingar. Forskning visar att svenska folkets dryckesvanor håller på att förändras.

Tidiga interventioner

Resursgrupps ACT (RACT)

Vetlanda Här växer både människor och företag

Öppna jämförelser inom socialtjänsten 2016 Stöd till personer med funktionsnedsättning

Vad gör Arbetsförmedlingen? Och varför behöver vi samverka med hälso- och sjukvården?

N Y T T F R Å N SIKTA

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk

Sveriges Kommuner och Landsting

Samsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende. Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist

Utvärdering av inspirationsdagar i Örnsköldsvik och Söråker Tillsammans kan vi bättre

UK CH BEHANDLING MISS

Vuxenenheten. Har du oro eller frågor kring din egen eller andras konsumtion vad gäller alkohol, droger eller spel?

Trend Vårdbarometern

Alkoholberoende, diagnos

I samverkan korsar vi gränser och bygger broar. Ann Tjernberg och Ing-Marie Wieselgren Nationell psykiatrisamordning

ENKÄT - en utvärdering av FöräldraCentrum -

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom

KomBas-projektet: utvärdering av öppen föreläsning inom ramen för kursen Psykosocialt arbete med inriktning mot boendestöd/sysselsättning 7,5 hp

Primärvårdens stöd till patienter med ohälsosamma levnadsvanor

Eva-Sara Beckman ANDT-samordnare Länsstyrelsen Södermanlands län

Öppna jämförelser inom socialtjänsten 2016 Missbruks- och beroendevården

Identifiera dina kompetenser

ANDT området - vad gör GR?

Statistik Utvärdering Workshop, Puzzelprojektet 6/11 på Brigaden i Linköping

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

KUR - Kunskapsutveckling om rehabilitering för personer med psykiatrisk diagnos/funktionsnedsättning.

Folkhälso- och samhällsmedicinska enheten, Landstinget i Värmland

Nationella Riktlinjer

Bilaga till FoU-Rapport Uppföljning av Hemsjukvård - Patientperspektiv. Sollefteå kommun

Praktikanterna Den sjätte sammanställningen av enkäter till praktikanterna

Öppna jämförelser Ekonomiskt bistånd 2018

Identifiera dina kompetenser

Transkript:

Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende Sundsvall 11-12 & 2-26 oktober Dag 1 346 personer var anmälda på utbildningen dag 1, 269 personer valde att svara på utvärderingen. Svaren redovisas nedan. Svarsfrekvens 22% Svarat på utvärderingen Inte svarat på utvärderingen 78% Arbetsort 14 12 12 1 8 6 4 44 37 2 2 2 16 11 Örnsköldsvik Sollefteå Kramfors Härnösand Timrå Sundsvall Ånge Ej svarat 1

Vilken är din arbetsgivare? 2 2 192 1 1 39 4 1 1 7 2 1 1 2 18 1 Socialtjänsten Primärvården Psykiatri Kriminalvård Försäkringskassan Frivilligorganisationer Barn- och utbildning Beroendevård Akutsjukvård Polisen Arbetsförmedlingen Universitet/Högskola Annat Ej svarat Yrke 12 1 8 6 4 2 Alkoholterapeut Arbetsförmedlare Arbetsterapeut Behandlingsassistent/boendestödjare Case manager Enhetschef Förskolelärare Kurator Sjuk/skolsköterska Skötare Socialsekreterare Läkare Annan Ej svarat

Kön 2 2 1 1 Kvinna Man År i yrket 14 12 1 8 6 4 2-1 år 1- år -1 år Mer än 1 år Ej svarat

Arbetar du huvudsakligen med personer som har missbruksproblematik? 7 6 4 % 3 2 1 Ja Nej Om ja, sedan hur länge? 3 2 2 1 1-1 år 1- år -1 år Mer än 1 år

I vilken utsträckning ökade avsnittet "Alkohol- och drogsituationen nationellt och lokalt" dina kunskaper? 4 4 3 % 2 2 1 1 Inte alls 2 3 4 Mycket I vilken utsträckning ökade avsnittet "De nationella riktlinjerna" dina kunskaper? 4 4 3 % 2 2 1 1 Inte alls 2 3 4 Mycket Ej svarat

I vilken utsträckning ökade avsnittet "Att arbeta evidensbaserat" dina kunskaper? 4 4 3 % 2 2 1 1 Inte alls 2 3 4 Mycket Ej svarat I vilken utsträckning ökade avsnittet "Bio-psyko-sociala faktorers betydelse för missbruk- och beroende" dina kunskaper? 4 4 3 % 2 2 1 1 Inte alls 2 3 4 Mycket Ej svarat

I vilken utsträckning kommer du i din verksamhet att använda dig av dina nya kunskaper? 4 4 3 % 2 2 1 1 Inte alls 2 3 4 Mycket Ej svarat Hur motsvarar den här dagen dina förväntningar? 4 4 3 % 2 2 1 1 Inte alls 2 3 4 Mycket

Vad är ditt helhetsintryck av den här dagen? 4 4 3 2 % 2 1 1 Mindre bra 2 3 4 Mycket bra Ej svarat Vad är den viktigaste lärdomen du tar med från denna dag? Dag 1 svar 141/27 "Stress från omgivningen" Peter Valverius. 12 steg är inte evidensbaserat för narkomaner. 6% självläkning. Att "nationella riktlinjer" kan ge ökade eller troliga ökningar till samverkan. Att använda lyssnarteknik, samtalsverktyg och strategier på ett ändamålsenligt och proff. Sätt. Att arbeta evidensbaserat. Ett stort tack för att ni överlag nämnt vikten av utredning och samverkan. En tendens är att man i dagens samhäller ger alla samma behandling. Att beroende/missbruk är komplext. Att de olika faktorerna måste vara med. Att det inte är mängden alkohol som avgör om någon är alkoholist utan konsekvenserna av bruket av alkohol. Att det nu finns vilja att samverka och dessutom att försöka. Att det är konstigt att socialtjänsten är ensam huvudman i dessa frågor. Att fråga mer om alkohol och droger. Att jag kunde mer än vad jag trodde innan angående missbruk. Att bemötande och relation till klient är a och o för vidare behandling. Att landstinget verkar ha fått in kartläggning av patienters missbruk i sin dagliga rutin inom primärvården. Att man alltid får lära sig något nytt. Att man inte alls kan använda konsumtion som mätinstrument - enbart konsekvensen av konsumtion. Att man måste ha utbildning för att göra ett bra jobb. Att man ska fråga mer om patienters alkohol- och drogvanor. Mer använda sig av t.ex. Audit. Att man ska tänka på den biologiska, psykologiska och sociala påverkan på en person. Att mina värderingar kring alkoholkonsumtion kan påverka hur jag ser på klientens konsumtion. Att missbruk/beroende är komplext. Att mycket inom missbruksbehandling inte är baserat på evidens och att relationen brukare - anställd är viktigare än man kan tro. Att relationen bukaren och behandlingen är otroligt viktig. Samverkan önskan/kravet från socialstyrelsen. Att samverkan är av yttersta vikt. Att ställa bra frågor till klienten för att synliggöra problem. Att terapeutens attityd till klienten spelar roll. Att vara respekterande i bemötandet.

Att vi som åhörare behöver att de teoretiska kunskaperna översätts mer praktiskt vid föreläsningarna. Att vi är en bra bit på väg. Att vi är så många som arbetar med att hjälpa. Att öka kunskaper och utveckla en samsyn: olika professioner för ökad förståelse för problemen. Auditformulärets användningsområden. Baskunskap som fanns sedan tidigare. Behovet av utbildning "Bemötande Irelation i Soc.arbete" Belöningssytemet. Biologiska faktorer, belöningssystem. Biologiska faktorer. Biologiska faktorer. Biologiska faktorerna =stress/belöning. Biologiska faktorers betydelse missbruk och beroendeutveckling. Biologiska perspektivet. Biologiska, psykologiska och sociala faktorer. Biologiska, psykologiska. Bio-psyko.sociala faktorers betydelse. Biopsykosociala faktorer. Biopsykosocialt perspektiv Bra basutbildning, lärorikt, viktig uppdatering. Både bekräftelse på att vi jobbar bra och att vi behöver tänka efter och ifrågasätta vissa rutiner. De biologiska faktorerna. De biopsykosociala faktorernas betydelse. Delar av Peter Valverius föreläsning. Den ökade kunskapen om alkohol och droger. Det lönar sig med livsstilsförändringar. Det mesta Peter Valverius sa. Det mesta som Peter V. föreläste om. Det multifaktoriella både som orsak och sätt att angripa problemen. Det som framkom under statistikavsnittet och det som Peter Valverius föreläste om. Det är bra med uppdatering. En bekräftelse av tidigare kunskap. Ett beroende har aldrig monofaktoriell bakgrund. Man kan inte använda konsumtion som argument utan konsekvens. Ett beroende/missbruk har inget med konsumtion att göra utan med konsekvenserna. Ett nytt sätt att se på en verksamhetsbeskrivning. Peter Valverius gav mest under denna dag. Evidensbaserad praktik, samverkan och relation. Evidensbaserad praktik. Evidensbaserade medicin och praktik. Riskbruksprojektet. Hjärnans funktioner, samverkan. Evidensbaserade metoder. Fortsätta att arbeta som vi gör. Föhoppning om bättre samverkan. Föreläsningen av Peter Valverius. Föreläsningen om bio-psyko-sociala faktorers betydelse. Förklaringen om de olika belöningssystemen och hur de påverkar varandra. Göra skillnad på riskbruk, missbruk, beroende och ställa frågor på ett annat vis. Har lärt mig mycket av Peter Valverius föreläsning. Hela föreläsningen av Peter V. var mycket bra! Hela Peters föreläsning. Helheten, hur saker "hänger ihop". Hjördis Roth Möller. Riskbruksprojektet. Hur belöningssystemet fungerar. Hur de olika bio-psykologiska och sociala faktorers betydelse Hur man frågar om missbruk. Hur primärvården börjat arbeta med alkoholproblem. Hur systematiskt det är hur saker hänger ihop och hur komplext det är. Hur viktigt det är med tidiga insatser. Inga rafflande nyheter men trevligt ändå. Inget nytt för dagen. Det som jag tar med mig är vikten av samverkan kommun/landsting och de sociala faktorerna som påverkar tillfriskningsfaktorerna.

Kognitiva behandlings och handlingsplaner. Komplexiteten av uppkomst av riskbruk/missbruk. Komplexiteten med missbruk. Komplext problem, känns positivt med samarbete "över gränserna". Komplext ämne. Konsekvenserna - Ej konsumtionen. Lägg ut powerpointbilderna innan föreläsning för att göra bra anteckningar. Medicinska förklaringar till dopamin effekter vid alkohol och drogintag. Missbruk och beroende bör ses i djupet av ettt biopsykosocialt perspektiv. Dvs det är ett mångfaktoriellt problem. Missbruk är ett mångfaktoriellt problem. Att varje individ är ett eget problem som har hamnat i missbruk, det kan vara många faktorer det beror på. 6% av alkoholister självläker. Peter Valverius var räddningen för dagen. Mycket av vad Peter V. sa! Jätteintressant! Samverkan! Mycket kan vi och gör vi bara för att få det bekräftat att vi täker rätt. Möjligheter till hjälp/stöd i primärvård. När man organiserar en sådan konferens skall man boka en stor lokal med plats för all och det ska gå smidigt att ta sig mellan de olika momenten under dagen. Dvs olämplig lokal och dålig organisation. Ordet "riskbruk". Passet med Peter V. Jättebra! Peter V. mycket bra och lättförstådd föreläsare. Peter Valverius föreläsning. Peter Valverius föreläsning. Peter Valverius föreläsning. Peter Valverius stimulerande och nya aspekter. Peter Valverius tal. Peter Valverius tydliggjorde en hel del. Jättebra föreläsare. Peter Valverius var hur bra som helst. Peter Valverius. Peter Valverius. Peter Valverius. Peter Valverius. Positivt med ett samlat grepp för huvudmännen. Psykologiska riskfaktorer vid beroende/oberoende. 6% läker sitt alkoholmissbruk själv. Påminnelse om att vi måste ta oss själva (soc. Tjänsten) på allvar (kompetens och empati) för att göra ett schysst jobb för brukaren. Påverkan av droger och alkohol på hjärnan. Samarbete är viktigt. Även för samhällets och vårdgivarnas syn på missbruk och behandling. Samsjuklighet "bör" behandlas samtidigt. Samverkan mellan kommun och landsting genom SKL jättebra. Att ett bra projekt kanske ska upphöra när det behövs som bäst, detta måste få fortsätta. Socialtjänsten måste skapa rutiner gällande brukarens alkoholvanor. Samarbetet med sjukvården måste förbättras. Statistikinfo och Peters föreläsning. Stort plus till föreläsaren Peter V. Ställ frågan. Tro aldrig att du äger helhetssynen. Tyckte att Peter Valverius föreläsning var bra! Uppfräschning på flera områden då jag inte jobbat på länge. Uppskattar att Valverius lyfte fram holismens betydelse. Utvecklingsmöjligheter. Vad jag sedan många år tillbaka efterlyst är att riskbruksgruppen lyfts fram! Toppen! Vad som händer i kroppen vid intag av droger och hur man kan förstå individen och hjälpa/skaffa hjälp till denne. Varje individ är unik i sitt problem. Vikten av att noggrant undersöka komplexiteten. Vikten av samverkan, helhetssyn. Vikten av samverkan. Vikten av samverkarn och relationsskapande. Viktigt med samverkan.

Våga fråga om alkohol/droger på ett bra sätt. Våga fråga på ett "oladdat sätt". Ytterligare kunskap om beroende och belöningssystemet.