Föreskrift om ändring i Statens energimyndighets föreskrifter om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen;

Relevanta dokument
Statens energimyndighets författningssamling

Hållbarhetslagen. Alesia Israilava

Svensk författningssamling

Genomförande av ändringar i direktivet om förnybar energi ILUC. Promemorians huvudsakliga innehåll

Vägledning. om Anläggningsbesked Version 1.0 ER 2015:30

Svensk författningssamling

ÄNDRINGSFÖRSLAG

H 2 1 (7) Energimyndigheten Box ESKILSTUNA. Ansökan om hållbarhetsbesked enligt hållbarhetslagen. 1 Rapporteringsskyldig aktör

Genomförande av ändringar i förnybartdirektivet ILUC

Svensk författningssamling

Regeringens proposition 2016/17:217

Hållbarhetskriterier -status svensk lagstiftning

Flytande biobränsle 2016

Statens energimyndighets författningssamling

Statens Energimyndighets föreskrifter om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen

Informationsmaterial om hållbarhetsbesked. Tula Ekengren, Ecoplan AB Göteborg, september 2015

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 19 oktober 2012 (30.10) (OR. en) 15189/12 Interinstitutionellt ärende: 2012/0288 (COD)

Hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen

Hållbara biodrivmedel och flytande biobränslen 2013

Hållbarhetskriterier för biogas

Vilka berörs av förslaget? Förslagets marknadspåverkan på kort sikt Vad innebär förslaget för marknaden på kort sikt?

Statens energimyndighets författningssamling

Skattefrågor vid försäljning av biogas som el/fordonsgas. Lars-Erik Jansson Energi- och Affärsutveckling

Vägledning. till regelverket om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen Version 3.0 ER 2012:27

Statens energimyndighets föreskrifter om reduktion av växthusgasutsläpp genom inblandning av biodrivmedel i bensin och dieselbränslen;

Förnybara drivmedel i RED II Ingrid Nyström, Senior rådgivare, f3

Hållbarhetskriterier för biogas

Europeiska unionens råd Bryssel den 10 december 2014 (OR. en)

Anläggningsbesked för biodrivmedel. Egon Abresparr (Miljö- och energidepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

A8-0392/286. José Blanco López Främjande av användningen av energi från förnybara energikällor COM(2016)0767 C8-0500/ /0382(COD)

Vägledning. till regelverket om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen Version 4.0 ER 2017:XX

av hållbarhetskriterierna Anvisning för lämnande av rapport om uppfyllande av hållbarhetskriterierna till Energimyndigheten

Granskning av rapportering för hållbara mängder. Jonas Höglund, IVL Svenska Miljöinstitutet

Statens energimyndighets författningssamling

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel

biobränslen - regelverket Per Wollin - Energimyndigheten

Vägledning. till regelverket om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen Version 2.0 ER 2011:23

Hållbara biodrivmedel och flytande biobränslen under 2013

A8-0392/349

29 maj Jordberga gård

Ny definition av begreppet biogas i lagen om skatt på energi

ER 2018:21. Vägledning reduktionsplikt för bensin och dieselbränsle

Hållbara biodrivmedel och flytande biobränslen under 2012

Remissyttrande över förslag till förändring av föreskrifter om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande bränslen:

Konsekvensutredning reduktionsplikt

A Allmänt. Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå 1 (6) Vad innebär kvotpliktssystemet? Vad reglerar Energimyndighetens föreskrifter?

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) / av den

Hållbar bilism. Index för. hållbar bilism Årlig sammanställning, maj % 100%

Hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

A8-0025/97 EUROPAPARLAMENTETS ÄNDRINGSFÖRSLAG * till rådets ståndpunkt vid första behandlingen EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2015/

Svensk författningssamling

För delegationerna bifogas dokument D039828/03 BILAGA 1.

Hållbara biodrivmedel och flytande biobränslen under 2014

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel med fokus på biogas

Naturvårdverkets tillsyn, vägledning om biobränslen och arbetet inför Amanda Hagerman Naturvårdsverket

SP Biogasar häng med!

Kontrollsystem för hållbarhetskriterier

Angående remiss av föreskrifter Lag (2010:598) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen.

Remiss av utkast till förordning om ändring i förordningen (2011:1088) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen

Hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson. Remissyttrande över Promemorian Anläggningsbesked för biodrivmedel

Miljö- och energidepartementet Minskad klimatpåverkan från drivmedel

Har meddelandeflagga. Vänliga hälsningar, Noak Westerberg Handläggare Energimyndigheten Tel. +46 (0)

ÄNDRINGSFÖRSLAG

HBK Biogasredovisning. - Instruktioner. För version 1.0 av verktyget daterat

Hållbara drivmedel 2017/18

Processanvisning för verksamhetsutövare. Att ansöka om godkännande och ändring av hållbarhetssystem och förehandsbeskeder på Energimyndigheten

Svensk författningssamling

Biobränslen När blir pinnarna i skogen av betydelse? 28 november 2017

Statens energimyndighets författningssamling

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

***II FÖRSLAG TILL ANDRABEHANDLINGS- REKOMMENDATION

Forum för hållbara bränslen

Vänliga hälsningar, Följ oss gärna på Facebook Twitter Linkedin

Hjälpmedel för rapportering av levererad hållbar biogas enligt Hållbarhetskriterierna ISSN

Svensk författningssamling

Reduktionsplikt för minskning av växthusgasutsläpp från bensin och dieselbränsle. Promemorians huvudsakliga innehåll

Byt ut fossiloljan i fastigheter och industrier.

Framtiden är vår viktigaste marknad. Raffinaderiverksamhet med grön vision Sören Eriksson

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten

För att beräkna utsläppsreduktionen krävs uppgifter om energimängden fossila och förnybara drivmedelskomponenterna. Utsläppsfaktorer för de ingående

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

Klimatklivet - Vägledning om beräkning av utsläppsminskning

OKQ8 och hållbar bilism

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

växthusgasutsläpp genom inblandning av biodrivmedel i bensin och dieselbränslen. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

Vägledning kvotplikt för biodrivmedel

(Text av betydelse för EES)

Jord- och skogsbruksministeriets förordning om ändring av jord- och skogsbruksministeriets förordning om gödselfabrikat

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

Remissvar från Gröna Bilister gällande

OCH RÅDETS FÖRORDNING

Hållbara drivmedel 2016/17

för verksamhetsutövare

PM om hur växthusgasberäkning och uppdelning på partier vid samrötning

Import och exportföreskrifter/kemiska produkter m.m. 1. Förordning (2014:425) om bekämpningsmedel Uppdaterad:

Svensk författningssamling

Protokoll fört vid enskild föredragning Social- och miljöavdelningen Miljöbyrån, S4

Transkript:

Föreskrift om ändring i Statens energimyndighets föreskrifter om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen; beslutade den XX månad 2017. Statens energimyndighet beslutar med stöd av stöd av 6, 13-18 och 23-24 förordningen (2011:1088) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen (hållbarhetsförordningen) att Statens energimyndighets föreskrifter om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen (STEMFS 2011:2) ska ändras på följande sätt: dels att 6 kap. 3 och 8 kap. 1 ska upphöra att gälla, dels att bilagorna 6 och 7 ska benämnas bilaga 8 och bilaga 9, dels att 2 kap. 4 och 5, 3 kap. 5, 4 kap. 6, 5 kap. 1, 7 kap. 5 och 6 samt bilagorna 6 och 7, ska ha följande lydelse. Kapitel 2 Hållbarhetsbesked och anläggningsbesked Anläggningsbesked 4 En rapporteringsskyldig som ansöker om anläggningsbesked ska i den beskrivning av kontrollsystemet som lämnas enligt 21 hållbarhetsförordningen särskilt ange huruvida livsmedelsbaserade biodrivmedel hanteras och hur kontrollsystemet säkerställer att krav i 3 a kap. 2 hållbarhetslagen är uppfyllda i de fall livsmedelsbaserade biodrivmedel hanteras. Anläggningsbesked som avser en viss avgränsad tidsperiod 5 En rapporteringsskyldig som ansöker om anläggningsbesked som avser en viss avgränsad tidsperiod enligt 22 hållbarhetsförordningen ska i ansökan särskilt ange huruvida volymer av livsmedelsbaserade biodrivmedel hanterats eller hur kontrollsystemet utformats för att säkerställa att krav i 3 a kap. 2 hållbarhetslagen är uppfyllda i de fall livsmedelsbaserade biodrivmedel hanterats under den avsedda perioden. Kapitel 3 Kontrollsystem Väsentliga ändringar i kontrollsystemet 5 En rapporteringsskyldig som beviljats ett hållbarhetsbesked eller ett anläggningsbesked ska snarast anmäla till Energimyndigheten då en väsentlig ändring genomförs i kontrollsystemet. Anmälan ska innehålla en beskrivning av ändringen och dess omfattning. Kapitel 4 Oberoende granskning Oberoende granskning vid omprövning av hållbarhetsbesked 6 Vid omprövning av hållbarhetsbesked enligt 3 kap. 1 b tredje stycket hållbarhetslagen ska den oberoende granskningen innefatta ett urval av rutiner och dokumentation av hållbara mängder. Urvalet ska bestämmas utifrån en riskbedömning och i de fall stora avvikelser upptäcks ska urvalet utökas. Granskningen ska kontrollera att urvalet av hållbara mängder uppfyller kriterierna i 2 kap. 1-5 hållbarhetslagen och massbalanskravet i 14 hållbarhetsförordningen genom att granska underlag som styrker hållbarheten. Granskningen ska avse hela den period den rapporteringsskyldige har haft hållbarhetsbesked eller den kortare period som tillsynsmyndigheten fastställer (granskningsperioden) och ska innefatta åtminstone ett av alternativen nedan utifrån kontrollsystemets uppbyggnad: a) kontroll av de stickprov av hållbara mängder som genomförts av den rapporteringsskyldige inom kontrollsystemet under granskningsperioden, b) kontroll av kompetens och utlåtande från annan tredje part som utfört stickprov under granskningsperioden, c) att granskaren utför egna stickprov avseende granskningsperioden om stickprov under perioden inte har genomförts av annan tredje part eller den rapporteringsskyldige. Kapitel 5 Rapportering

1 Rapportering enligt 3 kap. 1 e hållbarhetslagen ska för varje parti innehålla uppgifter om a) bränslekategori, den typ av biodrivmedel eller flytande biobränsle som den rapporteringsskyldige har använt eller för vilket skattskyldighet har inträtt enligt 5 kap. lagen (1994:1776) om skatt på energi. b) användningsområde, huruvida bränslet har använts till transport, eller annat energiändamål (elproduktion, värmeproduktion, eller kraftvärmeproduktion). c) hållbar mängd, den hållbara mängden biodrivmedel eller flytande biobränsle för vilken skattskyldighet har inträtt enligt 5 kap. lagen (1994:1776) om skatt på energi eller det icke-skattepliktiga flytande biobränsle som har använts i yrkesmässig verksamhet. När den hållbara mängden utgör en delmängd i ett bränsle ska rapporteringen avse den hållbara delen. Andelen hållbart bränsle beräknas utifrån de ingående komponenternas energiinnehåll. Mängden anges i kg för biogas i flytande form och i kg eller m3 vid 15 C för övriga vätskor. För biogas i gasform anges mängden i kg eller m3 vid 0 C och 101,325 kilopascal. d) effektivt värmevärde, för biogas i flytande form uttryckt i MJ/kg och för övriga vätskor uttryckt i MJ/l vid 15 C eller MJ/kg, för biogas i gasform uttryckt i MJ/kg eller MJ/m3 vid 0 C och 101,325 kilopascal. e) råvara, den råvara som har använts för att producera biodrivmedlet eller det flytande biobränslet. I de fall produktionskedjan startar med en restprodukt eller avfall anges restprodukten eller avfallet. f) ursprungsland, det land där råvaran har odlats eller samlats in. I de fall produktionskedjan startar med en restprodukt eller avfall anges det land där restprodukten eller avfallet uppkommit och samlats in. g) vilken råvarugrupp råvaran tillhör enligt klassificeringen i bilaga 6. h) huruvida råvaran finns med i förteckningen i bilaga 7. i) huruvida råvaran utgörs av restprodukt eller avfall. j) cellulosainnehåll, huruvida råvarans cellulosainnehåll är från antingen icke-livsmedel eller från material som innehåller både lignin och cellulosa enligt bilaga 7 och har använts för att producera biodrivmedel eller flytande biobränsle. Detta avser endast de fall då den huvudsakliga andelen av bränslet producerats från cellulosa. k) utsläpp från biodrivmedel eller flytande biobränsle per bränsleenhet, gco2e/mj enligt 7 kap. eller enligt ett frivilligt nationellt eller internationellt system godkänt av kommissionen enligt artikel 18.4 Förnybartdirektivet, i de fall partiet omfattas av ett sådant system. j) vilken metod för bestämmande av utsläppsminskningen enligt 6 kap. 1 som har använts. k) typ av produktionskedja som använts vid bestämmandet av utsläppsminskningen i de fall ett normalvärde eller delnormalvärde för e p e ee har använts. l) tillgodoräknanden som har åberopats i växthusgasberäkningen 1. när e B, bonus för återställande av skadad mark, har använts enligt 7 kap. 5, 2. när e sca, utsläppsminskning genom förbättrade jordbruksmetoder, har använts enligt 7 kap. 12. m) huruvida bränslet är certifierat enligt ett frivilligt nationellt eller internationellt system godkänt av kommissionen enligt artikel 18.4 Förnybartdirektivet vilket ställer krav som går utöver hållbarhetskriterierna i 2 kap. 1-5 hållbarhetslagen, samt namnet på systemet. Kapitel 7 Metod för beräkning av minskning av växthusgasutsläpp Ändrad markanvändning 5 De årliga utsläppen från kollagerförändringar till följd av ändrad markanvändning, e l, beräknas genom att de totala utsläppen fördelas jämnt över 20 år. Följande formel ska användas: e l = (CS R CS A) x 3,664 x 1/20 x 1/P -e B, 1, 1 Den kvot som erhålls när molekylvikten för CO 2 (44,010 g/mol) divideras med molekylvikten för kol (12,011 g/mol) är lika med 3,664.

där e l = årligt växthusgasutsläpp från kollagerförändringar till följd av ändrad markanvändning (uttryckt som gco 2e/MJ från biodrivmedel eller flytande biobränsle); åkermark 2 och jordbruksmark för fleråriga grödor 3 ska betraktas som en och samma markanvändning, CS R = kollager per ytenhet för referensmarkanvändningen, uttryckt som massan kol (ton) per ytenhet, inbegripet både mark och vegetation. Referensmarkanvändningen är den användning som marken hade antingen i januari 2008 eller 20 år innan råvaran erhölls, beroende på vilket som inträffar senare, CS A = kollager per ytenhet för den faktiska markanvändningen, uttryckt som massan kol (ton) per ytenhet, inbegripet både mark och vegetation; om kollagret ackumuleras under mer än ett år ska det värde som tilldelas CS A vara det beräknade lagret per ytenhet efter tjugo år eller när grödan når mognad, beroende på vilket som inträffar först, P = grödans produktivitet, uttryckt som mängden energi från biodrivmedel och flytande biobränslen per ytenhet per år, och e B = bonus på 29 g CO 2e/MJ biodrivmedel eller flytande biobränsle, om biomassa erhålls från återställd skadad mark om det kan styrkas att marken a) i januari 2008 inte användes för jordbruk eller annan verksamhet, och b) faller inom någon av följande kategorier: 1. Allvarligt skadad mark, inbegripet mark som tidigare användes för jordbruk. 2. Kraftigt förorenad mark. Bonusen på 29 g CO 2e/MJ ska vara tillämplig upp till 10 år från och med dagen för omställning av marken till jordbruk, om en regelbunden ökning av kollagret och en betydande minskning av erosionen för mark enligt 1. garanteras och markföroreningen för mark enligt 2. minskas. Beräkning av CS R och CS A ska ske enligt metoden i bilaga 7. Bearbetning 6 Utsläpp från bearbetning, e p, ska omfatta utsläpp från a) hantering och lagring av råvaror, såvida detta inte beaktats i 4, b) själva bearbetningsprocessen, c) avfall och läckage, och d) kemikalier och produkter som används vid bearbetningen. När växthusgasutsläpp från användning av el som inte producerats i bränsleproduktionssystemet beräknas, ska elen belastas med ett genomsnittligt utsläpp för produktion och distribution av el i den region där bearbetningen sker. För elanvändning i regionen Sverige ska ett genomsnittligt värde för växthusgasutsläpp användas som tillhandahålls av Statens energimyndighet. För elanvändning i andra länder ska den region där bearbetningen sker likställas med ett lämpligt område som omfattar minst det land i vilken elanvändningen sker. För elanvändning inom EU kan detta område utgöras av EU. Med undantag från andra stycket får elen belastas med genomsnittsutsläpp från en enskild elproduktionsanläggning som levererar el till bearbetningsprocessen om elproduktionsanläggningen inte är ansluten till elnätet. 2 Åkermark enligt definitionen i IPCC. 3 Fleråriga grödor definieras som grödor där stammen i regel inte skördas årligen, såsom skottskog med kort omloppstid och oljepalm.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser 1. Dessa föreskrifter träder i kraft den 1 januari 2018.

Bilaga 8 Del A. Preliminära beräknade utsläpp som orsakas genom indirekt ändring av markanvändning till följd av de råvaror som används för produktion av biodrivmedel och flytande biobränslen (gco2e/mj) Råvarugrupp Medelvärde Interpercentilt intervall härlett från känslighetsanalysen Stärkelserika grödor 4 12 8 till 16 Socker 13 4 till 17 Oljegrödor 55 33 till 66 Del B. Biodrivmedel för vilka utsläppen på grund av indirekt ändring av markanvändning anses vara noll Biodrivmedel som produceras av följande råvarukategorier kommer att anses ge upphov till nollutsläpp på grund av indirekt ändring av markanvändning: 1. De råvaror som inte anges i del A i denna bilaga. 2. Råvaror vars produktion har lett till direkt ändrad markanvändning, dvs. en övergång från en av följande markkategorier som används av IPCC, dvs. skogsmark, gräsmark, våtmark, bebyggelse och annan mark till åkermark eller jordbruksmark för fleråriga grödor 5,6. I sådana fall ska ett värde för utsläpp till följd av direkt ändrad markanvändning (el) beräknas i enlighet med 7 kap. 5. 4 Stärkelserika grödor är spannmål (oavsett om det enbart är sädeskornen eller hela växten, till exempel vad gäller majs, som används), rotfrukter (till exempel potatis, jordärtskocka, sötpotatis, maniok och jams) och stamknölar (till exempel taro). 5 Fleråriga grödor är grödor där stammen i regel inte skördas årligen, såsom skottskog med kort omloppstid och oljepalm. 6 Åkermark och jordbruksmark för fleråriga grödor ska betraktas som en och samma markanvändning.

Bilaga 9 Del A. Råvaror och bränslen vars bidrag till det mål som avses i artikel 3.4 första stycket Förnybartdirektivet ska anses vara två gånger så stort som deras energiinnehåll: a) Alger, om de odlas på land i dammar eller fotobioreaktorer. b) Biomassafraktioner av blandat kommunalt avfall, men inte sådant källsorterat hushållsavfall som omfattas av återvinningsmålen enligt artikel 11.2 a i direktiv 2008/98/EG. c) Biologiskt avfall såsom det definieras i artikel 3.4 i direktiv 2008/98/EG från privata hushåll som omfattas av separat insamling i enlighet med definitionen i artikel 3.11 i det direktivet. d) Biomassafraktioner av industriellt avfall som inte lämpar sig för användning i livsmedels- och foderkedjan, inbegripet material från detalj- och partihandeln, den jordbruksbaserade livsmedelsindustrin samt fiske- och vattenbruksnäringen och med undantag för de råvaror som förtecknas i del B i denna bilaga. e) Halm. f) Stallgödsel och avloppsslam. g) Avloppsslam från palmoljeframställning och tomma palmfruktsklasar. h) Tallbeck. i) Råglycerin. j) Bagass. k) Press- och jäsningsrester från vinframställning. l) Nötskal. m) Agnar. n) Kolvar som rensats från majsgroddarna. o) Biomassafraktioner av avfall och rester från skogsbruk och skogsbaserad industri såsom bark, grenar, förkommersiell gallring, blad, barr, trädtoppar, sågspån, kutterspån, svartlut, brunlut, fiberslam, lignin och tallolja. p) Annan cellulosa från icke-livsmedel 7. q) Annat material som innehåller både cellulosa och lignin 8, utom sågtimmer och fanerstockar. r) Förnybara flytande och gasformiga transportdrivmedel av icke-biologiskt 7 Cellulosa av icke-livsmedel är material som främst består av cellulosa och hemicellulosa och har ett lägre lignininnehåll än material som innehåller både cellulosa och lignin. Det inbegriper rester från livsmedels- och fodergrödor (till exempel halm, stjälkar, agnar och skal), gräsartade energigröd or med lågt stärkelseinnehåll (till exempel rajgräs, jungfruhirs, miskantus, italienskt rör och täckgrödor före och efter huvudgrödor m.m.), industriella restprodukter (inbegripet från livsmedels - och fodergrödor efter att vegetabiliska oljor, socker, stärkelse och protein har utvunnits) samt material från biologiskt avfall. 8 Material som innehåller både cellulosa och lignin är material som består av lignin, cellulosa och hemicellulosa, såsom biomassa från skog, vedartade energigrödor samt restprodukter och avfall från skogsindustri.

ursprung. 9 s) Avskiljning och användning av koldioxid för transportändamål, om energikällan är förnybar i enlighet med artikel 2 andra stycket led a Förnybartdirektivet. t) Bakterier, om energikällan är förnybar i enlighet med artikel 2 andra stycket led a Förnybartdirektivet. Del B. Råvaror vars bidrag till det mål som avses i första stycket i artikel 3.4 Förnybartdirektivet ska anses vara två gånger så stort som deras energiinnehåll a) Använd matolja. b) Animaliska fetter som klassificeras enligt kategorierna 1 och 2 i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1069/2009 10. 9 Förnybara flytande och gasformiga transportdrivmedel av icke-biologiskt ursprung är flytande eller gasformiga bränslen av annat slag än biodrivmedel, vilkas energiinnehåll hämtas från andra förnybara energikällor än biomassa och som används inom transporter. 10 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1069/2009 av den 21 oktober 2009 om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter och därav framställda produkter som inte är avsedda att användas som livsmedel och om upphävande av förordning (EG) nr 1774/2002 (förordning om animaliska biprodukter) (EUT L 300, 14.11.2009, s. 1).

SUMMERING Ändring av rubriken före 2 kap. Ändring av lydelse: 3 kap. 5, 4 kap. 6, 5 kap. 1, 7 kap. 5-6 Ny bestämmelse: 2 kap. 4-5, Ta bort bestämmelse 6 kap. 3, 8 kap. 1 OBS inte med: ta bort och i 3 kap. 2 ; tillägg av lager i 3 kap. 3 BEMYNDIGANDEN 6 om hur minskningen av utsläppen av växthusgaser enligt 2 kap. 1 lagen ska beräknas 11 Om geografisk räckvidd för de områden som anges i 2 kap. 4 första stycket lagen 12 om kriterier och geografisk räckvidd för de områden som anges i 2 kap. 5 första stycket lagen 13 om rapporteringsskyldigheten. 14 om kontrollsystem och granskning av sådana system. 15 om beskrivning av kontrollsystem och om omprövning av hållbarhetsbesked 16 om anmälan av väsentliga ändringar i kontrollsystem enligt 3 kap. 1 c lagen 17 om styrkande av hållbarhet hos biodrivmedel och flytande biobränslen i samband med beviljande av hållbarhetsbesked för specifika mängder. 18 om förhållandet mellan frivilliga nationella och internationella system samt kontrollsystem. 23 Statens energimyndighet får meddela föreskrifter om verkställigheten av 19-22. (om anläggningsbesked) 24 om hur den oberoende granskarens oberoende och kompetens ska visas av den rapporteringsskyldige.