Historieundervisningens processer i det mångkulturella samhället Per Eliasson Malmö högskola Maria Johansson Globala gymnasiet Kenneth Nordgren Karlstads universitet
Nationalstats projekt Mångkulturellt projekt? Skolhistoria Livsvärlden
Genom historien möter man andra kulturer Stämmer det?
GENOM HISTORIA FÅR MAN FÖRSTÅELSE FÖR DET EGNA SAMTIDEN Stämmer det?
invandringen omvandlade Sverige från ett tämligen homogent till ett mångkulturellt samhälle.
Tidlösa kunskaper med bäst-före-datum Kulturarv som begrepp och riktningsgivare i skolans styrdokument
Kulturarv -ej rivningshotat
Ej kulturarv - rivet
Kulturarv som centralt begrepp i skolans läroplaner Stort utrymme i 1990-talets läroplaner och kursplaner Kulturarv som kunskaper och värderingar inte artefakter Kulturarv som värdegrund
Värdegrund - kulturarv Läroplanen anger den värdegrund som skolan skall vila på. Den ger därigenom utgångspunkten för bland annat skolans arbete med normer och värderingsfrågor. I läroplanen formuleras också skolans kunskapsuppdrag det dubbla uppdraget att dels till eleverna överföra ett kulturarv, dels förbereda dem för att leva och verka i samhället. Skolverket, Grundskola för bildning, 2003, s 14
Mirza 16 år om förhållandet mellan det förflutna och nutiden: Det är ungefär, det är skulptörerna, det förflutna är skulptörerna och nutiden är, typ statyn. Om varje typ tidsperiod fortsätter att typ skulptera på den här statyn, har den ändrats för varje gång.
Bildningsidealet som motivering till Lpo 94 Tvärtom har det moderna samhällets snabba förändringstakt lett till ett ökat intresse för tidlösa kunskaper, där skolan är svår eller omöjlig att ersätta. Det finns också kunskaper, som skolan är mer eller mindre ensam om att förmedla. Det gäller viktiga delar av kulturarvet i form av exempelvis kontakten med historia, konst, litteratur och poesi. I en föränderlig tid blir det bestående viktigt. Prop. 1992/93:220 s 7
Kursplanen i historia Lpo 94 kulturarv identitetsskapande 1994: Historieämnet innefattar en viktig del av den kultur som skolan skall föra vidare. Varje kulturkrets och generation definierar det kulturarv man vill överföra till nästa generation utifrån sin tids värderingar och bedömningar. Undervisningen i historia skall bidra till att eleverna tillägnar sig en kulturell identitet. Lpo 94. 1994-års kursplan för historia. 2000: Utbildningen i historia bidrar till att utveckla såväl ett interkulturellt perspektiv som en kulturell identitet utifrån det kulturarv som överförs från generation till generation. Lpo 94. 2000-års kursplan för historia
Bernard Eric Jensen om kulturarv Fungerar identitetspolitiskt i Danmark Ställföreträdande diskurs om nationalism utan att använda begrepp som folk och nation. Kulturarvsbegreppet mer politiskt korrekt än ord som folkkaraktär och nationellt sinnelag.
Skola för bildning 1992 kulturarv som gemensam referensram I termer av kulturarv kan man definiera beständiga kunskaper som sådana kunskaper som är nödvändiga för alla medborgare för att kunna förstå, delta i och påverka samhället. Kulturarvet blir därigenom en gemensam referensram. SOU 1992:94. Skola för bildning. s 76.
Kulturarv i tidigare läroplaner Värdegrund Identitetsskapande Gemensam referensram
Lgr11 Övergripande mål och riktlinjer Nytt mål: kan samspela i möten med andra människor utifrån kunskap om likheter och olikheter i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia Lgr 11 s. 14
Nya formuleringar har fått kunskaper om de nationella minoriteternas (judar, romer, urfolket samerna, sverigefinnar och tornedalingar) kultur, språk, religion och historia har fått kunskaper om och insikt i det (vårt) svenska, nordiska och västerländska kulturarvet samt fått grundläggande kunskaper om de nordiska språken
Kursplanen i historia Lgr 11- kulturmöten och migration Eleven kan undersöka några utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då enkla samband mellan olika tidsperioder. Eleven anger också någon tänkbar fortsättning på dessa utvecklingslinjer och motiverar sitt resonemang med enkla och till viss del underbyggda hänvisningar till det förflutna och nuet. Lgr 11. Kursplan för historia. Kunskapskrav för betyget E (godkänd)
Kursplanen i historia Lgr 11- kunskap om identitetsbildning Hur historia kan användas för att skapa eller stärka gemenskaper, till exempel inom familjen, föreningslivet, organisationer och företag. Hur historia kan användas för att skapa eller stärka nationella identiteter. Vad begreppen kontinuitet och förändring, förklaring, källkritik och identitet betyder och hur de används i historiska sammanhang. Lgr 11. Kursplan för historia. Centralt innehåll årskurs 7-9.
Kursplanen i historia i Lgr 11 Kulturarvsbegreppet borta och ersatt med betoning av kulturmöten och migration som genomgående utvecklingslinjer. Historia som grund för identitet borta och ersatt av kunskap om identitetsbildning.
Lgr11 Gy2011 - använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, personer, kulturmöten och utvecklingslinjer, Kunskaper om tidsperioder, förändringsprocesser, händelser och personer utifrån olika tolkningar och perspektiv. Förmåga att använda en historisk referensram för att förstå nutiden och för att ge perspektiv på framtiden. - kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap, Förmåga att söka, granska, tolka och värdera källor utifrån källkritiska metoder och presentera resultatet med varierande uttrycksformer. - reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv Förmåga att undersöka, förklara och värdera användningen av historia i olika sammanhang och under olika tidsperioder. - använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används Förmåga att använda olika historiska teorier och begrepp för att formulera, utreda, förklara och dra slutsatser om historiska frågeställningar utifrån olika perspektiv.
Svante Beckman - kulturarv som kommunikativ infrastruktur I anslutning till de kommunikativa funktionerna kan man se åtgärder inriktade på att upprätta och upprätthålla en historisk kanon av berättelser, texter, historier, fornminnen som kan tjäna som en gemensam referensram. Beckman 1993
Kulturarv för kommunikation? Kulturarv som pragmatisk samtidsförståelse En tydligare kunskapsstruktur i grundskolan Innehållets bestäms efter diskussion och i demokratisk ordning
Kursplanen i historia i Lgr 11- gemensam referensram använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer
Det interkulturella uppdraget Samhällsförändring Läroplansuppdrag / Medborgaruppdrag Skolan har som uppgift att förbereda alla elever för ett liv i ett mångkulturellt och globaliserat samhälle Historieämnets bidrag till det interkulturella uppdraget I klassrummet vilket innehåll?, vilka förmågor?, vilka historievetenskapliga/historiedidaktiska perspektiv? Fallstudie av en lärare och en klass under en undervisningssekvens 31
32 Innehållskunskaper
Exempel: tilläggshistoria 33 Rachid Bouchareb (2006): Infödd soldat (Indigènes). 33
B: Det är viktigt att se hur kriget faktiskt fördes utanför Europa, att dom faktiskt stred på afrikansk mark till exempel. Och det visste man ju. Men att det dessutom var soldater från Algeriet och Marocko och säkert ännu fler länder som var med och kämpade i Europa och de allierade arméerna, det visste man ju inte. Jag visste inte det i alla fall. /---/ Vi pratade lite om det här att dom tillsammans skulle strida mot rasism och nazism i världen, men ändå fanns det rasism inom den gruppen. Och att lite det här att man kan se att hjältarna inte bara var hjältar, att det är viktigt att se... Ja det här med olika perspektiv. Det fanns både gott och ont. A: att om det här blir en del av grundberättelsen, att det var folk, svarta och muslimer, som också var med att slåss här, så kanske rasismen hade minskat lite. --- J: Fast samtidigt, det går ju inte. Nu vet vi lite mer om kolonialsoldaterna där i Frankrike, men sen har vi, som vår grupp pratade om, de brittiska soldaterna från Kenya till exempel. Och har vi någon historia helt... Fast vi alltid pratar om USA, har vi ens hela deras historia. Det kommer alltid att finnas nåt bortglömt som man ändå borde ha med för att det skulle förändra. I så fall kan man ju hålla på hur länge som helst. 34
Tolkningsfärdigheter Arbete med att tolka historia och öva sitt historiska tänkande: Att fundera över vilka berättelser som anses så viktiga att de förs vidare och på vilka grunder vissa berättelser väljs ut Att förstå människor ur det förflutna / ur andra kulturella sammanhang Att reflektera över konsekvenserna av handlingar i det förfutna och av historieskrivningen Att ifrågasätta sina egna värderingar 35
Exempel: vad berättar vi vidare? A: Jag tycker lite så här jag tycker nog att man ska undervisa det här... för man undervisar ju ganska mycket om slavhandeln vilket är viktigt liksom att visa att vi har inte varit så snälla här i Europa, för man kan ju också få en sån bild, att Europa är störst, bäst och vackrast. Men när man gör det är det ju ofta man skippar just den delen att just Sverige är med och just då känns det ganska oförlåtligt, man pratar liksom om dom dumma länderna som höll på med kolonialmakterna, britterna, belgarna, Frankrike, Spanien, Portugal, som höll på jättemycket med kolonier, dom var jätteelaka och plågade slavar hela dagarna och så nämner man liksom inte ens att Sverige är med och då känns det ganska oförlåtligt, när man ändå är inne på ämnet, ganska ofta. Daniel: Vilken betydelse har det då, att man inte nämner det, tror du? A: Alltså, jag tror många ser Sverige som så här alltså kanske inte hjältestat eftersom vi inte var med i andra världskriget, men så här snäll stat, som inte är med i krig, som inte plågar folk, och inte haft krig, och inte har dödsstraff och är snälla allmänt. 36
Exempel: Hur kan vi förstå människor ur det förflutna? Hur blir deras handlingar begripliga? 37 37
Exempel: självreflektion B: Fast jag har ändå nånstans svårt att tänka mig att man bara skulle så här... bara för att det var så mycket hemskheter liksom på vägen och även om dom hade segrat så jag tror inte att man hade stått här och tyckt att det var bra att sex miljoner människor dog för att vi skulle få det vi har alltså jag vet inte jag kan inte tänka mig att vi helt skulle tappa våra värderingar. O: Fast då hade vi ju säkert blivit övertygade alltså våra värderingar hade inte varit som dom är idag och då hade vi säkert accepterat det. B: Jag har så svårt att tänka O: Fast man accepterade ju det då, varför skulle inte vi kunna acceptera det nu? C: Alltså jag tänker lite så här, att hade liksom Tyskland segrat då hade vi väl haft dom värderingarna som dom lärde ut och som vissa tycker att det är rätt att ha dödsstraff... B: Fast jag har ändå svårt att tro... Anledningen till att nazismen föll var väl just det, eller liksom, nånstans, att det inte är möjligt, en sån förändring, att det är så djupt rotat alltså jag vet inte, det är så svårt att nä skit samma. C: Det är jättesvårt och jag förstår det du säger innan också att det är svårt att tänka sig att man bara skulle ta bort alla sina värderingar. 38 38
39 Att använda historia i nuet
40 Interkulturell historisk kompetens
Historiemedvetandets kompetenser (Rüsen, Seixas) Erfarandets Kunskaper om en historisk referensram. Förståelse för den historiska berättelsens konstruerade karaktär Tolkandets Förståelse för historia som systematiskt tolkande verksamhet; Färdighet att använda redskap för systematiskt historiskt tänkande Orienterandets Färdigheter att använda historia I den egna samtiden
Interkulturella kompetenser (Byram, Stier) Kunskap och förståelse om kultur och kulturmötesprocesser Färdigheter och förmåga att söka kunskap om olika kulturella perspektiv Värderingsförmåga och förhållningssätt för att relativsera det egna och förstå den andre
Forskning för och av lärare. 14 ämnesdidaktiska studier i historia och samhällskunskap (2012), Lödén Hans (red), Karlstad University Press 43