Hur jämställd är elteknikbranschen? En kartläggning av kvinnor och män i branschen

Hur jämställd är elteknikbranschen? En kartläggning av kvinnor och män i branschen EIO 2012 1

Innehåll Förord... 4 Sammanfattning... 5 1 Inledning... 6 2 Anställda i EIO:s medlemsföretag... 6 3 Resultat av enkät till 20 stora medlemsföretag... 7 Anställda totalt... 7 Chefer och ledningsgrupp... 8 Elmontörer och lärlingar... 9 Pension de kommande 5 och 10 åren... 10 Föräldraledighet... 10 Lärlingar kvar efter 2 år... 11 Kompetensförsörjning framtida utmaningar... 11 Slutsatser av enkäten... 11 3 ECY cup och lärlingar... 13 ECY 2002 2012... 13 Lärlingar och uttagna certifikat... 13 4 Utbildningsstatistik från SCB... 13 Elever som slutfört och erhållit slutbetyg Nationella Program och Friskolor... 13 Hur stor andel av de som började slutför också sin gymnasieutbildning inom el?... 14 Hur stor andel av de som började elprogrammen har erhållit slutbetyg och grundläggande behörighet till högskola/universitet?... 14 5 Etablering på arbetsmarknaden... 14 Slutsatser... 16 6 Några slutsatser och frågeställningar... 16 Bilaga 1 Enkät sidan 1... 18 Bilaga 2 Resultat av enkäten... 21 Metod... 21 Anställda totalt... 21 Chefer och ledning... 21 Elmontörer, lärlingar, ledande montörer och arbetsledare... 22 2

Projektledare platschefer/filialchefer... 23 Tjänstemän inom kärnverksamheten respektive stödverksamheten... 23 Kvinnor i olika positioner i företagen... 23 Åldersfördelning... 24 Pension kommande 5 år... 24 Pension kommande 10 år... 26 Föräldraledighet... 27 Lärlingar kvar efter 2 år... 28 Personalomsättning... 28 Kompetensförsörjning framtida utmaningar... 28 Bilaga 3 Statistik om ECY cup och lärlingar... 30 ECY 2002 2012... 30 Statistik om registrerade lärlingar och uttagna certifikat... 30 Bilaga 4 Utbildningsstatistik från SCB... 32 Elever som slutfört och erhållit slutbetyg... 32 Slutbetyg pojkar och flickor... 33 Nybörjare Elprogrammet... 34 Läsår två och tre Automation och Elteknik... 34 Hur stor andel av de som började slutför också sin gymnasieutbildning inom el?... 35 Hur stor andel av de som började som erhållit slutbetyg och grundläggande behörighet till högskola/universitet... 36 3

Förord EIO:s uppdrag är att stärka medlemmarnas förutsättningar för framgångsrikt företagande samt att, med aktivt samhällsansvar, utveckla elteknikbranschen. Bland förutsättningarna för framgång, är att kompetensförsörjningen tryggas och att verksamheten kan utvecklas i takt med förändringarna i omvärlden. De kvinnor som väljer elprogrammet på gymnasiet är motiverade, har oftast bra betyg och har gjort ett medvetet val och vill satsa. Det gäller att branschens företag tar tillvara deras kompetens och svarar med att erbjuda dem anställning och utvecklingsmöjligheter i yrket. Forskning visar att företag som anställer både män och kvinnor med olika kulturell bakgrund, har bättre lönsamhet. Förklaringen är bl a att dessa företag har bättre förutsättningar att få dynamiska grupprocesser. Olika erfarenheter och varierande infallsvinklar ger bättre förutsättningar att hitta lösningar på utmaningar och problem. De av branschens företag som aktivt speglar den omvärld de verkar i och är i takt med vår allt mer mångkulturella värld kan skapa nya affärsmöjligheter, nå nya marknader och ta till sig nya kompetenser. De kommande 10 åren står många av EIOs medlemsföretag inför stort behov av nyrekryteringar till ledande positioner. Här finns möjligheter för det medvetna medlemsföretaget att arbeta strategiskt med mångfald i arbetsorganisationen, att anställa både män och kvinnor på ledande positioner och inte rygga för olika kulturella bakgrunder. En chefsrekrytering utifrån, från en annan bransch, kan tillföra företaget ny kompetens, bidra till utveckling och bryta invanda mönster. Kort sagt: mångfald ger flerfalt - till de företag som införlivar detta i sina strategiska överväganden. Det räcker inte att veta vart du ska, du måste också veta var du är för att kunna sätta kursen rätt! Därför har vi undersökt var vi är idag. I denna rapport Hur jämställd är Elteknikbranschen belyser vi hur det ser ut i Elteknikbranschen idag. Där ska vi inte vara i morgon. Nu sätter vi ut kursen! Gunilla Blomberg Rengård Projektledare för Fler kvinnor och ökad mångfald i Elteknikbranschen 4

Sammanfattning EIO driver projektet Fler kvinnor och ökad mångfald i Elteknikbranschen, vilket bland annat syftar till att öka kunskapen och medvetenheten bland EIO:s medlemsföretag om de affärs- och företagsmässiga fördelarna för företag med en mer jämn könsfördelning och en ökad mångfald bland de anställda. Som en del av detta projekt har EIO, med hjälp av Gabriella Fägerlind från ImplementDiversity AB, genomfört en kartläggning som omfattar medlemsstatistik, en enkät till 20 stora medlemsföretag och en sammanställning av statistik från olika källor bl a SCB. EIO:s medlemsföretag har tillsammans cirka 25 000 anställda. Av dessa är 94 % är män och 6 % är kvinnor. Av de anställda männen är ungefär 80 % arbetare och 20 % tjänstemän. För kvinnorna är fördelningen den omvända, 78 % är tjänstemän och 22 % är arbetare. 18 företag svarade på EIO:s enkät om jämställdhet (främst personalstatistik) som skickades ut till 20 stora medlemsföretag. Tillsammans har de tillfrågade företagen ungefär 12 000 anställda, av dessa är 94 % och 6 % är kvinnor. Det är dock en stor variation i företagen. Det finns flera företag med en förhållandevis hög andel kvinnor bland de anställda (20 %), bland cheferna (50 %), i ledningsgruppen (50 %) och bland elektrikerna (7,5 %). Men det finns också flera företag som helt saknar chefer som är kvinnor, som har en låg andel kvinnor bland de anställda och inte har några kvinnor bland elektrikerna. Generellt sett utgör kvinnor en liten andel av de anställda inom kärnverksamheten och en stor andel av de som jobbar inom stödverksamheten, såsom administration, HR, Ekonomi, IT osv. Hur många pojkar och flickor har under de senaste 10 åren slutfört en utbildning som ger kompetens som passar Elteknikföretagen? Sammantaget har från Nationella Program och Friskolor nästan 22 700 elever gått ut inom inriktningarna Elteknik och Automation. Av dessa är 519 kvinnor. ECY-cup har under de aktuella åren haft nära 24 700 deltagare med godkänt prov. 640 av dessa var kvinnor. Rapporten avlutas med att lyfta några viktiga frågeställningar för Elteknikbranschen: Mer än 500 kvinnor har de senaste 10 åren slutfört utbildningen på elprogrammet med kompetens som passar Elteknikföretagen. Detta återspeglas inte i personalstatistiken i EIO:s medlemsföretag eller bland de stora medlemsföretag som svarat på EIO:s enkät o Hur kommer det sig? Söker sig inte de utbildade kvinnorna till branschen? Anställs inte kvinnorna av branschen? o Har Elteknikföretagen råd med att dessa utbildade kvinnor inte söker sig till oss eller får anställning både när det gäller företagens kompetensförsörjning och deras produktivitet och lönsamhet? Bara omkring 70 % av pojkarna som börjar på elprogrammet slutför sina gymnasiestudier inom el. Bland flickorna är siffran ytterligare något lägre. o Hur kommer det sig att bara 70 % av de ungdomar som börjar elprogrammet slutför det? o Vilka konsekvenser får detta för branschen? Vår bransch är könssegregerad, kvinnor är underrepresenterade inom kärnverksamheten och överrepresenterade inom stödverksamheten. En klar majoritet av männen är arbetare, medan en klar majoritet av kvinnorna är tjänstemän. o Vad ger detta för konsekvenser för branschen? o Hur påverkar det branschens kompetensförsörjning? o Hur påverkar det branschens produktivitet och lönsamhet? 5

1 Inledning EIO driver projektet Fler kvinnor och ökad mångfald i Elteknikbranschen. Det syftar till att öka kunskapen och medvetenheten bland EIO:s medlemsföretag dels om de affärs- och företagsmässiga fördelarna för företag med en mer jämn könsfördelning och en ökad mångfald bland de anställda, och dels om hur en arbetsplats kan arbeta praktiskt med jämställdhet och mångfald. På så sätt ska projektet stärka medlemmarnas förutsättningar för framgångsrikt företagande och med ett aktivt samhällsansvar utveckla elteknikbranschen. Som en del av detta projekt har EIO genomfört en kartläggning. Den omfattar en enkät till 20 stora medlemsföretag och en sammanställning av statistik över elektrikerutbildningen. Enkäten till företagen undersöker personalsammansättningen när det gäller kvinnor och män inom olika befattningar. Den undersöker också ålderssammansättning och kommande pensionsavgångar, samt ställer frågor om vilka utmaningar företag ser när det gäller framtida kompetensförsörjning. Utbildningsstatistiken omfattar statistik från SCB och Skolverket om elever som läser och har läst elprogrammet samt EIO-statistik om ECY-cup, lärlingar och certifikat. Resultatet av enkäten och utbildningsstatistiken presenteras i den här rapporten. Statistiken från SCB, Skolverket och ECY-cup ger en fingervisning om hur kompetensmarknaden ser ut när det gäller elektriker för branschens företag. Hur många kvinnor har utbildat sig till elektriker de senaste 10 åren? Är de anställda i EIO:s medlemsföretag? Finns det kompetens som elteknikföretagen går miste om? Finns det anledning att satsa mer på jämställdhet och en mer jämn könsfördelning bland de anställda inom Elteknikbranschens medlemsföretag? 2 Anställda i EIO:s medlemsföretag I EIO:s medlemsföretag finns 25 241 anställda. 1418 av dessa är kvinnor och 23 823 är män. Därmed är 6 % av alla anställda kvinnor och 94 % är män. Se diagram 1. Diagram 1. Andel kvinnor och män bland de 25 241 anställda i EIO:s medlemsföretag. Av de anställda är 20 % tjänstemän och 80 % arbetare (de flesta av dessa är elektriker). Delas dessa yrkesgrupper upp visar statistiken att bland arbetarna är 98,6 % män och 1,4 % är kvinnor (276 kvinnor). Bland tjänstemännen är 78 % män och 22 % är kvinnor. Se diagram 2. 6

Diagram 2. Bland arbetarna i EIO:s medlemsföretag är 99 % män. Bland tjänstemännen är 78 % män. Som nämndes är 80 % av de anställda inom medlemsföretagen arbetare och 20 % tjänstemän. Så ser det ungefär ut för de anställda männen också, 83 % av dem är arbetare 17 % är tjänstemän. Det är tvärtom för branschens kvinnor, 81 % av dem är tjänstemän och 19 % är arbetare. Se diagram 3. Diagram 3. Fördelningen av arbetare och tjänstemän bland män respektive kvinnor som är anställda inom EIO:s medlemsföretag. 3 Resultat av enkät till 20 stora medlemsföretag För att få en mer detaljerad bild av hur det ser ut när det gäller kvinnor och män bland EIO:s medlemsföretag skickades en enkät ut till 20 stora medlemsföretag. 18 av företagen svarade på enkäten. I bilaga 1 finns enkäten. I bilaga 2 redovisas resultatet av enkäten i detalj. Tillsammans har de svarande företagen 11 881 anställda. Det största företaget har 5169 anställda och det minsta 65. Jämförs detta med EIO:s alla medlemsföretag omfattar de svarande företagen på enkäten i stort sett hälften (47 %) av alla anställda inom EIO:s medlemsföretag. Anställda totalt I de tillfrågade företagen arbetar 725 kvinnor och 11 156 män, alltså i snitt 6 % kvinnor och 94 % män. Det är samma snitt som bland EIO:s alla medlemsföretag. Det är dock stora variationer mellan företagen, se diagram 4, på företaget med störst andel kvinnor är en femtedel av de anställda är kvinnor. 7

Diagram 4. Andel kvinnor anställda i de svarande företagen. Chefer och ledningsgrupp Vi frågade också efter hur många kvinnor respektive män som är chefer eller ledare. Av företagens 488 chefer är i snitt 96 % män och 4 % kvinnor. Men här är det också stora variationer mellan företagen, se diagram 5. De tre företagen med högst andel chefer som är kvinnor har 50 %, 40 % respektive 29 %, medan det i åtta av företagen inte finns några chefer som är kvinnor. Diagram 5. Andel kvinnor bland cheferna i de svarande företagen. När det gäller platschefer/filialchefer är det bara två företag som rapporterar att de har kvinnor i denna position. Sammanlagt finns det 4 kvinnor som är platschefer/filialchefer, vilket motsvarar 1,4 % av alla sådana chefer. Hur ser det ut i företagens ledningsgrupper när det gäller kvinnor och män? I snitt har företagen 9 % kvinnor i ledningsgruppen. Sju företag har mellan 12 % och 40 % kvinnor i sin ledningsgrupp. Tio företag har ingen kvinna alls i sin ledningsgrupp. Se diagram 6. 8

Diagram 6. Andel kvinnor i ledningsgruppen i de svarande företagen. Finns det några samband mellan andel anställda kvinnor och andelen chefer som är kvinnor? De två företag som har högst andel kvinnor anställda, har näst högst respektive tredje högst andel kvinnor bland cheferna och kommer på andra respektive delad fjärde plats när det gäller andel kvinnor i ledningsgruppen. Det här sambandet gäller dock inte för de två andra företagen med hög andel kvinnor i ledningsgruppen (50 % respektive 40 %), där utgör kvinnor 3 % respektive 6 % av de anställda, i det ena företaget är hälften av kvinnorna chefer medan i det andra är bara är 4 % av cheferna kvinnor. Av de tio företagen som inte har någon kvinna i sin ledningsgrupp gäller att åtta av dessa inte heller har några chefer som är kvinnor. Elmontörer och lärlingar Hur många kvinnor respektive män är anställda som elmontörer i företagen? Tillsammans har de svarande företagen 6809 elmontörer anställda. 81 av dessa är kvinnor, det är 1,3 % av alla elmontörer. Sex företag har ingen elmontör som är kvinna, företaget med högst andel har 7,5 % kvinnor. Ses till antal elmontörer som är kvinnor så har ett företag 20 stycken kvinnor anställda, ett 17 kvinnor och tre företag 10 elmontörer som är kvinnor anställda. Se diagram 7. 25 20 15 10 5 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 Diagram 7. Antal kvinnor bland elmontörerna i de svarande företagen. Femton av de svarande företagen har angett att de har lärlingar, i dagsläget 417 tillsammans. 11 av dessa är kvinnor, det är 2,6 % av alla lärlingar. Elva av företagen har ingen lärling som är kvinna. Företaget med högst andel har 17 % kvinnor som är lärlingar, det är samma företag som har högst andel kvinnor som är elmontörer. Tjänstemän inom kärnverksamheten och stödverksamheten Hur ser könsfördelningen ut bland företagens tjänstemän? 9

De svarande företagen har rapporterat att de har 792 tjänstemän inom kärnverksamheten, såsom kalkylatorer, projektering etc. I snitt är 6 % av dessa kvinnor. På de tre företagen med högst andel utgör kvinnor mellan en fjärdedel och två tredjedelar av tjänstemännen inom kärnverksamheten. Åtta företag har ingen kvinna på dessa tjänster. Företagen redovisar att de tillsammans har 645 projektledare, 3 % av dessa är kvinnor (19 stycken kvinnor). Tio företag har ingen projektledare som är kvinna. På företagen finns 321 tjänstemän inom stödfunktioner, såsom Administration, IT, HR, Ekonomi och Information. 189 av dessa är kvinnor, det vill säga kvinnor utgör 59 % av de som jobbar inom dessa funktioner. Fem företag har 100 % kvinnor i sina stödfunktioner, företaget med lägsta andelen har 33 %. Pension de kommande 5 och 10 åren I snitt är det 10 % av alla anställda i de svarande företagen som uppnår pensionsålder inom fem år. Av företagen chefer, är det i snitt 11 % som pensioneras inom fem år. Detta är inga alarmerande siffror, men det är stora variationer mellan företagen. Till exempel går 29 % av cheferna i pension inom fem år i två av företagen. Det kan bli en utmaning att ersätta dessa chefer på så kort tid, och säkerställa att den kompetens och erfarenhet dessa chefer har förs över till och förvaltas av de som är kvar i företaget. Inom 10 år så har 18 % av de anställda i företagen uppnått pensionsåldern. Det är inte heller alarmerande, men däremot att 26 % av cheferna i snitt går i pension inom 10 år. Det innebär att i genomsnitt måste en fjärdedel av företagens alla chefer ersättas. Det är också här stora variationer mellan de olika företagen. (Se diagram 8.) I några företag uppnår ingen chef pensionsåldern inom 10 år, medan i andra är det en högre andel av cheferna som går i pension. De företagen står inför stora utmaningar. Det gäller att redan nu säkra återväxten av chefer genom att planera, rekrytera och utveckla personal och ledare, för att på sikt ersätta dessa avgående chefer. 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 Diagram 8. Andel av de svarande företagens chefer som uppnår pensionsåldern inom en 10 års period. Föräldraledighet Företagen rapporterar att 1 022 män har tagit ut föräldraledighet under 2011. I snitt har männen tagit ut 30 dagar. Motsvarande period har 35 kvinnor tagit ut föräldraledighet, i snitt 84 dagar. Detta betyder att 9,2 % av alla anställda män i företagen har tagit ut föräldraledighet under 2011, och 4,8 % av alla anställda kvinnorna. Det är alltså en mycket större andel av 10

branschens män som tar ut föräldraledighet jämfört med kvinnorna, men kvinnorna tar i snitt ut flera föräldraledighetsdagar. Lärlingar kvar efter 2 år Är det skillnad på i vilken utsträckning lärlingar som är kvinnor respektive män stannar kvar i företagen? En överväldigande majoritet av företagen som har lärlingar som är män brukar ha kvar 80-100 % av dessa efter 2 år. I hälften av de företag som har haft kvinnor som lärlingar är dessa kvar efter 2 år. I resten av företagen är kvinnorna kvar i mindre omfattning. Se tabell 1. Tabell 1. Andel av män respektive kvinnor som varit lärlingar som i genomsnitt är kvar i företag efter 2 år. Alla lärlingar är kvar 80-90 % av lärlingarna kvar efter 2 år 2/3 av lärlingarna kvar efter 2 år Omkring 40 % av lärlingarna kvar efter 2 år 25-33 % av lärlingarna kvar efter 2 år efter 2 år Lärlingar - Män Sju Tre företag Två företag - - Lärlingar- Kvinnor företag Två företag Två företag - Två företag Två företag Kompetensförsörjning framtida utmaningar Vilka utmaningar ser de svarande företagen framöver när det gäller kompetens och kompetensförsörjning? Att attrahera rätt arbetskraft till företaget. Att det kommer att bli stor brist på utbildade framöver. Kommande pensionsavgångar som innebär kompetensförlust, framför allt på tjänstemannasidan. Flera anger utmaningar när det gäller att locka, hitta och behålla kompetent och erfaren personal såsom: montörer, projektledare, ingenjörer samt personer på ledande befattningar. Att rekrytera fler kvinnor till elektrikeryrket. Krav på utbildningar som ger marginell ny kompetens, men ökade kostnader för företaget. Det finns också företag som anger att de inte ser några utmaningar framöver,; situationen är helt tillfredställande. Slutsatser av enkäten 1 Det är en stor variation i företagen som svarat när det gäller könsfördelningen bland anställda. Detta gäller såväl bland chefer som bland elektriker. Det finns flera företag med en förhållandevis hög andel kvinnor bland de anställda, bland cheferna, i ledningsgruppen och bland elektrikerna. Men det finns också flera företag som helt saknar chefer som är kvinnor, har en låg andel kvinnor bland de anställda och inte har några elektriker som är kvinnor. Ses till andelen kvinnor inom olika funktioner i företagen så är kvinnorna i majoritet i företagens stödfunktioner, såsom administration, ekonomi, HR, information, IT.( Se 1 Se också bilaga 2 där resultaten av enkäten redovisas i sin helhet. 11

diagram 9.) Ses till övriga positioner är de mest välrepresenterade i företagens ledningsgrupp och bland tjänstemännen i kärnverksamheten. Funktioner i företagen med lägst andel kvinnor är ledande montörer respektive elmontörer. Sammanfattningsvis utgör kvinnor en liten andel av anställda inom kärnverksamheten. Diagram 9. Var jobbar kvinnorna? Andel kvinnor inom olika funktioner och positioner i snitt de svarande företagen. Företaget som har högst andel kvinnor som är elmontörer (7,5 %) är också det företag som har högst andel kvinnor som är lärlingar (17 %). De två företag som har högst andel kvinnor bland de anställda, 20 % respektive 16 %, har också högst respektive näst högst andel kvinnor bland cheferna och kommer på delad första respektive delad tredje plats när det gäller andel kvinnor i ledningsgruppen. I snitt är det i de svarande företagen inga stora problem med pensionsavgångar de närmaste 5 och 10 åren. Men ses bara till chefer så är det i snitt 26 % av företagens chefer som uppnår pensionsålder inom en 10 års period. Det gäller därför att redan nu planera för att säkra återväxten av chefer. Enskilda företag står inför stora utmaningar på grund av pensionsavgångar, framförallt sett över en tioårsperiod. Detta gäller personal generellt, men främst är det i flera av de svarande företagen en stor andel av cheferna som uppnår pensionsålder. I flera företag kommer en betydligt större andel av de anställda kvinnorna att gå i pension, jämfört med andelen av männen som går i pension. En betydligt mindre andel (hälften så liten andel) av de anställda kvinnorna tar ut föräldraledighet jämfört med de anställda männen. Kvinnorna tar dock i snitt ut nästa tre gånger så många dagar som männen. En klar majoritet av företagen som har anställt lärlingar som är män har kvar 80-100 % av dessa i anställning efter 2 år. Hälften av företagen som anställt kvinnor som lärlingar har dessa kvar bland personalen efter 2 år. I genomsnitt är kvinnor underrepresenterade bland de som slutar på företagen, jämfört med sin andel av de anställda. Det är dock stora variationer mellan företagen. 12

Flera av de tillfrågade företagen ser stora utmaningar när det gäller den framtida kompetensförsörjningen. 3 ECY-cup och lärlingar I det här avsittet redovisas en sammanfattning av statistik om män och kvinnor avseende ECY-cup samt registrerade lärlingar och uttagna certifikat. (Statistiken redovisas i detalj i bilaga 3.) ECY 2002 2012 Genom att titta på hur det ser ut bland deltagarna i ECY- cup med godkänt prov kan vi få en fingervisning om vilka ungdomar som kan anses vara anställningsbara i branschen. Under åren 2002-2012 har ECY-cup haft 24 684 deltagare med godkänt prov. 640 av dessa var kvinnor, vilket är 2,6 % av alla deltagare med godkänt prov. Kvinnornas andel har ökat de senaste åren. Tittar vi på de senast fem åren (2008-2012) så var 497 av deltagarna med godkänt prov kvinnor. Det är 3,3 % av samtliga ungdomar med godkänt prov. Lärlingar och uttagna certifikat Uppskattningsvis registrerar 75 % av branschens företag sina lärlingar. Mellan åren 2000 och 2011 registrerades 14 635 lärlingar. 326 av dessa var kvinnor, vilket är 2,2 % av alla lärlingar. Kvinnornas andel av lärlingarna har ökat stadigt sedan 2007. Ser vi till totala antalet de senaste 5 åren (2007-2011) utgör kvinnorna 3 % av lärlingarna (221 st.). Under åren 2000-2011 togs 11 730 certifikat ut. 247 av dessa tilldelades kvinnor, vilket är 2,1 % av de uttagna certifikaten. Ett trendbrott kan dock ses från 2009 och framåt, då utgör kvinnor i snitt 3,7 % av de som tar ut sina certifikat. 4 Utbildningsstatistik från SCB 2 I detta avsnitt sammanfattas statistik om elever som gått elprogrammet de senaste tio åren. I bilaga 3 redovisas statistiken i detalj. Elever som slutfört och erhållit slutbetyg Nationella Program och Friskolor Hur många pojkar och flickor har läst och slutfört elprogrammet med en kompetens som passar Elteknikföretagen? Det är främst elever som gått inriktningarna Elteknik och Automation som har den kompetens som Elteknikföretag efterfrågar. Under läsåren 2002/2003 till 2010/2011 har totalt har 21 230 elever slutfört och erhållit slutbetyg från Elprogrammet inom Nationella Program med inriktning på Elteknik och automation. Av dessa är 473 kvinnor. På motsvarande utbildningsinriktningar på Friskolor slutförde samma period 1519 elever utbildningen. 46 av dessa var kvinnor. Sammantaget från Nationella Program och Friskolor har 22 749 elever gått ut med godkända slutbetyg från de aktuella inriktningarna. Av dessa elever är 519 kvinnor. Kvinnornas andel av 2 Statistiken är hämtad från Skolverkets hemsida, se www.skolverket.se/statistik-och-analys/2.1862/2.4391 13

de elever som slutfört utbildningen är därmed 2,3 %. Knappt 10 procent av de som slutfört utbildningen har utländsk bakgrund 3. Ses till slutbetyg bland de som gått ut Elprogrammet med inriktningen Automation och Elteknik (Nationella program) så ligger flickornas betyg högre än pojkarnas. Det gäller över alla år och för båda programinriktningarna. Hur stor andel av de som började slutför också sin gymnasieutbildning inom el? Av de som påbörjar en gymnasieutbildning inom el så är det en större andel av pojkarna än av flickorna som slutför sin utbildning inom el. Totalt sett och för pojkar gäller dock att det bara är omkring 70 % av de som börjar på elprogrammet som också avslutar sin gymnasieutbildning inom el (nybörjare 2005-2008). För flickornas del varierar det mer, toppnoteringen de aktuella åren är att 65 % slutför sin utbildning inom el och bottennoteringen är att 56 %. Om vi jämför Elprogrammet med Byggprogrammet de aktuella åren så är det en betydligt högre andel, både totalt sett samt för kvinnor respektive män, som påbörjar och också slutför sin gymnasieutbildning på Byggprogrammet. För samtliga år gäller att nära 80 % av alla elever slutför sin utbildning inom Byggprogrammet, 80 % av männen och mellan 70 % och 75 % av kvinnorna. Hur stor andel av de som började elprogrammen har erhållit slutbetyg och grundläggande behörighet till högskola/universitet? När det gäller att uppnå slutbetyg inom gymnasieskolan med grundläggande behörighet till högskola och universitet är det marginella skillnader mellan pojkar och flickor som var nybörjare inom elprogrammet under åren 2005-2008. Efter tre år så har lite drygt 60 % av flickorna och pojkarna slutbetyg inom gymnasieskolan, med grundläggande behörighet till högskola och universitet (kan vara inom elprogrammet eller efter byte till andra program/gymnasieutbildningar). Efter fyra år har nästa 70 % av pojkarna och flickorna nått slutbetyg med högskolebehörighet. 5 Etablering på arbetsmarknaden SCB ger regelbundet ut rapporter om hur elever från olika gymnasieprogram etablerat sig 3 år efter avslutad utbildning. De två senaste rapporterna avser hur etablerade eleverna som gick ut 2001/2002 var på arbetsmarknaden 2005, samt hur etablerade eleverna som gick ut 2004/2005 var 2008 4. 3 Utländsk bakgrund definierar SCB som att personen är utrikesfödd eller född i Sverige med två utrikesfödda föräldrar. Svensk bakgrund definierar SCB som att personen är född i Sverige med minst en förälder som är född i Sverige. 4 SCB, Etablering på arbetsmarknaden tre år efter gymnasieskolan. Tema: Utbildning, Temablad 2008:2, SCB, Örebro, 2008. SCB, Etablering på arbetsmarknaden tre år efter gymnasieskolan. Tema: Utbildning, Temablad 2011:1, SCB, Örebro, 2011. 14

Diagram 10. Arbetsmarkandsstatus 2005 för elever som avslutade elprogrammet 2001/2002. Som diagram 10 visar var omkring 41 % av kvinnorna som gick ut elprogrammet 2001/2002 etablerade på arbetsmarknaden 2005. Drygt 8 % hade en osäker ställning och 14 % hade en svag ställning på arbetsmarknaden. 18 % befann sig i högskolestudier och 19 % i andra studier. Samma period var drygt 53 % av männen etablerade på arbetsmarknaden. 11 % av dem studerade på högskola och 8 % var i andra studier. 14 % hade en osäker och 11 % hade en svag ställning på arbetsmarknaden. 3 % var utanför arbetsmarknaden. Av männen som var etablerade på arbetsmarknaden anger 29 % att de arbetar inom gruv-, bygg och anläggningsarbete, 17 % att de var verksamma inom maskinoperatörs- och monteringsarbete, 12 % arbetade inom metallhantverk, reparatörsarbete m.m., 7 % anger att de arbetar med kontorsarbete m.m. och 7 % att de ägnade sig åt försäljningsarbete inom detaljhandeln. För kvinnorna saknas statistik. Diagram 11. Arbetsmarkandsstatus 2008 för elever som avslutade elprogrammet 2004/2005. 15

Diagram 11 visar att 39 % av kvinnorna som gick ut elprogrammet 2004/2005 var etablerade på arbetsmarknaden 2008. Omkring 9 % hade en osäker och 10 % en svag ställning på arbetsmarknaden. 1 % stod utanför arbetsmarknaden. Vad gäller övriga så befann sig 31 % av kvinnorna i högskolestudier och 10 % i andra studier. Av männen var 61 % etablerade på arbetsmarknaden. 10 % hade en osäker och 8 % en svag ställning på arbetsmarknaden. 4 % stod utanför arbetsmarknaden. Vad gäller övriga så studerade 12 % av dem på högskola och 5 % befann sig i andra studie. Av männen som 2008 är etablerade på arbetsmarknaden anger 34 % att de arbetar inom gruv-, bygg och anläggningsarbete, 14 % arbetar inom maskinoperatörs- och monteringsarbete, 13 % är verksamma inom metallhantverk, reparatörsarbete m.m., 6 % anger tekniker- och ingenjörsarbete som sysselsättning och 7 % arbetar med försäljningsarbete inom detaljhandeln. Av kvinnorna anger 20 % att de arbetar inom försäljningsarbete inom detaljhandeln, 19 % arbetar med kontorsarbete, 12 % är verksamma inom gruv-, bygg- och anläggningsarbete, 11 % arbetar med tekniker- och ingenjörsarbete och 11 % är sysselsatta med maskinoperatörs- och monteringsarbete. Slutsatser Det är en lägre andel av kvinnorna jämfört med männen som är etablerade på arbetsmarknaden 3 år efter att de avslutat elprogrammet. Det förefaller vara så att en större andel av de män som är etablerade på arbetsmarknadenarbetar som elektriker/inom tekniska områden, jämfört med kvinnorna,. Dubbelt så stor andel av kvinnorna jämfört med männen ägnar sig åt högskolestudier eller andra studier tre år efter att genomfört elprogrammet. Det är en lägre andel av kvinnorna som har en osäker eller svag ställning på arbetsmarknaden, eller befinner sig utanför arbetsmarknaden, jämfört med männen. 6 Några slutsatser och frågeställningar Mer än 500 kvinnor har de senaste 10 åren slutfört utbildningen på elprogrammet med godkänt slutbetyg, inom inriktningarna automation och elteknik, de har klarat ECY-cup med godkänt prov och har högre skolbetyg än pojkarna. Detta återspeglas inte i sammansättningen av kvinnor och män bland de anställda i EIO:s medlemsföretag (276 av arbetarna i EIO:s medlemsföretag är kvinnor), eller bland elektriker och lärlingar i de företagen som svarat på enkäten (ungefär 90 kvinnor). o Hur kommer det sig? Söker sig inte utbildade kvinnor till branschen? Anställs inte kvinnorna av branschen? o Har branschens företag råd med att dessa utbildade kvinnor inte söker sig till eller anställs i branschen både när det gäller företagens kompetensförsörjning och deras produktivitet och lönsamhet? Bara omkring 70 % av pojkarna som börjar på elprogrammet slutför sina gymnasiestudier inom el. Bland flickorna är siffran ytterligare något lägre. o Hur kommer det sig att bara 70 % av de ungdomar som börjar elprogrammet slutför det? o Vilka konsekvenser får detta för branschen? 16

Elteknikbranschen är könssegregerad, kvinnor är underrepresenterade inom kärnverksamheten och överrepresenterade inom stödverksamheten. En klar majoritet av männen är arbetare, medan en klar majoritet av kvinnorna är tjänstemän. (Undantag finns dock!) o Vad ger detta för konsekvenser för branschen? o Hur påverkar det branschens kompetensförsörjning? o Hur påverkar det branschens produktivitet och lönsamhet? 17

Bilaga 2 Resultat av enkäten I denna bilaga redovisas i detalj företagens svar på enkätens olika frågor. Metod Enkäten skickades ut till 20 stora medlemsföretag inom EIO. 18 företag svarade på enkäten, vilket ger en svarsfrekvens på 90 %. Enkäten skickades ut i mitten av mars 2012. Företagen svarade på enkäten via webben eller skickade in svaren skriftligt (post eller e-post). Anställda totalt Tillsammans har de svarande företagen 11 881 anställda. Det största företaget har 5169 anställda och det minsta 65. I företagen arbetar 725 kvinnor och 11 156 män, alltså i snitt 6 % kvinnor och 94 % män. Andelen kvinnor varierar i företagen mellan 2,4 % och 20 %. Diagram 1 visar andelen anställda kvinnor i de svarande företagen. Diagram 1. Andel kvinnor anställda i de svarande företagen. Chefer och ledning Av företagens 488 chefer är 96 % män och 4 % kvinnor. I åtta av företagen finns inga chefer som är kvinnor. Företaget med högst andel har 50 % chefer som är kvinnor, det med näst största andel har 40 %, och företaget därefter 29 % kvinnor som är chefer. Se diagram 2. Diagram 2. Andel kvinnor bland cheferna i de svarande företagen. 21

Hur ser det ut i företagens ledningsgrupper när det gäller kvinnor och män? I snitt har företagen 10 % kvinnor i ledningsgruppen. Åtta företag har mellan 12 % och 50 % kvinnor i sin ledningsgrupp. Tio företag har ingen kvinna alls i sin ledningsgrupp. Se diagram 3. Diagram 3. Andel kvinnor i ledningsgruppen i de svarande företagen. Finns det några samband mellan andel anställda kvinnor och andelen chefer som är kvinnor? De två företag som har högst andel kvinnor anställda, har näst högst respektive tredje högst andel kvinnor bland cheferna och kommer på andra respektive delad fjärde plats när det gäller andel kvinnor i ledningsgruppen. Det här sambandet gäller dock inte för de två andra företagen med hög andel kvinnor i ledningsgruppen (50 % respektive 40 %), där utgör kvinnor 3 % respektive 6 % av de anställda, i det ena företaget är hälften av kvinnorna chefer medan det i det andra är bara är 4 % av cheferna kvinnor. Av de tio företagen som inte har någon kvinna i sin ledningsgrupp gäller att åtta av dessa inte heller har några chefer som är kvinnor. Elmontörer, lärlingar, ledande montörer och arbetsledare Tillsammans har de svarande företagen 6809 elmontörer anställda, 81 av dessa är kvinnor. Detta motsvarar 1,3 %. Sex företag har ingen elmontör alls som är kvinna, företaget med högst har 7,5 % kvinnor som är montörer. Ses till antal elmontörer som är kvinnor så har ett företag 20 kvinnor anställda, ett 17 kvinnor och tre företag 10 elmontörer som är kvinnor anställda. 25 20 15 10 5 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 Diagram 4. Antal kvinnor bland elmontörerna i de svarande företagen. Femton av de svarande företagen har angett att de har lärlingar, i dagsläget 417 tillsammans. 11 av dessa är kvinnor, vilket motsvarar 2,6 %. Elva av företagen har inga lärlingar som är kvinnor. Företaget med högst andel har 17 % kvinnor som är lärlingar, det är samma företag som har högst andel kvinnor som är elmontörer. 22

Tillsammans har företagen angett att de har 538 ledande montörer. Endast en av dessa är kvinna, vilket motsvarar 0,2 % av alla ledande montörerna. På det aktuella företaget utgör hon två procent av alla ledande montörer. Företagen har redovisat att de har 116 arbetsledare. Två av dessa är kvinnor. Detta motsvarar 1,7 %. Projektledare platschefer/filialchefer Företagen redovisar att de tillsammans har 645 projektledare, 3 % av dessa är kvinnor (19 kvinnor). Tio företag har ingen projektledare som är kvinna, på ett företag är samtliga projektledare kvinnor (1) och på företagen därefter är 14 % respektive 12 % av projektledarna kvinnor. När det gäller platschefer/filialchefer är det bara två företag som rapporterar att de har kvinnor i denna position. Av de 286 platscheferna är 4 kvinnor, vilket är 1,4 %. Tjänstemän inom kärnverksamheten respektive stödverksamheten Företagen har rapporterat att de har 792 tjänstemän inom kärnverksamheten (såsom kalkylatorer, projektering etc.). I snitt är 6 % av dessa kvinnor. Åtta företag har ingen kvinna på dessa tjänster, fyra företag har mellan 4 och 7 % kvinnor och fyra företag har mellan 10 % och 67 % kvinnor på dessa poster. Företagen har tillsammans 321 tjänstemän inom stödfunktioner (såsom IT, HR, Ekonomi och Information). 189 av dessa är kvinnor. Detta motsvarar 59 %. Fem företag har 100 % kvinnor i sina stödfunktioner, företaget med lägsta andelen har 33 %. Kvinnor i olika positioner i företagen Som den rapporterade statistiken visar är kvinnor i majoritet i företagens stödfunktioner. Ses till övriga positioner är de mest välrepresenterade i företagens ledningsgrupp och bland tjänstemännen i kärnverksamheten. De utgör dock bara i snitt 9 % respektive 6 % inom dessa funktioner. Funktioner med lägst andel kvinnor är ledande montörer respektive elmontörer. Se diagram 5. 23

Diagram 5. Var jobbar kvinnorna? Andel kvinnor inom olika funktioner och positioner i snitt de svarande företagen. Åldersfördelning Hur ser åldersfördelningen ut bland företagens anställda? I snitt är 27 % av de anställda upp till 30 år. 21 % är mellan 31 till 40 år. 25 % är mellan 41 till 50 år. 19 % är mellan 51 och 60 år och 9 % är 61 år eller äldre. Se tabell 1 nedan. Tabell 1 Åldersfördelning bland anställda. Alla anställda Upp till 30 år 31-40 år 41-50 år 51-60 år 61 år och äldre I snitt bland 27 % 21 % 25 % 18 % 9 % företagen Företaget med 13 % 13 % 18 % 7 % 3 % lägst andel Företaget med högst andel 40 % 27 % 36 % 34 % 14 % Hur ser åldersfördelningen ut bland företagens elmontörer? I snitt är 34 % av dem upp till 30 år. 20 % är mellan 31 till 40 år. 22 % är mellan 41 till 50 år. 16 % är mellan 51 och 60 år och 9 % är 61 år eller äldre. Jämfört med alla anställda i företagen så är alltså elmontörerna yngre, en större andel av dem under 30 år. Tabell 2 Åldersfördelning bland elmontörerna. Elmontörer Upp till 30 år 31-40 år 41-50 år 51-60 år 61 år och äldre I snitt bland 34 % 20 % 22 % 15 % 9 % företagen Företaget med 14 % 9 % 14 % 5 % 4 % lägst andel Företaget med högst andel 56 % 30 % 37 % 34 % 17 % Pension kommande 5 år Ses till alla svarande företag så är det i snitt 10 % av alla anställda som går i pension inom en femårsperiod, lika stor andel av de anställda kvinnorna som av männen och 11 % av företagens chefer pensioneras inom fem år. Se tabell 3. Det är stora variationer inom de olika bolagen. Det är 6 % av de anställda om går i pension i företaget med lägst andel, medan det är 17 % av de anställda som går i pension inom fem år i företaget med högst andel. Tabell 3 Pension inom 5 år. Pension om Andel av alla fem år anställda I snitt bland företagen Andel av företagets chefer Andel av företagets män Andel av företagets kvinnor 10 % 11 % 10 % 10 % 24

18% 16% 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 Diagram 6. Andel av de svarande företagens anställda som går i pension inom en 5 års period. När det gäller chefer är det fyra företag där inte en enda chef pensioneras inom fem år, i företaget med högst andel är det 29 % av cheferna som pensioneras. I diagram 7 visas andelen chefer som pensioneras inom 5 år i de svarande företagen. 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 Diagram 7. Andel av de svarande företagens chefer som går i pension inom en 5 års period. I företaget med störst andel män som pensioneras är det 20 % av de anställda männen som går hem inom 5 år. Det är bara 4 % av männen i företaget med lägst andel. I diagram 8 visas andelen män som pensioneras inom 5 år i de svarande företagen. I diagram 9 visas andelen kvinnor. I två av företagen är det ingen kvinna som pensioneras inom fem år, i ett företag har samtliga anställda kvinnor pensionerats inom fem år och i ett annat en tredjedel av alla anställda kvinnor. 25

25,0% 20,0% 15,0% 10,0% 5,0% 0,0% 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 Diagram 8. Andel av de svarande företagens anställda män som går i pension inom en 5 års period. 100% 80% 60% 40% 20% 0% 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 Diagram 9. Andel av de svarande företagens anställda kvinnor som går i pension inom en 5 års period. Pension kommande 10 år Ses till alla svarande företag så går 18 % av de anställda i pension inom 10 år. Se tabell 4. I företaget med lägst andel är det 11 % och i företaget med högst andel 35 %. I snitt går 25 % av cheferna i pension inom 10 år och 18 % respektive 19 % av männen respektive kvinnorna. I företagen med lägst andel pensioneringar går ingen av cheferna (3 företag) och kvinnorna (4 företag) i pension inom en tioårsperiod och endast 11 % av männen. I företagen med högst andel pensioneringar går 70 % av cheferna, 37 % av männen och alla kvinnorna i pension inom 10 år. I diagram 10 och 11 visas andelen män respektive kvinnor som pensioneras inom 10 år. I diagram 12 visas andelen chefer som pensioneras inom 10 år i de svarande företagen. Tabell 4 Pension inom 10 år. Pension om Andel av alla 10 år anställda I snitt bland företagen Andel av företagets chefer Andel av företagets män Andel av företagets kvinnor 18 % 26 % 18 % 19 % 26

40,0% 35,0% 30,0% 25,0% 20,0% 15,0% 10,0% 5,0% 0,0% 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 Diagram 10. Andel av de svarande företagens män som går i pension inom en 10 års period. Diagram 11. Andel av de svarande företagens kvinnor som går i pension inom en 10 års period. 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 Diagram12. Andel av de svarande företagens chefer som går i pension inom en 10 års period. Föräldraledighet Företagen rapporterar att 1022 män har tagit ut föräldraledighet under 2011. I snitt har männen tagit ut 30 dagar. Företaget med minst antal rapporterade dagar anger att männen i snitt tagit ut 10 dagar, företaget med mest rapporterade dagar anger att männen i snitt tagit ut 150 dagar. Nio företag rapporterar att 35 kvinnor har tagit ut föräldraledighet, i snitt 84 dagar. Företaget med minst antal dagar bland kvinnorna rapporterar att de kvinnor som har tagit ut föräldraledighet i snitt har tagit ur 5 dagar. I företaget med flest dagar har kvinnorna i snitt tagit ut 208 dagar. 27