Se om ditt hus - Studiehandledning

Se om ditt hus - Studiehandledning Byggnadsvård som cirkelämne: Byggnadsvård är ett stort ämnesområde. Det handlar om att vårda hus från alla möjliga tider, byggda av alla tänkbara material i ett otal byggtekniker. En tv-serie om åtta halvtimmesprogram kan inte täcka in mer än en bråkdel av detta. Programmens huvudsyfte är att genom exempel lyfta fram sätt att förhålla sig till ett hus och låta oss träffa människor, som kan mycket om äldre byggnadstraditioner och gamla byggtekniker. Byggnadskulturerna skiftar mellan olika delar av landet. Även om vi i programserien får besöka en rad hus på olika platser, kommer de flesta av oss inte att få se sitt eget hus eller få just sina frågor besvarade. Det är så det skall vara. God byggnadsvård utgår från det enskilda huset och inte från generella metoder. Därför är den verkliga resan den du gör i ditt eget hus. Studieplanen: Studieplanen är tänkt att användas som en handledning för nio träffar om tre studietimmar à 45 minuter, men cirkeln kan naturligtvis läggas upp flera andra sätt. Tanken är att vid varje studietillfälle utgå från ett program, som man antingen tittar på gemensamt, eller som deltagarna har sett innan de kommer till cirkelträffen. I många fall kommer nog deltagarna att ha egna hus att relatera sina frågeställningar till, men det är ingen förutsättning. Man skulle också kunna tänka sig att hela cirkeln gemensamt studerar ett hus i grannskapet och relaterar programinnehållet till detta. Cirkelledaren: Cirkelledaren kan vara en kunnig byggnadsvårdare, som med sin erfarenhet kan ge fördjupning och praktiska råd på deltagarnas frågor. Han/hon kan också vara en amatör med intresse för gamla hus som, på samma villkor som övriga i gruppen, söker svar på frågorna i fördjupningsmaterialet. Cirkelledaren bör ha läst igenom fördjupningsmaterialet innan cirkeln börjar. Fördjupningsmaterial: På URs hemsida under adressen www.ur.se/seomditthus finns förutom programbeskrivningar och smakprov på programinnehållet också fördjupningstexter, som knyter an till, fördjupar och problematiserar programinnehållet. Där finns också en litteraturförteckning och länkar. Lämpliga delar av detta material kan skrivas ut och användas som kursmaterial. För enkelhetens skull har vi i denna handledning kopierat lästipsen från hemsidan och lagt in dem 1

efter varje kursavsnitt. TV-programmen kan lånas via Mediecentraler eller beställas via URs Kundtjänst på telefon 020 58 58 00 eller via e-post: kundtjanst@ur.se. Praktiska moment: I en cirkel om praktisk byggnadsvård är det bra om kursdeltagarna själva kan få prova på att använda olika material och tekniker. Tänk då på att tiden rusar iväg när en grupp skall göra en övning. Kanske kan det vara lämpligt att ägna en av lektionstimmarna åt övning. Om gruppen är intresserad kan man annars förlägga praktiska moment till en heldag under eller efter studiecirkeln. 2

Program 1 Lär känna ditt hus Förhållningssätt, byggnadstraditioner, lär känna huset, skador Det första programmet i serien handlar om vad byggnadsvård är och tar upp förhållningssätt och olika sätt att ta sig an ett hus. Programledaren Linda Lindblad möter personer som ger sin syn på ämnet. Först får vi träffa Håkan Bagger som köpt ett gammalt hus. Han berättar varför han fäst sig vid just detta hus. Baggers renovering återkommer sedan i flera av de följande programmen. Med kunskap och rätt åtgärder kan man rädda vilket hus som helst. Biologen och skadedjursexperten Johan Mattsson hälsar på hos husägaren Kjell Emilsson, vars hus har rejäla rötskador. Johan reder ut vad det är för organismer som angripit huset och orsaken till angreppen. Oftast går huset att rädda. Om man arbetar sig fram steg för steg, kan man komma tillrätta med de flesta skador av den här arten, menar Mattsson. Göran Gudmundsson, byggnadsantikvarie i Gysinge, ger sin syn på hur man vårdar gamla hus: Man ska bara göra det som är helt nödvändigt. Om man byter och ändrar för mycket, blir det till sist bara en kuliss kvar, menar Gudmundsson. Programmet avslutas med ett besök hos Kerstin och Lars Johansson som vill ha hjälp med att bygga om ett hus från 1895. Arkitekt Anna-Karin Ljung lyfter fram husets många kvaliteter och ger tips på hur man kan anpassa huset efter nya krav utan att ändra för mycket. Mål och syfte med träffen är att börja reflektera över sin egen och andras syn på byggnadsvård och hitta några förhållningssätt som ringar in ämnet. Material: Kommunalt kulturmiljöprogram eller förteckning på skyddade byggnader i området. Deltagarna får gärna ha med sig bilder av sina egna hus. Kursledaren kan ta fram material om några hus som är vanliga i trakten. Hjälp utifrån? Bjud in någon som arbetar med byggnadsvård vid länsmuseer, länsstyrelser eller kommuner för att ha som bollplank i diskussionen, någon som också kan berätta om de lokala byggnadstraditionerna. Frågeställningar att ta upp i cirkeln: Vad är egentligen byggnadsvård? Försök hitta ord som ringar in fältet. I programmen kommer det fram minst två olika synsätt. Vilka är dessa? K-märkning vad är det? Vem gör det? Vilka hus är skyddade där du bor? Utgå från texten på Är mitt hus k-märkt.? på www.ur.se/seomditthus. 3

Vad har du för hus? Utgå från deltagarnas egna hus eller välj ut några andra. Vilka hustyper är vanliga i den trakt du bor? Utgå från artikeln Planlösningar och hustyper på hemsidan. Låt deltagarna göra en enkel uppmätning av en planlösning till nästa gång. Det talas ofta om modernt liv i gamla hus. Vad betyder det för dig? Är kraven vi har förenliga med god byggnadsvård? Att läsa Specialnummer Byggnadskultur Se om ditt hus Svenska Byggnadsvårdsföreningen 2006 Hantverket i gamla hus Millhagen R, Byggförlaget, 1998 Så renoveras torp och gårdar Hidemark O, ICA-förlaget, 1995 Trähus- en handbok Malmborg A, Prisma, 2002 Vårda och renovera trähus Thurell S, Byggförlaget 2005 Byggnadsvård i praktiken I-IV Gudmundsson G, Wennberg P, Byggförlaget 2001-2002 Frågor och svar om byggnadsvård Lindbom R, Wenander W, 2001. Hjälpreda - kulturhistorisk byggnadsinventering Rosén, S Nordiska museet 4

Program 2 Färg Traditionella färger. Användning, egenskaper och målningstips. I programmet om färg får vi stifta bekantskap med ett antal traditionella färger. Linda Lindblad makulerar väggar med papper och målar dem med hemmagjord limfärg. Målarmästaren Tom Granath blandar linoljefärg till ett plåttak som behöver målas om. Vi får följa arbetet från skrapning och tvättning till målning. Medan taket torkar går Linda ner i sin källare för att måla med kalkfärg, som är en enastående färg på mineraliska underlag, enligt Tom Granath. Om man är noggrann i valet av färger ska man inte heller göra avkall på kvaliteten på de verktyg man använder. Tom Granath varnar för att köpa penslar till extrapris på bensinstationen. Penselns borst har betydelse för hur penseldraget blir, hur mycket färg som går åt och hur lätt det går att måla. Det får vi sedan bevis på när han stryker en spegeldörr med linoljefärg. Två privathus hinner vi med i det här programmet. Håkan Bagger jobbar vidare med sin stuga och hittar färgspår, som berättar om husets byggnadshistoria. Pär Erlandsson har ett torp från 1920-talet med rötskador i timret. Han visar hur man gör en halvsulning på de skadade stockarna. Mål och syfte med träffen är att få grundläggande kunskaper om traditionella färger och börja reflektera över vad det är för färg man köper till sitt hus. Praktiska moment: Det är bra om man kan få prova att måla med några olika färger som tas upp i programmet. Lättast att arbeta med är linoljefärg, limfärg och slamfärg. Man hinner faktiskt göra lite egen färg och provmåla med den på en timme. Bryt gärna färgen med några pigment det är roligt och lärorikt. Material: Ingredienser för färgtillverkning, Täckpapp, några olika färgburkar (olika färgtyper) som är vanliga idag. Penslar och material för provmålning. Torrpigment för brytning. 5

Frågeställningar att ta upp i cirkeln: Vad är det i burken vi köper? Jämför ingredienserna i den färg du gjort med en färg som färgaffären rekommenderar till samma arbete. Vad innehåller färgen? Stryk några olika färger i små ringar på en bit täckpapp. Studera denna nästa gång och se om färgen sugs in i materialet eller inte. Jämför torrhalt och pris för några olika färger. Läs mer om detta på www.ur.se/seomditthus. Vilka fördelar respektive nackdelar har de olika färgtyperna som tas upp i programmet? Hur är ditt eller något annat hus färgsatt? Finns det regionala färgtraditioner där du bor som varit särskilt vanliga?* Vilka pigment är vanligast förekommande? Att läsa om färg Specialnummer Byggnadskultur Se om ditt hus Svenska Byggnadsvårdsföreningen 2006 Byggnadsmåleri med traditionella färgtyper Riksantikvarieämbetet, 1983 Arkitekter om färg & måleri. Dreijer C, Jerkbrant C, Wikner C-E Byggförlaget 1992 Så målade man, svenskt byggnadsmåleri från senmedeltid till nutid. Fridell-Anter K, Wannfors H, Svensk Byggtjänst 1990. Utvändig färgsättning Fridell-Anter K, Enberg K, Svensk Byggtjänst 1997 Färg Blank Y, Byggnadsvård Qvarnarp 1997 Historiska oljefärger i arkitekturen och restaurering Lyckman-Karlsdotter K, Färgarkeologen 2005 Färgen på huset Fridell-Anter K, Formas 2003 6

Program 3 Tak Takkonstruktioner, takmaterial och takavvattning Av alla de typer av tak som finns, är det endast ett fåtal som berörs i tv-programmet. Förr speglade taktäckningsmaterialet näringsfång och produktionsmetoder i ett område. Idag har alla hus liknande tak. Taket är dessutom den del av ett hus, som är mest utsatt för väder och vind och är därför ofta förnyat eller utbytt. Linda Lindblad befinner sig i Frank Karlssons skog i Halland. Frank väljer ut den mest tätvuxna granen, som har få kvistar och där barken kan plockas bort i bitar, stora som enkronor. Då vet han att det är ett moget träd. Hemma på gården står spånhyveln. Den ska hyvla spån av granen så fort som möjligt efter det att trädet har fällts, så att inte träet hunnit torka. Parallellt med att Frank tillverkar spån arbetar snickaren Marie Nilsson med att byta taktegel på sin stuga. Stugan hade från början ett spåntak. Det låter Marie sitta kvar och lägger tegeltaket på ett undertak av träfiberskivor. Linda besöker också Hantverksskolan Da Capo. Det är rätt plats för den som vill få teoretisk och praktisk utbildning i bygghantverk. Prefekten på skolan, Ola Wetterberg, berättar om utbildningen och behovet av hantverkskunskap. Programmet avslutas med ett besök i Ormesta by utanför Örebro, där vi får träffa några bybor som arbetar aktivt med att bevara sin by. Mål och syfte med träffen är att reflektera över olika takmaterial och dess betydelse för husets utseende. Praktiska moment: Gör en stadspromenad eller titta på några hus i närmiljön. Hur ser taken ut? Material: Låt deltagarna ta med olika takmaterial och jämför livslängd, underhållsbehov, vikt och andra egenskaper. Frågeställningar att ta upp i cirkeln: Vilka typer av tak är vanliga i ditt område? Har det alltid varit så? Varför är just den taktypen vanlig? Titta på gamla svartvita fotografier i böcker och arkiv hos din Hembygdsförening eller på museum. Här kan finnas bilder från slutet av 1800-talet eller tidigt 1900-tal. Även på välbevarade hus kan man se att detaljer har förändrats. Jämför taken på några olika hus. Vad är gammalt? Vad är förändrat? Vindskivor, takavvattning? Hur ser liknade hus ut med olika takmaterial? Tegeltak är idag vanliga i hela landet. Vilka tillverkare har funnits i din närhet? Kan man spåra tillverkaren av de tegeltak ni undersöker? Hur länge håller ett tak? Olika takmaterial har olika livslängd, men också olika pris. Vilket är mest ekonomiskt i det långa loppet, tegel- eller betongpannor? Är spåntak ett billigt tak? 7

Att läsa om tak Specialnummer Byggnadskultur Se om ditt hus Svenska Byggnadsvårdsföreningen 2006 Taktegel, tegeltak Antell O, Raä 1986 Spån Raä 1981 Stickspån Wedman S, Raä 1998 Skiffertak Blomberg A, Raä 1997 Äldre järnplåt, Raä, 1979 Äldre papptak Raä 1985:7 Utvändig renovering Gudmunsson G, Wennberg P, Byggförlaget 2002 Skansens handbok i vården av gamla byggnader Skansen 1981 8

Program 4 Material och miljö Virkeskvalitet. Puts och bruk, tegel och sten i hus. Eldstäder. Skorstenar Linda Lindblad beger sig till Gotland för att lära sig mera om hur byggteknik och material har påverkats av förhållandena där. Hon träffar byggnadsantikvarie Stefan Haase som förklarar att gotländska byggnadstraditioner inte bara är vita stenhus. De typiska gotländska trähusen är bulhus, eller skiftesverkshus, men virkesbristen gjorde stenhusen allt vanligare. Att alla stenhus skulle vara vita på Gotland är också en myt. Haase berättar om stenhus som är röda, gula, rosa, blå och till och med svarta. På mellersta och norra Gotland finns många färgade hus. Vilken färg som är mest populär varierar från socken till socken. Även interiörerna visar prov på en sprakande färgglädje. Gotlänningar har alltid gillat starka kulörer. Dave Smisser är murare på Gotland och i programmet reparerar han putsen på en parstuga från 1700- talet. Linda får en lektion i hur Smisser lappar och lagar putsen och hur han till sist ger huset den grova yta, som originalet hade. I Halland träffar Linda Sten Nilsson, en bygghantverkare som arbetar med gamla tekniker och material. Han bygger en sjöbod i skiftesverksteknik, som inte kräver rakt och långt virke. Sten använder inte metallförband, d v s spik och skruv, och han anser att eken är världens bästa byggmaterial som håller i århundraden. Om människan ska leva på jorden ytterligare tusentals år, måste hon vara noga med att hålla sig till rena, ekologiska, lokala material, anser Sten Nilsson. Program fyra avslutas med två husbesök. Hos Håkan Bagger pågår arbetet med stugans grund, när Linda hälsar på. Gustav Willers bor i en prästgård i Södermanland från 1720-talet. Han har gått grundligt tillväga när han återställt gården i sitt ursprungliga skicka och tagit ordentligt med tid på sig. Syftet med träffen är att reflektera över och lära sig mera om olika äldre byggmaterial och att förekomsten av byggmaterial och virke är olika beroende på var i landet man befinner sig. Material: Träbitar från olika träslag av olika god kvalitet. Lera och sand för att blanda lerbruk. Hjälp utifrån? Det kan vara en bra idé att bjuda in någon ämnesexpert till denna träff. Säkert är det svårt att hitta någon som kan alla material, men trä som byggmaterial kan man säkert hitta någon som kan berätta om. 9

Frågeställningar att ta upp i cirkeln: Hur ser byggnadstraditionerna ut hos dig? Vilka material har man använt? Varifrån kommer de? Vilka av de byggmaterial som hittills tagits upp i programmen finns att köpa i närmaste bygghandel/färgaffär? Varför är det så? Inom byggnadsvården ställer man höga krav på virkeskvaliteten. Undersök utbudet av bra virke i närmiljön? Besök en trävaruhandel och titta. Vilka träslag finns att köpa? Hur länge håller olika byggmaterial? Två års garanti är vanligt idag, andra skryter med femton. Vissa av de material vi möter har hållit i flera hundra år. Lönar det sig att bygga som förr? Att läsa om material och miljö Specialnummer Byggnadskultur Se om ditt hus Svenska Byggnadsvårdsföreningen 2006 Kalkputs 2 Hidemark O, Raä 1984 Äldre murverkshus, reparation och ombyggnad Humble O, 1990 Flyttning av gamla hus Gudmundsson G, Wennberg P, Byggförlaget 2001 Bruk - Faktablad Byggnadsvård Nääs 1992 Från Stock till stuga Håkansson S, 1999 Liggtimmerhus - tillsyn och reparation Söderberg U, Raä 1992 Skiftesverk i Sverige Henriksson G, 1996 Trä - byggnadsmaterial förr och nu Raä 1987 Var virket bättre förr? Raä, Nordiska museet 1982 Hantverket i gamla hus Millhagen R, Byggförlaget 1998 Den verkliga kakelugnen Cramér M, Borås 1991 Kakelugnar Tunander B, Thunander I, Icaförlaget 1973 Spisboken: kaminer, spisinsatser, kakelugnar Mårtensson H, Svensk Byggtjänst 1994 Husets hjärta Mårtensson H, Akantus 2001 10

Program 5 Fönster Fönstertyper, fönstrets delar, underhåll av gamla fönster, energi. Fönsterprogrammet inleds med att programledaren Linda Lindblad byter ut 70-talsfönstren i ett 20- talshus mot gamla spröjsade fönster med blåsta glas. Det gör att huset återfår sin själ. Att ta vara på gamla fönster lönar sig så bra att det uppstått en ny yrkeskår, fönsterhantverkare. Svante Palmgren är fönsterhantverkare och förutom att han är en kunnig yrkesman är han en god pedagog. Svante visar fönsterrenovering steg för steg i sin verkstad. Vi får också träffa glasmästare Anders Restadh som visar hur man blyinfattar fönster. Sonja Allbäck, pionjär inom fönsterhantverket, berättar för Linda att det inte finns anledning att byta ut gamla fönster ur energihänseende. Genom renovering och mindre förändringar har man kunnat förbättra värmeisoleringsförmågan hos gamla fönster betydligt. Som ett exempel berättar hon att ett 120 år gammalt fönster, som hon testat, visade sig ha ett bättre U-värde än ett treglasfönster från 80- talet. Husägare i dagens program är Daniel Åkerman i Färila, som visar hur han lyft en gammal gård ur förfallet. När han ska bättra spritputsen på husets fasad, gör han precis som man gjorde förr. Han hämtar sjögruset till pusten i brinken ned mot Ljusnan. Daniel visar också hur han värmeisolerat en gammal pardörr. Syftet med träffen är att lära sig datera äldre fönster, se dess kvaliteter och förstå att det lönar sig att renovera dem. Material: Gamla fönsterbågar i varierande skick och ålder. Olika sorters glas. Hjälp utifrån? Till denna träff kan man med fördel bjuda in en fönsterhantverkare, som både kan förevisa och berätta om fönster och fönsterrenovering. Länsmuseet har tips på namn. Frågeställningar att ta upp i cirkeln: I programmet får vi lära oss att man kan renovera de flesta fönster. Om det hade varit möjligt, skulle man då ha bevarat de 70-talsfönster Linda tog bort, som en årsring i husets historia? Vad svarar kursdeltagarna på den frågan? Jämför tre olika fönster av varierande ålder och skick. Resonera kring ålder, skick, skador, och fundera på om de går att reparera? Arbeta gärna i grupper och låt dessa redovisa inför varandra vad man kommit fram till. Sonja Allbäck refererar till en undersökning vid Lunds Tekniska Högskola. Det går att läsa om undersökningen på www.ur.se/seomditthus. Jämför de U-värden man mätt upp där med några fönster från byggvaruhuset. Titta sedan på detaljutformning och virkeskvalitet och fundera över om det lönar sig att byta ut gamla fönster. 11

Att läsa om fönster Specialnummer Byggnadskultur Se om ditt hus Svenska Byggnadsvårdsföreningen 2006 Fönster - historik och råd vid renovering Antell O Raä 1988 När husen fick glasögon: om fönsterglasets historia Lundqvist I, 1988 Fönster - en kunskapsöversikt Bülow-Hübe H, Lund 1996 Lågemissionsglas och renovering förbättrar gamla fönsters värmeisoleringsförmåga Fredlund B, Lund 1999 Program 6 Konstruktion Grund, timmerstomme, skiftesverk, stolpverk, murade hus, isolering. Programmet handlar om olika typer av huskonstruktioner. Först berättar timmermannen Göran Andersson om timmerstommen och dess konstruktion. - Många tror att timring bara är skicklighet med yxa. Men det mesta är tänkande, säger Göran. Hemma i Söderbärke i Dalarna arbetar Linda Lindblad med en stolpverkskonstruktion efter en lokal förebild i trakten. Linda visar hur man gör en sinnrik hörnskarv. Anna Johansson är kakelugnsmakare och har sedan barnaåren varit fascinerad av kakelugnar. Anna berättar om kakelugnens konstruktion och visar hur man gör kakel till en ugn. Ibland kan gammal och ny teknik fungera bra tillsammans. Michael Andersén är byggmästare och en sann vän av korsvirkestekniken. Korsvirket i hans magnifika bygge är av ek, taket av strå och för de 40 cm tjocka väggarna har han utvecklat en ny isoleringsteknik, där han blandat lättklinkerkulor i leran och sanden. Lättklinker är ett inte helt accepterat av alla byggnadsvårdare, men Andersén är nöjd med resultatet. Programmets husägarreportage kommer från Vekhyttan. Där har Maja Malmberg låtit konstruera ett fantastiskt hus av lera. Endast traditionella färger som slamfärg, kalkfärg, äggoljetempera och Falu rödfärg har använts. Syftet med träffen är att utifrån program och litteratur få ökad förståelse för hur gamla hus är konstruerade. Viktigast är att man inser att man inte hade sämre konstruktioner förr bara annorlunda. Material: Till denna träff är det bra om man kan hitta ett lämpligt hus och studera hur det är konstruerat. Det är bra om det finns skador. Hjälp utifrån: Kanske kan man välja ett hus där ägaren kan berätta själv. Titta gärna på en hembygdsgård. 12

Frågeställningar att ta upp i cirkeln: Stommen är husets skelett, som bär och håller ihop. Ändå vill många husägare kapa och göra ingrepp. Utgå från en konstruktion (timmer, korsvirke eller annan) och fundera kring hur den hänger ihop. Vilka delar bär upp andra? Vilka delar tar upp dragkrafter och förhindrar att huset går isär? I programserien talas om olika typer av grunder. Läs artiklarna på www.ur.se/seomditthus. Vilken typ av grund har ditt hus? Isolering är ett komplicerat område, som ofta ställer till bryderi för husägaren, och åsikterna om metoderna går isär. Läs bland annat artiklarna i specialnumret Byggnadskultur 2006 om isolering och diskutera dem inom gruppen. Är gammal isoleringsteknik bättre än den vi använder idag? Att läsa till avsnitt 6 Specialnummer Byggnadskultur Se om ditt hus Svenska Byggnadsvårdsföreningen 2006 En liten bok om mögel Ewing A, 2003 Fukthandbok: praktik och teori Nevander L, 1994 Hussvamp - faktablad Byggnadsvård Nääs, 1998 Skadedjur och andra gäster inomhus Mourier H, 1976 Vandrande fukt, strålande värme Hagentoft C 2003 Äldre murverkshus, reparation och ombyggnad Humble O, 1990 Flyttning av gamla hus Gudmundsson G, Wennberg P, Byggförlaget 2001 Bruk - Faktablad Byggnadsvård Nääs 1992 Från Stock till stuga Håkansson S, 1999 Liggtimmerhus - tillsyn och reparation Söderberg U, Raä 1992 Skiftesverk i Sverige Henriksson G, 1996 Trä - byggnadsmaterial förr och nu Raä 1987 Svenska jordhus med lera eller kalk 1750-1950 Palmgren, L-A, Stockholm 2003 13

Program 7 Golv Bjälklag, golvmaterial, läggning, ytbehandling och skötsel. I det här programmet tas olika typer av trägolv upp. Magnus Börjesson är timmerman. Linda Lindblad hjälper honom i arbetet med att tillverka ett plankgolv. De arbetar med yxa, snörslå och olika hyvlar: lång hyvel, not- eller spånthyvel. Kraven på virket till ett sånt här golv är höga. I Grythytte kvarn pågår ett byggnadsvårdsläger. Här får vi träffa Carl von Essen från Svenska byggnadsvårdsföreningen. Han var med om att starta de första byggnadsvårdslägren i Sverige. På lägret i Grythyttan samlas husägare, byggnadsvårdsstuderande, allmänt intresserade och arbetar tillsammans som volontärer. Det blir ofta diskussioner, där kunskap utbyts och där idéer kläcks. Bo Svensson är golvläggare och en mästare på parkettslipning. Han berättar steg för steg hur han gör så att ett gammalt slitet golv blir som nytt. Bygghantverkaren Mathias Alton vinterbonar ett sommartorp. Det är en ursprungligen en parstuga från 1850 i Nävesta. Beställarens önskemål styr mycket av arbetet, menar han. Ofta blir det kompromisser mellan gammalt och nytt. Syftet med träffen är att lära sig mera om olika golvmaterial och hur de sköts. Golven är viktiga för hela rummet. Material: Det är naturligtvis bra, men svårt, att ha med sig prover på olika golvmaterial. Kanske kan man hitta olika exempel i det hus man studerar. Frågeställningar att ta upp i cirkeln: Homogena trägolv känns kanske exklusivt. Jämför kostnaden att lägga ett så tjockt golv direkt på golvbjälkarna med kostnaden för skivmaterial, lim och laminatgolv. Hur stor är skillnaden? Vilket håller längst? Diskutera för- och nackdelar med golvvärme i gamla hus. Byt erfarenheter med varandra kring olika golvbehandlingar. Olja, såpa, lack, målat Att läsa Specialnummer Byggnadskultur Se om ditt hus Svenska Byggnadsvårdsföreningen 2006 Byggnadskultur - temanummer om isolering Svenska byggnadsvårdsföreningen 2002 Bygga grund Hemgren P, 1998 Dessa fantastiska golv, engelska tiles i Sverige Stjernberg A, Byggförlaget 1999 Stengolv, tegelgolv, trägolv linoleum - faktablad Byggnadsvård Nääs Invändig renovering Gudmundsson G, Wennberg P, Byggförlaget 2002 Hantverket i gamla hus Byggförlaget 1998 14

Så renoveras torp och gårdar Hidemark O, ICA-förlaget, 1995 Vårda och renovera trähus Thurell S, Byggförlaget 2005 Frågor och svar om byggnadsvård Lindbom R, Wenander W, 2001 Program 8 Spår Detaljer: snickerier, dörrar, tapeter. Det sista programmet i serien är till stora delar inspelat i Voxnadalens hälsingegårdar. Få platser i landet har så välbevarade gamla hus. Trots det har det skett förändringar, men långsamma och på husens villkor. Linda Lindblad gör sällskap med arkitekten Mimmi Göllas när hon vandrar runt i gårdarna i Voxnadalen. Göllas har mycket att berätta om hur livet levdes i de välmående byarna, hur fester firades i överflöd och i många dagar. Tillsammans hittar de spår som berättar denna historia. Ingela Broström är byggnadsantikvarie med tapeter som specialitet. Vi får följa henne genom hälsingegårdarnas rum och salar och höra om hur tapeten, från att ha varit en sällsynt lyx, få förunnad, blev en vanlig inredningsdetalj i varje hem. Vi gör ett sista besök i Baggers hus och tittar tillbaka på året som gått. Bjälklagen är på plats, isoleringen är klar, avloppssystemet är i funktion. Men mycket arbete återstår med fönster, innertak och vind. Men så här långt är byggnadsvårdaren Håkan Bagger nöjd med sitt verk. Slutligen får vi träffa Jonatan Malm, som har skaffat sig en gård i Dalsland. Han rustar den varsamt, men kommer genom arbetet att lämna sina spår till eftervärlden. Syftet med träffen är att deltagarna skall börja leta efter spår och studera detaljer i gamla hus. Det man inte ser kan man heller inte vara varsam med. Frågeställningar att ta upp i cirkeln: Ett förhållningssätt till byggnadsvård är att hus berättar om människors liv. Tänk tillbaka på de hus vi besökt. I vilket av dessa tycker du att spåren av ägarna levt kvar bäst? Gör en snickerivandring i ett hus med Anders Franzéns artikel om snickerier (Specialnumret av Byggnadskultur 2006 se nedan) i bakfickan. Försök läsa husets historia utifrån snickarens spår. Nya installationer av el, vatten och värme är ofta oundvikligt i gamla hus. Diskutera olika lösningar Tapeter berättar mycket om ett hus historia. Kanske har någon i gruppen tapetprover från sitt hus. Försök tillsammans att datera dem. Man blir ofta förvånad över hur ofta man tapetserade om förr. 15

Att läsa om spår och detaljer Specialnummer Byggnadskultur Se om ditt hus Svenska Byggnadsvårdsföreningen 2006 Hjälpreda vid kulturhistorisk byggnadsinventering Rosén S, Stockholm 1984 Byggnadsvård i praktiken IV, Invändig renovering, Gudmundsson G, Wennberg P, Byggförlaget 2002 Byggnaders särdrag, En stilhistorisk handbok 1880-1960 Växjö 1995 Kompletta snickerier Rydberg P, Ur Byggnadskultur nr 4/1998 Detaljerna gör rummet Franzén A, Byggnadskultur nr 2/2002 Tapetboken Broström I, Hidemark E, Byggförlaget 2004 9. Avslutning/ studiebesök Den sista träffen i cirkeln lämpar sig väl för ett studiebesök. Kanske finns det någon duktig hantverkare eller specialist man kan besöka och fördjupa sina kunskaper genom. I vissa delar av landet finns byggnadsvårdscentra och byggnadsvårdsbutiker, som säkert tar emot en grupp intresserade kursdeltagare. Den sista träffen är också ett bra tillfälle att diskutera hur man vill gå vidare och fördjupa sig i ämnet. Kanske är ni några som skulle vilja ha en praktisk kurs i fönsterrenovering eller lära er mura kakelugnar. Då krävs det i allmänhet en kursledare med specialkunskaper. Länsmuseernas byggnadsantikvarier brukar kunna tipsa om hantverkare i länet som kan mycket om gamla hus. Ni kan också vända er till Svenska Byggnadsvårdsföreningen, vars länsombud ofta är mycket kunniga. Kanske är det något länsombud som skulle vilja arrangera en kurs. Till denna sista träff är det bra om någon från studieförbundet kommer på besök och fångar upp idéerna i gruppen. Vad är möjligt? Hur hittar vi fler deltagare? 16

Ofta bildas det nätverk efter en kurs och någon kanske vill arrangera en återträff. Byt adresser och telefonnummer med varandra om ni inte gjort det tidigare. Lycka till med studiecirkeln och ta hand om husen Björn Ohlén författare och byggnadsantikvarie 17