Riktlinjer för behandling av kronisk njursvikt

Relevanta dokument
Handlingsprogram för Njurförbundet Antaget 8 maj 2011

Bromsen på Danderyd. - för njursvikt i tidigt skede

Denna broschyr är utarbetad av Njurmedicinska kliniken på Universitetssjukhuset i Lund och Kliniken för njurmedicin och Transplantation på

Att donera en njure. En första information

Målbeskrivning i Njurmedicin för blivande internmedicinare

Njursvikt ett lurigt tillstånd

Njursvikt ett lurigt tillstånd

Svar på skrivelse från Mariana Buzaglo (s) om att fler åtgärder för njursjuka behövs

1c. Du bestämmer dig för att komplettera med ytterligare provtagning för att styrka din misstanke. Vilka prover beställer du?

Riktlinjer för njurtransplantation

Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning /2006

Invärtesmedicin för fysioterapeuter Njursjukdomar

Symptom. Stamcellsforskning

Har Du ett barn. med njursjukdom i din grupp? En information till förskola, skola och fritidsverksamhet. Barn- & Föräldragruppen inom Njurförbundet

Välkommen till Dialysavdelningen/Njurpolikliniken på Mellersta Österbottens Centralsjukhus

Mät ditt blodtryck enkelt hos oss. En tjänst för dig som är mån om din hälsa.

Njurtransplantation. Njurmedicinska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset

Dialysen/ Njurpolikliniken /

Njuren Blodtryck. Peter Fors Alingsås Lasarett

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården?

Riktlinjer för dialysbehandling

Tips och råd om överaktiv blåsa. Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se

Utvecklingsplan för dialysvården

INDIVIDUELL TENTAMEN I OMVÅRDNADSVETENSKAP B, OM1415. Instruktion: Skriv kodnummer och sidnummer på varje skrivningspapper

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck?

Svår behandlingsresistent nefros Individuell bedömning i samråd med hemorten hur ofta pat behöver komma.

Sammanställning av data från SNRs CKD-del Mellansverige

Sjuksköterskedagarna. Vad letar vi efter i sjukvården? Varför?

Högt blodtryck Hypertoni

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Peter Fors Alingsås Lasare2

Välkommen till denna undersökning som avser dialysbehandlade och njurtransplanterade patienter!

Examensarbete D, 15 HP Höstterminen Njursjukas nutrition under de första dygnen på vårdavdelning

Viktreducering inför njurtransplantation - ETT PILOTPROJEKT

Njurinflammation/ glomerulonefrit av typen IgA-nefrit och IgA-vaskulit

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck

Vad har njurmedicinare för nytta av att analysera proteiner i urin? Gregor Guron, docent, överläkare Njurmedicin, Sahlgrenska universitetssjukhuset

Palliativ vård uppdragsbeskrivning

Diabetes och njursvikt

Njursjukdom. Kronisk njursjukdom/njursvikt (CKD) Njursjukdom

Peritonealdialys. Analys av PDC mätning Vad Varför Hur? Laboratoriebroschyr

Hälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer, men hur når vi dit?

Kvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit

Vinnare Barnnefrologiverksamheten, Verksamhetsområde barnmedicin Skånes universitetssjukhus

TYP 2-DIABETES Tillstötande sjukdomar vård och uppföljning

24/16 Yttrande över motion - Screening för typ 2- diabetes

Akut och kronisk njursvikt

Namn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Velphoro Tuggtablett 500 mg Burk, 90 tabletter

Inledning. Sammanfattning

s uperhjälte njuren GÅR TILL KAMP! Skydda den för fiender

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, 1

abbvie VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst

Patientinformation. Behandling av blodbrist vid kronisk njursjukdom

Tidig upptäckt och egenvård. - viktiga nycklar för framgång

Till dig som fått VELCADE. Information till patienter och anhöriga

Juvenil Dermatomyosit

Allmänna frågor Patienter. 6. Hur många patienter är totalt listade/tillhör er vårdcentral/mottagning?

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Göteborg Peter Fors Alingsås Lasare<

Diagnostik och behandling av kronisk hjärtsvikt

Självskattad hälsa med hälsoenkäten RAND-36

DX3DX3DX3DX3DX3DX3DX3DX3DX3

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

lokalt vårdprogram för hälso- och sjukvården i södra Älvsborg

Diagnostiskt centrum. Stefan Rydén Lund SR

Fresenius Medical Care Sverige AB Djupdalsvägen Sollentuna

Rehabilitering viktig vid kronisk njursvikt

Blodtryckskontroll hos diabetiker typ 1 vid medicinkliniken, Piteå sjukhus varför når vi inte målet?

Pronaxen 250 mg tabletter OTC , Version 1.3 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

kompetensutveckling och senaste nytt!

Rätt vård på rätt nivå. Multisviktande. Multisjuk

Specialiserade överviktsmottagningar

Inledning. Kapitel 1. Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen.

Olmesartan medoxomil STADA , Version V1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP OCH HÄLSA

Behovsanalys Njursjukdomar

Så går en dialys till - följ med till Pildammsdialysen i Malmö

Akut och kronisk njursvikt

Akut och kronisk njursvikt

Varför Uppsala universitet?

Akut och kronisk njursvikt

Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos.

Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos.

17 Endometriosvård i Halland RS150341

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Kronisk njursvikt. Njurmed. klin. DS

Registret ger stöd till ett standardiserat och evidensbaserat arbetssätt som kan

VI ARBETAR I TEAM PÅ VÅRDCENTRALEN

UTREDNING AV BEHOVET AV KAPACITETSÖKNING INOM VÅRDOMRÅDE NJURMEDICIN

Min vårdplan introduktion och manual

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.

Typ 2-diabetes. vad du kan göra och vad vården bör göra. Rekommendationer ur nationella riktlinjer

DIALYS I GÖTEBORGSOMRÅDET En utredning om utvecklingen i ett 10-årsperspektiv

Behandling av prostatacancer

Din rätt att må bra vid diabetes

DX poäng MEQ 2

Att leva med PD. En introduktion till peritonealdialys

Sammanfattning av riskhanteringsplanen för Synjardy (empagliflozin/metformin)

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

Aktuellt om hiv. Gunilla Persson Smittskyddsdagen 2018

Transkript:

Riktlinjer för behandling av kronisk njursvikt Mål: Alla personer med kronisk njursvikt skall få en behandling av så god kvalitet att behovet av dialys eller transplantation fördröjs eller förhindras. Krav: 1. Alla med misstänkt kronisk njursvikt skall remitteras till njurmedicinsk specialistläkare för adekvat behandling. Barn med misstänkt kronisk njursvikt skall remitteras till specialist i njurmedicin på barnklinik. 2. Den kroniskt njursviktige skall i ett tidigt skede få information, individuellt och i grupp, om betydelsen av medicinsk behandling och livsstilsförändringar för att fördröja eller förhindra behov av start i dialysbehandling eller njurtransplantation. 3. Utbildning, individuellt och i grupp, skall ges då dialysbehandling eller transplantation är förväntad inom överskådlig tid så att den njursviktige får nödvändig kunskap för att kunna välja behandlingsmetod. 4. När behandling med proteinreducerad kost är aktuell skall den ges i nära samverkan med dietist och får pågå endast så länge som behandlingen har avsedd verkan. 5. Patienten skall i ett tidigt skede få kontakt med dietist och sjukgymnast och vid behov med kurator, psykolog och tandläkare. 6. Samverkan skall ske mellan behandlande njurmedicinläkare och specialistläkare vid andra specialistkliniker när patienten har flera kroniska sjukdomar. 7. Transplantationsutredning skall ske tidigt för att förhindra behov av, alternativt förkorta tiden i, dialys. 8. Ett nationellt kvalitetsregister bör upprättas över patienter med njursvikt för att utvärdera och utveckla vård och behandling. 16

Målet för vård av njursviktiga är att försöka förhindra att njursvikt uppstår och utvecklas. Tidiga insatser i form av diagnostik, förebyggande åtgärder och behandling kan förhindra eller fördröja uppkomsten av njursvikt. Redan vid nedsatt njurfunktion till cirka 40 procent påverkas andra organsystem i kroppen. Symtom och diagnos Symtomen på njursvikt är olika för olika individer. Då uremi utvecklas långsamt vänjer sig den som är sjuk vid att vara okoncentrerad, trött och initiativlös. Vid mer uttalad uremi kan man besväras av matleda, illamående, kräkningar, magproblem, viktförändring och klåda. Vid uremi stiger halten av kreatinin (en substans som kommer från muskulatur) och urea (en nedbrytningsprodukt av proteiner) i blodet. Njurfunktionen kan bestämmas på olika sätt. Enklast undersöks funktionen med ett vanligt blodprov med mätning av kreatininhalt respektive ureahalt. Den mest exakta metoden är att injicera ett kontrastmedel varefter man följer utvecklingen genom att ta blodprover med jämna mellanrum under några timmar. Genom denna undersökning mäts njurarnas filtrationsförmåga. Den som har kronisk njursvikt lämnar regelbundet blodprov och urinprov för att njurmedicinläkaren ska kunna följa kemiska obalanser i kroppen och hålla kontroll på i vilket stadium av sjukdomen patienten befinner sig. Det är viktigt med regelbundna blodtryckskontroller. Information i tidigt skede Från den dag en person får diagnosen kronisk njursvikt till dess det är dags för dialysbehandling kan det dröja flera år. Men förloppet kan också gå fortare. Det händer ibland att njursvikten diagnostiseras för sent och att dialys måste inledas omedelbart. Målsättningen bör vara att alla med kroniskt nedsatt njurfunktion i ett tidigt skede, det vill säga innan dialys eller transplantation börjar närma sig, ska få information om sjukdom och behandlingsmöjligheter, och då individuell sådan, från den behandlande läkaren. I detta skede ska också en första njurskola med gruppundervisning erbjudas som koncentrerar sig på undervisning om hur man kan försöka fördröja, eller kanske förhindra, dialysstart. Information tidigt, på rätt sätt, är avgörande för hur väl individen klarar att ta till sig kunskap och lära sig hantera sin sjukdom. Individens fysiska och psykiska tillstånd när dialysbehov uppkommer har stor betydelse för livskvaliteten och det fortsatta sjukdomsförloppet. 17

Information när dialys eller transplantation börjar bli aktuell. Den behandlande läkaren ska ge individuell information om olika behandlingsmöjligheter så att patienten hinner få en god medicinsk och psykologisk förberedelse inför dialys eller njurtransplantation. Gruppundervisning ska också erbjudas med koncentration på val av behandlingsform. Undervisning ska ges av olika personalkategorier. Patienter bör medverka med sina erfarenheter liksom representanter för patientorganisationen med egna erfarenheter av dialys/transplantation. Behandling Medicinsk (konservativ) behandling Forskning visar att det finns behandlingar som kan bromsa utvecklingen mot dialyskrävande njursvikt. Tidig upptäckt och diagnos ökar chansen till framgångsrik behandling. En förutsättning för tidig upptäckt är att primärvården och njursjukvården har ett intimt samarbete för denna patientgrupp. En annan förutsättning för framgångsrik behandling är att den njursjuke får information om värdet av god medicinsk kontroll och livsstilsförändringar. Högt blodtryck, höga blodfetter, blodbrist, övervikt och rökning är några av riskfaktorerna. God blodtryckskontroll och god blodsockerkontroll hos patienter med diabetes är åtgärder som bromsar utvecklingen mot dialyskrävande njursvikt. Flera studier visar att tiden till dialysstart ibland kan fördröjas flera år om det går att säkra det övre (systoliska) blodtrycket till högst 120-130 mm Hg. Den konservativa behandlingen kräver ett stort antal mätningar för att ge kunskap om eventuella störningar av kroppens funktioner för att sedan kunna behandla dessa. Man kontrollerar bland annat blodtryck, vätskebalans, halten av bikarbonat, kalcium-fosfatbalans, kalium i blodet, hemoglobinvärde (Hb), näringstillstånd, kost och fysisk prestationsförmåga. Vid behandling med proteinreducerad kost är det viktigt att man inte använder den så att patienten förlorar muskelmassa. Denna behandling ska ske i nära samverkan med dietist. För att kunna fastställa behandlingsmål krävs att den njursviktige har en patientansvarig njurmedicinläkare. Kost och motion Det är mycket viktigt att den njursviktige tidigt får kontakt med och stöd av sjukgymnast och dietist. Detta då rätt kost och fysisk träning är av stor betydelse för välmående och förmåga att klara eventuella kommande påfrestningar, och då inte minst dialys eller transplantation. 18

19

Inför dialys eller transplantation. Om den konservativa behandlingen inte längre har någon effekt får man gå över till aktiv uremivård; det vill säga dialys eller transplantation. Dialys och transplantation är två behandlingsformer som kompletterar varandra. Individuella förutsättningar och patientens eget val ska vara avgörande vid beslut av behandlingsform. Utredning inför dialysbehandling Enligt Hälso- och sjukvårdslagen, HSL, har individen rätt att själv fatta beslut om sin behandling. Inom njurmedicinsk vård innebär detta att patienten har rätt att själv få välja peritonealdialys (PD) eller hemodialys (HD) utifrån vad som bäst passar den egna livssituationen. Den rätten ska respekteras. Men det är njurmedicinläkaren som fattar det avgörande beslutet baserat på medicinska kriterier och patientens förutsättningar och önskemål. Den som står inför start av dialysbehandling behöver vägledning i val av dialysform. Det är utomordentligt viktigt att vårdpersonalen ger objektiv och fyllig information om alternativen. Informationen ska utformas på ett sådant sätt att den njursjuke inte känner sig styrd i viss riktning. Inför den slutgiltiga bedömningen ska finnas en utredning om praktiska dialysmöjligheter och möjlighet till transplantation. När man valt dialysform ska det vara möjligt att ändra sig och byta om förstahandsvalet inte fungerar tillfredställande. Det är även möjligt att kombinera dessa båda behandlingsalternativ. Om PD exempelvis med tiden inte längre ger tillräcklig effekt så kan behandlingen kompletteras med en eller till och med två hemodialyser per vecka. Utredning inför transplantation I samband med utredning inför dialys ska även en transplantationsutredning göras. En avvägning bör ske mellan den tid som en tilltänkt levande donator behöver för att tänka igenom beslutet och den brist på tid den har som väntar på en ny njure. Målet bör vara att klara av detta inom tre månader. Utredningen ska göras i så god tid att det om möjligt går att genomföra ingreppet innan det blir aktuellt för den njursjuke att påbörja dialys. Mer om transplantation finns på sidan 31. 20