Stadskontoret Juridiska avdelningen

Stadskontoret Juridiska avdelningen 1(11) Datum 2008-05-28 Handläggare Anette Ahlblad Er Referens Vår Referens Kommunstyrelsen Sammanställning av remissvar, angående förslag till konkurrensutsättningspolicy jämte tillämpningsanvisningar till konkurrensutsättningspolicy. NÄMNDER Omsorgsnämnden Nämnden beslöt att överlämna förvaltningens tjänsteskrivelse som sitt yttrande i ärendet. Nämndens beslut nedan har kompletteras såvitt avser de delar där förtydligande eller ändringar preciserats i tjänsteskrivelsen (sistnämnda markerade med kursiv text) 1. att göra erforderliga förtydliganden och kompletteringar i förslaget a. Policy 7. Konkurrensutsättningsplan Enligt detta avsnitt ska det i konkurrensutsättningsplanen anges bl.a. förslag till konkurrensutsättning för den närmaste planeringsperioden. Men ett sådant förslag ska föregås av en konkurrensprövning enligt policyns avsnitt 8. Konkurrensprövning. Texten bör förtydligas, om den avser att verksamheter, som ska bli föremål för konkurrensprövning, ska tas upp i planen. b. Policyn 9. Texten bör förtydligas, om den avser att en sammanställning skall göras över uppföljningen av de verksamheter som skulle prövas för eventuell konkurrensutsättning enligt nämndens konkurrensplan c. Tillämpningsanvisningar 3.3. I tillämpningsanvisningarna nämns ett antal exempel på hur man får kunskap om marknaden. Det kan ändå vara svårt att få en överblick av denna. Finns det kanaler/genvägar för detta? Exempel på detta skulle kunna finnas i tillämpningsanvisningarna. d. Tillämpningsanvisningarna 3.6. Förvaltningen vill peka på att gemensamma kostnader eller overheadkostnader finns på två nivåer, dels den central övergripande kommunadministration, dels den centrala administrationen hos den förvaltningen, inom vilken delar av verksamheten skall konkurrensutsättas. Frågan är om och när kostnaderna för den centrala administrationen ska beaktas i analysen. Den kan bl.a. beror på omfattningen av den verksamhet som ska konkurrensutsätts. Ska de inte beaktas alls bör detta anges, så att inte det finns risk för olika synsätt i kommunen. Det skulle vara en fördel om kommunen kunde utarbeta en modell för hur overheadkostnaderna ska beräknas. Momskompensation Landskrona kommun Stadshuset 261 80 Landskrona Besöksadress Drottninggatan 7 Tfn 0418-47 00 00 Fax 0418-47 34 00 kommunstyrelsen@landskrona.se www.landskrona.se Bankgiro 868-6123 Postgiro 12345-5 Org.nr 212000-1140

2(11) 2. att överväga vilka krav som ska ställas beträffande entreprenörs/leverantörs roll som arbetsgivare 3. att överväga behovet av anpassning av den kommunala organisationen 4. att understryka behovet av råd och stöd från kommunstyrelsens förvaltningar vid genomförande av konkurrensutsättning. Kommentar 1 a. Konkurrensutsättningsplanen är en form av inventering av nämndens verksamheter. I denna skall bl.a. anges vilka verksamheter som skall bli föremål för konkurrensprövning, dvs en fördjupad genomgång, vilket sedermera skall utgöra underlag för beslut om huruvida verksamheten skall konkurrensutsättas eller ej. Texten i policyn p 7. 4:e meningen bör därför ändras till I planen skall anges vilka verksamheter som i nuläget är utsatta för konkurrens/samarbete med andra kommuner eller andra aktörer samt förslag på verksamheter som skall bli föremål för en konkurrensprövning under den närmaste planeringsperioden. 1.b Uppföljningen av konkurrensutsättningsplanen innebär att nämnderna däri skall redovisa hur planen följts, dvs har konkurrensprövning gjorts enligt planen samt hur utfallet blivit (beslut att konkurrensutsätta eller ej.) Då det av tillämpningsanvisningar framgår vad planen skall innehålla, kan det inte anses föreligga behov av något förtydligande i denna del. 1c. Möjligheten att i en policy med tillämpningsanvisningar ytterligare/ tydligare ange exempel, bedöms som mycket svårt/omfattande med hänsyn till den variation av verksamhet som kommunen ägnar sig åt. Det måste anses mest lämpligt att varje facknämnd själv bedömer hur detta kan göras för dess specifika verksamhet. Dessutom sker en ständig förändring av marknaden. 1d. Av bilaga 3 till tillämpningsanvisningarna framgår bl.a. att administrativa kostnader, gemensamma/egna, skall anges. Det är en nödvändig förutsättning för att få en rättvisande bild över de ekonomiska konsekvenserna av en konkurrensutsättning att samtliga kostnader redovisas. Motsvarande gäller vad avser momskompensation. Beräkning av samtliga kostnader skall göras med utgångspunkt från den framtagna kalkylen och skall upprättas i samråd med kommunstyrelsens förvaltningar (ekonomiavdelningen). 2. Enligt rättspraxis äger en upphandlande enhet ej rätt att kräva kollektivavtal. Däremot kan vissa arbetsrättsliga krav ställas men måste då anges som särskild kontraktsvillkor. Vilka krav som skall ställas på entreprenören/leverantören måste dock bedömas från fall till fall. 3. Policyn har utformats med utgångspunkt från kommunens befintliga organisation, vad avser såväl förvaltningarnas administrativa resurser som det decentraliserade upphandlingsansvaret. Eventuella resurs- och organisationsförändringar med anledning av framförda synpunkter får därför behandlas i särskild ordning. 4. Av policyn p 10 framgår att kommunstyrelsen har ansvar för att bistå nämnderna med råd och stöd i samband med dessas konkurrensutsättning av

3(11) verksamheterna men att det är nämndens ansvar att det finns nödvändig kompetens för att policyn skall kunna realiseras. Barn och ungdomsnämnden Nämndens beslöt att antaga yttrandet från chefen för adm och jur avd som sitt eget. Tjänsteskrivelsen har sammanfattats i punktform. 1. processen med årlig konkurrensutsättningsplan kommer att medföra ett ökat behov av administrativa resurser som ej idag disponeras. Initialt kommer insatserna vara stora men kan sannolikt efterhand som inventering och analys av verksamhetsgrenarna skett successivt reduceras dock ej för att helt utgå. Dessa tillkommande kostnader måste kunna hämtas hem genom att målen med policyn infrias. 2. konkurrensutsättning medför en ökad upphandling vilken för kommunen bör centraliseras då kvalificerad kunskap härom erfordras. Kommentar 1-2. Policyn har utformats med utgångspunkt från kommunens befintliga organisation, vad avser såväl förvaltningarnas administrativa resurser som det decentraliserade upphandlingsansvaret. Eventuella resurs- och organisationsförändringar med anledning av framförda synpunkter får därför behandlas i särskild ordning. Vuxennämnden Nämnden beslöt att ställa sig positiv till att kommunen upprättar en konkurrensutsättningspolicy samt att överlämna förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen. Tjänsteutlåtandet har sammanfattats i punktform. 1. ställer sig bakom att kommunen måste ha en konkurrensutsättningspolicy 2. ser inte i nuläget att det föreligger ekonomiska förutsättningar för att själv som nämnd äga frågan om att upprätta en årlig konkurrensutsättningsplan. Då kompetensen idag inte finns måste denna införskaffas genom nyanställning eller inköp av konsult. 3. därutöver saknas i förslaget riktlinjer för hur flera nämnder skulle kunna samverka då det finns gemensamma intressen för konkurrensutsättning. Kommentarer 1. Inga 2. Policyn har utformats med utgångspunkt från kommunens befintliga organisation, vad avser såväl förvaltningarnas administrativa resurser som det decentraliserade upphandlingsansvaret. Eventuella resurs- och organisationsförändringar med anledning av framförda synpunkter får därför behandlas i särskild ordning. 3. Riktlinjer för hur samverkan mellan flera nämnder regleras på följande ställen i policyn. Punkten 3 st 3 Eventuella ytterligare undantag från denna konkurrensutsättningspolicy, med hänsyn till ett kommunövergripande intresse, kan beslutas av kommunstyrelsen. Punkten 8 st 2 Om tveksamhet föreligger om konsekvenserna för kommunen totalt skall nämnden överlämna frågan om konkurrensutsättning i enskilt fall till kommunstyrelsen för prövning. Punkten

4(11) 10 st 3 p 8 mening 2 I de fall olika nämnders verksamhet berörs av upphandlingen t.ex. vid entreprenad av såväl drift som infrastruktur, är den nämnd vars drift konkurrensutsätts ansvarig för upphandlingen, dock skall upphandlingen ske i samverkan med de andra berörda nämnderna (t.ex. fastighetskontoret avseende infrastrukturen). Servicekontoret Servicekontorets skrivelse har sammanfattats såvitt avser de delar där komplettering eller ändringar preciserats. 1. För att det skall vara en vägledning krävs enligt vår mening en något tydligare viljeinriktning i policyn. När mål och syfte med att konkurrensutsätta kommunalt finansierade verksamheter presenteras, så förefaller det inte vara tydligt vilket mål som är överordnat det andra. 2. Punkten genom avtal öka möjligheten att besluta om förändrad inriktning utan att ansvaret för det praktiska förändringsarbetet ligger på kommunen ger en känsla av en organisation som vill undandra sig besvärligt arbete. 3. Det policyn inte behandlar är hur vi säkerställer så att beställarkompetensen kvarstår inom kommunen, så att även upphandling nummer två blir bra, samt att uppföljningen av verksamheten i privat regi genomförs på ett adekvat sätt. I tillämpningsanvisningarna beskrivs att det är viktigt att säkerställa detta, men inte något om hur detta kan ske. 4. Med många konkurrensutsättningsärenden på gång kommer troligen behov av stöd att öka kraftigt, varför det är viktigt att personalavdelningen tillser att de är tillräckligt väl bemannade för uppgiften. Samma gäller för upphandlingsenheten, som troligen kommer att utsättas för hög belastning. För kommunen tror vi det vore bättre med en större upphandlingsenhet, som nämnderna kunde köpa tjänster av i stället. 5. Det kan då komma att vara verksamheter som är stödfunktioner som egentligen inte drivs av nämnden. Typexemplet är kostverksamheten, som levererar mat till skolorna Denna problematik kan återfinnas på andra håll inom vår verksamhet. Vi föreslår därför att intern service fortsatt beställs av Servicekontoret, men att kommunstyrelsen i sin konkurrensutsättningsplan gör bedömningen av i vilken utsträckning den interna servicen skall konkurrensutsättas. Kommentarer 1. Frågan om huruvida mål och syfte skall specificeras på annat sätt måste anses vara ett politiskt ställningstagande. 2. Avsikten är att kommunen upphandlar en viss funktion med en viss inriktning, t.ex. speciell inlärningspedagogik eller särskild behandlingsmetod, och därigenom inte behöver genomföra det praktiska förändringsarbetet i sin egen verksamhet. 3. Av tillämpningsanvisningarna punkten 3 st 2 framgår att behovet av fortsatt kommunal kompetens måste beaktas i samband med konkurrensprövningen. Enär beslut om konkurrensutsättning efter genomförd konkurrensprövning åvilar nämnden är det således även nämndens ansvar att tillse hur beställarkompetensen upprätthålls i det specifika fallet. 4. Policyn har utformats med utgångspunkt från kommunens befintliga organisation, vad avser såväl förvaltningarnas administrativa resurser som det decentraliserade upphandlingsansvaret. Eventuella resurs- och

5(11) organisationsförändringar med anledning av framförda synpunkter får därför behandlas i särskild ordning. 5. Den nämnd som ansvarar för viss verksamheten skall ta upp denna i sin konkurrensutsättningsplan. Riktlinjer för hur samverkan mellan flera nämnder/stödfunktioner regleras på följande ställen i policyn. Punkten 3 st 3 Eventuella ytterligare undantag från denna konkurrensutsättningspolicy, med hänsyn till ett kommunövergripande intresse, kan beslutas av kommunstyrelsen. Punkten 8 st 2 Om tveksamhet föreligger om konsekvenserna för kommunen totalt skall nämnden överlämna frågan om konkurrensutsättning i enskilt fall till kommunstyrelsen för prövning. Punkten 10 st 3 p 8 mening 2 I de fall olika nämnders verksamhet berörs av upphandlingen t.ex. vid entreprenad av såväl drift som infrastruktur, är den nämnd vars drift konkurrensutsätts ansvarig för upphandlingen, dock skall upphandlingen ske i samverkan med de andra berörda nämnderna (t.ex. fastighetskontoret avseende infrastrukturen). Miljönämnden Nämndens beslut har sammanfattats i punktform. 1. konstaterar att nämndens verksamhet utgör myndighetsutövning och är därmed med hänvisning till regeringsformen (1974:152) 11 kap. 6 undantagen från möjligheterna till konkurrensutsättning. 2. i övrigt har nämnden inga synpunkter på förslaget till konkurrensutsättningspolicy. Kommentar Inga. Kulturnämnden Nämnden beslöt att föreslå att policyn för riktlinjer för konkurrensutsättning antas. Tekniska nämnden Nämndens beslut nedan har kompletteras såvitt avser de delar där förtydligande eller ändringar preciserats i tjänsteskrivelsen (sistnämnda markerade med kursiv text) 1. att remitterat förslag till konkurrensutsättningspolicy kan ses som ett framtida arbetsverktyg för att utreda olika verksamheter inom kommunen 2. att revidering fordras av handlingen i enlighet med föreslagna moment innan slutligt beslut tas inom kommunen a. Punkten 2 Ett syfte att bara säkerställa att konkurrens används kan tolkas som att det redan är fastställt att konkurrensutsättning skall användas. Efterföljande notering att konkurrens används på rätt sätt speglar bättre den ambition kommunen har i sina åligganden varför den första punkten bör utgå b. Punkten 3. att punkten om strategiska beslutsfunktioner bör utvecklas ytterligare Det vägval som kommunen vill göra i denna fråga bör tydliggöras emedan avknoppade eller utsålda verksamheter i praktiken inte kan återtas om beslutet visar sig vara till men för kommunen som helhet. c. Punken 5 st 3. Diskussion förs ej inom underlaget om huruvida förutsättningar har prövats eller avses prövas för en värdering av kommunens

6(11) lagliga möjligheter att inom rådande verksamheter pröva på vilket sätt ett avkastningskrav kan ställas på dessa. Detta skulle i sig kunna möjliggöra att verksamheterna tvingas till mer bearbetning av sina interna arbetssätt för att om möjligt skapa bättre resultat, arbetsmässigt, ekonomiskt och ibland både och. d. Punkten 8. Beskrivningen över hur konkurrensprövningen kan tillgå har redogjorts i en teoretiska process som är väldokumenterad till respektive del och omfattning. Det som totalt saknas är en tidplan emedan dessa arbeten i sitt inledningsskede (första året) är så omfattande att slutsatser ej kan redovisas inom budgetåret. e. Punkten 10 st 3-4. Nödvändig kompetens och MBL-förhandlingar samordnande resurser. f. Punkten Tillämpningsanvisningar. De tillämpningsanvisningar med bilagor som redovisas är i stort heltäckande och bör kunna ge bra underlag inför ett beslut om konkurrensutsättning eller ej. Däremot kan lämnade beskrivningar ses som en teoretisk modellbeskrivning, framtagen från facklitteratur eller annan rapport, som inte anpassats utifrån lokal behov eller intressen i Landskrona kommun. g. Punkten Sammanfattning och slutsatser. En risk- och konsekvensanalys bör genomföras parallellt med revidering av denna policy utifrån den påverkan löpande utredningsarbeten avseende möjlig konkurrensutsättning eller ej har för både verksamhet, organisation och kompetens 3. att utredningar avseende konkurrensutsättning inom tekniska nämndens ansvarsområde fortsätter enligt befintlig arbetsplan 4. att planen är att VA-verksamheten skall samordnas med samma verksamhet i Båstad, Åstorp, Bjuv, Svalöv och Helsingborg i ett gemensamt bolag från 2009-01-01 efter slutligt beslut i fullmäktige 5. att alternativ verksamhetsform för el och fjärrvärme utreds kopplat till den stora miljöinvesteringen 6. att driftsansvaret för trådbussar avses överföras till operatör 7 att arbete med utvecklad intern kontroll för övriga verksamheter genomförs 2008 8. att plan för prövning av konkurrensutsättning av övriga verksamheter upprättas vid årsskiftet 2008/2009 Kommentar 1. Konkurrensutsättningspolicyn är ett inriktningsbeslut som tydliggör nämndernas uppdrag vad avser användande av konkurrensutsättning medan tillämpningsanvisningarna kan, på sätt som tekniska nämnden angett, som ett arbetsverktyg. 2a. Frågan om huruvida målen skall vara de angivna måste anses vara ett politiskt ställningstagande. 2b. Vid tveksamheter om konsekvenserna för kommunen som helhet vid en konkurrensutsättning regleras på följande ställen i policyn. Punkten 3 st 3 Eventuella ytterligare undantag från denna konkurrensutsättningspolicy, med hänsyn till ett kommunövergripande intresse, kan beslutas av kommunstyrelsen. Punkten 8 st 2 Om tveksamhet föreligger om konsekvenserna för kommunen totalt skall nämnden överlämna frågan om konkurrensutsättning i enskilt fall till kommunstyrelsen för prövning.

7(11) 2c. Av kommunallagen 8 kap 3 b framgår följande. Kommuner får ta ut avgifter för tjänster och nyttigheter som de tillhandahåller. För tjänster eller nyttigheter som kommuner är skyldiga att tillhandahålla, får de ta ut avgifter bara om det är särskilt föreskrivet Av 8 kap 3 c framgår Kommuner får inte ta ut högre avgifter än som svarar mot kostnaderna för de tjänster eller nyttigheter som kommunen tillhandahåller (självkostnaden). 2d Av tillämpningsanvisningarna punkten 2 Konkurrensutsättningsplan, p 6, framgår att tidplan för genomförande av konkurrensprövning skall upprättas av nämnden. Tidplanens utformning är högst individuell för respektive nämnd med hänsyn till kompetens, resurser, övrig verksamhet m.m, varför någon sådan generell tidplan inte framtagits. 2e. Policyn har utformats med utgångspunkt från kommunens befintliga organisation, vad avser såväl förvaltningarnas administrativa resurser som det decentraliserade upphandlingsansvaret. Eventuella resurs- och organisationsförändringar med anledning av framförda synpunkter får därför behandlas i särskild ordning. 2f. Avsnitten 3.4-3.6 jämte bilagorna 1-3 har, liksom policyn och anvisningarna i övrigt, tagits fram lokalt och utformningen har i nämnda delar skett i samarbete med Kommunstyrelsens förvaltningar (Servicekontoret, Stadskontorets ekonomiavdelning respektive personalavdelning). 2g. Frågan om en risk- och konsekvensbedömning skall genomföras är en fråga som kräver ett politiskt ställningstagande. 3-6. De angivna verksamheterna behöver inte undantas från förslaget då dessa enligt policyn p 7 skall redovisas i konkurrensutsättningsplanen ( I planen skall anges vilka verksamheter som i nuläget är utsatta för konkurrens/samarbete med andra kommuner eller andra aktörer ). 7. Av Tekniska nämndens yttrande framgår det att synergieffekter föreligger mellan intern kontroll (riskanalyser, utvärdering av arbetssätt och kontrollplaner m.m.) och upprättandet av en konkurrensutsättningsplan. 8. Enligt punkten 7 i policyn skall konkurrensutsättningsplan upprättas i samband med budget och flerårsplan. Under förutsättning av att fullmäktige antar framlagt förslag till policy, utan tillägg angående tidpunkten för upprättande av konkurrensutsättningsplan, kan det tidigast bli aktuellt i samband med budgetarbetet 2009, dvs för verksamhetsår 2010. Byggnadsnämnden Nämnden beslöt att överlämna förvaltningens skrivelse till kommunstyrelsen utan politiskt ställningstagande samt att de politiska partierna hänvisar till sin egna yttranden. Tjänsteskrivelsens förslag till beslut har kompletteras såvitt avser de delar där förtydligande eller ändringar preciserats i tjänsteskrivelsen (sistnämnda markerade med kursiv text) 1. att remitterat förslag till konkurrensutsättningspolicy kan ses som ett framtida arbetsverktyg för att utreda olika verksamheter inom kommunen 2. att revidering fordras av handlingen i enlighet med föreslagna moment innan slutligt beslut tas inom kommunen 3 a-g. Samtliga punkter avseende förtydliganden eller ändringar identiska med de som angetts av tekniska nämnden.

8(11) 4. att de utredningar som kan bli aktuella för konkurrensutsättning inom byggnadsnämndens arbetsområde utgörs av tjänsterelaterade arbeten Kommentarer 1 Inga. 2-3 a-g. Se kommentarer under tekniska nämnden (samma punkter). 4. Inga. Räddningsnämnden Nämnden ställer sig positiv till konkurrensutsättningspolicyn genom godkännande av förslaget till yttrande. 1. Konkurrensutsättning bör enligt Räddningsnämnden ges den innebörden, att verksamhet som inte är myndighetsutövning kan organiseras så, att den på tidsbegränsad, kontraktuell basis uppdras åt den aktör, kommunal eller privat, som i en rättvis procedur, vanligtvis reglerad genom lagen om offentlig upphandling, erbjuder det bästa köpet för kommunen och medborgarna. 2. Punkten 7 samt delar av tillämpningsanvisningarna en uppdelning av reglerna så att de gäller på två nivåer, exempelvis enligt följande: A. Hela konkurrensutsättningspolicyn med tillämpningsanvisningar skall tillämpas. B. anvisningarna om konkurrensutsättning skall tillämpas, Istället för konkurrensutsättningsplan, aktivitetsplan, uppföljning och utvärdering lämnas en jämförelsevis enkel rapport om gjord upphandling och om behov av/planering för kommande upphandling. Det finge med ett sådant system ankomma på kommunledningen att besluta vilka kommunala organ som skall tillämpa reglerna för Nivå A respektive Nivå B. Kommentar 1. Huruvida privatisering skall omfattas av konkurrensutsättningspolicyn är ett politiskt ställningstagande. 2. Beroende av i vilken omfattning nämndernas verksamheter kan konkurrensutsättas, kommer konkurrensutsättningsplanens omfattning att variera en hel del. Att inrätta olika rutiner för olika nämnder kan dock medföra oklarheter om vad som gäller för att följa upp om konkurrensutsättning prövas, varför någon ändring inte föreslås. Fritidsnämnden Nämnden beslöt att anta förvaltningens skrivelse som nämndens eget svar på remissen. Tjänsteskrivelsen har sammanfattats i punktform. 1. Ett mål är formulerat som genom avtal öka möjligheten att besluta om förändrad inriktning utan att ansvaret för det praktiska förändringsarbetet ligger på kommunen 2. Det första målet är formulerat som att bidra till en effektiv användning av kommunens resurser, med fokusering på både kvalitet och ekonomiska vinster. Det här målet framstår genom sin placering och av formuleringar i policyn i övrigt som ett överordnat mål och borde tydligt ges den status. 3. när tillgången på entreprenörer är begränsad skall kommunens personal uppmuntras att knoppa av dvs etablera sig som entreprenör. Ordet skall är

9(11) i en regeltext ett väldigt starkt uttryck och det vore nog lämpligare att här byta ut detta mot kan eller bör. 4. I policyn anges att föremål för policyn och dessa planer är kommunala verksamheter. Vad detta är definieras dock inte Ett resonemang om hur begreppet verksamhet i policyn skall förstås hade underlättat behandling och utvärdering av konkurrensutsättningsplanerna. På något sätt måste storlek och betydelse vara avgörande för vad som skall bedömas som en verksamhet, så att inte arbetet med planerna skall få ett drag av petimeteraktivitet. 5. Det vore tillräckligt om konkurrensutsättningsplaner upprättades exempelvis vart tredje år eller en gång per mandatperiod, men att en revidering kan göras däremellan om skäl finns till detta. 6. Om konkurrensprövning, med den höga ambitionsnivå som riktlinjerna anger, årligen skall utföras för ett flertal verksamheter inom en nämnd så krävs en personell förstärkning av förvaltningens centrala administration. 7. Vare sig i policy eller i riktlinjerna förs något resonemang kring hur och i vilket steg slutsatser om lämpligheten i en konkurrensutsättning skall göras. Skall ett beslut om konkurrensutsättning vara oeftergivligt och slutföras oberoende av de konsekvenser som visar sig efter slutförd upphandling? Kommentar 1. Avsikten är att kommunen upphandlar en viss funktion med en viss inriktning, t.ex. speciell inlärningspedagogik eller särskild behandlingsmetod, och därigenom inte behöver genomföra det praktiska förändringsarbetet i sin egen verksamhet. 2-3. Påpekandena får anses vara ändringar som kräver politiskt ställningstagande. 4. Det åligger respektive nämnd att i konkurrensutsättningsplanen presentera förslag på verksamheter inom den egna nämnden som kan bli föremål för konkurrensprövning. Merparten av de i yttrandet angivna exemplen utgör verksamheter vilka i huvudsak ligger under kommunstyrelsen, som har att i sin konkurrensutsättningsplan bedöma dessa verksamheter. I policyn har föreslagit vissa områden som är undantagna från konkurrensutsättning. Eventuella ytterligare undantag, med hänsyn till ett kommunövergripande intresse, kan beslutas av kommunstyrelsen. 5. Avsikten med en årliga konkurrensutsättningsplan är inte att alla verksamheterna skall prövas varje år utan avser att utgöra en uppföljning varje år, där nämnden reviderar sin planering vartefter förra årets plan fullföljts. 6. Policyn har utformats med utgångspunkt från kommunens befintliga organisation vad avser förvaltningarnas administrativa resurser. Eventuella resurs- och organisationsförändringar med anledning av framförda synpunkter får därför behandlas i särskild ordning. 7. Frågeställningen är belyst i Tillämpningsanvisningarna p 3 st 1 Syftet med konkurrensprövning är att på ett överskådligt sätt underlätta beslutsprocessen och att i ett sammanhang analysera i vilken omfattning det är lämpligt att konkurrensutsätta en viss verksamhet. För att syftet med konkurrensutsättningen skall uppnås är det viktigt att kommunen inte bara är medveten om möjligheterna, utan även riskerna för den egna verksamheten. Ett beslut om att inte konkurrensutsätta en viss verksamhet skall motiveras. samt p 4 Nämnden skall efter genomförda analyser sammanställa dessa och besluta om verksamheten skall konkurrensutsättas.

10(11) Kommunrevisionen Remissvar har ej inkommit. POLITISKA PARTIER Remissvar har inkommit från följande partier: Socialdemokraterna Vänsterpartiet Sverigedemokraterna Treklövern FACKLIGA ORGANISATIONER DIK s lokalavdelning i Landskrona Svarsskrivelsen har sammanfattas i punktform. 1. anser att remissen i sin skrivelse är väl genomarbetad och tydlig både vad gäller avsikten och tillämpningarna 2. det är av stor vikt att kvalitet sätts före kvantitet 3. för verksamheter inom kultursektorn är kontinuiteten viktig för att inte förlora den lokala förankringen och lokala historieskrivningen 4. medborgarnas tillgång till kultur bör inte, varken kort- eller långsiktigt försämras eller försvåras 5. i mån av beaktande av framförda åsikter ställer sig DIK positiv till förslaget Kommentarer Inga. Kommunal, Sveriges Skolledarförbund, LR, Vårdförbundet, Lärarförbundet, Sveriges Arkiteter, Naturvetarförbundet, SKTF Svarsskrivelsen har sammanfattas i punktform. 1. anser att det är ett välskrivet och heltäckande policydokument 2. risk- och konsekvensbeskrivning samt verksamhetsanalys skall genomföras av arbetsgivaren och de fackliga organisationerna gemensamt. 3. vid konkurrensutsättning av större verksamheter anser vi att fullmäktige, inte nämnderna, bör avgöra detta 4. för ett korrekt och heltäckande underlag för konkurrensutsättning skall utredaren inneha rätt kompetens. Detsamma gäller för de som skall jämföra anbuden med nuvarande kommunal organisation 5. de fackliga organisationerna skall finnas med vid rekrytering av utredare 6. resursförstärkning både i pengar och personal skall tillföras förvaltningarna. Kostnaderna härför måste ställas mot eventuell vinst eller förlust vid byte av verksamhetsutövare 7. kravspecifikationen skall vara jämförbara med nuvarande kommunal organisation, för att bibehålla eller förbättra nuvarande kvalitet på verksamheten.

11(11) Kommentarer 2. Frågan om och när en risk- och konsekvensbeskrivning samt verksamhetsanalys skall göras en fråga som erfordrar politiskt ställningstagande. 3. Frågan om huruvida beslut om konkurrensutsättning skall fattas av nämnd eller kommunfullmäktige måste anses vara ett politiskt ställningstagande. Noteras skall dock att för det fall en konkurrensutsättning är av principiellt beskaffenhet eller annars av större vikt skall frågan avgöras av kommunfullmäktige. (KommL 3 kap 9 och 10 ) Sistnämnda har införts i såväl policyn p 10 som tillämpningsanvisningarna p 4. 6. Policyn har utformats med utgångspunkt från kommunens befintliga organisation. Eventuella resurs- och organisationsförändringar med anledning av framförda synpunkter får därför behandlas i särskild ordning. I övrigt inga. Remissvar har ej inkommit från följande fackliga organisationer. Akademikerförbundet SSR Civilekonomerna FSA Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Jusek Ledarna Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund Sveriges Ingenjörer Sveriges Psykologförbund SAMMANFATTNING Med hänvisning till ovanstående sammanställning har revideringar vidtagits i bifogat förslag till Konkurrensutsättningspolicy jämte Tillämpningsanvisningar till konkurrensutsättningspolicy. Därutöver har kommunstyrelsens ansvar, under punkten 10, förtydligats genom att texten genomföra har ändrats till ta fram förslag till samt svara för ändrats till fastställa. För det fall kommunstyrelsen anser att föreslagen policy jämte tillämpningsanvisningar bör antas föreslås kommunstyrelsen besluta att föreslå kommunfullmäktige besluta att anta framlagt förslag till Konkurrensutsättningspolicy att gälla fr.o.m. det kommunfullmäktiges beslut vunnit laga kraft samt att, under förutsättning av att fullmäktige beslutar enligt ovan, fastställa framlagt förslag till Tillämpningsanvisningar till konkurrensutsättningspolicy, jämte bilagor, att gälla fr.o.m det kommunfullmäktiges beslut vunnit laga kraft. Landskrona 2008-05-28 Stefan Johansson T f kommunchef Marie Pettersson Stadsjurist

Reviderad 2008-05-29 Sidan 1 av 6 FÖRSLAG TILL Landskrona kommuns konkurrensutsättningspolicy 1. Definition 2. Mål och syfte 3. Konkurrensutsättning av verksamhet - inriktning 4. Allmänt om alternativa modeller för marknadsanvändning 5. Alternativa modeller för marknadsanvändning i Landskrona kommun 6. Marknadsförutsättningar 7. Konkurrensutsättningsplan 8. Konkurrensprövning 9. Uppföljning och utvärdering 10. Ansvar och utförande av konkurrensutsättningspolicyn

Sidan 2 av 6 1. Definition Konkurrensutsättning innebär att olika aktörer, såväl kommunen som privata, tillåts att konkurrera om att leverera en nyttighet. 2. Mål och syfte Syftet med konkurrensutsättningspolicyn är att säkerställa Att konkurrens används Att konkurrens används på rätt sätt Att rätt modell för konkurrensutsättning används vid rätt tillfälle Konkurrensutsättningspolicy med dess tillämpningsanvisningar utgör ett verktyg för att systematiskt pröva om andra än kommunen skall driva en helt eller delvis offentligt finansierad verksamhet. Målet med att konkurrensutsätta kommunalt finansierade verksamheter är att bidra till en effektiv användning av kommunens resurser, med fokusering på både kvalitet och ekonomiska vinster öka valfriheten för såväl medborgaren som medarbetaren genom möjligheten att välja olika utförare/arbetsgivare öka tjänsteutbudet för medborgaren då privata företag kan tillhandahålla tjänster som kommunen, på grund av laghinder, inte har möjlighet att erbjuda medborgaren. bidra till verksamhetsutveckling genom att utgöra ett effektivt verktyg för kvalitets- och kostnadsstyrning av kommunens verksamhet, då den egna verksamheten jämförs och bedöms med omvärlden. genom avtal öka möjligheten att besluta om förändrad inriktning utan att ansvaret för det praktiska förändringsarbetet ligger på kommunen frigöra kapital genom att privatisera ägande av anläggningar och fastigheter, varigenom kommunen inte behöver binda kapital långsiktigt bidra till ett livskraftigare näringsliv såväl lokalt som regionalt 3. Konkurrensutsättning av verksamhet - inriktning Landskrona kommuns verksamhet, med undantag för de verksamheter som nämns nedan, skall vara föremål för konkurrensprövning enligt förutsättningarna som anges i denna policy. Konkurrensutsättningspolicyn innebär dock inte ett ovillkorligt uppdrag att konkurrensutsätta de olika kommunala verksamheterna utan en möjlighet att få konkurrensutsätta kommunal verksamhet. Såväl ny som befintlig verksamhet kan konkurrensutsättas. Undantaget från konkurrensutsättning är: Uppgifter som omfattar myndighetsutövning t.ex. beslut om bygglov Annan verksamhet som enligt lagar och författningar inte får bedrivas i privat regi t.ex. fastställande av taxor och avgifter, räddningstjänst. kommunala skolväsendet Strategiska beslutsfunktioner

Sidan 3 av 6 Eventuella ytterligare undantag från denna konkurrensutsättningspolicy, med hänsyn till ett kommunövergripande intresse, kan beslutas av kommunstyrelsen. 4. Allmänt om alternativa modeller för marknadsanvändning All marknadsanvändning medför att överföring av verksamhet sker från det allmänna till det enskilda och innebär privatisering i någon form, oavsett om överföringen avser finansiering, ägande, val av producent/nyttighet eller styrning av verksamheten. Exempel på alternativa modeller för marknadsanvändning är: Köp av enstaka tjänster/platser på privata institutioner/anläggningar Kommunen tar i anspråk enstaka tjänster eller platser på en privat institution/anläggning utan anspråk på att bestämma om verksamhetens utformning (privat egenregiverksamhet). Kommunen upphandlar tjänster med krav på att leverantören skall erbjuda såväl vård som omsorg. Kommunen är inte huvudman för institutionen/anläggningen men ansvarar för de personer som placerats där och ansvarar för kvalitetsgranskning för de platser som kommunen finansierar. Driftentreprenad Föreligger när kommunen anlitar en extern producent som på grundval av ett skriftligt avtal åtar sig att på kommunens uppdrag, varaktigt och självständigt, utföra en eller flera tjänster i en sammanhållen verksamhet. Kommunen behåller sitt ansvar, är huvudman, gentemot de användare som omfattas av den entreprenaddrivna verksamheten. Kommunen beslutar om verksamhetens mål, inriktning, omfattning och kvalitet samt ansvarar för uppföljning, utvärdering etc. Kommunen hyr/äger lägenheter, lokaler och övriga utrymmen. Samverkan/partnerskap Kommunen sluter ett långsiktigt avtal med någon annan extern producent om leverans av tjänster. Oäkta partnerskap = kommunen huvudman/beställare och den externa parten leverantör. Äkta partnerskap = Kommunen och den externa parten samverkar utifrån ett ömsesidigt intresse av föremålet för samverkan. Båda parter är huvudmän. Kundvalssystem Kommunen erbjuder privata leverantörer möjlighet att kvalificeras/godkännas som leverantörer av kommunalt finansierade tjänster till personer som har beviljats rätt att få del av kommunalt finansierade tjänster av kommunen. Lokaler och lägenheter kan ägas eller hyras av det privata företaget. Kommunen torde inte betraktas som huvudman eller juridiskt ansvarig för verksamheten. Bidragsfinansierad enskild verksamhet Ett företag/förening ansöker om bidrag för sin egen verksamhet och kommunen beslutar ensidigt om utbetalning av bidraget. Bygger inte på individuella beslut om rätt för enskilda personer att få del av kommunalt finansierade tjänster. Kommunen är inte huvudman eller har juridiskt ansvar för de personer som åtnjuter tjänster från den enskilde leverantören.

Sidan 4 av 6 Total privatisering Total privatisering innebär att kommunen överlåter hela ansvaret, dvs huvudmannaskapet, av både drift och finansiering av verksamheten till en eller flera privata utövare. Total privatisering kan ske genom att en försäljning av hela eller delar av verksamheten, s.k. inkråmsförsäljning eller genom att kommunen beslutar avveckla verksamheten (gäller sådan verksamhet som kommunen enligt lag inte är skyldig att tillhandahålla). 5. Alternativa modeller för marknadsanvändning i Landskrona kommun Vid konkurrensutsättning i Landskrona kommun skall samtliga ovanstående alternativa modeller för marknadsanvändning prövas i varje enskilt fall. Kommunens egenregi tillåts inte att delta i upphandlingar med interna bud eller på annat sätt medverka som aktörer i konkurrens med privata företag. I vissa fall är tillgången på entreprenörer starkt begränsad varför kommunen skall uppmuntra kommunens personal att knoppa av dvs att en eller flera anställda i kommunen bestämmer sig för att starta ett företag genom vilket de skall bedriva samma slags verksamhet som de tidigare utfört som anställda. Skillnaden är att de nu bedriver verksamhetens som självständiga företagare på uppdrag av kommunen med ersättning för arbetet eller med bidrag från kommunen som utförare av enskild verksamhet. Möjligheten att lämna stöd till avknoppare begränsas av reglerna i kommunallagen och tilldelning av uppdrag kan endast ske i enlighet med lagen om offentlig upphandling. All konkurrensutsättning skall ske i enlighet med gällande lagstiftning, t.ex. LOU, LAS. Konkurrensneutralitet skall råda i hela upphandlingsprocessen. I samband med upphandlingsförfarandet skall Landskrona kommuns upphandlingspolicy tillämpas. 6. Marknadsförutsättningar En förutsättning för konkurrensutsättning är förekomsten av konkurrens på den aktuella marknaden eller att kommunen beslutar om förhållanden som kan leda till att konkurrens uppstår. Kommunen skall verka för att vårda, utveckla och bibehålla konkurrensen på marknaden. Vid konkurrensutsättning skall därför beaktas och analyseras faktorer såsom avtalspaketering, avtalstiden, riskfördelning samt konkurrenssituationen på marknaden. Vidare skall kvalificeringskrav i upphandlingen utformas så att de flesta typer av företag eller organisationer inom verksamhetsområdet kan komma i fråga som anbudsgivare. Härvid skall även beaktas hur upphandlingarna kan genomföras så att kommunen möjliggör för små och medelstora företag att delta i upphandlingar genom att t.ex. medge att anbud lämnas på delar av upphandlingen. 7. Konkurrensutsättningsplan Varje nämnd skall i samband med budget och flerårsplan upprätta en konkurrensutsättningsplan för sin verksamhet. Eventuell revidering av nämndens konkurrensutsättningsplan skall redovisas i samband med om- och tilläggsbudgetering respektive år. Planen skall innehålla en analys av nämndens verksamhet utifrån ett konkurrensutsättningsperspektiv. I planen skall anges vilka verksamheter som i nuläget är utsatta för konkurrens/samarbete med andra kommuner eller andra aktörer samt

Sidan 5 av 6 förslag på verksamheter som skall bli föremål för en konkurrensprövning under den närmaste planeringsperioden. Vidare skall framgå vilka verksamheter som inte kan bli föremål för konkurrensutsättning. 8. Konkurrensprövning Det åligger varje nämnd att, utifrån konkurrensutsättningspolicyns riktlinjer och nämndens konkurrensutsättningsplan, bedöma och besluta om - verksamheten alltjämt skall bedrivas i kommunal regi eller konkurrensutsättas - omfattning, inriktning och modell för marknadsanvändning vid konkurrensutsättning av nämndens respektive verksamhetsgrenar. Om tveksamhet föreligger om konsekvenserna för kommunen totalt skall nämnden överlämna frågan om konkurrensutsättning i enskilt fall till kommunstyrelsen för prövning. En nämnds beslut om konkurrensutsättning av verksamhet skall föregås av en analys av förutsättningarna i varje enskilt fall. I analysen skall ingå en nulägesbeskrivning, en marknadsanalys, en verksamhetsanalys/ organisationspåverkan, kvalitetsanalys, analys av personalfrågor/samverkan med fackliga organisationer, analys av infrastruktur och ekonomisk analys. I analysen kan även faktorer som stimulans för näringslivet ingå i bedömningen. En förutsättning är dock att det totalt sett bedöms innebär en fördel för kommunens medborgare. Varje nämnd skall se till att i den mån det är möjligt informera och inhämta synpunkter från berörda målgrupper. 9. Uppföljning och utvärdering Varje nämnd skall utarbeta kvalitetsmål för de verksamhetsområden för vilka nämnden svarar. Kvalitetsmålen skall vara lika oavsett om verksamheten bedrivs i egen regi eller av en extern entreprenör. Varje nämnd ska årligen, i verksamhetsberättelsen, till kommunfullmäktige redovisa en sammanställning över uppföljningen av nämndens konkurrensutsättningsplan. 10. Ansvar och utförande av konkurrensutsättningspolicyn För att förverkliga konkurrensutsättningspolicyn i kommunens verksamhet görs följande fördelning av ansvar och uppgifter. Kommunstyrelsens ansvar och uppgifter Kommunstyrelsen har det strategiska och övergripande ansvaret för konkurrensutsättningsfrågorna inom kommunen. I detta ansvar ingår: Att ta fram förslag till erforderliga revideringar av konkurrensutsättningspolicyn Att fastställa riktlinjer, tillämpningsanvisningar och tolkningsfrågor.

Sidan 6 av 6 Att utfärda erforderliga restriktioner med hänsyn till helhetsintresset. Att sammanställa nämndernas respektive konkurrensutsättningsplaner i ett dokument Att bistå nämnderna med råd och stöd i samband med dessas konkurrensutsättning av verksamheter. Nämndernas ansvar och uppgifter. I detta ansvar ingår: Att informera nämndens anställda om konkurrensutsättningspolicyn. Att nödvändig kompetens finns för att policyn skall kunna realiseras. Att konkurrensutsättningsplan upprättas Att initiativ tas till konkurrensutsättning i enlighet med denna policy. Att besluta om verksamheten alltjämt skall bedrivas i kommunal regi eller konkurrensutsättas. Noteras skall dock att för det fall en konkurrensutsättning är av principiellt beskaffenhet eller annars av större vikt skall frågan avgöras av kommunfullmäktige. (KommL 3 kap 9 och 10 ). Att initiativ tas till konkurrensutsättning i enlighet med denna policy. Att, i den mån det är möjligt, föra en dialog med berörda målgrupper. Att genomföra beslutad konkurrensutsättning, inklusive nödvändig upphandling, MBL-förhandlingar m.m. I de fall olika nämnders verksamhet berörs av upphandlingen t.ex. vid entreprenad av såväl drift som infrastruktur, är den nämnd vars drift konkurrensutsätts ansvarig för upphandlingen, dock skall upphandlingen ske i samverkan med de andra berörda nämnderna (t.ex. fastighetskontoret avseende infrastrukturen) Att göra uppföljning och utvärdering.

Reviderad 2008-05-29 Sidan 1 av 9 FÖRSLAG TILL Tillämpningsanvisningar till konkurrensutsättningspolicy 1. Aktivitetsplan 2. Konkurrensutsättningsplan 3. Konkurrensprövning 3.1 Nulägesbeskrivning 3.2 Verksamhetsanalys 3.3 Marknadsanalys 3.4 Analys av personalfrågor/förhandling med fackliga organisationer 3.5 Analys av infrastruktur 3.6 Ekonomisk analys 4. Beslut angående konkurrensutsättning 5. Uppföljning och utvärdering Bilagor 1. Mall för aktivitetsplan 2. Inventering infrastruktur 3. Kalkylbilaga

Sidan 2 av 9 1. Aktivitetsplan Nämnden skall för arbetet med framtagande av konkurrensutsättningsplan, genomförande av konkurrensprövning samt beslut om konkurrensutsättning ha en aktivitetsplan. Förslag till aktivitetsplan, bilaga 1. 2. Konkurrensutsättningsplan Konkurrensutsättningsplanen utgör en inventering av nämndens verksamheter och av planen skall framgå - vilka obligatoriska respektive frivilliga verksamheter nämnden bedriver - vilka verksamheter som inte kan bli föremål för konkurrensutsättning - vilka verksamheter som i nuläget är konkurrensutsatta - sammanställning över vilka verksamheter som kan vara aktuella för en konkurrensutsättning - prioriteringsordning för de verksamheter som skall bli föremål för en konkurrensprövning - tidplan för genomförande av konkurrensprövningen Förhandlingsskyldighet enligt Medbestämmandelagen 11, se avsnitt 3.4. 3. Konkurrensprövning Syftet med konkurrensprövning är att på ett överskådligt sätt underlätta beslutsprocessen och att i ett sammanhang analysera i vilken omfattning det är lämpligt att konkurrensutsätta en viss verksamhet. För att syftet med konkurrensutsättning skall uppnås är det viktigt att kommunen inte bara är medveten om möjligheterna, utan även riskerna för den egna verksamheten. Ett beslut om att inte konkurrensutsätta en viss verksamhet skall motiveras. När konkurrensprövning av en verksamhet genomförs skall analysen redovisa samtliga relevanta avvecklingskostnader såsom personal, lokaler, inventarier och dylikt. Om avvecklingskostnaderna blir stora för kommunen skall framgå om det ändå på sikt är lönsamt att ta avvecklingskostnaderna för att få bättre/billigare verksamhet på lång sikt. Analysen påverkas även av om nämnden i sin anbudsinfordran frågar om anbudsgivaren kan erbjuda personal anställning, upplåta lokaler, inventarier och dylikt, vilket därför skall beaktas i analysen. Behovet av fortsatt kommunal kompetens skall också beaktas. Vidare skall framgå eventuell påverkan på samarbeten som verksamheten har med andra aktörer. Konkurrensprövning skall innehålla samtliga delar som anges i 3.1-3.6. 3.1 Nulägesbeskrivning En kort beskrivning av verksamheten i nuläget avseende bland annat: omfattning (t.ex. antal vårdplatser, städobjekt) inriktning (t.ex. Montessori) kvalitetsuppföljningsplan huruvida myndighetsutövning utgör en del av verksamheten behov av myndighetstillstånd finansiering (skatt/avgifter) gällande avtal för verksamheten (städ, material etc) ägande av infrastruktur

Sidan 3 av 9 beställar/utvärderingskompetens 3.2 Verksamhetsanalys Nämnden skall fastställa vilka mål och vilken förändring nämnden vill uppnå med konkurrensutsättning av en verksamhet; ökad valfrihet för den enskilde, lägre kostnader för kommunen, kvalitet i tjänsten, mindre kapitalbindning, tydligare styrmöjligheter, näringspolitisk. Analys skall därför göras angående följande: helhetsfunktioner och delfunktioner kärnfunktioner och stödfunktioner funktionsbeskrivningar och metodbeskrivningar mervärde Helhetsfunktion: nyttan för slutanvändaren hela funktionen t.ex. omvårdnad för omsorgstagaren, ny väg i bostadsområde. Delfunktion: deltjänst inom ramen för helhetsfunktionen t. ex medicinskt ansvarig sjuksköterska, asfalt till väg. Kärnfunktion: den centrala uppgiften t.ex. undervisning i skolan. Stödfunktion: stödfunktion för verksamheten t.ex. skolmåltider. Funktion: beskriver vad som skall uppnås tex. eleverna skall kunna läsa, skriva och räkna Metod: beskriver hur något skall uppnås t.ex. Montessoripedagogik Mervärde: medför konkurrensutsättning att den enskilde kommunmedlemmen erbjuds ett större utbud av tjänster (mervärde), vilka kommunen enligt lag inte har möjlighet att erbjuda. 3.3 Marknadsanalys Nämnden skall ha en översiktlig kunskap om de branscher som är aktuella för konkurrensutsättning, med fokus på de områden som har särskild närhet till och betydelse för den verksamhet som bedrivs. Genom studiebesök och samverkan med andra upphandlande enheter kan nämnden genom erfarenhetsutbyte dra nytta av såväl goda exempel som mindre bra erfarenheter. Nämnden skall, såväl lokalt, regionalt som nationellt, samarbeta med företag, organisationer i syfte att stärka sin kunskap avseende marknaden. Synpunkter från såväl presumtiva som befintliga utförare skall tillvaratas och analyseras inför kommande konkurrensutsättningar. 3.4 Analys av personalfrågor/förhandlingar med fackliga organisationer En förutsättning för ett framgångsrikt förändringsarbete är att personal och fackliga organisationer är välinformerade om antagna principer och beslutade riktlinjer för hur personalfrågor ska hanteras vid konkurrensutsättning av kommunal verksamhet.

Sidan 4 av 9 Ur ett arbetsgivarperspektiv är det av stor betydelse att kommunens chefer är medvetna om de arbetsrättsliga spelreglerna och att det avsätts tillräckligt med tid för de fackliga förhandlingarna eftersom frågorna är komplexa och tar tid att lösa. Vid konkurrensprövningen skall följande personalfrågor inventeras och analyseras: Vilka personalgrupper som berörs Antalet personal som berörs Personalens sysselsättningsgrad Personalens fackliga tillhörighet Vilka andra verksamheter berörs, inom den egna verksamheten och/eller andra förvaltningar Övrigt Arbetsrätt I samband med konkurrensutsättning av verksamhet skall ett antal arbetsrättsliga regler som gäller mellan arbetsgivare och arbetstagare samt mellan arbetsgivare och fackliga organisationer beaktas. Förhandlingsskyldighet i enlighet med Medbestämmandelagen föreligger vid konkurrensutsättning av verksamhet. Denna förhandlingsskyldhet uppfylls ej när ett konkurrensutsättningsärende behandlas inom ramen för kommunens samverkanssystem. Följaktligen skall Medbestämmandelagen tillämpas i sin helhet under pågående process. Varje arbete som faller inom den upphandlande enhetens kollektivavtalsområde omfattas av informations- och förhandlingsskyldighet även om arbetsuppgifterna inte tidigare har förekommit inom enheten. Den upphandlande enheten är också skyldig att förhandla med varje arbetstagarorganisation till vilken man är eller brukar vara bunden av kollektivavtal för det aktuella arbetet. MBL förhandlingar genomförs av respektive förvaltningschef. Vid behov sker förhandlingarna i samråd med stadskontorets personalavdelning. Observera att information i enlighet med MBL 19 skall ske fortlöpande under hela processen. För att säkerställa de fackliga organisationernas påverkansmöjligheter skall arbetsgivaren minst förhandla vid följande tillfällen: Inför fastställande av konkurrensutsättningsplan (MBL 11) Inför beslut om att konkurrenssätta egen regiverksamhet (MBL 11) Angående förfrågningsunderlaget (MBL 11) Inför antagande av anbud (MBL 38). Beträffande fackligt veto (MBL 39-40 ) kan denna användas mot upphandlingsbeslut som skulle medföra att lag eller kollektivavtal för arbetet åsidosätts eller att åtgärden annars strider mot vad som är allmänt godtaget inom parternas avtalsområde. Den får inte användas för att utestänga en leverantör som arbetar under allmänt

Sidan 5 av 9 godtagbara förhållanden eller för att organisationen anser det lämpligare att arbetet utförs i egen regi. Vid upphandling enligt Lagen om Offentlig Upphandling kan vetorätten endast göras gällande om den grundar sig på förhållande som anges i 1 kap. 17 eller 6 kap. 9 LOU. Observera att i de fall förhandling enligt MBL 11 genomförts bör arbetsgivaren avvakta med åtgärder i sju dagar för att konstatera att ingen begäran om central förhandling (MBL 14) inkommit. Om sådan begäran inkommer kan ej åtgärder vidtas innan den centrala förhandlingen avslutats. Beroende på hur situationen utvecklas kan förhandlingar bli aktuella avseende de organisatoriska konsekvenserna i kommunen (omorganisation, övertalighet eller liknande) på grund av anlitande av extern leverantör (MBL 11 och LAS 29) Arbetsmiljöaspekter I sin egenskap av beställare vid upphandling bör förvaltningen beakta arbetsmiljömässiga aspekter och konsekvenser redan vid konkurrensprövningen och förfrågningsunderlag. Beställarens ansvar är också att vid anbudsutvärderingen bedöma huruvida den presumtiva leverantörens verksamhet är utformad på ett sådant sätt att lagens ändamål enligt 1 kap 1 AML, att förebygga ohälsa och olycksfall samt att i övrigt uppnå en god arbetsmiljö, kan upprätthållas. I sammanhanget finns det anledning att uppmärksamma de arbetsmiljörisker som kan uppstå under pågående konkurrensutsättningsprocess. Arbetsgivaren skall enligt arbetsmiljölagstiftningen göra erforderliga undersökningar och riskbedömningar i syfte att minimera riskerna för olycksfall och ohälsa. Regler vid verksamhetsövergång Någon enhetlig definition av begreppet övergång av verksamhet finns inte. I korthet innebär begreppet att sju kriterier skall bedömas och analyseras. 1. Arten av företag eller verksamhet 2. Om företagets materiella tillgångar som byggnader och lösöre har övertagits eller inte. 3. Värdet av immateriella tillgångar vid överlåtelsetidpunkten. 4. Om majoriteten av de anställda har övertagits eller inte. 5. Om kunderna/brukarna övertagits eller inte. 6. Graden av likhet mellan verksamheten före och efter övergången. 7. Eventuella avbrott i verksamheten vid övergången. Dessa omständigheter skall inte betraktas isolerade var för sig. Det skall göras en samlad bedömning av alla förhållanden kring övergången. Frågan om verksamhetsövergång föreligger eller ej kan prövas arbetsrättsligt i Arbetsdomstolen. Särskilda skyddsregler gäller för arbetstagare vid övergång av en verksamhet eller en del av en verksamhet från en arbetsgivare till en annan. Reglerna om verksamhetsövergång finns i 6 b Lagen om Anställningsskydd LAS och bygger på EG-direktivet om överlåtelse av företag, verksamheter eller delar av