GRANSKNINGS Studie- och yrkesvägledning (Förstudie) Revisor: Nina Hellström Revisorskollegiet 2014-10-13 Postadress: Stadshuset, 205 80 Malmö Besöksadress: August Palms plats 1 Telefon (exp): 040-34 19 55 Hemsida: www.malmo.se/stadsrevisionen Email: malmostadsrevision@malmo.se
1 SAMMANFATTNING... 3 2 INLEDNING/BAKGRUND... 5 3 SYFTE, REVISIONSFRÅGOR OCH AVGRÄNSNING... 5 3.1 Syfte... 5 3.2 Revisionsfrågor... 5 3.3 Avgränsning... 5 4 REVISIONSKRITERIER... 6 5 GRANSKNINGSANSVARIGA OCH STYRGRUPP... 6 6 METOD... 6 7 RESULTAT AV GRANSKNINGEN... 6 7.1 Rättslig reglering... 6 7.2 Skolinspektionens kvalitetsgranskning... 7 7.3 Kommunfullmäktiges beslutade budgetmål och uppdrag 2014... 7 7.4 Grundskolenämnden... 8 7.4.1 Organisation, ledning och styrning... 8 7.4.2 Jämställdhetsarbete... 9 7.4.3 Arbete för att möta förändringar i studiesystem och på arbetsmarknaden.. 9 7.4.4 PRAO elevernas arbetslivserfarenhet... 9 7.4.5 Tilldelning av resurser... 10 7.4.6 Övrigt... 10 7.5 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Organisation, ledning och styrning... 11 7.5.1 Organisation, ledning och styrning... 11 7.5.2 Jämställdhetsarbete... 12 7.5.3 Arbete för att möta förändringar i studiesystem och på arbetsmarknaden 12 7.5.4 Tilldelning av resurser... 12 7.5.5 Övrigt... 12 8 SLUTSATS... 13 9 KÄLLOR... 16 RAPP Studie- och yrkesvägledning 2 (16)
1 Sammanfattning Granskningen har inriktats på om det finns en ändamålsenlig organisation för att säkra att alla elever får ett likvärdigt och bra stöd av studie- och yrkesvägledare. Det finns drygt 70 kommunala grundskolor i Malmö med ca 25 000 elever totalt. Enligt erhållna uppgifter från grundskoleförvaltningen finns 22 st studie- och yrkesvägledare med varierande tjänstgöringsgrad inom förvaltningen. En del studie- och yrkesvägledare tjänstgör på flera olika grundskolor. Enligt skollagen ska alla elever i alla skolformer utom förskolan och förskoleklassen ha tillgång till personal med sådan kompetens att deras behov av vägledning inför val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet kan tillgodoses. Enligt uppgift från grundskoleförvaltningen i samband med intervju har alla elever i årskurs 7-9 samt en del elever i årskurs F - 6 tillgång till studie- och yrkesvägledare. Denna uppgift har dock inte kunnat styrkas av grundskoleförvaltningen då granskningen genomförts (juni 2014). Grundskoleförvaltningen har uppgett att det inte finns någon heltäckande sammanställning av studie- och yrkesvägledarna inom förvaltningen. Styrningen av studie- och yrkesvägledningen inom grundskolenämnden är i dagsläget svag, då det saknas mål och uppföljning på huvudmannanivå och i flera fall även på skolenhetsnivå. Med anledning av detta bedöms grundskolenämnden i dagsläget inte säkerställa att alla elevers behov av studie- och yrkesvägledning tillgodoses i enlighet med skollagen, läroplanen och Skolverkets allmänna råd. Vidare bedöms grundskolenämnden inte säkerställa att alla elever får ett likvärdigt stöd av studie- och yrkesvägledare. Under vårterminen 2014 fanns 8 kommunala gymnasieskolor i Malmö med ca 7 000 elever samt Komvux med ca 7 300 elever. Inom gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden finns även vägledningscentrum som riktar sig till alla vuxna malmöbor som är i behov av studie- och yrkesvägledning samt bl.a. ansvarar för det kommunala informationsansvaret med ca 800 ungdomar. Enligt uppgifter från gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen finns det totalt 50 st studie- och yrkesvägledare med varierande tjänstgöringsgrad inom förvaltningen. 30 st av studie- och yrkesvägledarna tjänstgör på Vägledningscentrum, 5 st tjänstgör på Komvux och 15 st studie- och yrkesvägledare tjänstgör på de kommunala gymnasieskolorna. Styrningen av studie- och yrkesvägledningen inom gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden är svag i dagsläget. Det saknas specifikt uppsatta mål och uppföljning av studie- och yrkesvägledningen på huvudmannanivå och i flera fall även på enhetsnivå. Med anledning av ovanstående bedöms gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden i dagsläget inte säkerställa att alla elevers behov av studie- och yrkesvägledning tillgodoses i enlighet med skollagen, läroplanen och Skolverkets allmänna råd. Vidare bedöms gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden inte säkerställa att alla elever får ett likvärdigt stöd av studie- och yrkesvägledare. RAPP Studie- och yrkesvägledning 3 (16)
Avslutningsvis föreslås att arbetet med studie- och yrkesvägledning inom grundskolenämnden och gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden följs upp under 2015. RAPP Studie- och yrkesvägledning 4 (16)
2 Inledning/bakgrund Studie- och yrkesvägledare har en viktig funktion för elevernas val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning på grund- och gymnasieskolan. Denna granskning har inriktats på om det finns en ändamålsenlig organisation för att säkra att alla elever får ett likvärdigt och bra stöd av studie- och yrkesvägledare. Granskningen berör grundskolenämnden och gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden. 3 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning 3.1 Syfte Syftet med förstudien har varit att granska om det finns en ändamålsenlig organisation för att säkra att alla elever får ett likvärdigt och bra stöd av studie- och yrkesvägledare. 3.2 Revisionsfrågor Syftet har lett fram till följande revisionsfrågor: Har grundskole- respektive gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden en ändamålsenlig organisation för att säkerställa att alla flickors och pojkars behov av studieoch yrkesvägledning kan tillgodoses? Finns det tillräckliga resurser för ändamålet? 3.3 Avgränsning Granskningen omfattar grundskolenämnden och gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden. har, med hänsyn till det stora antalet grundskolor och gymnasieskolor varit tvungna att göra ett urval för intervjuer. Tre grundskolor inom tre tidigare stadsdelar har strategiskt valts ut: Johannesskolan Lindängeskolan Linnéskolan Inom gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden har Vägledningscentrum samt följande tre gymnasieskolor valts ut: Bellevue gymnasium Pauliskolan Värnhemsskolan RAPP Studie- och yrkesvägledning 5 (16)
4 Revisionskriterier Skollagen (2010:800) 1 kap 4 och 2 kap. 8, 10, 29-30 Skolverkets Allmänna råd om arbete med studie och yrkesvägledning (SKOLFS 2013:180) Skolinspektionens kvalitetsgranskning Rapport 2013:5 Studie- och yrkesvägledning i grundskolan Malmö stads budget 2014 med kommunfullmäktiges beslutade budgetmål och uppdrag. 5 Granskningsansvariga och styrgrupp Projektledare från revisionskontoret: Nina Hellström. Ytterligare resurs från revisionskontoret: Kaj Oldrup. Kvalitetsgranskare: George Smidlund, revisionsdirektör. Revisorskollegiets styrgrupp skola: Per Lilja (sammankallande), Claes Carlsson, Sten Dahlvid, Göran Hellberg och Berit Sjövall. Sakkunniga revisorer har prövat sitt oberoende med mera i enlighet med SKYREV:s rekommendation och inte funnit något hinder mot att utföra granskningen. 6 Metod Granskningen har utgjorts av kvalitativa metoder i form av dokumentstudier samt intervjuer med studie- och yrkesvägledare, rektorer och tjänstemän inom respektive förvaltning. 7 Resultat av granskningen 7.1 Rättslig reglering Av Skollagens 2 kap. 29 framgår att elever i alla skolformer utom förskolan och förskoleklassen ska ha tillgång till personal med sådan kompetens att deras behov av vägledning inför val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet kan tillgodoses. Även den som avser att påbörja en utbildning ska ha tillgång till vägledning. Skolverket har utfärdat allmänna råd Arbete med studie- och yrkesvägledning (2013) som ytterligare kompletterande vägledning till lagtexten. Av vägledningen framgår bl.a. att Huvudmannen bör konkretisera vad de nationella målen för studie- och yrkesvägledning innebär för den egna verksamheten, samt vid beslut om organisation och resursfördelning säkerställa att elevernas behov av studie- och yrkesvägledning kan tillgodoses. RAPP Studie- och yrkesvägledning 6 (16)
Av läroplanen för grundskolan (2011) framgår bl.a. att skolans mål är att varje elev kan granska olika valmöjligheter och ta ställning till frågor som rör den egna framtiden, har inblick i närsamhället och dess arbets-, förenings- och kulturliv, och har kännedom om möjligheter till fortsatt utbildning i Sverige och i andra länder. Enligt läroplanen för gymnasieskolan (2011) under rubriken 2.4 Utbildningsval Arbete och samhällsliv framgår att skolans mål är att varje elev utvecklar sin självkännedom och förmåga till studieplanering, medvetet kan ta ställning till fortsatt studie- och yrkesinriktning på grundval av samlade erfarenheter och kunskaper, ökar sin förmåga att analysera olika valmöjligheter och bedöma vilka konsekvenser dessa kan ha, har kännedom om arbetslivets villkor, särskilt inom sitt studieområde, samt om möjligheter till fortsatt utbildning, praktik och arbete i Sverige och andra länder, och är medveten om att alla yrkesområden förändras i takt med teknisk utveckling, förändringar i samhälls- och yrkesliv samt ökad internationell samverkan och därmed förstår behovet av personlig utveckling i yrket. 7.2 Skolinspektionens kvalitetsgranskning Skolinspektionen har 2013 gjort en kvalitetsgranskning av studie- och yrkesvägledningen i grundskolan. Granskningen omfattar totalt 34 grundskolor i hela landet. I granskningen ingick inga Malmöskolor. Huvudresultaten från Skolinspektionens granskning var följande: Det finns omfattande brister i skolors och huvudmäns arbete med att planera och följa upp studie och yrkesvägledningen. Eleverna får inte studie- och yrkesvägledning kontinuerligt under sin utbildning och studie- och yrkesvägledningen betraktas inte som hela skolans ansvar. Skolorna arbetar inte aktivt för att motverka begränsningar i elevernas studieoch yrkesval utifrån kön, social eller kulturell bakgrund. Skolinspektionen anser att det finns anledning att anta att identifierade utvecklingsområden behöver utvecklas även på andra skolor. 7.3 Kommunfullmäktiges beslutade budgetmål och uppdrag 2014 Grundskolenämnden och gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden har tilldelats uppdraget Att utveckla studie- och yrkesvägledning i syfte att bättre möta förändringar i studiesystem och på arbetsmarknad samt ge stöd till eleverna att göra val som inte utgår ifrån traditionella könsroller. Av Grundskolenämndens uppföljning av uppdraget i delårsrapport 1 2014 framgår att För att utveckla studie- och yrkesvägledningen håller grundskoleförvaltningen på att tillsätta en samordnare för studie- och yrkesvägledarna, SYV. Den samordnande SYV RAPP Studie- och yrkesvägledning 7 (16)
kommer framförallt att få i uppdrag att skapa ett utvecklande nätverk för alla SYV i grundskoleförvaltningen. Nätverket ska stödja SYV med fortbildning, kompetensutveckling, metodutveckling mm. Därutöver kommer den samordnande SYV också att få ett särskilt uppdrag att samverka med samordnarna inom elevhälsan. Tillsammans med gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen kommer grundskolerförvaltningen att utreda praktikorganisationen och organisationen för studie- och yrkesvägledning i höst. Av Gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens uppföljning av uppdraget i delårsrapport 1 2014 framgår att Vägledningscentrum har tagit fram yrkesetiska riktlinjer för sin verksamhet. En definition av vad enheten avser med vägledning har utarbetats och medarbetarna har gemensamt beslutat använda en specifik samtalsmodell (Hägg & Kuoppas). Allt för att säkerställa en professionell, likvärdig och obunden studie- och yrkesvägledning till malmöborna. Reflektionsgrupper har arbetat med kompetensutveckling genom erfarenhetsöverföring där en feedback/bisittarmodell har arbetats fram och implementeras. Detta innebär att en studie- och yrkesvägledare sitter och tittar samt lyssnar på en kollegas vägledningssamtal och ger feedback utifrån en bisittarmanual. Syftet med utvecklingsarbetet är att lägga grunden för ett kontinuerligt och därmed hållbart jämställdhetsarbete. För att nå detta syfte krävs ökad medvetenhet självgranskning av värderingar, attityder och normer, ökad kunskap utifrån diskrimineringsgrunderna, fördjupad kommunikation i ett öppet klimat, nolltolerans mot trakasserier, aktiva insatser för att främja likabehandling, jämställdhet och motverka diskriminering. 7.4 Grundskolenämnden 7.4.1 Organisation, ledning och styrning Det finns drygt 70 kommunala grundskolor i Malmö med ca 25 000 elever totalt. Av verksamhetsmåtten vid delårsrapport 1 2014 framgår att ca 3 000 av eleverna går i förskoleklass, ca 15 500 elever går i årskurs 1 6 och ca 6 500 elever går i årskurs 7-9. Enligt erhållna uppgifter från grundskoleförvaltningen finns 22 st studie- och yrkesvägledare med varierande tjänstgöringsgrad inom förvaltningen. En del studie- och yrkesvägledare tjänstgör på flera olika grundskolor. Det är rektor som beslutar om studie- och yrkesvägledarens tjänstgöringsgrad på skolan. Enligt uppgift från grundskoleförvaltningen i samband med intervju har alla elever i årskurs 7-9 samt en del elever i årskurs F - 6 tillgång till studie- och yrkesvägledare. Denna uppgift har dock inte kunnat styrkas av grundskoleförvaltningen då granskningen genomförts (juni 2014). Grundskoleförvaltningen har uppgett att det inte finns någon heltäckande sammanställning av studie- och yrkesvägledarna inom förvaltningen. Enligt uppgift från grundskoleförvaltningen har alla anställda studie- och yrkesvägledare inom grundskoleförvaltningen utbildning avsedd för studie- och yrkesvägledning. RAPP Studie- och yrkesvägledning 8 (16)
Studie- och yrkesvägledarna ingår i elevhälsoteamet på grundskolorna. Centralt på grundskoleförvaltningen finns ett elevhälsoteam bestående av sex personer som speglar elevhälsoteamen i skolorna. Teamets uppgift är bl.a. att utveckla rutiner och verksamhet för hela grundskoleförvaltningens elevhälsoteam. Inom grundskoleförvaltningen finns nätverk för studie- och yrkesvägledarna med frivilliga nätverksträffar. Sedan den 1 juni 2014 har grundskoleförvaltningen tillsatt en samordnare för studieoch yrkesvägledarna på 10 %. Syftet med samordnarens uppdrag är att skapa likvärdighet, policys samt samordna fortbildning och nätverk. Det finns ingen huvudmannaplan och inga av grundskolenämnden uppsatta mål för studie- och yrkesvägledningen inom grundskolan. På de tre grundskolor där intervjuer har genomförts finns inga av rektor uppsatta mål för studie- och yrkesvägledning. Det finns däremot arbetsbeskrivningar eller handlingsplaner för studie- och yrkesvägledarna som följs upp löpande i bl.a. elevhälsoteam och medarbetarsamtal. 7.4.2 Jämställdhetsarbete Under intervjuerna har framkommit att detta är ett arbete som sker kontinuerligt i skolan på lektionerna varje dag. Det är även en del i likabehandlingsarbetet på skolorna. Vidare har framkommit att det krävs mycket arbete kring skolan och omvärlden. En del elever är isolerade och på skolorna arbetar man för att försöka få eleverna att se möjligheter som de inte normalt ser i sin familj och omgivning. På någon skola anser man att detta är ett förbättringsområde och att man behöver satsa på mer utbildning inom området. 7.4.3 Arbete för att möta förändringar i studiesystem och på arbetsmarknaden Studie- och yrkesvägledarna beaktar förändringar i systemen genom att medverka vid utbildningsdagar, studiedagar, branschdagar m.m. Skolverket kallar studievägledarna vid stora förändringar. Det har under intervjuerna framkommit att det finns önskemål om samordnad kompetensutveckling för studie- och yrkesvägledarna. 7.4.4 PRAO elevernas arbetslivserfarenhet Det finns väldigt olika syn på prao för eleverna inom de olika grundskolorna. På en del skolor har eleverna prao både i årskurs 8 och 9 och på en del skolor har eleverna ingen RAPP Studie- och yrkesvägledning 9 (16)
prao alls. På en del grundskolor skaffar eleverna själva sina praktikplatser och på en del skolor hjälper studie- och yrkesvägledare eller lärare eleverna med praktikplatser. Enligt uppgift från grundskoleförvaltningen kommer de tillsammans med gymnasieoch vuxenutbildningsförvaltningen att utreda praktikorganisationen under hösten 2014. För att säkerställa kvalitet och likvärdighet avseende praktikplatserna kommer en eventuell central organisation av dessa att utredas. 7.4.5 Tilldelning av resurser Under intervjuerna har framkommit att många av de studie- och yrkesvägledare som tjänstgör på flera olika grundskolor upplever tidsbrist. Vidare har framkommit att studie- och yrkesvägledarna inom grundskolan nästan uteslutande arbetar mot årskurs 7-9 och i något fall mot årskurs 6-9. I något fall arbetar studie- och yrkesvägledaren på grund av tidsbrist endast mot årskurs 8 och 9. Lärarna är i varierande grad involverade i elevernas studie- och yrkesvägledning. Det finns önskemål från både grundskoleförvaltningen och studie- och yrkesvägledarna om insatser i lägre årskurser. Av de genomförda intervjuerna har det framkommit att detta i dagsläget på grund av tidsbrist inte är möjligt. 7.4.6 Övrigt Vid intervjuerna med rektorer och studie- och yrkesvägledare har framkommit att de i många fall upplever att de inte har fått något stöd från för förvaltningen när det gäller studie- och yrkesvägledning. Studie- och yrkesvägledarna upplever ofta att de är ensamma i sitt arbete. Både rektorer och studie- och yrkesvägledare upplever det som positivt med en samordnande studie- och yrkesvägledare på grundskoleförvaltningen. Det är dock mycket viktigt att studie- och yrkesvägledarna är placerade lokalt ute på grundskolorna eftersom det krävs att de har god kännedom om eleverna. Vidare har framkommit att det finns informella nätverk mellan studie- och yrkesvägledare i grundskolan och gymnasieskolan samt Vägledningscentrum. Samarbetet med gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen skulle dock kunna förbättras. Ett utökat samarbete skulle leda till färre felplaceringar och avhopp i gymnasieskolan. Hanteringen av överlämnandehandlingar är ett förbättringsområde. Vid intervjuerna med studie- och yrkesvägledare har det framkommit att det kan vara svårt för studie- och yrkesvägledarna att nå ut till elevernas föräldrar. I dagsläget är studie- och yrkesvägledarna ofta i behov av tolk vid information till elevernas föräldrar. Allt material som studie- och yrkesvägledarna använder sig av finns inte översatt till elevernas modersmål. RAPP Studie- och yrkesvägledning 10 (16)
7.5 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Organisation, ledning och styrning 7.5.1 Organisation, ledning och styrning Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen ansvarade under vårterminen 2014 för 8 kommunala gymnasieskolor med ca 7 000 elever. Inom Komvux finns ca 7 300 elever. Inom gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen finns även Vägledningscentrum som är ett väglednings- och informationscenter om utbildning som riktar sig till alla vuxna malmöbor som är i behov av studie- och yrkesvägledning. Vägledningscentrum tar även emot alla Malmö stads sfi-anmälningar som sker genom samtal med en studieoch yrkesvägledare. Även särskilda insatser inom ramen för det kommunala informationsansvaret för ungdomar mellan 16-20 år som inte blir placerade på någon gymnasieskola genomförs av Vägledningscentrum. Inom det kommunala informationsansvaret finns ca 800 ungdomar. (Uppgifterna om antal elever respektive ungdomar inom det kommunala informationsansvaret är hämtade från verksamhetsmåtten i samband med delårsrapport 1 2014.) Enligt erhållna uppgifter från gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen finns 50 st studie- och yrkesvägledare med varierande tjänstgöringsgrad inom förvaltningen. 30 st av studie- och yrkesvägledarna tjänstgör på Vägledningscentrum och 5 st tjänstgör på Komvux. På de kommunala gymnasieskolorna tjänstgör 15 st studie- och yrkesvägledare. På Bellevuegymnasiet finns även 6 st coacher anställda. Det är rektor som beslutar om studie- och yrkesvägledarnas tjänstgöringsgrad på skolan. Inom gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen finns ingen samordnande funktion för studie- och yrkesvägledarna. Utifrån kommunfullmäktiges beslutade budgetmål att Malmös elever ska ges goda möjligheter att uppnå målen i skolan har gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden beslutat om följande nämndsmål för 2014: Avbrott som innebär att elever i förtid avslutar sina gymnasiestudier ska minska med minst 5 procent under 2014. Andelen elever som börjar ett nationellt program efter studier inom introduktionsprogrammen ska öka med minst 5 procent under 2014. Andel elever med fullföljd utbildning inom 4 år av nybörjare totalt i huvudmannens skolor ska öka med minst 5 procent under 2014. Andel av elever med grundläggande behörighet till universitet och högskola i huvudmannens skolor ska öka med minst 5 procent under 2014. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden har inte beslutat om någon huvudmannaplan och det finns inga av nämnden uppsatta mål som specifikt är kopplade till studie- och yrkesvägledningens utveckling. RAPP Studie- och yrkesvägledning 11 (16)
Av intervjuerna har framkommit att rektorerna på gymnasiekolorna i flera fall inte har satt upp specifika mål för studie- och yrkesvägledningen. På de gymnasieskolor där intervjuer har genomförts finns arbetsbeskrivningar eller handlingsplaner för studie- och yrkesvägledarna som följs upp kontinuerligt i bl.a. elevhälsoteam. Det kan påpekas att studie- och yrkesvägledare lokalt på en del skolenheter arbetar med att ta fram mål för studie- och yrkesvägledningen samt handlingsplan utifrån de allmänna råden. Inom förvaltningen finns nätverk för studie- och yrkesvägledarna med frivilliga nätverksträffar. 7.5.2 Jämställdhetsarbete Vid intervjuerna har framkommit att man arbetar kontinuerligt med att försöka vidga perspektiven hos eleverna. Detta ingår i vägledningsarbetet och är en del av värdegrundsarbetet och arbetet med likabehandlingsplaner. Av uppföljning av nämndens uppdrag i delårsrapport 1 2014 framgår att Vägledningscentrum har tagit fram yrkesetiska riktlinjer för sin verksamhet samt utarbetat en definition av vägledning för att säkerställa en professionell, likvärdig och obunden studie- och yrkesvägledning till malmöborna. Reflektionsgrupper har arbetat med kompetensutveckling genom erfarenhetsöverföring där en feedback/bisittarmodell har arbetats fram och implementeras. Syftet med utvecklingsarbetet är att lägga grunden för ett kontinuerligt och därmed hållbart jämställdhetsarbete. Inom vägledningscentrum finns en permanent grupp som kontinuerligt arbetar med jämställdhetsfrågor. 7.5.3 Arbete för att möta förändringar i studiesystem och på arbetsmarknaden Det sker ständiga förändringar i studiesystemen och på arbetsmarknaden och det krävs att studie- och yrkesvägledarna är ständigt uppdaterade. Studie- och yrkesvägledarna läser in en del på egen hand och en del hämtas in från Universitets- och högskolerådet, Arbetsförmedlingen, mässor m.m. 7.5.4 Tilldelning av resurser Under intervjuerna har framkommit att det periodvis är hög arbetsbelastning för studieoch yrkesvägledarna. Studie- och yrkesvägledarna anser att de utför ett kvalitativt arbete, men en del upplever att det finns mer som de skulle kunna göra för eleverna om de hade mer tid. 7.5.5 Övrigt Under intervjuerna har framkommit att i en del fall upplever inte rektorer och studieoch yrkesvägledare att de har fått något stöd från för förvaltningen när det gäller studie- RAPP Studie- och yrkesvägledning 12 (16)
och yrkesvägledning. Vidare har framkommit att man anser att det skulle finnas ett stort värde i en samordnande funktion för studie- och yrkesvägledningen inom förvaltningen. Studie- och yrkesvägledarna har uppgett att de upplever en stor fördel i att sitta tillsammans på de skolor där de gör det. Någon studie- och yrkesvägledare hade tillgång till en handledare i början av sin anställning och ser ett väldigt stort värde i detta när man är nyutexaminerad. Studie- och yrkesvägledarna upplever sig ibland som ensamma i sin roll. Samtliga intervjuade ansåg att det är viktigt med bra kommunikation med studie- och yrkesvägledarna inom grundskolan för att minska elevernas felval och omval. Av delårsrapport 1 2014 för gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden framgår att en handlingsplan för förändrat arbetssätt vid övergång till gymnasieskola har tagits fram. Ett arbete i gymnasiesamverkan Skåne/Västra Blekinge och med Malmö stads jurister för att finna ett säkert sätt att digitalt överlämna dokument mellan skolor är även påbörjat och planeras att införas inför antagning 2015. 8 Slutsats Grundskolenämnden Det finns drygt 70 kommunala grundskolor i Malmö med ca 25 000 elever totalt. Enligt erhållna uppgifter från grundskoleförvaltningen finns 22 st studie- och yrkesvägledare med varierande tjänstgöringsgrad inom förvaltningen. En del studie- och yrkesvägledare tjänstgör på flera olika grundskolor. Enligt skollagen ska alla elever i alla skolformer utom förskolan och förskoleklassen ha tillgång till personal med sådan kompetens att deras behov av vägledning inför val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet kan tillgodoses. Enligt uppgift från grundskoleförvaltningen i samband med intervju har alla elever i årskurs 7-9 samt en del elever i årskurs F - 6 tillgång till studie- och yrkesvägledare. Denna uppgift har dock inte kunnat styrkas av grundskoleförvaltningen då granskningen genomförts (juni 2014). Grundskoleförvaltningen har uppgett att det inte finns någon heltäckande sammanställning av studie- och yrkesvägledarna inom förvaltningen. Styrningen av studie- och yrkesvägledningen inom grundskolenämnden är i dagsläget svag, då det saknas mål och uppföljning på huvudmannanivå och i flera fall även på skolenhetsnivå. Med anledning här av bedöms grundskolenämnden i dagsläget inte säkerställa att alla elevers behov av studie- och yrkesvägledning tillgodoses i enlighet med skollagen, läroplanen och Skolverkets allmänna råd. Vidare bedöms grundskolenämnden inte säkerställa att alla elever får ett likvärdigt stöd av studie- och yrkesvägledare. Fr.o.m. den 1 juni finns en samordnande studie- och yrkesvägledare inom grundskoleförvaltningen vilket bör kunna stärka styrningen av studie- och yrkesvägledningen inom nämnden samt ge möjlighet till ökad likvärdighet för eleverna. En central samordnare välkomnas ute i organisationen, men samtliga intervjuade har dock påpekat vikten av att studie- och yrkesvägledarna är fortsatt placerade lokalt ute på skolorna. En central sam- RAPP Studie- och yrkesvägledning 13 (16)
ordnare bör även ge möjlighet till en bättre samordnad fortbildning och kompetensutveckling för studie- och yrkesvägledarna. Det har framkommit att det finns väldigt olika hantering och syn på prao för eleverna inom de olika grundskolorna i dagsläget. Enligt uppgift från grundskoleförvaltningen kommer de tillsammans med gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen att utreda praktikorganisationen under hösten 2014. För att säkerställa kvalitet och likvärdighet avseende praktikplatserna kommer en eventuell central organisation av dessa att utredas. Av intervjuerna har framkommit att i stort sett all studie- och yrkesvägledning riktas mot elever i åk 7-9. Det finns önskemål om tidigare insatser i de lägre årskurserna men detta anser studie- och yrkesvägledarna inte vara möjligt i dagsläget p.g.a. brist på resurser. Vidare har framkommit att utbildning och metodstöd efterfrågas för arbetet med att ge stöd till eleverna att göra val som inte utgår ifrån traditionella könsroller. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Under vårterminen 2014 fanns 8 kommunala gymnasieskolor i Malmö med ca 7 000 elever samt Komvux med ca 7 300 elever. Inom gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden finns även Vägledningscentrum som riktar sig till alla vuxna malmöbor som är i behov av studie- och yrkesvägledning samt bl.a. ansvarar för det kommunala informationsansvaret med ca 800 ungdomar. Enligt uppgifter från gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen finns det totalt 50 st studie- och yrkesvägledare med varierande tjänstgöringsgrad inom förvaltningen. 30 st av studie- och yrkesvägledarna tjänstgör på Vägledningscentrum, 5 st tjänstgör på Komvux och 15 st studie- och yrkesvägledare tjänstgör på de kommunala gymnasieskolorna. Det finns ingen samordnande funktion för studie- och yrkesvägledarna inom gymnasieoch vuxenutbildningsförvaltningen. Styrningen av studie- och yrkesvägledningen inom nämnden är svag. Det saknas specifikt uppsatta mål för och uppföljning av studie- och yrkesvägledningen på huvudmannanivå och i flera fall även på enhetsnivå. Det kan dock påpekas att det framkommit att det pågår arbete med mål för studie- och yrkesvägledningen samt handlingsplan utifrån Skolverkets allmänna råd lokalt ute på en del skolenheter. Med anledning av ovanstående bedöms gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden i dagsläget inte säkerställa att alla elevers behov av studie- och yrkesvägledning tillgodoses i enlighet med skollagen, läroplanen och Skolverkets allmänna råd. Vidare bedöms gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden inte säkerställa att alla elever får ett likvärdigt stöd av studie- och yrkesvägledare. Av delårsrapport 1 för 2014 framgår att Vägledningscentrum har tagit fram yrkesetiska riktlinjer för sin verksamhet samt utarbetat en definition av vägledning för att säkerställa en professionell, likvärdig och obunden studie- och yrkesvägledning till malmöborna. RAPP Studie- och yrkesvägledning 14 (16)
Vidare har utvecklingsarbete genomförts i syfte att lägga grunden för ett kontinuerligt och därmed hållbart jämställdhetsarbete. Under intervjuerna har framkommit att man på gymnasieskolorna arbetar kontinuerligt med att försöka vidga perspektiven hos eleverna. Det finns i de flesta fall dock ingen aktiv plan för detta arbete. Avslutningsvis föreslås att arbetet med studie- och yrkesvägledning inom grundskolenämnden och gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden följs upp under 2015. RAPP Studie- och yrkesvägledning 15 (16)
9 Källor Skriftliga källor Skollagen (2010:800) Skolverkets Allmänna råd om arbete med studie och yrkesvägledning (SKOLFS 2013:180) Läroplan för grundskolan, förskolan och fritidshemmet 2011 Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011 Skolinspektionens kvalitetsgranskning Rapport 2013:5 Studie- och yrkesvägledning i grundskolan Malmö stads budget 2014 Uppgiftslämnare Grundskoleförvaltningen Henric Kahlmeter, Utbildningschef Samordn. och stöd Ann Christin Wadsten, Studie- och yrkesvägledare samt samordnande studie- och yrkesvägledare Helena Plantin, Chef Kvalitetsavdelningen Håkan Bengtsson Diurlin, Rektor Johannesskolan Maria Kihlberg, Studie- och yrkesvägledare Johannesskolan Jaklina Stankic, Rektor Lindängeskolan Johan Revemark, Rektor Linnéskolan Charlotte Reic, Studie- och yrkesvägledare Linnéskolan Gymnasie och vuxenutbildningsförvaltningen Katarina Falk, Utvecklingssamordnare Anette Stoltz, Chef Vägledningscentrum Annika Skörvald, Studie- och yrkesvägledare Vägledningscentrum Annette Lawesson, Rektor Bellevue gymnasium Annika Karlsson, Studie- och yrkesvägledare Pauliskolan Barbro Willners, Utbildningschef Värnhemsskolan Louise Viberg, Studie- och yrkesvägledare Värnhemsskolan Marlene Sjödahl, Studie- och yrkesvägledare Värnhemsskolan Stadskontoret Kerstin Wramell Lundin, Utredningssekreterare RAPP Studie- och yrkesvägledning 16 (16)