En beslutsguide med checklistor Djungel-n: Tropisk snårskog. I Sverige finns det flera hundra papperskvalitéer i flera tusen olika varianter och ytvikter. Många liknar förstås varandra, men ännu fler är faktiskt unika. Där finns en jättelik källa till kreativitet och möjligheter att optimera kommunikations-effekterna av dina trycksaker. I den här pappersdjungeln behövs dock en infödd guide som hjälper dig att snabbt hitta nya bättre vägar och att undvika fallgropar. Varsågod, här är den. Läs igenom den eller använd den som ett verktyg i ditt arbete. Du är dessutom alltid välkommen att kontakta oss på Svenskt Papper för råd, tips, prover och pappersdummies. Besök också vår hemsida, www.svensktpapper.se, där du hittar mer produktinformation, råd och service. UTSEENDE OCH KÄNSLA BILDTRYCK OCH RASTER FÄRGÅTER- GIVNING LÄSBARHET OPACITET FORMAT EFTERBEAR- BETNING KOSTNAD OCH UPPLAGA VIKT OCH DISTRIBUTIONS- KOSTNAD LIVSLÄNGD MILJÖ
Utseende och känsla Skaffa pappersprover och låt dig inspireras. Titta på andras trycksaker. När trycksaken innehåller många sidor; beställ pappersdummy, så vet du hur slutresultatet känns i handen. Valet av pappersyta (till exempel glättat, matt eller obestruket) påverkar papperets tjocklek och styvhet. Bestruket glättat papper är tunnast och har minst styvhet här kan det vara idé att välja en högre ytvikt. När man väljer högre eller lägre ytvikt ändras styvheten omkring tre gånger ytviktsförändringen. Färgtryck på kulörta papper ger en förskjutning i färgnyanser. Det allmänna intryck man får eller den känsla som finns i en papperskvalité beror i stort sett på tre saker: Pappers-ytan, färgen och tjockleken/styvheten. Pappersyta handlar framför allt om valen mellan: Bestruket eller obestruket, glättat eller matt, slätt eller strukturerat. Här finns också ytterligare gradskillnader. Exempelvis kan bestruket papper vara lättbestruket, mediumbestruket eller högbestruket. De olika papperskvalitéerna ger mycket olika känsla i den färdiga trycksaken. Men det handlar förstås också om hur jämn pappersyta man behöver ur tryckbarhetssynpunkt (det tar vi upp under rubrikerna Bildtryck och raster samt Färgåtergivning). Av vilka skäl man än väljer pappersyta ska man vara medveten om att valet påverkar andra faktorer. Om man, vid en viss ytvikt, exempelvis vill ha god ytjämnhet och hög glans är det ofrånkomligt att papperets tjocklek minskar. Ett bestruket, glättat papper är mindre styvt och har sämre opacitet än ett obestruket. Det kan man dock motverka genom att välja en något högre ytvikt av det bestrukna, glättade papperet.
Färgat papper finns i ett mycket stort antal varianter. Inom dessa kulörta papper finns det även flera specialpapper, såsom transparenta, marmorerade, mönstrade och papper med metallicfärgyta. Här finns en uppsjö kreativa möjligheter. Bästa sättet att se möjligheterna och finna inspiration är att titta på och känna på pappersproverna. Många kulörta papper finns också med matchande kuvert. Visserligen kostar kulörta papper mer än de flesta vita obestrukna, men i mindre upplagor blir kostnadsskillnaderna marginella. De flesta kulörta papper är obestrukna. När man använder kulört papper i färgtryck ska man också tänka på att man får en förskjutning av färgnyanser jämfört med när man trycker på vitt papper. Papperets tjocklek är inte minst viktig för hur det känns att hålla i den färdiga trycksaken. Olika papper har olika tjocklek eller bulk vid samma ytvikt. Tjocklek och styvhet påverkas mycket av valet mellan glättat och matt papper samt naturligtvis valet mellan olika ytvikter. Ett glättat papper är i praktiken sammanpressat mellan valsar och blir då tunnare och mjukare (mindre styvt) än ett matt papper. När man väljer högre eller lägre ytvikt ändras styvheten kraftigt, omkring tre gånger ytviktsförändringen. Det kan vara svårt att, utifrån ett enda provblad av ett visst papper, avgöra hur exempelvis en 32-sidig broschyr kommer att kännas i handen. Det är ofta en god idé att beställa en pappersdummy med rätt papper och rätt sidantal, innan man beställer tryckning. Hur tjock blir trycksaken? I tabellen ser du tjocklekar i mm för några av våra vanligaste papper. På Svenskt Pappers hemsida hittar du riktvärden med tjocklekar på alla ytvikter och betydligt fler kvaliteter. Tjocklekarna kan variera något mellan olika tillverkningar.
ANTAL SIDOR KVALITET YTVIKT, G 2 16 32 64 128 IMPERIAL HALVMATT 150 0,118 0,94 1,89 3,78 7,55 170 0,131 1,05 2,01 4,19 8,38 IMPERIAL GLOSS 150 0,110 0,88 1,76 3,52 7,04 170 0,120 0,96 1,92 3,84 7,68 GOTHIC SILK 100 0,087 0,70 1,39 2,78 5,57 130 0,113 0,90 1,81 3,62 7,23 170 0,148 1,18 2,37 4,74 9,47 GOTHIC ART 115 0,089 0,71 1,42 2,85 5,70 150 0,116 0,93 1,86 3,71 7,42 170 0,134 1,07 2,14 4,29 8,58 SILVERBLADE MATT 100 0,094 0,75 1,50 3,01 6,02 130 0,124 0,99 1,98 3,97 7,94 150 0,142 1,14 2,27 4,54 9,09 SILVERBLADE ART 130 0,097 0,78 1,56 3,10 6,21 150 0,117 0,94 1,87 3,74 7,49 170 0,132 1,06 2,11 4,22 8,45 SCANMATT 80 0,075 0,60 1,20 2,40 4,80 100 0,100 0,80 1,60 3,20 6,40 115 0,123 0,98 1,97 3,94 7,87 SCANGLOSS 80 0,067 0,54 1,07 2,14 4,29 100 0,086 0,69 1,38 2,75 5,50 115 0,094 0,75 1,50 3,01 6,02 SCANDIA 2000 80 0,105 0,84 1,68 3,36 6,72 130 0,170 1,36 2,72 5,44 10,88 170 0,225 1,80 3,60 7,201 4,40 LESSEBO LINNE 100 0,120 0,96 1,92 3,84 7,68 120 0,144 1,15 2,30 4,61 9,22 150 0,180 1,44 2,88 5,76 11,52 LESSEBO BOK 100 0,130 1,04 2,08 4,16 8,32 120 0,156 1,25 2,50 4,99 9,98 150 0,195 1,56 3,12 6,24 12,48 CITAT RETUROFFSET 80 0,102 0,82 1,63 3,26 6,53 100 0,130 1,04 2,08 4,16 8,32 135 0,175 1,40 2,80 5,60 11,20 FORTUNA 100 RC OFFSET 80 0,095 0,76 1,52 3,04 6,08 100 0,100 0,80 1,60 3,20 6,40 120 0,120 0,96 1,92 3,84 7,68 HOLMEN SUPER PRINT 60 0,097 0,78 1,55 3,10 6,21
Bildtryck och raster Grundregel: Ju jämnare pappersyta, desto större möjlighet till detaljrikt och originallikt bildtryck. Om du vill ha bästa möjliga detaljåtergivning i bilderna, välj ett bestruket glättat papper (se sortimentstabellen längst bak). Om du vill ha största möjliga kontrast i bildtrycket, välj ett så vitt och ytjämnt papper som möjligt. Om det är viktigt att återge bildernas exakta färgnyanser, välj ett bestruket papper, helst glättat. MEN: Vackert och effektfullt bildtryck kan man även åstadkomma på obestruket papper. Om du väljer ett obestruket papper: Använd lägre rastertäthet (se tabellen i detta avsnitt). Välj helst lätta bilder, undvik tunga bilder. Välj gärna närbilder, då märks den grövre bildupplösningen mindre. Vid tunga färgbilder på obestruket papper kan man använda underfärgsborttagning i repron för att lätta upp bilderna. Tala alltid om för dem som gör repron vilken typ av papper du valt, så att rastertäthet med mera kan anpassas till pappersytan. Alternativ: Med stokastiskt raster kan du åstadkomma mer detaljrikt bildtryck på obestruket papper. Ytjämnhet och rastertäthet. Valet av papper och kvalitén på bildtrycket hänger intimt samman. Rent trycktekniskt är grundregeln: Ju jämnare pappersyta, desto större möjlighet till detaljrikt och originallikt bildtryck. Vad gäller ytjämnheten finns i stort sett följande papperskategorier att välja mellan: Obestruket Lättbestruket Matt Strukturerat Mediumbestruket Glättat Slätt Högbestruket I kraftig förstorig är det stor skillnad på ytstruktur mellan obestruket papper (övre bilden) och bestruket papper (undre bilden).
Vilka papperskvalitéer Svenskt Papper har inom respektive kategori ser du i sortimentstabellen längst bak. Rasterpunkterna blir större på ett papper med ojämn yta, exempelvis ett obestruket papper. Det beror på att tryckfärgen flyter ut i ojämnheterna. Det kallas punktförstoring. Effekten blir att trycket blir mörkare och att bilderna kan ge ett något oskarpt intryck. Antalet nyanser minskar och övergångarna mellan olika färgtoner blir mindre tydliga. Använder man för hög rastertäthet kan man i värsta fall få så kallad fullslagning i trycket, det vill säga de mörkare partierna i bilderna sotar igen och blir svarta. Punktförstoring blir alltid större på obestruket papper än på bestruket. Om man ska följa resonemanget om ytjämnhet och rasterpunkter skulle man kunna tro att bilder alltid helst ska tryckas på högbestruket, glättat papper. Men så enkelt är det förstås inte. Det är inget självändamål att använda så hög rastertäthet som möjligt. Man kan åstadkomma både vackert och effektfullt bildtryck även på obestruket papper, som i sig ger en annan känsla och kanske harmonierar bättre med det man vill kommunicera. Men man måste då tänka på vissa trycktekniska anpassningar och även valet av bilder. Bra bildtryck på olika papper kan man åstadkomma på flera sätt. Om du vill ha bästa möjliga detaljåtergivning i den tryckta bilden, välj ett så ytjämnt papper som möjligt, till exempel ett bestruket glättat papper. Ju jämnare pappersyta, desto större möjlighet till detaljrikt och originallikt bildtryck. Om du vill välja ett obestruket papper, och utnyttja möjlig-heterna som finns i det sortimentet, ska du använda lägre rastertäthet. Det motverkar effekten av punktförstoringen. Man undviker att trycket blir för mörkt eller sotar igen. Om man ska trycka tunga och färgmättade fyrfärgsbilder på obestruket papper bör man använda underfärgsborttagning, det vill säga minskar den totala färgmängden redan i repron. Glöm inte att tala om för dem som gör bildrepron vilken typ av papper bilderna ska tryckas på. LAMPLIG TYP AV PAPPER RASTERTATHET/ LINJER PER TUM TIDNINGSPAPPER 65 85 OBESTRUKET 100 120 BESTRUKET, MATT 120 150 BESTRUKET, SILK 133 170 BESTRUKET, GLATTAT 150 170 När färgen flyter ut i papperets ojämnheter blir rasterpunkten större. Även valet av bilder påverkar hur bra bildtrycket blir på obestrukna papper. Använd helst lätta bilder, undvik tunga bilder. Lätta bilder är bilder som domineras av ljusa toner och mellantoner. Typiskt för tunga bilder är att de domineras av mörka partier. Det är svårt att få fram mörka nyanser och mörka bilddetaljer när man trycker på obestruket papper. Genom att använda lätta bilder motverkar man effekterna av punktförstoringen. På obestruket papper kan det också vara idé att välja närbilder framför bilder med många små detaljer. Då märks inte den grövre bildupplösningen på samma sätt.
Alternativ: Med stokastiskt raster ökar valfriheten. Med hjälp av stokastiskt raster (FM-raster) kan man åstadkomma detaljrikt bildtryck både på bestruket och obestruket papper. Stokastiskt raster har en helt annan uppbyggnad, jämfört med konventionellt raster. Rasterpunkterna är alla lika stora, men ligger utspridda med olika täthet beroende på hur ljus eller mörk en viss del av bilden ska vara. Här talar man inte om en viss rastertäthet i reproarbetet (tätheten varierar i en och samma bild), vilket också betyder att man inte behöver göra anpassningar av rastertäthet när man exempelvis använder obestruket papper. Rasterpunkterna är också mindre vilket ger möjlighet till mer detaljrikt bildtryck. Med stokastiskt raster riskerar man heller inte moiréeffekter. Om du vill ha maximal kontrast i bildtrycket, välj ett så vitt och ytjämnt papper som möjligt. Kontrasten blir störst på bestrukna, vita papper. Olika papper ger olika stora kontraster i trycket. Det ger i sin tur olikheter i bildupplevelse, exempelvis djupet i bilderna. Allt tryck är kontrast. Det är helt enkelt skillnaden mellan absorberat ljus på den tryckta ytan och reflekterat ljus på den otryckta ytan. Ju ljusare ett papper är, desto större blir kontrasterna i trycket. Och ju jämnare pappersytan är desto djupare blir svärtan i trycket. Om det är viktigt att återge bildernas exakta färgnyanser, välj ett så ytjämnt papper som möjligt. Även färgnyanserna i bilder påverkas direkt av valet mellan papper med olika ytjämnhet. En och samma bild kan ge mycket olika färg-intryck på ett bestruket respektive ett obestruket papper. På obestruket papper får man färgnyansförskjutningar, vilket beror på punktförstoring och att ljuset reflekteras ojämnt på en ojämn pappersyta (det tar vi upp i nästa avsnitt). Men färgnyansförskjutningar är inte detsamma som dåligt bildtryck. Återigen, det går utmärkt att åstadkomma vackert och effektfullt bildtryck även på obestruket papper. Exempel på tung bild som domineras av mörka partier (övre bilden) och exempel på lätt bild som domineras av ljusa toner och mellantoner (undre bilden).
Färgåtergivning Om det är viktigt att åstadkomma exakta färgnyanser och maximal färgbriljans, välj ett vitt högbestruket papper, helst glättat (se sortimentstabellen längst bak). Om du vill välja ett obestruket papper, och utnyttja de positiva möjligheterna i det sortimentet, tänk på att det uppstår förskjutningar i färgnyanserna. Vid obestruket papper: Se upp med chromalinkopior och liknande «förprovtryck», de visar inte exakt hur färgnyanserna blir i tryck. En och samma färg kan ge mycket olika färgnyanser på bestruket respektive obestruket papper. I olika färgprover finns därför ofta alla färger återgivna på både bestruket och obestruket papper. Observera skillnaden, den är mycket stor för vissa färger. Att färgintrycket blir annorlunda på papper med ojämn yta har främst tre orsaker: 1 Punktförstoring. 2 Färgen sjunker in mer i papperet. 3 Ljuset reflekteras ojämnt. Även papperets vithet och kulör påverkar färgnyanserna i trycket, eftersom offsetfärger inte är täckande färger. Särskilt när det gäller kulörta papper ska man vara vaksam på att färgintrycket blir mycket annorlunda jämfört med tryck på vitt papper. Är man ute efter exakta färgnyanser, exempelvis i logotyper eller på produkter, är det svårt att träffa rätt på kulört papper. Även om papperet är vitt men obestruket får man se upp med detta. Tänk också på att färgnyanserna på chromalinkopior eller andra färggranna, glansiga «förprovtryck» som man godkänner före tryck, ofta ligger långt ifrån slutresultatet på obestruket papper. Däremot kan digitala «förprovtryck» eller kontrollkopior ofta göras på rätt typ av papper, men även här är skillnaderna i färgnyanser bitvis ganska stora, vilket gäller både bestruket och obestruket papper.
Läsbarhet Ger sämre läsbarhet: Glättat (glansigt) papper, bländar ögat Mycket hög vithet, bländar ögat Starkt färgtonat papper, ger sämre kontrast. När läsbarheten är viktigast (till exempel vid stora textmängder); välj ett obestruket papper eller ett bestruket papper som är matt (se sortimentstabellen längst bak). Man tvingas välja mellan optimalt bildtryck och optimal läsbarhet, när man väljer papper. Den bästa läsbarheten får man på ett icke glansigt papper, det vill säga på matt bestruket eller på obestruket papper. Glättat och glansigt papper, som ju är optimalt för bildtryck, kan blända ögat och störa läsbarheten. Det gäller särskilt vid större textmängder. Förmågan att uppfatta text på glansigt papper kan vara ända upp till 80 procent sämre än på matt papper. En bra kompromiss mellan bildtryck och läsbarhet är att välja ett bestruket, matt papper. Även mycket vita papper kan blända ögat och motverka läsbarheten något. Gultonat papper har erfarenhetsmässigt visat sig vara skonsammare för ögat. Å andra sidan kan ett alltför mörkt tonat papper ge dålig läsbarhet på grund av att kontrasten blir för liten. Om du ska trycka stora textmängder och det viktigaste är att läsbarheten blir maximal, välj ett obestruket papper, gärna lätt gultonat. Eller välj ett matt, bestruket papper. Mycket viktigt i det här sammanhanget är också att trycket på andra sidan papperet inte syns igenom och stör läsbarheten, det vill säga att papperet har tillräckligt hög opacitet (se nästa avsnitt).
Opacitet Trycket på papperets ena sida kan synas igenom och störa utseende och läsbarhet på den andra sidan. Risken för opacitetsproblem är störst om man väljer en låg ytvikt av ett papper som är bestruket, glättat och har hög vithet. Om man vill använda bestruket, glättat papper kan man motverka den sämre opaciteten genom att: Välja en högre ytvikt Välja ett papper med lägre vithet, exempelvis ett tonat papper eller ett trähaltigt papper. Opacitet är ett mått på papperets ogenomskinlighet. Ett papper med låg opacitet är relativt genomskinligt. Papper med hög opacitet är ogenomskinligt. Olika papperskvalitéer har olika opacitet. Det beror på olika förmåga att både absorbera ljuset och att sprida ljuset. I valet mellan olika papper handlar det om att trycket på papperets ena sida, så lite som möjligt eller helst inte alls, ska synas igenom på den andra sidan. Det är särskilt i de lägre ytvikterna som det här kan vara ett problem. Men vem väljer medvetet ett papper med låg opacitet och varför tillverkas det överhuvudtaget sådant papper? Problemet är att opaciteten påverkas av andra faktorer i ett pappersval som ofta anses vara viktigare, exempelvis glansighet, vithet, ytvikt och papperskostnad. Ett bestruket, glättat papper har i praktiken pressats samman mellan valsar när det glättades. Pappersbasen blir tunnare och mer genomskinlig. Och ytan blir slätare och sprider inte ljuset på samma sätt som en matt yta, vilket betyder att även den blir mer genomskinlig. Opaciteten försämras ytterligare vid tryckningen, särskilt om man trycker mörka, täckande ytor. Detta beror på att den feta färgen tränger ner i papperet och gör det mer genomskinligt. Ser du bilden på nästa sida igenom papperet? Det är alltså särskilt bestrukna, glättade, vita papper i låga ytvikter som kan ge opacitetsproblem. Men det finns å andra sidan flera goda skäl att använda just sådant papper bra bildtryck, bra kontrast samt låg vikt som ju påverkar både papperskostnad och distributionskostnad. Om du vill trycka på bestruket, glättat papper kan du motverka den sämre opaciteten genom att: 1 Välja en högre ytvikt. 2 Välja ett papper med lägre vithet, exempelvis ett tonat papper eller ett trähaltigt papper.
Format Udda trycksaksformat kan, för vissa papperskvalitéer, innebära ökad papperskostnad på grund av stort pappersspill från tryckarken. Om du väljer ett udda format (ej standardformat) på trycksaken eller ett stort format (till exempel 70 100-affisch); fråga tryckeriet eller Svenskt Papper om formatet ställer till problem eller om det blir oekonomiskt med det papper du valt. Samma sak gäller om du ändrar papperskvalité eller ytvikt. Normalt innebär inte valet av format på trycksaker någon större begränsning av möjligheterna att fritt välja papper. Särskilt inte så länge man håller sig till standardformat som exempelvis A-serien och G-serien. Väljer man ett udda format kan man dock råka ut för att vissa papperskvalitéer inte finns i lämpliga, ekonomiska tryckarkformat. Man kan visserligen trycka de allra flesta udda format på de allra flesta papperskvalitéer. Problemet är att pappersspillet i vissa fall blir mycket stort, därför att formatet på trycksaken passar dåligt in på de arkformat som finns tillgängliga i just den valda papperskvalitén. Det innebär att man skär bort och slänger stora mängder papper som man också betalar för. Ett alternativ kan då vara att specialbeställa ett visst arkformat från pappersgrossisten, men det tar då väsentligt mycket längre tid att få fram papperet och det kräver en relativt stor volym i beställningen. Det kan vara svårt att själv räkna ut och hålla reda på vilka arkformat som behövs och vilka som finns tillgängliga för olika papperskvalitéer. Om man har valt ett udda trycksaksformat är det därför alltid klokt att fråga tryckeriet eller Svenskt Papper om valet av papper ställer till problem eller om det blir oekonomiskt. Det kan till exempel visa sig att man bör välja en annan papperskvalité eller kanske ett närliggande format för att få rimlig ekonomi i trycksaken. Om man vill ändra sitt ursprungliga val av pappersytvikt ska man tänka på att alla ytvikter av en viss papperskvalité ofta inte finns tillgängliga i samma tryckarkformat. Det kan betyda att tryckeriet då måste använda ett oekonomiskt arkformat som gör att produktionen blir dyrare. Om du ändrar pappersytvikt i ett sent produktionsskede kan det vara idé att fråga tryckeriet om det får följder för kostnader och produktionstider.
Efterbearbetning Om du valt ett bestruket papper över 150 g eller ett obestruket över 200 g bör det bigas före falsning. Annars kan det uppstå sprickor. Bestruket, glättat papper fäster sämre än obestruket papper vid limbindning. Det kan du motverka genom att: 1. undvika de mest bestrukna och glättade papperskvalitéerna, 2. välja en högre ytvikt, 3. undvika utfallande tryck mot ryggen, 4. se till att bokbinderiet använder så kallat kallim. Obestruket papper är inte meningsfullt att lackera för att få glanseffekt. Däremot kan en lackering skydda mot stoftning. Om du vill lackera för att få högre glans, välj ett bestruket papper. Obestruket papper är direkt olämpligt att laminera. Om du vill laminera, välj ett högbestruket glättat eller halvmatt (silk) papper. Det är viktigt att ta hänsyn till efterbearbetningen när man väljer papper. Det gäller både falsning, bindning och yt-behandling. Här kan man annars förstöra resultatet av allt tidigare arbete. Falsning: Sprickor i falsen uppstår lätt på papper i höga ytvikter. I ytvikter över 150 g för högbestruket och 200 g för obestruket bör papperet/kartongen bigas. Som regel går det bra att biga och vika kartong i ytvikter upp till 600 g. Däröver bör man ritsa eller göra flera bigar intill varandra. Bestruket papper i höga ytvikter är känsligare för sprickor i falsen än obestruket. Det beror på att bestrykningsskiktet inte har lika stor elasticitet som den obestrukna pappers-ytan. Även papper som innehåller returfiber är känsligare för sprickor vid falsning. En vanlig orsak till sprickor i falsen är också att man inte falsat längs papperets fiberriktning. Tänk på att sprickorna syns särskilt tydligt i tryckta, mörka ytor. Se upp med sprickor i falsen, de syns tydligt på tryckta, mörka ytor.
Limbindning: Bestruket, glättat papper kan innebära problem vid limbindning. Risken finns att bladen lossnar. Det beror på att papperet inte suger upp lim på samma sätt som ett obestruket papper och därför inte fäster lika bra. Ofta är det dock svårt att välja bort alla bestrukna pappers-kvalitéer enbart för att maximera styrkan i limbindningen. Man kan då istället motverka (men inte eliminera) problemet på andra sätt: Välj inte de mest glättade, bestrukna papperskvalitéerna. Välj en högre ytvikt. Det gör att limmet får större yta att fästa på. Undvik utfallande tryck som hindrar limmet att fästa. Se till att bokbinderiet använder så kallat kallim (dispersionslim), som fungerar bättre än smältlim på bestruket papper. Tryck inte på den yta på omslagets insida där inlagan ska fästa. Då riskerar man att omslaget lossnar från inlagan. Stäm av med bokbindaren när trycksaken ska innehålla flera olika papperstyper, så att det inte uppstår problem med körbarhet (på bokbinderiet) och hållbarhet. Lackering: Obestruket papper är inte meningsfullt att lackera (tunn hinna lack på det tryckta arket) i syfte att uppnå glanseffekt. Men det ger ett bra skydd mot stoftning. För att åstadkomma högre glans med hjälp av lackering krävs en tätare och jämnare pappersyta. Välj då ett bestruket papper. Laminering på ojämna pappersytor, till exempel obestruket papper, är direkt olämpligt. Bästa resultat får man på högbestrukna, glättade eller halvmatta (silk) papper. Vid laminering (tunn folie eller film läggs på det tryckta arket) av ojämna pappersytor kan det uppstå mjölkiga prickar över de små fördjupningar som finns i pappersytan. Resultatet blir då en grådaskig yta. Särskilt tydligt blir detta på mörka heltäckande ytor. På obestrukna, präglade eller randade papper är det svårt att få lamineringsfilmen att fästa på hela ytan, vilket även det ger ett mjölkigt intryck. Det finns flera sätt att undvika att limbindningen släpper. laminat papper laminat papper Lamineringen fäster bra på jämna pappersytor, men är direkt olämplig på ojämna pappersytor.
Kostnad och upplaga Om upplagan är liten eller medelstor motsvarar papperskostnaden en relativt liten del av trycksakens produktionskostnad. Det ger frihet att välja papper. Med ökad upplaga ökar papperets andel av trycksakens produktionskostnad. Då blir kostnadsaspekterna i pappersvalet viktigare. Av den totala projektkostnaden runt en trycksak (inklusive idé, text, bild, form etc.) motsvarar papperet ännu mindre del av kostnaden, samtidigt som pappersvalet har stor betydelse för slutresultatet. Ändrar du ytvikt på en specifik papperskvalité påverkas kostnaden proportionellt med viktförändringen. Vill du ha en grov kostnadsjämförelse mellan olika papperskvalitéer, se prisindex längst bak. Pappersvalet är förstås också en kostnadsfråga. Speciellt vid stora upplagor. Grundregeln är: Ju större upplaga desto större blir papperets andel av trycksakens produktionskostnad. Vid små upplagor (till exempel 1.000 exemplar) har pappersvalet mycket liten betydelse för produktionskostnaden. Då kan man alltså lugnt koncentrera sig mer på kreativa och budskapsmässiga pappersval och välja ett riktigt fint papper. Även vid medelstora upplagor (till exempel 5.000 ex) har pappersvalet i regel relativt liten betydelse för trycksakens totala kostnad. Vid stora upplagor ökar pappersvalets effekt på trycksakens totala kostnad. Och vid mycket stora upplagor (exempelvis 50.000 ex) kan det vara idé att överväga rulltryck, särskilt om trycksaken innehåller många sidor. Om man räknar in alla projektkostnader runt en trycksak ser man i regel att papperet motsvarar en blygsam del av totalkostnaderna. Men det är ändå så att valet av papper har stor betydelse för slutresultatet, både när det gäller den trycktekniska kvalitén, det allmänna intrycket och känslan i trycksaken. Vanligt exempel på hur liten del av en trycksaks kostnad som är papperskostnad.
Papper kostar i regel mer, ju mer bestruket det är (här bortser vi från obestrukna special- och effektpapper). De ungefärliga kostnadsrelationerna mellan lättbestruket, mediumbestruket och högbestruket papper framgår av bilden härintill. Kostnadsskillnaderna mellan olika ytvikter inom samma papperskvalité är i stort sett proportionella med skillnaden i vikt. Om man tycker att det av kostnadsskäl är svårt att välja papper kan man be tryckeriet räkna fram kostnadsskillnaden mellan ett par alternativ. Om du vill ha en jämförande, ungefärlig prisuppfattning för de vanligaste papperskvalitéerna, se prisindex längst bak. Ungefärlig kostnadsskillnad mellan olika typer av papper.
Vikt och distributionskostnad Ta reda på vad trycksaken kommer att väga om den ska postdistribueras. Om du väljer en lägre ytvikt för att minimera portokostnaderna, tänk även på att opaciteten och styvheten i trycksaken blir sämre. Kontrollera att det finns kuvert i ett format som passar trycksaken. Om man ska postdistribuera sin trycksak bör man tänka på att välja ett papper med lämplig ytvikt. Annars kan trycksaken i onödan hamna strax ovanför en portogräns, vilket kan vara förödande för portokostnaden. Å andra sidan bör man här väga in och kompromissa med andra pappers-egenskaper. Väljer man exempelvis ett bestruket, glättat papper i en låg ytvikt kan det ju hända att opaciteten inte blir tillräckligt bra. Går man ner i ytvikt minskar också styvheten i papperet, vilket kan ge stor skillnad i hur hela trycksaken känns i handen. Det finns fler faktorer att väga in, bland annat papperskostnaderna, som ju sjunker med minskad ytvikt. Huvudsaken är att man vet vad man väljer emellan och att man inte glömmer distributionskostnaderna. Om trycksaken ska postdistribueras bör du tidigt ta reda på om det finns kuvert i rätt format. Specialbeställda kuvert tar längre tid att få fram och kostar mer. Man bör också tänka på Postens måttgränser för brev. Räkna också tidigt ut vad trycksaken kommer att väga eller beställ en pappersdummy och väg den. Då har du möjlighet att undvika onödigt höga portokostnader. På nästa sida finns en tabell som visar hur mycket papperet i en trycksak i olika A-format väger beroende på sidantal, format och ytvikt (vikterna kan variera något, se upp vid portogränser). Glöm inte lägga till eventuellt kuvert, följebrev och dylikt.
TRYCKSAKERS VIKT I GRAM, VID OLIKA YTVIKTER, A-FORMAT OCH SIDANTAL. (VIKTERNA AR AVRUNDADE TILL NARMASTE HELA GRAM) SIDANTAL 2 4 8 12 16 24 32 YTVIKT FORMAT GRAM 80 A5 3 5 10 15 20 30 40 A4 5 10 20 30 40 60 80 A3 10 20 40 60 80 120 160 90 A5 3 6 11 17 22 34 45 A4 6 11 22 34 45 67 90 A3 11 22 45 67 90 135 180 100 A5 3 6 12 19 25 37 50 A4 6 12 25 37 50 75 100 A3 12 25 50 75 100 150 200 115 A5 4 7 14 21 29 43 57 A4 7 14 29 43 57 86 115 A3 14 29 57 86 115 172 230 130 A5 4 8 16 24 32 48 65 A4 8 16 32 49 65 97 130 A3 16 32 65 97 130 195 259 150 A5 5 9 19 28 37 56 75 A4 9 19 37 56 75 112 150 A3 19 37 75 112 150 225 299 MAN KAN SJALV RAKNA UT VAD TRYCKSAKEN KOMMER ATT VAGA MED HJALP AV FOLJANDE FORMEL: BREDD (M) HOJD (M) HALVA SIDANTALET YTVIKT = TRYCKSAKENS CIRKAVIKT I GRAM. EXEMPEL: FORMAT A4, 32 SIDOR, 115 G PAPPER. 0,210 0,297 16 115 = 114,8 GRAM.
Trycksakens livslängd Ska trycksaken leva länge, välj ett träfritt papper (se sortimentstabellen längst bak). Trähaltiga papper gulnar snabbare. Detsamma gäller färgade papper, välj ett träfritt, det håller färgen längre och bleknar långsammare än trähaltiga. Ska trycksaken leva länge, välj ett papper som även är åldringsbeständigt, vilket har med papperets fysiska hållbarhet att göra. Det finns papperskvalitéer som är speciellt lämpade för trycksaker som ska tåla exempelvis mycket frekvent användning eller fukt, utomhusmiljö, smuts etc. Olika papper har olika åldersbeständighet eller livslängd. Det är naturligtvis viktigt att tänka på när man gör trycksaker som ska leva länge. En trycksaks livslängd beror i hög grad på två saker: Papperets tendens att gulna eller blekna. Förmågan att bibehålla styrkan efter många år. Det man i regel har störst anledning att tänka på när det gäller papperets livslängd är gulningstendenserna på vita papper. Det är främst halten av så kallad mekanisk pappers-massa (träråvaran har sönderdelats mekaniskt) som bestämmer hur snabbt papperet gulnar. Vilket ljus papperet utsätts för är naturligtvis också avgörande. De papperssorter som innehåller mekanisk massa kallas trähaltiga. Det är dessa papperskvalitéer som gulnar snabbast. Ett trähaltigt papper som är bestruket har klart mindre tendens att gulna än ett obestruket. Träfria papper, det vill säga papper som är tillverkat av så kallad kemisk massa (fibrerna tas fram ur vedråvaran genom kokning) håller vitheten bättre. Färgat papper gulnar inte, det bleknar. Även här är det skillnad mellan träfria och trähaltiga papper. De träfria papperskvalitéerna håller färgen bättre än de trähaltiga. När det gäller att undvika gulnade och blekta trycksaker är rådet alltså: Om trycksaken ska leva länge, välj ett träfritt papper. Om du av andra skäl ändå vill välja ett trähaltigt papper, välj då om möjligt ett bestruket papper.
När det gäller fysisk hållbarhet under mycket lång tid finns en internationell standard för åldringsbeständighet på papper (ISO 9706), som Riksarkivet har antagit. Den innebär att ännu fler papperskvalitéer i vårt sortiment, bland annat Kaskad, nu betecknas som åldringsbeständiga. Vilka de är kan du se i sortimentstabellen längst bak. Ett papper som är åldringsbeständigt ska under normala förhållanden kunna klara flera hundra år utan att brytas ner nämnvärt. Men den gällande standarden för åldringsbeständighet tar endast fasta på mekaniska egenskaper, inte gulning och blekning. Arkivbeständigt papper är en annan beteckning för papper med mycket bra fysisk hållbarhet. Ett arkivbeständigt papper är både åldringsbeständigt enligt ISO-normen och kan vikas 150 gånger i dess svagaste ledd utan att falla sönder. Vissa trycksaker utsätts för tuff användning, som ställer speciella krav på papperet. Exempelvis handböcker som man bläddrar i flera gånger om dagen och kanske också utsätter för smuts. Eller affischer som ska användas utomhus. För flitigt använda handböcker, skolböcker och liknande är det lämpligt att använda ett extra starkt papper. Om man vill att omslaget ska stå emot smuts kan linnepräglade papper vara ett bra val. För utomhusaffischer som ska tåla fukt finns också specialkvalitéer. Man kan förstås också lackera eller laminera en trycksak för att skydda den mot smuts, slitage och fukt, men det går vi inte in på här
Miljö När det gäller papper talar man om: Svanen, det officiella nordiska miljömärket. Hur papperet är blekt, ECF (blekt med klordioxid men ej klorgas) eller TCF (blekt helt utan klorhaltiga kemikalier). Papper som innehåller returfiber. Returfiberbaserat papper har egenskaper som innebär både fördelar och nackdelar för en trycksak (se nedan). När det gäller hela verksamheten talar man om: Miljöcertifiering enligt ISO 14001 eller BS 7750 (Svenskt Papper är miljöcertifierat enligt ISO 14001). Det finns olika uppfattningar om vad som är miljöanpassat och hur en miljöanpassad trycksak ska se ut. Som inom många andra områden finns det inte heller här några enkla svar. Förutom miljöpåverkan vid papperets tillverkningsprocess kan man se till hur skogen sköts, hur själva trycksaken produceras och hur trycksaken återvinns. Det är alltså viktigt att försöka se helheten. Här ska vi begränsa oss till att förklara några vanligt förekommande begrepp. Svanen är det officiella nordiska miljömärket. Svanen tar fasta på produktionen av papperet och vilka utsläpp massa-tillverkningen har gett upphov till i form av svavel och kväve-oxider till luften, syreförbrukande ämnen, klororganiska föreningar och fosfor till vattnet. Svanen ställer också krav på vilka kemikalier som används samt att produkterna också skall gå att återvinna. Dessutom ställs krav på avfallshantering på fabriksområdet. Märket för ISO 14001. De krav som ställs skärps med jämna mellanrum. Vilka papperskvalitéer som är Svanenmärkta ser du i sortiments-tabeller längst bak. Tänk på att man får bara använda själva Svanensymbolen på en trycksak om även tryckeriet är Svanencertifierat. I annat fall går det bra att skriva på trycksaken att den är tryckt på Svanenmärkt papper. Klor som blekkemikalie. Sedan 70-talet har det skett mycket inom blekeritekniken för att minska massabrukens miljöpåverkan. Bland annat har syrgasblekning införts som ett steg i de flesta massabruk, vilket har gjort det möjligt att använda blekkemikalier med mindre miljöpåverkan. Detta har gjort att utsläppen av klororganiska föreningar minskats med närmare 90 procent. Dessutom innehåller utsläppen inte längre högklorerat organiskt material, vilket förorsakade störningar hos vattenlevande organismer. När det gäller blekning av papper används ofta följande två begrepp: Märket för nordisk miljömärkning.
TCF (Total Chlorine Free), som betyder att pappersmassan blekts helt utan klorhaltiga kemikalier. Istället har andra kemikalier använts, som till exempel syrgas, ozon och väteperoxid. Det finns inga krav i Svanenkriterierna på att massan skall vara TCF. ECF (Elemental Chlorine Free), som betyder att pappersmassan blekts utan klorgas, men klordioxid har använts i kombination med till exempel syrgas och natriumhydroxid. Returpapper är sådant papper som helt eller delvis är tillverkat av returfiber. Mest används returfiber i tidningspapper och i centerskiktet i kartong. Totalt sett används inte så mycket returfiber i finpapper. Men det finns finpapperskvalitéer som är tillverkade av 100 procent returfiber. Varje liten pappersfiber kan användas och cirkuleras ett visst antal gånger. Det betyder att man, i det totala papperskretsloppet på hela marknaden, även måste tillsätta nya färska fibrer direkt från skogen. Det är ur råvarusynpunkt inget problem i Sverige, eftersom våra skogstillgångar ökar med omkring 30 procent per år. Det finns både fördelar och nackdelar med att använda returpapper. En fördel är att det spar energi (förutsatt att returpapperet inte transporteras alltför långa sträckor) och det minskar sopberget. Returpapper kan också bidra till att kommunicera en miljömedveten företagsprofil. Men det finns även rent trycktekniska kvalitetsaspekter på returpapper. I regel är returpapper inte lika vitt som ett papper gjort på färska fibrer. Det betyder att kontrasten i trycket blir mindre. Jämnheten i returpapper är däremot bra, men eftersom fibrerna har blivit sönderdelade tappar returpapperet i styrka och styvhet och det uppstår lättare sprickbildningar i falsen. Det uppstår också lättare dammning vid tryckningen. Opaciteten, eller ogenomskinligheten,är bättre i de flesta returfiberbaserade papper, eftersom papperet i regel har en grundton och inte är helt vitt. Returpapper kan vara trähaltigt eller träfritt. De trähaltiga har lägre åldringsbeständighet än de träfria. Vilka papper som helt eller delvis är uppbyggda av returfiber ser du i sortiments-tabellen längst bak. En ganska vanlig fråga är om bestruket, glättat papper innehåller mer miljöfarliga kemikalier än andra papper. Bestrykningen på bestruket papper innehåller tämligen harmlösa ingredienser; krita, lera, latex och pigment. Och det finns ingen skillnad mellan glättat och matt bestruket papper. Det glättade papperet är blankt därför att ytan helt enkelt är gnuggad mellan blanka valsar.