Behandlingsassistent med inriktning psykosocialt arbete

Utbildningsplan för Kvalificerad yrkesutbildning (KY) Behandlingsassistent med inriktning psykosocialt arbete 80 KY-poäng Forshaga Kommun Utbildningsnummer: 200433710 Fastställd av Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning 2008-05-13 Gäller från och med intag 4

Ansvarig utbildningsanordnare Forshaga kommun Övriga utbildningsanordnare/underleverantörer Karlstad Universitet Utbildningens omfattning 80 KY-poäng Studieform Bunden Studietakt 100 % 1

Utbildningens övergripande mål Den studerande skall efter fullgjord utbildning kunna arbeta som behandlingsassistent med inriktning psykosocialt arbete såväl inom öppna/slutna institutioner som med behandling, stöd och hjälp under öppna former tillämpa den kompetensprofil som krävs för psykosocialt arbete med utsatta unga/vuxna människor i olika sociala problemsituationer. Utgångspunkten skall vara i lagstiftning, samt mål och visioner inom verksamheterna bemöta och förhålla sig till den enskilde på ett rättssäkert och professionellt sätt i omsorgs-, tillsyns-, motivations- och behandlingsarbete inom behandlingsformer för vuxna och ungdomar med psykosocial-, missbruks- eller beroendeproblematik och/eller kriminalitet 2

Huvudmoment/Kurser I denna utbildningsplan ingår endast en översiktlig beskrivning av kurserna. Utbildningens ledningsgrupp är ansvarig för innehållet i och fastställandet av de detaljerade kursplanerna och beslutar också om ändringar i dem. Kursplanerna ska finnas tillgängliga för de studerande. Huvudmoment Psykologi/socialpsykiatri 5 Etik och förhållningssätt 4 Lagstiftning och säkerhet 4 Arbetsmiljö och organisation 2 Psykosocialt behandlingsarbete Med inriktning barn och ungdomar 5 Droger, drogberoende, avvikande beteende och behandlingsmetoder 5 Samtalsmetodik 2 Dokumentation/handledning 5 Social och kulturell kompetens 3 Fördjupningsarbete 6 Leda aktivitet 3 Lärande i arbete (LIA) 26 Poäng Det Sociala arbetsfältet 10 Högskolekurs, 15 hp Totalt 80 Psykologi/socialpsykiatri (5 KY-poäng) Mål Den studerande ska ha kunskaper om människans normala psykologiska utveckling beteende, tänkande, känsloliv och handlande utifrån aktuella psykologiska perspektiv livskriser och den traumatiska krisens förlopp och omvårdnad psykiska och sociala funktionshinder teoretiska förklaringsmodeller vid psykiska störningar/funktionshinder hur samhällsutvecklingen påverkar situationen för människor med psykiska funktionshinder 3

Etik och förhållningssätt (4 KY-poäng) Mål Den studerande ska ha kunskaper om centrala etiska begrepp, principer och moralens utveckling normer, attityder, värderingar och det egna ställningstagandets avgörande betydelse för de val människan gör i livet utformning och tillämpning av etik utifrån livsåskådningar människosynens betydelse i mötet med människor empati och professionellt förhållningssätt yrkesetiska riktlinjer Lagstiftning och säkerhet (4 KY-poäng) Mål Den studerande ska ha kunskaper om lagar och författningar som gäller inom socialtjänsten samt vård i slutna former principer för bedömning och utformning av stöd- och hjälpinsatser utifrån individuella behov och gällande lagstiftning säkerhetstänkande och prevention inom öppna/slutna institutioner syftet med tvångslagar, frihetsberövande och konsekvenser av frihetsberövande Arbetsmiljö och organisation (2 KY-poäng) Mål Den studerande ska ha kunskaper om arbetsmiljöarbete och lagstiftning inom området organisationsteorier och ledarskapsteorier systematiskt arbetsmiljöarbete, policy och handlingsplaner Samtalsmetodik (2 KY-poäng) Mål: Den studerande ska ha grundläggande kunskaper om samtalsmetodik, individuellt och i grupper samtalsteknik som understödjer bedömning och intervention med individer och grupper 4

Psykosocialt behandlingsarbete med inriktning barn och ungdomar (5 KY-poäng) Mål: Den studerande ska ha kunskaper om barns och ungdomars behov av omsorger, samt fördjupade kunskaper om olika former av bristande omsorg utredningsförlopp, nätverkssamarbete och samverkan mellan olika yrkeskategorier i syfte att hjälpa och stödja barn och ungdomar med psykosocial problematik behandlingsmetoder och terapier utifrån aktuella teorier behandlarrollen i arbete med barn och ungdomar med psykosocial problematik Droger, drogberoende, avvikande beteende och behandlingsmetoder (5 KY-poäng) Mål: Den studerande ska ha kunskaper om droger och drogberoende ur ett individ-, grupp- och samhällsperspektiv olika behandlingsmetoder vid drogberoende och missbruk de perspektiv och metoder som ligger till grund för både samhälleligt och frivilligt arbete med människor med drogrelaterade problem avvikande och antisocialt beteende Handledning och dokumentation (5 Ky-poäng) Mål: Den studerande ska ha kunskaper om kunskaper om olika handledningsformer såsom metod-, process- och kollegial handledning lagar och författningar som reglerar social dokumentation hur social dokumentation utformas utifrån styrdokument och ett socialt synsätt Social och kulturell kompetens (3 KY-poäng) Mål Den studerande ska ha kunskaper om begreppen kultur och kulturmöten ur ett humanistiskt perspektiv kommunikationens betydelse i människors möten ungdomsgrupper och ungdomskultur/er 5

främlingsfientlighet, etnocentrism och etnicitet begreppet social kompetens gruppsykologiska teorier och gruppens dynamik Fördjupningskurs (6 KY-poäng) Mål Den studerande ska ha grundläggande kunskaper i forskningsmetodik och hur man på ett vetenskapligt sätt genomför undersökningar relaterat till aktuellt ämnesområde fördjupade kunskaper inom ett valfritt område inom psykosocialt arbete med inriktning yrkesområdet behandlingsassistent Leda aktivitet (3 KY-poäng) Mål Den studerande ska ha kunskaper om hur man utvecklar, planerar och leder sociala och kulturella aktiviteter befintliga program och projekt inom det sociala och psykosociala arbetsfältet människans grundläggande behov av aktivitet, meningsfull sysselsättning, självförverkligande hur man kan påverka negativa beteendemönster med positiva förebilder och en meningsfull fritid Lärande i arbete LIA ( 26 KY-poäng) Mål Den studerande ska ha praktiska kunskaper om, erfarenheter av och/eller insikt i psykosocialt arbete såväl inom öppna/slutna institutioner som med behandling, stöd och hjälp under öppna former kompetensprofil som krävs för psykosocialt arbete med utsatta unga/vuxna människor i olika sociala problemsituationer professionellt och rättssäkert bemötande och förhållningssätt omsorgs-, tillsyns-, motivations- och behandlingsarbete inom behandlingsformer för vuxna och ungdomar med psykosocial-, missbruks- eller beroendeproblematik och/eller kriminalitet behandlingsmetoder och arbetssätt i det klientnära arbetet lagar, författningar och styrdokument som tillämpas i aktuell verksamhet 6

planering, genomförande och utvärdering av behandlings-, hjälp- och stödinsatser till unga/vuxna människors i olika psykosociala problemsituationer, i samverkan med andra yrkeskategorier de krav på säkerhet och prevention som finns i verksamheten social dokumentation och yrkesmässig handledning inom valt verksamhetsområde arrangemang av sociala och kulturella aktiviteter inom valt verksamhetsområde olika program/projekt knutna till arbetsplatsen Högskolekurs Det sociala arbetsfältet (15 hp, 10 KY-poäng) Kursplanen är fastställd av Fakultetsnämnden vid Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, 2007-10-17 och gäller från höstterminen 2007 vid Karlstads universitet. Mål Efter avslutad kurs skall studenten ha grundläggande kunskaper och förståelse för - Det sociala fältets utveckling i historiskt perspektiv - Socialpolitik och socialpolitikens utveckling i samhälleligt perspektiv - Välfärdsstatens konstruktion - Människors livsvillkor i förhållande till samhälleliga och andra bakomliggande faktorer - Människan som individ, grupp- och samhällsmedlem - Barns och ungdomars uppväxtvillkor i ett historiskt och nutida perspektiv med beaktande av psykiska, sociala och kulturella aspekter Kursens huvudsakliga innehåll Kursen innehåller: - Introduktion till studier av det sociala arbetsfältet - Socialpolitik och välfärdsvillkor på individ-, grupp och samhällsnivå - Interventioner och insatser i social omsorg / socialt arbete - Frivilligt socialt arbete - Livskvalitet och livsformer Kursplanen för högskolekurs finns i sin helhet bifogat i bilagan Kursplaner. I kursen ingår två delkurser. Behörighet Grundläggande behörighet Kvalificerad yrkesutbildning är en eftergymnasial utbildningsform och för att uppnå den grundläggande behörigheten krävs avslutad gymnasieutbildning eller annan utbildning och/eller erfarenhet som ger individen förutsättningar att tillgodogöra sig kvalificerad yrkesutbildning. I 3 kap 7

i Förordning (2001:1131) om kvalificerad yrkesutbildning beskrivs kraven på grundläggande behörighet i detalj. Särskild behörighet Samhällskunskap A eller motsvarande kunskaper Urval och antagning Om antalet behöriga sökande till utbildningen överstiger antalet platser får ett urval göras. Urvalsprocessen ska dokumenteras av utbildningsanordnaren. Utbildningens ledningsgrupp ska fatta beslut om antagning av studerande. Beslutet ska protokollföras. Urvalskriterier Sökanden uppfyller motsvarande krav på grundläggande behörighet som gäller för grundläggande högskolestudier. Styrks genom slutbetyg från gymnasieskola/komvux (eller motsvarande) alternativt som så kallad 25:4, (den studerande är 25 år med minst 4 års arbetslivserfarenhet om lägst 50 % tjänst) samt svenska A, svenska B och engelska A (Gäller tom 30 juni 2008.) Till ansökan skall ett personligt brev bifogas, med referenser, i syfte att utröna den sökandes intresse och engagemang för vård och behandlingarbete. Brevet är ett viktigt dokument och skall innehålla en personlig presentation, omfattande egna erfarenheter, tankar om kommande yrkesroll, människosyn och värderingar samt mål och visioner efter avslutad utbildning. För den sökande finns en beskrivning av brevets önskade innehåll att tillgå. Ansökningarna granskas av en antagningsnämnd som ledningsgruppen utser. Antagningsnämnden består av representanter ur ledningsgruppen, personal från utbildningsanordnaren och verksamheterna. Urvalet görs i två faser enligt nedan. Fas 1 Behörigheten kontrolleras. De sökande delas in i tre prioriteringsgrupper utifrån behörighet. Full behörighet samt fyra års arbetslivserfarenhet innebär prioriteringsgrupp 1A. Full behörighet samt mindre än fyra års arbetslivserfarenhet innebär prioriteringsgrupp 1B. Sökande med grundläggande behörighet men som saknar SH A innebär prioriteringsgrupp 2. Samtliga sökande har rätt att komplettera tom 10 juni. Sökande som saknar behörighet blir placerad i prioriteringsgrupp 3. Fas 2 Bland de sökande som placerats i behörighetsgrupp 1, med minst fyra års arbetslivserfarenhet, görs ett urval genom de personliga breven. Jämn könsfördelning i denna grupp eftersträvas. Breven läses av en grupp ur antagningsnämnden (minst 3 personer) och var och en i gruppen gör sin personliga bedömning av den sökande utifrån brevet. Det hela vävs sedan samman till en gemensam bedömning. Den mall som används vid bedömning av de personliga breven bifogas ansökan. Om platser vid utbildningen återstår kallas sökande ur behörighetsgrupp 2 enligt samma urvalsmetod. I enstaka fall 8

tas sökande ur prioriteringsgrupp 3 upp för diskussion om det kan finnas förutsättningar för någon att tillgodogöra sig utbildningen. Vid en urvalssituation där två eller flera sökanden med samma behörighet konkurrerar om kvarvarande utbildningsplatser, där det personliga brevet inte har kunnat skilja de sökanden åt, förbehåller sig utbildningssamordnaren rätten att kalla dessa sökanden till intervju för att genom denna kunna skilja dem åt. Övriga sökande kallas till intervju vid behov av ytterligare kännedom. Ledningsgruppen för utbildningen fattar det slutgiltiga beslutet om antagning. Pedagogiska metoder och uppläggning De pedagogiska metoderna utgår från Problembaserat Lärande (PBL), med fokus på lösningar, främst på individ och gruppnivå. De studerande ingår under utbildningens teoretiska delar i en basgrupp, där syftet är att man naturligt får erfarenheter i grupprocess och dynamik. De teoretiska studierna i grupp bedrivs med hjälp av PBL i form av verksamhetsanknutna och ämnesaktuella teman och projekt, där helhetssynen poängteras. PBL innebär en helhetssyn och att arbetet sker ämnesövergripande, med den studerande och lärandet i centrum. Under arbeten med olika teman ingår resurslektioner, föreläsningar, seminarier och även studiebesök. Den studerande får tidigt i utbildningen möjligheter att göra fältstudier i olika verksamheter inom området, i syfte att knyta samman teori och praktiskt verklighet, och etablera goda kontakter. För att utvidga det samhälleliga och det globala perspektivet engageras föreläsare, företrädesvis från den del av arbetslivet som medverkar i utbildningen, men även från andra berörda verksamheter och organisationer. Den studerandes tysta kunskap ses som en resurs, egna erfarenheter och kunskaper skall tas tillvara i utbildningen. Redovisningsformerna varierar och är både skriftliga och muntliga, individuellt och/eller i grupp. Muntliga gemensamma redovisningar, såsom seminarium och/eller tvärgrupps-redovisningar är viktiga inslag. Redovisningarna skall ses som ytterligare inlärningstillfällen, pedagogisk överföring, med betoning på dialog mellan deltagarna. I PBL ingår handledning som en naturlig del i lärarrollen. Handledningarna under arbetet planeras gemensamt med kursansvarig och kan också begäras om behov finns utöver det planerade. De studerande ges möjligheter att med stöd och hjälp träna sin förmåga att hantera konflikter och kunna samarbeta med andra. Arbeten dokumenteras till en början i loggböcker, som senare används i utvärderingssyfte. Lärande i Arbete sker under handledning av yrkesverksam personal. Den studerande skapar ett eget måldokument inför LIA, dels utifrån kursmål inom aktuella ämnesblock, dels individuella studiemål. Teoretiska uppgifter under LIA-perioderna har som mål att knyta samman teoretisk kunskap och praktisk erfarenhet på ett naturligt sätt. LIA-perioderna åtföljs av bearbetning, med bland annat inslag av tvärgruppsseminarier i syfte att ytterligare vidga omvärldsperspektivet, samt kunna påbörja och följa upp etiska reflektioner och diskussioner. Vikten av kritisk granskning, vetenskaplighet och teoretisk anknytning poängteras. Varje studerande erbjuds individuella samtal under och efter LIA. 9

Studierna skall syfta till en personlig utveckling hos den studerande och därför praktiseras handledning, samtal och tid för reflektion både individuellt och i grupp att under hela utbildningstiden. Kunskapskontroll och betygssättning Varje teoretisk delkurs innehåller en eller flera tentamenstillfällen då olika redovisningsformer praktiseras. Helhetssynen innebär att flera kurser kan komma att ingå i en redovisning och examination. Kriterier för betygssättning redovisas före tentamenstillfället. Examinationer sker skriftligen och/eller muntligen, individuellt eller i grupp. Gällande lärande i arbete görs en skriftlig bedömning av perioden av handledare, studerande och lärare i samråd vid ett utvärderingssamtal på arbetsplatsen. Utbildningsanordnaren lämnar omdöme om LIA i samråd med LIA-platsen. Som betyg på de teoretiska kurserna kommer att användas nivåerna Icke godkänd, Godkänd och Väl Godkänd. Som betyg på LIA kommer att användas Icke godkänd eller Godkänd. Betygsskalor som används i utbildningen Båda betygsgraderna används, (Icke Godkänd och Godkänd) samt (Icke Godkänd, Godkänd och Väl Godkänd) Utbildningens organisation och ledning För varje Kvalificerad yrkesutbildning finns det en ansvarig ledningsgrupp som är betydelsefull för utbildningens organisation och ledning. Den består av en majoritet arbetslivsföreträdare för det aktuella arbetslivet. Även högskolan, det offentliga skolväsendet och de studerande ska vara representerade i ledningsgruppen. Ledningsgruppen ska se till att utbildningen når upp till uppsatta mål och bedrivs med god kvalitet. Ledningsgruppen ska också fatta beslut om antagning av studerande, utfärdande av examina, tillgodoräknande, ändringar i utbildningsplanen och fastställande av kursplaner. Utbildningen administreras under Forshaga gymnasieskola/komvux. Där finns kommunens samlade resurser för vuxenutbildning. Det finns en stab organiserad med kompetenser som studie- och yrkesvägledning, administration, ekonomi och marknadsföring. Sedan hösten 2002 har Forshaga Kommun bedrivit Kvalificerad yrkesutbildning med inriktning behandlingsarbete inom ungdoms- och kriminalvård. Utbildningen är idag en del av den reguljära verksamheten och arbetslaget är en naturlig enhet i organisationen. Grundtanken är ett delat ansvar och olika kompetenser i samverkan. Vi ser särskilt till ansvarsområden som planering, genomförande och kvalitetssäkring av utbildning och vuxnas lärande, samverkan med universitetet, och samverkan med arbetslivet gällande LIA. Den undervisande personalen har formell kompetens på högskolenivå inom aktuellt ämnesområde, social omsorg, socialpedagog alternativt socionom eller annan likvärdig kompetens samt pedagogisk 10

utbildning och/eller erfarenhet. Stor vikt läggs vid att personalgruppen har breda och fördjupade yrkeserfarenheter inom aktuellt område. I den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen medverkar behandlingspersonal med adekvat högskoleutbildning eller likvärdig kompetens som handledare. Tidigare erfarenhet av handledning värdesätts men det ligger främst på den verksamhetsansvarige att utse en handledare, i samråd med utbildningsanordnaren. För att utveckla den pedagogiska och ämnesmässiga kompetensen bland lärare bereds tillfällen att kunna följa den aktuella utvecklingen inom det psykosociala arbetsfältet. Det sker i form av studiebesök, hospitering, fortbildningsdagar eller att utbildningsanordnaren tar in föreläsare inom ämnesområdet. För handledare gäller att utbildningsanordnaren arrangerar fortbildningsdagar i samråd med branschen. Utbildningsanordnaren samverkar med Karlstad universitet. I utbildningen ingår högskolekursen Det sociala arbetsfältet 10 poäng. Undervisningen genomförs av lärare från Karlstad Universitet. Lärande i arbete (LIA) organisation, uppläggning och ledning Anskaffning av LIA-platser LIA-placeringarna kommer att ske på arbetsplatser inom det sociala och psykosociala arbetsfältet, i behandlingsarbete vid såväl slutna institutioner som i öppna former. En av placeringarna bör vara inom sluten institution. Redan tidigt under utbildningen kommer de studerande att få lämna önskemål om LIA-placering. Tanken är att studerande skall kunna göra sina LIA-placeringar i närheten av hemorten, så långt det är önskvärt och möjligt. Ledningsgruppen har deltagit i planeringen av utbildningens innehåll och som resultat av förda diskussioner ligger LIA perioderna under andra, tredje och fjärde terminen. Det är ledningsgruppens uppfattning att den studerande bättre kan tillgodogöra sig LIA och uppleva de praktiska momenten som meningsfulla om de teoretiska studierna har lagt en god grund. Det är viktigt att etablera tidiga kontakter med yrkesverksamheterna och det sker direkt från utbildningens början, bland annat i form av fältstudier, studiebesök och gästföreläsare. Första LIA-perioden, som infaller i början av andra terminen, har den studerande en nio (9) veckor lång placering. Det är av största vikt att den studerande har skaffat sig erfarenheter i en verksamhet inom det sociala arbetsfältet, före del två i högskolekursen "Det sociala arbetsfältet" 10 p. Termin tre startar upp med en teoretisk kurs följt av nio (9) veckor LIA. Den tredje och sista LIA-placeringen infaller under den senare delen av fjärde terminen, och fungerar i praktiken som en språngbräda ut i arbetslivet. Möjligheten skall finnas att fördjupa eller bredda måluppfyllelsen gällande LIA, och placering sker i samråd med lärare. Helhetssynen poängteras, då problembilden för den enskilde klienten sällan är entydig, utan snarare komplex, och kan omfatta både svårigheter och möjligheter. Statens Institutionsstyrelse (SiS), som har huvudmannaskapet för 49 behandlingshem i landet samarbetar med utbildningen. Likaså Hassela- rörelsen, som åtar sig studerande för LIA. Utbildningsanordnaren har huvudmännens stöd och rekommendation att genom personlig kontakt med aktuella arbetsplatser, försäkra sig om plats för Lärande i Arbete för de studerande. 11

Sedan starten av utbildningen 2002 har Kriminalvården varit en viktig samarbetspartner och goda kontakter har etablerats mellan utbildningsanordnaren och kriminalvården, i synnerhet gällande LIAplatser i hela landet. Trots att Kriminalvården nu drar tillbaka sitt engagemang i ledningsgruppen, äger utbildningsanordnaren tilltro till de skapade kontakterna i anskaffning av LIA-platser inom kriminalvården, om önskemål finns och inga direktiv motsäger detta. De studerande lämnar till utbildningsanordnaren önskemål och synpunkter om kommande LIAplacering, och motiverar sitt val gällande geografisk belägenhet. Lärare sammanställer underlaget och ansvarar för anskaffande av LIA-plats. Kommunikation och samråd med studerande sker under hela processen. LIA-platser anskaffas av utbildningsanordnaren genom personliga kontakter med aktuella arbetsplatser enligt ledningsgruppens beslut. Förutsatt att det inte finns omständigheter som motsäger studerandes LIA-placering, har utbildningsanordnaren det slutliga ansvaret för att alla studerande får LIA-platser. Uppläggning av lärandet på arbetsplatserna Tanken bakom problembaserat lärande bör även prägla LIA-perioderna. Den studerandes egen aktivitet är en förutsättning för lärande och PBL är redskapet. Allmänt kan sägas att LIA har som syfte att ge den studerande möjligheter att relatera aktuellt kursinnehåll till verkligheten inom yrkesområdet och att under erfaren handledning få pröva sig i problemlösningsprocessens olika faser. I processen ingår att kunna se och uppfatta problem, definiera och analysera problem samt att finna olika lösningar och förklaringar och att bedöma konsekvenserna av de val som hela tiden sker. Den studerande skall under handledning tränas i att fokusera sig på lösningar och planera för förändringar. Det är viktigt att den studerande får kunskaper om och förståelse för olika behandlingsmetoder och arbetssätt i det klientnära arbetet. Den studerande skall erbjudas möjligheter att reflektera över sina praktiska arbetsuppgifter utifrån koppling till teoretiska kurser. Tid avsatt för samtal mellan den studerande och handledaren ger en möjlighet till reflektion och kollegial handledning. Stöd till studenterna och LIA-handledarna En ömsesidig och välfungerande kommunikation mellan skolan och LIA-platsen är en målsättning. Kontinuitet eftersträvas i kontakterna. Kommunikation och samråd med de studerande samt berörda verksamheter/handledare sker under hela LIA processen som vid anskaffning av platser, genomförande och den avslutande fasen. Både verksamheter och handledare för LIA är till stor del återkommande och tidigare genomförda handledarintroduktioner anses inte vara nödvändiga, efter beslut i ledningsgruppen och i samråd med berörda verksamheter. Inför LIA genomförs en introduktion/informationsdag där samtliga studerande deltar. Introduktionen berör flera delar, både teoretiska och praktiska. Det ingår en genomgång av LIA-periodens koppling till undervisningen, kursmål och innehåll samt hur upplägget kan se ut. Vidare berörs handledarrollen, vilka förväntningar och farhågor som kan finnas hos studerande och handledare, där också tidigare erfarenheter från verksamheter, studerande, handledare och lärare är föremål för diskussion/dialog. 12

Skriftligt material från denna introduktion lämnas till både studerande och handledare samt verksamhetsansvariga. Utvecklingssamtal/bedömningssamtal görs minst en gång med varje studerande och dennes handledare. Under samtalet sker även en utvärdering av den studerandes mål med LIA. Mötet sker på den studerandes arbetsplats eller annan plats enligt önskemål från verksamheten och handledare. Kontakt med främst studerande men även med handledare sker utifrån behov fortlöpande med hjälp av telefon eller e-mail, även akuta besök/samtal sker på arbetsplatsen eller plats enligt önskemål. Efter varje avslutad LIA-period genomförs kurs i samtalsmetodik där både individuella samtal och gruppsamtal skall kunna vara ett stöd för att bearbeta både känslor och upplevelser i samband med LIA. Allt för att på ett bra sätt gå vidare i lärprocessen och i förberedelserna för kommande yrkesroll. I samband med gruppsamtalen sker också en naturlig kunskapsöverföring över olika arbetssätt och behandlingsmetoder utifrån de studerandes upplevelser, kunskaper och erfarenheter. Kopplingen mellan LIA och den skolförlagda delen av utbildningen LIA skall vara en tillämpning av de teoretiska kursavsnitten och ge den studerande tillfällen att delta i planering, genomförande och utvärdering av behandling, stöd- och hjälpinsatser inom det psykosociala arbetsfältet. LIA har som mål att den studerande utvecklar sin förmåga att överblicka och använda kunskaperna i rätt sammanhang. Före planerad LIA gör den studerande ett eget måldokument, som skall ha mål hämtade ur utbildningens innehåll, och innehålla förslag till systematiska angreppssätt, det vill säga hur den studerande skall närma sig och nå målen. I samråd med sin lärare och handledare planerar den studerande aktiviteter och deltagande under LIA-perioden, utifrån sitt eget måldokument och måldokumentet med kursens mål. Efter LIA är förutsättningarna goda för att bearbeta egna upplevelser och erfarenheter i kommande kurser. Efter att studerande har genomfört LIA ökar möjligheterna för att koppla de teoretiska studierna till en praktisk verklighet i arbetslivet. Insikten om de svårigheter och möjligheter som finns i kommande yrkesroll ökar. Den studerandes tysta kunskaper blir en tillgång i undervisningen. Kvalitetssäkring av utbildningen Utvärdering av delkurserna (inkl LIA) De studerandes värdering av utbildningen, avseende alla ingående kurser och andra moment samt utbildningen som sådan inhämtas både i dialogform och genom enkäter enligt nedanstående tabell. Utbildningen i sin helhet utvärderas efter genomförd utbildning. Vi samlar in de studerandes uppfattningar genom webb-baserade enkäter. Alla resultat/rapporter redovisas för studerande på skolans webb-plattform First Class. Resultaten redovisas för ledningsgruppen vid dess möten. Ansvarig för utvärdering gällande arbetsmiljö, organisation och därtill hörande mål är rektor. Ansvarig för utvärdering gällande kurser är kursansvarig lärare. 13

Termin 1 1. Brevskrivning 2. Lärsamtal (dialog) 3. Klassråd 4. Utvärdering kurser 5. Arbetsmiljö/ organisation (enkät) Övrigt: Elevråd 1 g/mån Ledningsgrupp Termin 2 6. Återföring 7. LIA-utvärdering 8. Lärsamtal (dialog) 9. Klassråd 10. Utvärdering kurser 11. Arbetsmiljö/organisation 12. Utvärdering/uppföljning (enkät), År 1 Övrigt: Elevråd 1 g/mån Ledningsgrupp Termin 3 13. Återföring 14. Lia-utvärdering 15. Lärsamtal (dialog) 16. Klassråd 17. Utvärdering kurser 18. Arbetsmiljö/organisation 14

Övrigt: Elevråd 1 g/mån Ledningsgrupp Termin 4 19. Återföring 20. Klassråd 21. Lärsamtal /brevet från t. 1/reflektioner (dialog) 22. LIA-utvärdering 23. Utvärdering kurser 24. Arbetsmiljö/organisation 25. Utvärdering/uppföljning (enkät), hela utbildningen Övrigt: Elevråd 1 g/mån Ledningsgrupp En metod som användes är brevskrivning. Varje studerande får till uppgift att i början av utbildningen att skriva ett brev ställt till sig själv. Brevet skall innehålla tankar om varför man befinner sig på skolbänken, vilka mål man har med sina studier, vilka förväntningar man har både på sig själv och på skolan. Den studerande skall också beskriva vilka resultat han/hon önskar nå samt vilka planer vederbörande har efter studietiden. Brevet försluts och förvaras till sista terminen, då den studerande själv öppnar det och reflekterar över innehållet, i ett lärsamtal tillsammans med en lärare. Med lärsamtal menas ett lärande utvecklingssamtal mellan den studerande och en lärare. För båda kända underlag används i syfte att skapa möjligheter till en dialog gällande den studerandes utveckling utifrån sin funktion i arbetsgruppen, samt den enskilde studentens aktuella studiesituation. Analyser av utbildningens kvalitet Resultatet av kvalitetsarbetet sammanställs i en rapport, som för oss är ett verktyg där vi kan sätta fokus på det vi anser är viktigast för vår skolutveckling. Det är också ett redskap när vi skall jämföra vår utbildning med andra utbildningar. Dokumentation genom - Rektorsplan, ett styrdokument för skolverksamheten - Arbetslagets måldokument, som beskriver vad vi vill uppnå och vilka metoder vi valt - Lärsamtal 15

- Återkoppling och bedömning från LIA - Sammanställning av enkäter - Pedagogiskt bokslut, där verksamheten beskriver styrkor, brister lärdomar Återkoppling till studerande, personal och ledningsgrupp Återkopplingen av utvärderingsresultaten till de studerande sker såväl vid gemensamma samlingar vid terminsstart och avslut (rektor) som genomgångar i klassrumsmiljö (lärare). Skolrådet informeras av rektor och samtidigt finns tillfälle till återkoppling. Alla resultat/rapporter redovisas för studerande på skolans webb-plattform First Class. Vi genomför rapportering och återkoppling till ledningsgruppen genom flera olika forum. Vi bjuder in ledningsgruppen till Forshaga två gånger per år och i samband med detta informerar om våra resultat, förslag till eventuella förändringar och förbättringar samt ger ledningsgruppen tillfälle att diskutera och komma med återkoppling. Presentationer av utvärderingar av utbildningen presenteras vid ledningsgruppens möten och dokumenteras i mötesprotokoll. Vi håller ledningsgruppen kontinuerligt informerade via e-mail och post. Uppföljningen av åtgärder som är en följd av egenutvärderingen sker genom de individuella lärsamtalen, genom klassråd/skolråd, men också under gemensamma samlingar i större sammanhang terminsvis. Varje terminsvis utvärdering skall ha en del som följer upp tidigare åtgärder. Hantering av eventuella kvalitetsbrister Kvalitetsbrister fångas upp i vårt kvalitetssäkringssytem och hanteras på tre olika plan. Det första är hur de studerande upplever sin vardag. Det kan personalen ta del av genom olika utvärderingar eller andra fora som tidigare nämnts. Ett skolråd är organiserat vid skolan. Det andra är hur personalen uppfattar att vi når uppställda mål eller hur vi arbetar med andra mål såsom arbetsmiljö, arbetstider m.m. i organisationen. Det tredje är hur ledningsgruppen uppfattar kommunen som utbildningsanordnare och den utbildning som ledningsgruppen kvalitetssäkrar. Vi ser alla uppkomna brister som utmaningar och de hanteras i första hand mellan de studerande och lärarlaget. Rektor leder lärsamtal runt kvalitetsfrågor med lärarlaget regelbundet. Ledningsgruppen informeras om olika resultat i skolverksamheten i samband med ledningsgruppens möten. Vid dessa möten avsätts även tid för studerandefrågor där studeranderepresentanter har möjlighet att lyfta olika frågor. Beslut i kvalitetsfrågor utvecklas i första hand mellan de studerande och lärarlaget. I andra hand tas beslut mellan rektor och arbetslag. I tredje hand tas beslut i ledningsgruppen. Rektor ansvarar för att utbildningens kvalitetssäkringssytem används och fungerar. Studerandeinflytande Enligt Förordning (2001:1131) om kvalificerad yrkesutbildning ska de studerande ges möjlighet till insyn i utbildningen samt ges tillfälle att påverka utbildningens uppläggning och genomförande. 16

I syfte att säkra de studerandes inflytande och möjlighet till insyn finns på skolan ett flertal forum som samlas till möten kontinuerligt. De studerande väljer representanter till dessa olika forum. Alla möten följer en modell liknande arbetsplatsträffar, där både arbetsmiljö, ömsesidig information och återkoppling/feedback är fasta punkter. I varje klass finns ett klassråd där alla studerande och minst en lärare deltar. Rådets funktion introduceras av lärare i början av första terminen. Klassrådets ordförande och sekreterare väljs i klassen. Alla möten protokollförs samt läggs ut på First Class. I skolrådet samlas rektor, en lärare och två studeranderepresentanter från varje klass. Ordförandeoch sekreterarskapet går runt i gruppen. Ämnen lyfts vid behov vidare från klassråd till skolråd och tvärtom. Protokollen läggs ut på First Class. I ledningsgruppen ingår en studerandeledamot från varje klass. Studerande deltar aktivt i ledningsgruppens arbete, till exempel i antagningsnämnden varje vår. Ledningsgruppen finns även delaktig i skolans vardag, då de flesta föreläser och delar med sig av sin kompetens och verksamhetsförankring under utbildningen. Dessa möjligheter att träffa företrädarna för arbetslivet är viktiga, inte minst ur ett framtida rekryteringsperspektiv. De studerandes synpunkter och önskemål kan också framläggas individuellt och/eller gruppvis i direkta möten med personal. Lärsamtal sker mellan enskild studerande och lärare, på valfri tid under terminen och med valfri lärare. Studerande kan även få individuella stödsamtal utifrån sin studiesituation. Syftet kan vara att skapa och följa upp individuella handlingsplaner. Studerandes tillfällen att påverka utbildningens uppläggning och genomförande i praktiken är mycket goda. I den pedagogiska metoden Problembaserat lärande (PBL) finns en inbyggd flexibilitet, där studerande har stora möjligheter inom ramen för uppdraget att välja arbetsmetoder och upplägg för aktuellt tema. Handledare/kursansvarig ansvarar för att ramen omfattar kursmål och att studerande får möjligheter till stöd och uppmuntran i det egna ansvaret för sina studier. Krav för yrkesexamen Mål och krav som ska uppfyllas för att erhålla examen: Efter avslutad utbildning med minst betyget Godkänt i samtliga delkurser erhåller den studerande en kvalificerad yrkesexamen Behandlingsassistent med inriktning psykosocialt arbete. I de fall examen inte kan ges utfärdas utbildningsbevis. Examensbenämning Behandlingsassistent med inriktning psykosocialt arbete 17