Hur gör man en faroanalys och tar fram kritiska styrpunkter



Relevanta dokument
Faroanalys. Exempel på utformning av faroanalys

HACCP är ett arbetssätt för att ta reda på, bedöma och kontrollera alla faror i verksamheten. Farorna är potentiella hot mot livsmedelssäkerheten.

RUTINER FÖR ÖVERVAKNING AV TEMPERATURER

Faroanalys. och. sammanställning av kritiska punkter. för. (verksamhetens namn) Samsynsdokument för kommunerna i Sjuhäradsbygden

Risk/faroanalys för hantering av livsmedel, mottagningskök, lagar frukost, mottager varm lunch och kall middag. 1. Förebyggande åtgärd

Flödesschema, HACCP och faroanalys

Egentillsyn. med haccp

Risk/faroanalys för hantering av livsmedel, gruppboende/ avdelningskök Lagar frukost, mottager varm lunch och kall middag 1. Förebyggande åtgärd

Såhär utvecklar du ditt system för egenkontroll

Generell riskanalys för hantering av livsmedel i bostad för vuxna barn mfl enligt LSS 1 2. Förebyggande åtgärd

Egen kontroll i livsmedelsanläggningar Hur fungerar det?

Risk/faroanalys för hantering av livsmedel, MICASA mottager varm lunch och tillagning av lättare lunch 1. Förebyggande åtgärd

Hjälp till utformning av egenkontroll och faroanalys

Förslag till egenkontrollprogram

Risk/faroanalys för hantering av livsmedel, gruppboende/ avdelningskök mottager varm frukost, varm lunch och varm middag 1. Förebyggande åtgärd

INFORMERAR HACCP & GHP. GHP God Hygien Praxis. Företagets ansvar. Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen

Vänersborgs kommun. Egenkontrollprogram storhushåll. För

Information om egenkontroll och HACCP i livsmedelsverksamheter

ALEBO PENSIONAT. Förebyggande åtgärder för att undvika hälsofaror

Information om egenkontroll och HACCP i livsmedelsverksamheter

Egenkontroll vid livsmedelshantering!

Egenkontroll för livsmedelsbranschen. Bättre rutiner i din verksamhet

HACCP och faroanalys

EGENTILLSYN VID LIVSMEDELSHANTERING

Branschriktlinjen Säker mat i Servicehandeln

3.6 Faroanalys. Flik 3 RISKVÄRDERING CCP JA/NEJ NEJ. FÖREBYGGANDE ÅTGÄRD( Se rutiner i Låg Mellan Hög

Exempel 1 av Christopher Nilsson

Rapporteringsformulär för kontroll (inspektion, revision) (UA = utan avvikelse, A = avvikelse, EK= ej kontrollerad, EA= ej aktuell)

Egenkontroll för livsmedelsbranschen. Bättre rutiner i din verksamhet

Lagstöd till kontrollrapport

Grundförutsättningarna vid livsmedelshantering

Egenkontrollprogram. för restauranger, pizzerior, gatukök och liknande verksamheter. Miljö- och samhällsbyggnadskontoret informerar

Ändrad Generellt kan man säga att rutinerna ska svara på frågeställningarna: Varför? När? Var? Hur? Och av vem?

Information till dig som livsmedelsföretagare - egenkontroll, personlig hygien, separering, tid- och temperaturprocesser samt rengöring

Egenkontroll för äldreboenden i Järfälla kommun

ATT GÖRA ETT EGENKONTROLLPROGRAM

Hjo kommun. Egenkontroll livsmedel. Rutin Egenkontroll livsmedel. 1. Dokumenttyp. Rutin. 2. Fastställande/upprättad

Egenkontroll livsmedelsverksamheter

EGENTILLSYN. - stöd vid upprättandet av ett egenkontrollprogram

Förslag till egenkontrollprogram

Vad ska ingå i ett egenkontrollprogram?

Hjälp till egenkontroll Grundläggande förutsättningar vid livsmedelshantering

Planering och utformning av livsmedelslokal

EGENKONTROLL. Systematisk. Livsmedelshygien. för vård- och omsorgsboende samt dagverksamheter. Äldreomsorgen

Hjälp till utformning av egenkontrollprogram. Restauranger, pizzerior, gatukök och liknande verksamheter

INFORMATION Februari 2014

Säker livsmedelsverksamhet

Godkända leverantörer

Egenkontrollprogram. för butiker, grossister och liknande verksamheter. Miljö- och samhällsbyggnadskontoret informerar

HUR GÖR MAN ETT EGENKONTROLLPROGRAM?

Säker livsmedelshantering för konsumenternas skull

Exempel 2 av: Christopher Nilsson

HACCP för livsmedelsföretag

PROJEKT. Kebabprojekt. - Kontroll och provtagning på kebabhantering i Haninge, Tyresö och Nynäshamn. Genomfört 2013

Rutiner för livsmedelshantering

KRAV PÅ LIVSMEDELSLOKALER

Hazard Analysis and Critical Control Points HACCP

Förebyggande åtgärd. - Rutin för temperaturkontroll av ankommande kyl och frysvaror

Grundläggande förhållanden och aktiviteter som är nödvändiga för att upprätthålla en hygienisk miljö genom hela livsmedelskedjan.

CHECKLISTA FÖR LEVERANTÖRSBEDÖMNING ENLIGT IP LIVSMEDEL

Livsmedelshygien - Lathund för egenkontrollprogram i vårdboendets avdelningskök

Kontrollprojekt Temperatur i tillagningskök på skolor, förskolor och särskilda boenden

Checklista - Internrevision

Egenkontroll för livsmedelsföretagare

Egenkontrollprogram. Kostverksamheten Vård och omsorg

Förutsättningar för DITT företag Fyll i frågeformuläret

Krav på livsmedelslokaler

Tillfällig hantering av livsmedel

Generella krav på lokaler där livsmedel hanteras

Sammanställning. Redlighet och hygien vid Butiksgrillning 2008

Checklista - Internrevision

Vad ska uppfyllas för att nå säkra livsmedel?

Gäller från: 3 maj Diarienummer: 18 maj 2011

Tillsynsprojekt Revision av pizzerior

Livsmedelstransportörer i Stockholm 2010

HACCP för livsmedelsföretag

EGENKONTROLLPROGRAM FÖR STORHUSHÅLL

Säker livsmedelshantering

Kontrollhandbok - utföra offentlig livsmedelskontroll. FÖRDJUPNING HACCP-principerna

Nya regler för enklare företagande. Information till företagare som hanterar livsmedel. Registrerad

Egenkontroll för. hemtjänsten i Järfälla kommun. Kostservice 2011, maj

System för matsäkerhet baserat på HACCP

Egenkontrollprogram. Livsmedelshygien för Vård- och omsorgsboenden samt Dagverksamheter

Hitta din egenkontroll i branschriktlinjen...11

Rutin för hantering av livsmedel inom socialförvaltningen.

Lokalkrav för livsmedelsföretag

Vård- och omsorgsförvaltningens generella egenkontrollprogram för MICAs arbetsplatser som tar emot kall portionsmat och lagar lunch någon gång ibland

Kiruna kommun Kiruna ANSÖKAN OM GODKÄNNANDE av anläggning där livsmedel bereds, behandlas eller bearbetas

Tillsynsprojekt Revision av restauranger

Hjälp till utformning av livsmedelsanläggning. Restauranger, pizzerior, gatukök och liknande verksamheter

Personlig hygien Händerna

Livsmedelshygien en vägledning för företag

ad ska systemet för egenkontroll innehålla?

Egenkontroll ger bättre koll

Lokalkrav för livsmedelsföretag.

Egenkontrollprogram i Stöd och Service

Branschtillsyn, 2011 Mottagnings- och serveringskök Rapport nr: 13

Förslag till: Hygienrutiner för maten på förskolans avdelning

Egenkontrollprogram för storhushåll Tysslinge Friskola

Transkript:

1 (7) Faroanalys och kritiska styrpunkter En faroanalys kartlägger riskerna i din livsmedelshantering och visar vilka steg i livsmedelshanteringen (kritiska styrpunkerna) som måste kontrolleras för att maten inte ska vara hälsoskadlig. De kritiska styrpunkterna måste ha gränsvärden för att säkerställa att dessa är kontrollerade. Ex Varmhållning av färdiglagad mat är en kritisk styrpunk då bakterietillväxt kan ske om maten varmhålls under 60 C. En hamburgare måste uppgå till minst + 70 C i två minuter för att vara säker. Stekning av hamburgare är alltså en kritisk styrpunkt. För att försäkra oss om att denna kritiska styrpunkt fungerar måste vi övervaka temperatur och tid under stekningen. Hur gör man en faroanalys och tar fram kritiska styrpunkter 1. Börja med att göra ett flödesschema där du beskriver de olika stegen för råvaror i din verksamhet: från inköp och mottagning till färdig produkt och servering/ försäljning (se bilaga 1) 2. Gör en faroanalys och bestäm kritiska styrpunkter. Flödesschemat från förra punkten används för att kartlägga riskerna (se bilaga 2, exempel på faroanalys) 3. Fastställ gränsvärden för de kritiska styrpunkterna. Ett gränsvärde skiljer acceptabelt från oacceptabelt, t ex genom en gräns för lägsta temperatur (se bilaga 3 exempel på gränsvärden för kritiska styrpunkter). Gränsvärdena ska vara sådana att säkra livsmedel garanters. 4. Ta fram ett system för övervakning av varje kritisk styrpunkt, t ex mätning av temperatur och tid. 5. Bestäm vad ni ska göra för att rätta till felet om en kritisk gräns överskrids (korrigerande åtgärder). 6. Kontrollera att systemet fungerar med tester och utvärderingar 7. Ta fram rutiner för att dokumentera mätningar, kontroller och tester.

2 (7) Bilaga 1 Exempel på flödesschema för varmkök Inköp råvaror Portionering/ paketering Livsmedelsrestriktioner Menyspecifikation Recept Frysförvaring Varumottagning Förvaring, torrt torrvaror Avemballering ytteremballage. Upptining Kylförvaring Preparering Värmebehandling Nedkylning Kylförvaring Återupphettning Varmhållning Servering Distribution

3 (7) Bilaga 2 Exempel på hur en faroanalys kan se ut Livsmedelshygieniska risker är fysikaliska, kemiska och mikrobiologiska risker. Fysikaliska risker kan t ex vara glas, metall, trä eller plast som av någon anledning hamnar i livsmedlet. Detta kan bl.a. bero på bristande underhåll av inredning och utrustning, trasigt emballage vid leveranser eller på bristande rutiner för personalhygien. Kemiska risker kan utgöras av rester av rengöringsmedel eller andra kemikalier, överdosering av konserveringsmedel, allergena ämnen, naturligt förekommande gifter i vissa livsmedel, rester av tungmetaller mm. Mikrobiologiska risker utgörs framför allt av bakterier, virus och mögelsvampar, som finns i livsmedlet eller tillförs via personal eller skadedjur. Faroanalys av de vanligaste hanteringsstegen Hanteringssteg Risk Förebyggande åtgärder Kritisk styrpunkt (CCP) ja/nej Varumottagning Tillväxt av sjukdomsframkallande mikroorganismer p.g.a. för hög temperatur på kylvaror Temperaturen på kylvaror kontrolleras vid varje leverans Fysisk eller mikrobiell förorening av livsmedel pga smutsigt eller trasigt emballage Kontroll av att emballage är helt och utan synbar smuts sker vid varje leverans Nej, rutin för ankomstkontroll ska följas Fysisk eller mikrobiell förorening av livsmedel och beredningsutrymmen om inleverans av varor sker direkt via beredningsutrymme Ytterkartonger får inte tas in direkt via beredningsutrymme, utanomslaget ska alltid tas av först Nej, rutin för ankomstkontroll ska följas

4 (7) Hanteringssteg Risk Förebyggande åtgärder Kritisk styrpunkt (CCP) ja/nej Kylförvaring Tillväxt av sjukdomsframkallande mikroorga- dagligen. Temperatur kontrolleras nismer pga för hög förvaringstemperatur Förorening från råvara till färdig vara p.g.a. bristfälligt övertäckta livsmedel samt bristfällig åtskillnad av olika produkter Alla livsmedel som förvaras i kylar ska vara övertäckta. Råa produkter, färdiglagad mat, grönsaker och mejeriprodukter ska förvaras åtskilda. Separata kylar eller separata hyllplan i kylrum ska följas Frysförvaring Förorening från mikroorganismer p.g.a. dåligt rengjorda kylutrymmen Temperatursvängningar med isbildning som följd om infrysning av stora mängder sker i frysar som användes för förvaring. Rengöring utföres regelbundet enligt rengöringsprogram Infrysning av stora mängder livsmedel får ej ske i lagringsfrysar. Infrysning av små mängder går bra om lagringstemperaturen ej påverkas Nej, rutin för rengöring ska följas Nej, rutin för temperaturkontroll ska följas Isbildning försämrar frysens kapacitet. Förorening från ytteremballage om infrysning av oförpackade varor förekommer Alla livsmedel ska förvaras väl övertäckta och hantering ska följas Hög temperatur gör att livsmedlets angivna bäst före datum ej längre stämmer och att kvaliteten försämras Temperaturen kontrolleras dagligen Nej, rutin för temperaturkontroll ska följas

5 (7) Hanteringssteg Risk Förebyggande åtgärder Kritisk styrpunkt (CCP) ja/nej Tillväxt av sjukdomsframkallande All upptining sker i kylar eller eller kylrum eller under Nej, rutin för uppti- Upptining produktförstörande mikroorganismer om rinnande kallt vatten ning ska följas temperaturen på livsmedlet överstiger +8 C eller den temperatur som tillverkaren anger på förpackningen Förberedning Förorening från mikroorganismer mellan rå produkt och konsumtionsfärdiga kalla rätter om dessa ej hanteras på separata arbetsytor Separata arbetsytor och redskap ska användas och hantering av livsmedel ska följas Spridning av jordbakterier från jordiga rotfrukter/grönsaker om dessa ej hanteras i separat utrymme Endast tvättade/skalade rotfrukter grönsaker ska användas om separat renseri inte finns och hantering av livsmedel ska följas Tillagning/ återuppvärmning av livsmedel Nedkylning av färdiglagad mat som ska återuppvärmas eller ätas kall Varmhållning av färdiglagad mat Tillväxt av sjukdomsframkallande mikroorganismer om livsmedel förvaras för länge i rumstemperatur Risk för att sjukdomsframkallande bakterier inte reduceras till acceptabla nivåer Risk för tillväxt av sjukdomsframkallande bakterier om nedkylning till +8 C tar längre tid än 4 timmar Risk för tillväxt av sjukdomsframkallande bakterier om varmhållningstemperaturen understiger +60 C Ta ej fram för stora mängder åt gången Tillaning/återuppvärmning ska som regel ske tills en kärntemperatur av +70 C uppnåtts under minst två minuter All nedkylning ska ske i nedkylningskåp eller med hjälp av annan metod som bevisligen fungerar Temperatur kontrolleras vid varje varmhållningstillfälle och hantering av livsmedel ska följas

6 (7) Bilaga 3 Exempel på gränsvärden för kritiska styrpunkter CCP nr Hanteringssteg Fara Kritisk gräns Övervakningsrutiner Korrigerande åtgärder Vad /Vem Verifiering Vad/När/Vem Dokumentation Var/vem 1 Varumottagning 2 Nedkylning av värmebehandladelivsmedel Tillväxt av sjukdomsframkallande mikroorganismer pga för hög temperatur på kylvaror Tillväxt av sjukdomsframkallande mikroorgansimer pga för långsam nedkyning Max + 8 C, eller den temperatur som tillverkaren anger på förpackningen Max +8 C inom 4 timmar Vad När Vem Vid varje Ansvarig Temperturkontroll leverans för mottagning av varor Temperturkontroll Vid varje kylningstillfälle Kökspesonal Returnera produkten till leverantören Kassera livsmedlet Granskning av journaler en gång/månad av innehavaren. Granskning av journaler en gång/månad av innehavaren. Mikrobiellprovtagning I mottagningsjournal/ ansvarig för mottagning av varor I journal för temperaturkontroller/ kökspersonal. Analyssvar i pärm för egenkotroll/innehavaren

7 (7)