Hur fördelas pengarna till kommundelarna? en kort beskrivning av resursfördelningsmodellen

Relevanta dokument
Kommunal förskola Kommunal grundskola Verksamhet för Total fördelning Total förändring barn och ungdom förändring förändring förändring nuvarande ny

Effektivitetspotential i Luleå kommun

Effektivitetspotential i Malmö kommun

Effektivitetspotential i Uppsala kommun

9. Barnomsorg. Tillgänglig statistik om barnomsorg

Effektivitetspotential i Stockholms kommun

Effektivitetspotential i Linköpings kommun

1. Principer för resursfördelningsmodell

Effektivitetspotential i Umeå kommun

Effektivitetspotential i Sundbybergs kommun

Effektiviteseringspotential i Östersunds kommun

Kommunens Kvalitet i Korthet 2015

Förskola. Kostnads- och resultatjämförelse för förskolan. Besparingspotential på 47 miljoner kr, motsvarande omkring 5 procent.

Effektivitetspotential i Göteborgs kommun

Socioekonomisk resursfördelningsmodell grundskola 2017

Preliminär kostnadsutjämning, beskrivning och räkneexempel

KOMMUNENS KVALITET i KORTHET

Hur fungerar det egentligen?

Resursfördelningssystem för grundskolan, förskoleklassen, särskolan, skolbarnsomsorgen och öppen fritidsverksamhet

maj

Mer välfärd för varje skattekrona Göteborgs kommun

Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006

Resursfördelning förskola, fritidshem, förskoleklass, grundskola och grundsärskola

SALA KOMMUNS KVALITET I KORTHET (KKIK) 2011

SALA KOMMUNS KVALITET I KORTHET (KKIK) 2012

Tilläggsbelopp Lerum 2011

Kommunstyrelsen, Ekonomi, Information, Näringsliv, IT, Personal, Översiktsplanering, Utredning, Kultur och fritid, Folkhälsa

SÅ GICK DET FÖR KOMMUNEN 2012

MAJ

Så gick det. för Håbo Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi?

Kartläggning av avgifter och indirekta kostnader i Håbo kommuns förskolor och skolor

Utifrån kommunens vision Kil på rätt spår har kommunfullmäktige

Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006

SALA KOMMUNS KVALITET I KORTHET (KKIK) 2013

SALA KOMMUNS KVALITET I KORTHET (KKIK) 2017

Ekonomi. Ekonomi i allmänhet och Uddevallas ekonomi i synnerhet. Bengt Adolfsson Ekonomichef

Lindesbergs kommuns kvalitet i korthet (KKiK) 2011

Kommunens kvalitet i korthet

PiteåPanelen. Rapport 9. Kollektivtrafik. April Anna Lena Pogulis Kommunledningskontoret

Åldersintervall för förskolan är 1-3 år och 4-5 år. Åldersintervall för grundskolan är förskoleklass åk 3, åk 4 6 och åk 7 9.

?! Myter och fakta 2010

Möjligheter och konsekvenser av en individriktad strukturpeng

1 BNP-utveckling i OECD-området och EU15 åren Procentuell volymförändring föregående år

Ekonomi - resultat 2008

Internbudget bildningsförvaltningen 2014

SALA KOMMUNS KVALITET I KORTHET (KKIK) 2016

Landskrona. Demografisk beskrivning 2018 Befolkningsprognos Källa: SCB

Resursfördelningsmodell. Beslutad av Barn och utbildningsnämnden 11 december 2018, 129/18. Dnr BUN

Förslag till modell för fördelning av tilläggsersättning

Tillgänglighet via telefon och e-post

Dina pengar. Fakta ur Munkedals kommuns Årsredovisning

Tillgänglighet Epost. Svar inom 2 dagar (%) Trend, tillgänglighet E-post %

Tillgänglighet Epost. Svar inom 2 dagar (%) Trend, tillgänglighet Epost %

Förslag till förändrad resursfördelningsmodell för Katrineholms grundskolor, skolbarnsomsorg och förskolor från och med 2012

RESURSFÖRDELNING TILL FÖRSKOLA, GRUNDSKOLA, FRITIDSHEM OCH OBLIGATORISK SÄRSKOLA BUDGETÅRET 2007

Förslag till resursfördelningsmodell

Kristinehamns kommuns Kvalitet i Korthet (KKiK) 2011

Ansvar för utbildning och särskilda stödinsatser i skola och barnomsorg vid placeringar i annan kommun m.m. Ersätter: 1997:202 Bilagor:

Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering

Riktlinjer för beräkning av interkommunala avgifter för barn och unga upp till 16 år i Västerbottens län

Starta eget inom bar nomsorgen

Barn och unga. Medelvärde. Indikator Eda 2018

Politik är tråkigt och obegripligt. Det rör inte mig!

10 Tillgång till fritidshus

anser att förslaget inte stödjer ambitionen att minska skillnader i barns förutsättningar och skolresultat i staden

Utredning om förutsättningarna att införa valfrihet enligt LOV inom daglig verksamhet

EN SAMMANFATTNING AV ÅRSREDOVISNINGEN FÖR 2013

Resursfördelningsprinciper Barns lärande och Ungdomars och vuxnas lärande 2019 KS2018/605/03

Bilaga C. Radnummer 275 i RS

290 Övrigt inom infrastruktur och skydd Hit räknas personal som arbetar inom följande verksamheter; Fysisk och teknisk planering och

Yttrande (FP) (M) (KD) Kommunstyrelsen Ärende samt 2.2.2

Internbudget för utbildningsnämnden år 2017

Ambitioner för framtiden

DINA PENGAR. Kortversion av Härryda kommuns årsredovisning

Sammanfattning av kommunens ekonomi

SKOP. Rapport till Vimmerby kommun december 2008

Grundbelopp till Internationella Engelska skolan i Falun Ab 2018

Pedagogisk. omsorg i hemmet. Snabbguide och information

Påverka Mariefreds framtid

Tillämpningsföreskrifter för avgifter inom äldre- och handikappomsorgen. Antaget i Socialnämnden Antaget i Kommunfullmäktige

BILAGA 7 Målbilaga Delår 2018

Resultat Kommunens Kvalitet i Korthet Bra OK Under medel

Barn och personal i fritidshem hösten 2010

Resursfördelningsmodell. Beslutad av Barn och utbildningsnämnden 13 december 2017, 103. Dnr BUN

Sammanfattning av kommunens ekonomi

Resursfördelning i åtta kommuner. En pilotstudie med fokus på barn och unga

Effektiviseringspotential för Kalmar kommun

Information om Barnomsorg i Stenungsunds kommun. Reviderad

Full pris- och lönekompensation -1,035-2,070-3,105. Teknisk justering: sänkt internränta 2017 på befintliga investeringar till 1,75%

Svalövs kommuns. kvalitet i korthet

Resursfördelning förskola, fritidshem, förskoleklass, grundskola och grundsärskola

Familjer och hushåll

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Internbudget för utbildningsnämnden år 2018

Utrikes föddas etablering i arbets- och samhällslivet

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014

Föräldrars förvärvsarbete

Resursfördelningsmodell avseende förskola, grundsärskola, förskoleklass, grundskola och fritidshem 2019, Rapport

Resursfördelningsmodell avseende förskola, grundsärskola, förskoleklass, grundskola och fritidshem 2019, Rapport

Transkript:

Hur fördelas pengarna till kommundelarna? en kort beskrivning av resursfördelningsmodellen 1

2

Hur fördelar Borås Stad pengar till sina kommundelar? Varför kan en kommundel få mer pengar per invånare än en annan? Svaret är att behoven får styra. Det är invånarnas olika behov av stöd och service som gör att fördelningen av pengar kan variera mellan kommundelarna. 3

Invånarnas behov styr. 4

Grundskola, barnomsorg och äldreomsorg är stora och kostnadskrävande verksamheter för en kommun. I Borås har tio kommundelar hand om dessa. Det är därför viktigt att fördela pengarna för dessa verksamheter rättvist. Invånarnas behov av stöd och service ska avgöra hur mycket pengar varje kommundel får, inte vad verksamheten har kostat tidigare år. Antalet barn i skolålder i en kommundel är den viktigaste grunden för hur stor del av skolpengarna en kommundel får. Ju fler barn, desto mer pengar. Men det finns också saker som gör att olika kommundelar kan behöva olika mycket pengar per barn. Det kan ha med invånarna att göra, t ex andelen invandrarbarn. Det kan också bero på geografin, som t ex behovet av skolskjutsar. På samma sätt kan det för barnomsorg och äldreomsorg finnas annat än antalet invånare som styr hur mycket pengar en kommundel förhållandevis behöver. Hur stor del av pengarna som ska fördelas efter sådana faktorer, och hur mycket som ska fördelas efter antalet 5

invånare varierar mellan olika verksamheter. I en del verksamheter är behovet av stöd och service detsamma, oavsett vem man är. I andra verksamheter kan vissa grupper behöva mycket mer stöd och service än andra. All denna hänsyn har vägts samman i en resursfördelningsmodell. Den är en mall för att fördela pengar till kommundelarna. Längre fram beskrivs närmare hur pengarna fördelas till olika verksamheter hos kommundelarna i Borås Stad. Resursfördelningsmodellen används inte för att dela ut pengar till individ- och familjeomsorgen eller till verksamheter inom LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade). 6

7

Basresurs och tilläggsresurs. 8

Kommunfullmäktige bestämmer i budgeten för varje år hur mycket pengar som kan avsättas för t ex grundskolan i kommunen det året. På samma sätt finns ett belopp för äldreomsorg, ett för barnomsorg etc. Det handlar sedan om att fördela innehållet i dessa pengapåsar till kommundelarna. Hela beloppet till respektive verksamhet delas i två delar, en basresurs och en tilläggsresurs. Basresursen delas ut till kommundelarna efter en enkel schablon, t ex antal invånare. Här får varje kommundel lika mycket pengar per person. Tilläggsresursen fördelas efter faktorer som beskriver den sociala situationen i kommundelen. Tilläggsresursen kan vara en större eller mindre andel av hela beloppet det beror på hur mycket de sociala faktorerna påverkar verksamhetens kostnader. Basresursen säkrar alltså en basverksamhet för alla. Tilläggsresursen tar hänsyn till att kommundelar har olika behov av stöd och service. 9

Barnomsorg. 10

Till barnomsorgen delas 90 procent av pengarna ut som basresurs. Där får kommundelarna pengar efter hur många barn det finns i respektive kommundel. Det mesta av pengarna tre fjärdedelar delas ut per barn i förskole-ålder (1-5 år). Återstående fjärdedel grundar sig på antalet 6-9-åringar, som är den största gruppen i skolbarnsomsorgen. Resten av pengarna fördelas som tilläggsresurs. Då tar man hänsyn till andelen barn med förvärvsarbetande föräldrar, och andelen barn med föräldrar som är invandrare. Kommundelar med högre andel barn i dessa grupper får större del av tilläggsresursen. Fördelning av total resurs Fördelning av tilläggsresurs 10 % 10 % Tilläggsresurs 30 % Barn till föräldrar med utländsk bakgrund 90 % Basresurs 70 % Barn till förvärvsarbetande föräldrar 11

Grundskola. 12

Till skolan delas 85 procent av pengarna ut som basresurs. Det betyder att kommundelarna får pengar efter hur många barn i åldern 6-15 år det finns i kommundelen (gymnasieskolan drivs inte av kommundelarna). Ungdomar i åldern 13-15 år ger mer pengar per person, eftersom deras skolgång kostar mer än de yngre barnens. 15 procent av pengarna delas ut som tilläggsresurs. Då tar man hänsyn till andelen barn med föräldrar som är invandrare, och andelen barn med lågutbildade föräldrar. Fördelning av total resurs Fördelning av tilläggsresurs 15 % 10 % Tilläggsresurs 30 % Barn till föräldrar med låg utbildningsnivå 85 % Basresurs 70 % Barn till föräldrar med utländsk bakgrund 13

Skolorna i de mindre tätorterna har i vissa fall högre kostnader per elev än övriga, t ex beroende på att barnen måste åka till en annan skola för att ha ämnen som slöjd eller hemkunskap. Dessa skolor får därför en extrasumma. Dessutom får ytterkommundelarna, som består av både landsbygd och fler tätorter, ett tillägg per barn för att de har högre kostnader för skolskjutsar. 14

15

Äldre- och handikappomsorg. 16

Fördelningen av pengar till äldre- och handikappomsorg sker i flera steg, bland annat genom att pengarna fördelas till olika åldersgrupper. 7 procent av hela beloppet avsätts för de personer som är yngre än 65 år. De pengarna fördelas efter hur många personer med förtids- eller sjukpension det finns i respektive kommundel. Den stora potten pengar, 93 procent, delas upp i tre åldersklasser: 65-74 år, 75-84 år samt 85 år och äldre. Delningen görs så att för varje person i den äldsta gruppen läggs 20 gånger mer pengar än för en person i den yngsta gruppen. Det ska avspegla att en 85-åring i snitt kräver så mycket mer omsorg än en 65-åring. För personer i mellangruppen läggs 5 gånger så mycket pengar som i den yngsta gruppen. I varje åldersgrupp delas sedan dessa pengarna upp på en basresurs och en tilläggsresurs. Basresursen delas ut till kommundelarna efter antalet invånare i åldersgruppen. 17

Kronor per individ och år 200 000 150 000 100 000 50 000 0 65-74 år 75-84 år 85- år 2004 fick kommundelarna i snitt ca 8 000 kronor per år för en person i gruppen 65-74 år. Fem gånger så mycket pengar delades ut till personer mellan 75 och 84 år och 20 gånger så mycket till de som är 85 år och och äldre. Man räknar med att behovet av omvårdnad ökar med åren. 98 procent av tilläggsresursen delas ut efter andelen ensamboende i åldersgruppen. De återstående 2 procenten fördelas utifrån andra sociala faktorer som påverkar behovet av omvårdnad. För den yngsta åldersgruppen får kommundelarna inga pengar som basresurs det är alltså endast andelen ensamboende och andra sociala faktorer som avgör hur mycket pengar som går till denna grupp. För de båda övriga grupperna får kommundelarna pengar dels som basresurs efter antalet invånare i respektive ålder, 18

dels som tilläggsresurs. Ju äldre man blir, desto vanligare är det att man behöver omsorg. Därför delas i den äldre gruppen en större del av pengarna ut som basresurs, efter antal invånare. I mellangruppen har ensamboende ofta större behov av omsorg än sammanboende. Därför är tilläggsresursen större än basresursen för den gruppen. De yttre kommundelarna får dessutom ett tillägg per person över 65 år som bor utanför tätorterna. Det ska täcka extra kostnader för fordon och resor i hemtjänsten. Fördelning av tilläggs- och basresurs 65-74 år 75-84 år 85- år 100 % Tilläggsresurs 60 % Tilläggsresurs Tilläggsresurs 40 % Basresurs 40 % 60 % Basresurs 19

Fritid, kultur och administration. 20

Fritid Alla kommundelar får en basresurs för att kunna driva en fritidsgård, lika mycket pengar till varje kommundel. Ungefär lika mycket pengar till fördelas som tilläggsresurs. Den fördelas med hänsyn till hur många barn med invandrarföräldrar och hur många barn och ungdomar med lågutbildade föräldrar det finns i respektive kommundel. Kultur Basresursen ska göra det möjligt att ha ett bibliotek i kommundelen, lika mycket pengar till varje kommundel. Tilläggsresursen, som är ungefär en tiondel av hela kulturpengen, fördelas efter antalet invånare i varje kommundel. Administration Alla kommundelar får en basresurs som ska täcka en minsta nödvändig administration, lika mycket pengar till varje kommundel. Därutöver delas en tredjedel av pengarna till administration ut som tilläggsresurs efter antalet invånare i kommundelen. 21

Mer information om resursfördelningsmodellen lämnas av Kommunledningskansliet, 033-35 70 43 eller 35 70 40. 22

23

www.boras.se Borås kommuntryckeri april 2004 24