Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare Försök- och utvecklingsprojekt är basen i verksamheten
SFO organiserar odlingsutveckling 2015/2016 53 höstrapsförsök 20 vårrapsförsök 6 linförsök 7 vallfröförsök
Oljeväxter i Sverige Det började i liten skala. Den första odlade rapsen gav ljus i våra lampor och smörjde våra vagnshjul. Rapsens stora genombrott i Sverige kom under en svår tid. Under andra världskriget behövde vi själva kunna producera olja och foder. Rapsen blev lösningen. Idag använder vi raps mer än någonsin tidigare
Omväxlingsgrödan Oljeväxter som förfrukt till höstvete höjer skörden med 1000 kg/ha Oljeväxter före höstvete sänker bekämpningsbehovet i vete Oljeväxter före höstvete sänker kvävebehovet till vetet Med en varierad växtföljd nås högre skördar och ett minskat bekämpningsbehov
Oljeväxter i Sverige Raps Höstraps Vårraps Ryps Höstryps Vårryps
Det behövs 200 000 ha bara för RME 4 milj m 3 diesel 2 % RME = 80 000 ha 5 % RME = 200 000 ha
330 ton 2016 till tre marknader 55 000 ton 245 000 ton Foder 20 000 ton Livsmedel Energi
Rapspriset har 3 ben Humankonsum tion Biodiesel Proteinfoder
Priset sätts i Winnipeg
Oljeväxtareal Sverige 1981, 1989-2017 180 000 Höstraps Vårraps Höstrybs Vårrybs 160 000 140 000 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 0 Rekordareal 2017 105000 ha Källa: www.scb.se & www.sjv.se
Sortval 2018 Skåne Skåne ÖSF/FiV Område A Område B Område D+E Råfett kg/ha Råfett kg/ha Råfett kg/ha Rel. tal Antal Rel. tal Antal Rel. tal Antal Sortblandning 2130 (100) 34 2070 (100) 31 2220 (100) 38 Dariot 126 4 118 4 109 7 DK Exception 121 4 113 4 109 7 DK Exalte 120 4 113 4 102 7 DK Eplicit 112 12 116 11 113 15 SY Harnas 113 4 111 4 111 7 Einstein 112 4 109 4 107 7 Atora 111 4 111 4 114 7 DK Exentiell 111 6 104 8 101 9 DK Extrovert 109 11 112 11 105 15 Horcal 105 9 111 9 104 14 Trezzor 102 4 103 4 108 7 Mercedes 97 9 110 9 108 14
Sortval Satsa på högst avkastning Satsa på hybrider Byt sort ofta Dvärghybrider konkurrerar dåligt med ogräs Avstå höstrapssådd om förhållandena inte är bra
Uppkomsttid höstraps
06-feb 17-jan 28-dec 08-dec 18-nov 29-okt 09-okt 19-sep 30-aug 10-aug 21-jul 01-jul 11-jun 22-maj 02-maj 12-apr Solinstrålning Vreta Kloster 25 20 Mj/m2 15 10 2008 2009 5 0 Datum
Slutsatser från de 12 försöken i gamla OS 212 Hybrider OP-sort Optimalt är 40-50 plantor i november! Optimalt är ca 70-80 plantor i november Det här börjar bli mycket med internationella mått Nya försök startades hösten 2016 Inbäddat i sortförsök finns 20, 35 och 50 pl/m 2 av Avatar och Explicit, totalt 9 försök.
Utsädesmängder Plantornas utseende i förhållande till utsädesmängden Resultat från tyska försök i Dekalbs regi, redovisade 12 januari 2015, Lehndorf, DE Hur utvecklas rapsbeståndet vid olika utsädesmängder 20 pl/m2 40 pl/m2 80 pl/m2 Vid mognad jämfördes plantor och delades in i 3 grupper 11-13 sidogrenar 7-10 sidogrenar 0-6 sidogrenar
Grupp 1: >10 sidogrenar Grupp 2: 7-10 sidogrenar Grupp 3: < 7 sidogrenar
Optimal utsädesmängd i förhållande till skörd Skörden bestäms huvudsakligen av antal plantor/m 2 och skidor/planta Frön/skott och tusenkornvikt Utsädesmängd/ Plantor/m 2 Skidor/Planta Frö/Skida TKV (g) t/ha (91%) m 2 30 26 270 23 4,6 6,1 40 35 240 24 4,5 6,0 50 43 170 25 4,4 6,2 60 58 120 24 4,6 6,1 s s n.s n.s n.s Låga skillnader i avkastning mellan olika utsädesmängder Antal skott / planta sjunker med stigande planantal Lägre plantantal är positivt för bestånds- och plantuppbyggnad
Avstånd mellan plantor vid olika utsädesmängd och radavstånd 25 pl/m2 36 pl/m2 50 pl/m2 100 pl/m2 20 cm 16,7 cm 10 cm 5 cm 32/12,5 cm 22/12,5 cm 16/12,5 cm 12,5/12,5 cm 16/25 cm 11/25 cm 8/25 cm 6/25 cm 8/50 cm 6/50 cm 4/50 cm 3/50 cm
Viktigaste faktorerna för bra höstrapsetablering Uppkomsttid & Kvävegödsling Hur? Att efter givna förutsättningar välja en metod som vid rådande tillfälle anses säkra en snabb uppkomst.
R2/L2 4141 2007-2010. Markstruktur för optimal etablering Medel Medel Medel Medel 2007 2008 2009 2010 Medel 2007-2010 A=Normalt plöjningsdjup 3900 100 3950 100 4498 100 4460 100 4156 100 B=Grunt plöjningsdjup 3780 97 4010 102 4414 98 4485 101 4118 99 C=Ytlig bearbetning 3860 99 3840 97 4472 99 4470 100 4106 99 D=Kultivator 10-15 cm 3940 101 3950 100 4350 97 4425 99 4120 99 E=Bredsådd, inarbetas med Carrier 3820 98 3810 97 4352 97 3965 89 3991 96 F=Bredsådd, inarbetas med kultivator 3890 100 3930 100 4236 94 3940 88 4011 97 G=Djupluckring, ytlig bearbetning 3510 4185 93 4495 101 3894 94 17 försök 2007-2010 förutom led G som har varit med i 11 försök.
Carrier 1 gång + sådd Direktsådd
Direktsådd ett koncept som utvecklats med tiden Etablering utan jordbearbetning Halmeldning Etablering med bearbetande såmaskin Etablering med jordbearbetningsredskap Etablering med fasta djupbearbetande delar med sådd i skåran
10-tal
Så här etablerades rapsen 2015 enligt SFOs odlarenkät Konventionell plöjning Kultivator/Carrier frösålåda Djupluckring HeVa/Claydon Plogfritt konv såmaskin Direktsådd Precisionssådd
Gödsling av höstraps
OS 188 Hemmesdynge M-län 2008-11-28 60 kg N 0 kg N 20 kg N 80 kg N
mm Högre kvävemängd på hösten ökar rothalsdiametern & höjer tillväxtpunktens placering 18 16 14 12 10 8 6 4 Rothalsdiameter Tillväxtpunktens höjd 0 10 20 30 40 50 60 70 80 Kg N/ha på hösten
% övervintring Övervintring vid stigande N-giva 100 95 90 85 80 75 70 65 60 55 50 0 20 40 60 80 N-giva, höst n=24
Kr/ha Nettointäkt vid stigande N-giva på hösten och 140 kg N/ha på våren, 26 försök 2008-2012 14500 14000 N-optimum 71 kg/ha 13500 13000 12500 y = -0,2216x 2 + 31,687x + 12753 0 20 40 60 80 Höstgödsling kg N/ha
Slutsats OS 188 efter 5 års försök Raps skall gödslas på hösten höjer skörden med upp till 20 % Signifikanta skillnader för höstgödsling råder upp till och med 60 kg N Det är möjligt att flytta 40 kg N från vår- till höstspridning och öka skörden (totalgivor på 180, 200 och 220 kg N) och spara 320-900 kr/ha Vid sen sådd hinner inte rapsen tillgodogöra sig de allra högsta kvävegivorna Omöjligt att kompensera en sen såtid med mer kväve Raps sådd i normal såtid efter stråsäd bör ha 70 kg N för bästa kvävehushållning Andra svenska försök visade att 30 eller 60 kg N på hösten inte påverkar utlakningen av kväve negativt så länge grödan är god.
När borde man i teorin gödsla hur mycket? 80 70 60 50 40 30 20 10 0 1 10 20 31 Augusti
kg/ha resp kr/ha 1600 1400 Merskördar med YaraMila Raps jämfört med 3*Sulfan 1200 1000 800 Merskörd kg/ha Mervärde kr/ha 600 400 200 0 Yara Mila Raps 17-5-10-4 + Sulfan NS 24-6 + Sulfan NS 24-6 Yara Mila Raps 17-5-10-4 + Yara Mila Raps 17-5-10-4 + Sulfan NS 24-6
Förbättrad övervintring Övervintring Endast Sulfan 36-40 % Annan NPK 60-90 % Yara Mila Raps 90-100 %
Höstkväve med NPK och Yara Mila Raps Raps får gödslas med 60 kg N på hösten NPK förbättrar övervintringen vid vinterpåfrestning Störst skördeökning vid låga P klasser och höga ph. Yara Mila Raps 17-5-10-4 ökar kväveupptaget med 14 kg jämfört med Sulfan 24-6 c:a 150 kg högre skörd och 0,3 % mer olja i medeltal med Yara Mila Raps jämfört med Sulfan på hösten Organiska gödselmedel fungerar också
Organiska gödselmedel till raps på hösten Organiska gödselmedel såsom rötrester, svinflyt och hönsgödsel har haft motsvarande eller ofta högre kväveupptag som handelsgödsel på hösten. Orsaken kan vara att gödslingen skett med 60 kg N i form av NH 4 -kväve. Mer kväve finns i gödseln organiskt bundet. Rötrester (från hushållsavfall) har haft bäst kväveupptag. Beror på C/N-kvoten som är lägre i rötad gödsel Raps är en utmärkt gröda att ta upp mycket kväve Raps passar mycket bra på Svenska djurgårdar då den bidrar till att klara gårdarnas spridning och lagringskrav på stallgödsel.
Vad är optimalt kväveupptag på hösten Max 80-100 kg N/ha? 21 försök 2011-2014
N-Sensor fungerar också Svårt att köra andragivan i rätt tid Höstskanning med passiv sensor fungerar Svårt att komma ut och höstskanna Svensk raps kvävevåg finns ifrån 2017 i N-sensorn