Ombud och offentligt biträde för 1-4: Jur.kand. Marianne Kellerman Advokaterna Hancock & Rehn Box 1917 751 49 Uppsala

FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM Mål nr 2010-05-07 UM11636-10 Meddelad! Enhet 29 Stockholm Sida l (12) KLAGANDE 1. Ahmed Ballal Ahmed, 660911 2. Afra Ahmed Ballal, 921207 3. Amran Ahmed Ballal, 960806 4. Asmaa Ahmed Ballal, 021107 c/o Nagat Ahmed Väktargatan 68 B, lägenhet 223 754 22 Uppsala Ombud och offentligt biträde för 1-4: Jur.kand. Marianne Kellerman Advokaterna Hancock & Rehn Box 1917 751 49 Uppsala MOTPART Migrationsverket Förvaltningsprocessenheten i Solna Box 507 169 29 Solna ÖVERKLAGADE BESLUT Migrationsverkets beslut 2009-04-24, se bilaga l Dnr 11-107568,11-107569,11-107570 och 11-107574 SAKEN Uppehållstillstånd m.m. enligt utlänningslagen (2005:716) - UtlL DOMSLUT 1. bifaller Överklagandet och upphäver Migrationsverkets beslut om utvisning samt beviljar Ahmed Ballal Ahmed, Afra Ahmed Ballal, Amran Ahmed Ballal och Asmaa Ahmed Ballal permanent uppehållstillstånd, flyktingstatusförklaring samt resedokument. 2. fastställer ersättning till Marianne Kellerman enligt lagen (1996:1620) om offentligt biträde till 22 424 kr, varav 9 072 kr Dok.Id2151 Postadress 115 76 Stockholm Besöksadress Tegeluddsvägen 1 Telefon 08-561 680 00 E-post: Telefax 08-56168655 forvaltningsrattenistockholm@dom.se Expeditionstid måndag - fredag 09:00-15:00

Sida 2 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM UM1163 6-10 för arbete, 4 160 kr för tidsspillan, 4 707 kr för utlägg samt 4 485 kr för mervärdesskatt. 3. förordnar med stöd av 43 kap. 5 och 8 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) att bestämmelsen om sekretess i 37 kap. l samma lag ska vara tillämplig även i fortsättningen beträffande uppgifter som lagts fram vid den muntliga förhandlingen och som inte tagits in i den offentliga delen av denna dom.

Sida 3 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM UM11636-10 YRKANDEN M.M. Ahmed Ballal Ahmed, Afra Ahmed Ballal, Amran Ahmed Ballal och Asmaa Ahmed Ballal har yrkat att de ska beviljas uppehålls- och arbetstillstånd samt resedokument. Som grunder för yrkandena har de åberopat att de är flyktingar eller alternativt skyddsbehövande samt att det i vart fall föreligger synnerligen ömmande omständigheter. Till stöd för deras talan har Ahmed Ballal Ahmed vidhållit vad de tidigare anfört och lagt till i huvudsak följande. Det är anmärkningsvärt att Migrationsverkets beslut i stor del bygger på landinformation från Norge som inte ens i Norge tillåts få den betydelse som Migrationsverket i Uppsala gett den. Den norska utlänningsnämnden låter afrikanska familjer stanna, däribland sudaneser, på grund av risken för könsstympning. Detta trots att underinstansen avslagit ansökan. Den aktuella landinformationen innehåller en hel del felaktigheter. För det första kan det konstateras att det inte stämmer att 89 procent av alla kvinnor i åldrarna 15-49 år genomgått någon form av könsstympning. Procenttalet stiger allteftersom övergreppet ökar. Numera är ca 92 procent av kvinnorna könsstympade. När det gäller frågan om vem som bestämmer att könsstympning ska ske är det inte så enkelt som Migrationsverket låter påskina. Föräldrarna är de som har huvudansvaret men hela familjen kan ändå vara med och besluta. Att föräldrarna har huvudansvaret att fatta beslut har ett direkt samband med att de då också betalar de festligheter som följer efter ingreppet. Om andra familjemedlemmar tar beslutet mot föräldrarnas vilja är det också dessa personer som får stå för kostnaderna av festen. Vad beträffar utbildningsnivåns betydelse för inställningen till könsstympning finns inte ett så tydligt samband mellan högutbildade och en negativ inställning till könsstympning. Könsstympning i Sudan ökar hela tiden och många högutbildade är mycket positivt inställda till övergreppet. En sudanesisk läkare har nyligen författat en artikel där hon uttalar att det ur medicinsk

Sida 4 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM ' UM11636-10 synvinkel är mycket viktigt med könsstympning. Det kan i sammanhanget noteras att Migrationsverket uppger att han är högutbildad. Var detta kommer ifrån är svårförståeligt då han enligt de uppgifter han lämnat till Migrationsverket endast gått gymnasium och aldrig har studerat på universitet. Det kan förtydligas att Afras mormor bor i samma huslänga som familjen. Migrationsverket har anfört i sitt beslut att han lämnat motstridiga uppgifter om hotet mot sin dotter Afra men Migrationsverket har uppenbarligen inte velat förstå hans situation. Han vill förtydliga att man i Sudan självklart strävar efter att få faderns samtycke till en förestående könsstympning. Om han vägrar att ge sig kan dock ingreppet i sista hand utföras ändå. Han har under flera års tid kämpat för att undvika att hans döttrar könsstympas. Hittills har han kunnat förhala det men hans reserver är nu slut och det finns inte längre några undanflykter kvar. Ahmed Ballal Ahmed, Afra Ahmed Ballal, Amran Ahmed Ballal och Asmaa Ahmed Ballal har gett in en artikel från Uppsala Nya Tidning, en tidningsartikel från statistiska centralbyrån i Sudan, en artikel från Sudan Tribune samt en artikel där en läkare förespråkar könsstympning. Migrationsverket har motsatt sig ändring av beslutet och anför i huvudsak följande. Den korta tidningsnotisen är inte en tillräcklig källa beträffande norsk praxis på området. Av notisen kan bl.a. inte utläsas vilka omständigheter som åberopats eller annars framkommit i de omprövade ärendena. Enligt notisen har norska utlänningsnämnden tagit upp dem på grund av att risken för könsstympning bedöms vara stor. Av notisen framgår inte att rapporten "Female Genital Mutilation in Sudan and Somalia" inte tillåts få samma betydelse i Norge som den fått i det överklagade beslutet. De exakta siffrorna är inte så viktiga i målet. Enligt 2008 Country Reports in Human Rights Practices - Sudan, rapport utgiven av Bureau of Democracy, Human Rights and Labor, U.S. Department of State den 25 februari 2009, ökade under 2008 antalet utbildade familjer i

Sida 5 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM UM11636-10 städerna som inte längre praktiserade kvinnlig könsstympning. Angående vem som bestämmer i frågan måste det naturligtvis finnas skillnader från familj till familj. I beslutet har hänsyn tagits till både rapporter om hur det fungerar generellt samt vad klaganden har uppgett. Klagandens berättelser om vad de varit med om och sina egna förhållanden är centrala vid bedömningen men när det gäller allmän landinformation måste rapporter ges större tyngd. En läkares artikel betyder inte så mycket. Ahmed Ballal Ahmed är relativt sett att anse som högutbildad i Sudan. Migrationsverket har gett in utdrag från rapporten 2008 Country Reports in Human Rights Practices - Sudan, U.S. Department of State den 25 februari 2009. har den 23 april 2010 hållit muntlig förhandling i målet. Ahmed Ballal Ahmed har vid den muntliga förhandlingen anfört bl.a. följande. I hans klan börjar påtryckningarna mot föräldrarna om att låta utföra könsstympning när döttrarna är ca sex år. När döttrarna är i tioårsåldern börjar klanmedlemmarna prata direkt med döttrarna istället. De utövar stora påtryckningar, pratar om vikten med könsstympning och ofredar dottern genom att säga att hon måste bli ren. De som stått för påtryckningarna i hans familj har varit döttrarnas mormor och en morbror till honom. Mormodern och morbrodern tycker inte att han ska lägga sig i. De anser att föräldrarna inte kan bestämma och att alla flickor i klanen ska könsstympas. Klanen vill dock ha samtycke vad gäller betalningen. Om de inte får samtycke kan de ta på sig ansvaret och utföra uppdraget och även betala för det. Han har gett sken av att han har samtyckt till könsstympningen för att kunna vinna tid så att han skulle kunna fly med döttrarna. Han har sagt att han accepterar ingreppet men att han behöver mer tid för att förbereda festen och han har därigenom lyckats skjuta upp

Sida 6 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM UM11636-10 det hela. Han har varit rädd för att förlora klanens respekt. Till vänner har han kunnat berätta hur han känner inför könsstympning men inte för mormodern. Han har hela tiden motsatt sig att hans döttrar ska könsstympas men han har aldrig sagt det rakt ut till mormodern. De yngre släktingarna har vetat om hans inställning men inte de äldre. De har försökt undvika olika festligheter inom familjen då relationerna inom klanen varit kyliga på grund av detta. Afra har fått ringa honom när han har varit på arbetet. Hon har varit utsatt för hård press men har känt sig trygg när han varit närvarande. Hon har ringt honom när hennes mormor har kommit hem till dem vilket gjort henne nervös. Hon har varit rädd för att bli tagen till en barnmorska. Vid ett tillfälle kom det hem en barnmorska till dem och Afra ringde då efter honom och han åkte hem. Han lyckades få barnmorskan att åka igen genom att säga att han skulle kontakta henne senare. Att mormodern inte gjorde något medan han var i Syrien berodde på att han sa till henne att han skulle köpa presenter och saker till själva ceremonin. Medan han var i Syrien bad han även sin kusin att se efter Afra. Kusinen vet om hans inställning till könsstympning och har medicinska kunskaper och vet därför vilken skada könsstympning gör. Afra har kunnat vara hos kusinen och han har sagt att könsstympningen ska ske när han kommer hem igen. Han har kontakt med familjen i hemlandet och mormodern undrar var de är någonstans. Hon säger att flickorna måste bli könsstympade. Om de skulle tvingas återvända till Sudan skulle han inte längre kunna hindra att döttrarna könsstympas. Han är också rädd för att Afra ska bli övertalad att genomgå könsstympning. Afras vänner har också sagt till henne att hon måste säga till sin far att han betalar för hennes könsstympning. Det stämmer inte att man inte kan könsstympas i vuxen ålder och det finns inget stöd i den norska rapporten för att det är föräldrarna som bestämmer i den här frågan. En kvinna kan könsstympas även i vuxen ålder, när hon är 20-25 år gammal. En man kan ta med sin hustru för att få henne omskuren och det kan också ske i samband med en förlossning. Utbildningsnivån spelar inte någon roll. Det finns de som

Sida? FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM UM11636-10 utbildat sig utomlands och som genomgår könsstympning när de återvänder till hemlandet. Att inte yngsta dottern följde med till Sverige berodde på att de inte hade råd och att hon är väldigt fäst vid sin mor. Det viktigaste just då var att få med Asmaa istället. Den yngsta dottern var inte heller så gammal då att hon var i riskzonen för att könsstympas. De kan inte bo någon annanstans i Sudan. Könsstympning är något som sker i hela Sudan, det är en social press och pressen från familjen beror på pressen från samhället. Afra har vid den muntliga förhandlingen uppgivit bl.a. följande. Hon blev rädd och ringde efter sin far när mormodern kom hem till dem med en barnmorska. Mormodern sa att hon måste bli omskuren för annars är hon ingen fin flicka. Hon undrade vem som hade rätt av mormodern och fadern. Fadern har dock sagt att hon kan ta skada av ett sådant ingrepp. Hon har känt att ingen lyssnar på henne och hon har blivit retad av sina tjej kusiner. Alla i hennes klan, bortsett från hennes systrar, är omskurna. Migrationsverket har vid den muntliga förhandlingen uppgett i huvudsak följande. Den landinformation som finns måste självklart ses i bakgrund av vad som framkommit i varje enskilt fall. I det här fallet har man kunnat undkomma könsstympning under tio års tid. Förmodligen har man varit väldigt mån om att samtycke skulle finnas från föräldrarna annars skulle könsstympningen ha skett för länge sedan. Ahmed Ballal Ahmed har kunnat vara i Syrien i nio månader utan att något har hänt. Det är inte sannolikt om det finns ett konkret hot och en allvarlig risk för att könsstympningen skulle genomföras utan samtycke. I sådana fall skulle man inte lämna en dotter kvar i Sudan. Ahmed Ballal Ahmed kan inte veta att det inte föreligger någon risk för dottern som är kvar i Sudan. Risken kan inte ha värderats särskilt högt. Enligt tillgänglig landinformation sker inte könsstympning tvångsmässigt vid giftermål. Ahmed Ballal Ahmed är relativt välutbildad och kan umgås med andra som inte värdesätter

Sida 8 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM UM 11636-10 könsstympning på samma sätt som resten av klanen även om det säkert finns vissa sociala påtryckningar. Det sociala trycket som finns är dock inte tillräckligt for att uppehållstillstånd ska beviljas. Om migrationsdomstolen skulle finna att så är fallet så finns möjlighet till internflykt för familjen då det är fråga om hot från klanen. Det föreligger inte heller några synnerligen ömmande omständigheter. DOMSKÄL Tillämpliga bestämmelser Genom anpassning av svensk lagstiftning till rådets direktiv 2004/83/EG av den 29 april 2004 (skyddsgrandsdirektivet) har ändringar gjorts i UtlL, som trätt i kraft den l januari 2010 Oämför SFS 2009:1542). 4 kap. l UtlL angående flyktingar har bl.a. ändrats på så sätt att uttrycket "utsatts" ersatts av "riskerar att utsättas". Flykting Det är den asylsökande som har bevisbördan for att han eller hon är flykting. Ett alltför strikt beviskrav bör dock inte tillämpas. Den sökandes berättelse får godtas om den framstår som trovärdig och sannolik. Vid bedömningen av en asylberättelses trovärdighet fästs normalt vikt vid att den är sammanhängande och inte präglas av inbördes motstridande uppgifter. Betydelse i trovärdighetshänseende tillmäts också det förhållandet att berättelsen till sina huvuddrag förblir oförändrad under asylprövningen i olika instanser (se bl.a. rättsfallet MIG 2007:33).

Sida 9 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM UM 11636-10 konstaterar inledningsvis att familjen har styrkt sina identiteter genom inlämnade hemlandspass och deras asylskäl ska därmed prövas mot Sudan. Ahmed Ballal Ahmed har till Migrationsverket gett in två intyg daterade den 22 december 2008 av leg. läkare Gladys Garcia Malta Vacas, specialist i allmän medicin, till styrkande av att döttrarna Afra och Asmaa inte är könsstympande. För att erhålla skydd som flykting krävs enligt 4 kap. l UtlL att utlänningen har en välgrundad fruktan för förföljelse. De åtgärder som han eller hon fruktar måste ha viss intensitet för att de ska anses innebära förföljelse i lagens mening. Förföljelsen måste dessutom rikta sig mot hans eller hennes liv eller frihet eller avse någon annan allvarlig kränkning av de mänskliga rättigheterna. Av förarbetena till lagen framgår att könsstympning av kvinnor är ett tydligt exempel på könsspecifik förföljelse (prop. 2005/06:6 s. 22). I förarbetena framhålls vidare att förföljelse som sker inom den privata sfären kan utgöra grund för flyktingskap beroende på de motiv som ligger bakom statens oförmåga eller ovilja att ge skydd. En person, som riskerar att bli utsatt av enskilda för förföljelse på grund av kön, vägras i vissa fall skydd i hemlandet som en uppenbar följd av rådande politiska, sociala, religiösa eller kulturella strukturer, vilka i detta sammanhang får sägas innefatta det som benämns könsmaktsstruktur. I sådana fall kan personen vara att betrakta som flykting. Det förekommer t.ex. i vissa länder att könsstympning är förbjuden men att traditionen är så djupt rotad att förbudet inte efterlevs. Om landets myndigheter, genom att inte heller vidta nödvändiga åtgärder för att åstadkomma efterlevnad, i realiteten accepterar övergreppet har kvinnan ingen faktisk möjlighet att erhålla statens skydd mot förföljelsen (prop. 2005/06:6 s. 28).

Sida 10 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM UM11636-10 Familjen har berättat om sin situation i Sudan, om händelserna där som föranledde asylansökan och vad de enligt egen uppfattning skulle riskera vid ett återvändande dit, nämligen att de två döttrarna riskerar att könsstympas. Deras berättelse kan inte anses innefatta sådana oklara eller motstridiga uppgifter som i sig medför skäl att ifrågasätta deras trovärdighet. Ahmed Ballal Ahmeds uppgifter om hur han hittills på olika vis lyckats förhala att äldsta dottern könsstympas samt att han nu är orolig för att han inte längre kan skydda henne från detta framstår enligt migrationsdomstolen som rimliga. Han har beskrivit hur han utsatts för påtryckningar från klanen, främst ifrån mormodern samt en morbror till honom, och att det inte ligger i hans makt att bestämma huruvida hans döttrar ska könsstympas eller inte. Alla flickor och kvinnor i deras klan är könsstympande, så även modern till flickorna. Det spelar ingen roll att båda föräldrarna är emot könsstympning. En kvinna kan utsättas för könsstympning även i vuxen ålder i samband med t.ex. bröllop. finner att vad familjen anfört vinner stöd i ingiven landrapportering. Familjens berättelse kan enligt migrationsdomstolen vid en sammantagen bedömning läggas till grund för den vidare bedömningen av deras skyddsbehov. Könsstympning är ett tydligt exempel på könsspecifik förföljelse som är riktad mot kvinnor. Av den redovisade landinformationen framgår att könsstympning inte är förbjudet i lag i Sudan och att ca 90 procent av kvinnorna är könsstympade. 74 procent av kvinnorna blev könsstympade när de var mellan fem och nio år gamla. Den allmänna situationen för kvinnor i Sudan är dock inte sådan att alla kvinnor som kommer ifrån Sudan och åberopar risk för könsstympning ska ges uppehållstillstånd och rätt att stanna som flyktingar. För att beviljas uppehållstillstånd krävs att det föreligger individuella asylskäl.

Sida 11 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM UM11636-10 I det här fallet har Ahmed Ballal Ahmed gett in läkarutlåtanden till stöd för de åberopade asylskälen och till styrkande av att döttrarna inte är könsstympande. Intygen är en viktig del i bedömningen då det är just risken för könsstympning som åberopas. Hans döttrar är de enda i klanen som inte är könsstympade. Familjen har lämnat en detaljerad och sannolik berättelse som har varit oförändrad under asylärendets gång. En berättelse som även vinner stöd i ingiven landrapportering. Ahmed Ballal Ahmed har lyckats förhala könsstympningen genom att resa till Syrien för att hitta en utväg på problemet. Om de tvingas återvända till Sudan har han uppgett att han inte längre kan skydda sina döttrar. Han har utsatts för hård press. Den äldsta dottern Afra har själv tvekat och undrat vem som har rätt i den här frågan, fadern eller mormodern. Det inre flyktalternativet, det vill säga att den enskilde kan få skydd på en annan plats i hemlandet, är en internationellt vedertagen princip. För att inre flykt ska bli aktuell som alternativ till flyktingskapet måste den enskilde ha tillgång till ett effektivt skydd mot förföljelse i hemlandet. Därutöver måste han eller hon också ha en realistisk möjlighet till försörjning och förutsättningar att leva på ett sätt som inte innebär onödigt lidande eller umbäranden. Hänvisningar till ett inre flyktalternativ måste göras med försiktighet och med beaktande av den enskildes personliga förhållanden och de allmänna förhållandena i hemlandet (prop. 2005/06:6 s. 28). Ahmed Ballal Ahmed har anfört att de inte kan bosätta sig någon annanstans. Könsstympning sker överallt i Sudan. Migrationsverket som har bevisbördan för påståenden om rimligt internflyktsalternativ har inte anfört några egentliga grunder för att interflykt skulle vara möjlig för familjen. bedömer att inre flyktalternativ saknas då könsstympning är en laglig företeelse som är utbredd i samhället. bedömer att det inte finns skäl att ifrågasätta den risk för könsstympning som Ahmed Ballal Ahmed och den äldsta dottern Afra

Sida 12 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM UM11636-10 nu har berättat om. Det är inte troligt att förhållandena skulle se annorlunda ut om familjen återvände hem till Sudan nu jämfört med när de lämnade landet. Mot denna bakgrund har familjen gjort sannolikt att det finns en beaktansvärd och individualiserad risk för att de två döttrarna i familjen riskerar att utsättas för könsstympning vid ett återvändande till Sudan. Flickorna Afra och Asmaa ska därmed beviljas permanent uppehållstillstånd så som flyktingar enligt 4 kap. l UtlL samt beviljas flyktingstatusförklaring och resedokument. Fadern och sonen har inte åberopat några egna asylskäl men med hänsyn till principen om familjens enhet (se UNHCR:s handbok om förfarandet och kriterierna om flyktingars rättsliga ställning, art. 181-188) ska dock fadern Ahmed Ballal Ahmed och sonen Amran beviljas uppehållstillstånd på samma grund som de två flickorna, det vill säga som flyktingar enligt. 4 kap. l UtlL. De ska även beviljas flyktingstatusförklaring och resedokument. Det antecknas att det har upplyst att klagandena inte finns antecknade i vare sig belastnings- eller misstankeregistret eller i Schengen Information System. HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (DV 3110) EvaDäckström Rådman I avgörandet har också deltagit nämndemännen Inger Lidberg, Katarina Sjölander och Gunilla Toscano. Föredragande har varit Jeanette Bladh.

Asylenheten i Uppsala R;/.»u^^, Aktnr...,,,,,,,,,,,,.^ Migrationsverket wiagsnr..."!'.'^. Beslut 2009-04-24 1(g) Ärende om uppehållstillstånd m.m. Sökande Ballal Ahmed, Ahmed, född 1966-09-11, beteckning 11-107568 Ahmed Ballal, Afra, född 1992-12-07, beteckning 11-107569,, Ahmed Ballal, Amran, född 1996-08-06, beteckning 11-107570 Ahmed Ballal, Asmaa, född 2002-11-07, beteckning 11-107574 samtliga medborgare i Sudan Adress: c/o Nagat Ahmed, Väktargatan 68 B, Igh 223, 75422 Uppsala Språk: arabiska Offentligt biträde: Marianne Kellerman, Vaksalagatan 6, 3tr, 75149 Uppsala Beslut Migrationsverket beslutar att - avslå ansökningarna om uppehålls- och arbetstillstånd - avslå ansökningarna om flyktingförklaring och resedokument - utvisa de sökande, med stöd av 8 kap. 7 utlänningslagen (2005:716) - utvisningarna ska verkställas genom att de sökande reser till Sudan, om de inte visar att något annat land kan ta emot dem - bevilja det offentliga biträdet Marianne Kellerman 19 688 kronor i ersättning, varav 2 760 kronor är moms. Staten står för ersättningen till Marianne Kellerman och den betalas ut av Migrationsverket. ro o o Migrationsverket ^5 Region, Enhet < Besöksadress Gatuadress Postadress Box eller Gatunamn, Postnummer Ort Telefon 000-00 00 00 Telefax 000-00 00 00 E-post migrationsverket@migrationsverket.se Hemsida www.migrationsverkel.se Organisationsnr 202100-2163

2(8) Ansökan med mera De sökande reste in i Sverige legalt med Schengenviseringar som hade utfärdats å Sveriges vägnar av den norska beskickningen i Khartoum den 28 juli 2008. Viseringarna var giltiga för tiden 2008-08-08-2008-09-08. De sökande ankom till Sverige den 10 augusti 2008 och ansökte om asyl den 11 augusti 2008. I biträdesinlagan, daterad den l O november 2008 har de sökande yrkat att de ska beviljas permanent uppehållstillstånd, flyktingfbrklaring samt resedokument. I första hand åberopar de sökande att de är flyktingar. I andra anser de att de är skyddsbehövande i övrigt. I tredje hand har det åberopats synnerligen ömmande omständigheter. I biträdesinlagan har Ahmed Ballal Ahmed bland annat uppgett följande. Han är född och uppvuxen i Khartoum i Sudan. Han är gift och har fem barn. Tre av barnen befinner sig i Sverige tillsammans med honom och två av dem är kvar i Sudan tillsammans med hans hustru. Han har gått i skola i tolv år och sedan innehaft olika anställningar såväl statliga som privata. Varken han eller någon annan i hans familj har varit politiskt verksam eller haft några problem med myndigheterna i hemlandet. Han har enligt sin egen uppgift lämnat Sudan på grund av påtryckningar som han utsattes för med anledning av att hans dotter Afra inte är omskuren. Både han och hans hustru är emot kvinnlig omskärelse. Såväl hans som hans hustrus klan anser dock att flickor bör omskäras. Släktingarna från hustrus sida har sedan Afra var sex år gammal försökt få honom att gå med på omskärelse av henne. Han har dock hittills lyckats skydda sin dotter genom vägra gå släktingarna till viljes. Detta är emellertid inte längre möjligt eftersom släktingarna numera vänder sig direkt till Afra. Afra Ballal Ahmed har i huvudsak uppgett följande i inlagan. Hon har mått mycket dåligt och varit rädd i Sudan. Sedan sex års ålder har hon fått utstå påtryckningar och kränkande tillmålen från släktingar och kamrater på grund av att hon inte är omskuren. Hon har fördömts av släkten och klanen som betraktar henne som oren. Hennes mormor har svurit "vid gud" att hon ska omskäras. För att skydda sig mot detta har hon alltid ringt till sin far om mormodern eller någon annan från klanen kommit på besök. Fadern har då skyndat sig hem fråri arbetet för att hindra att hon förs bort av släktingarna eller att hon utsätts för ingreppet i sitt eget hem. För Amran Ballal Ahmeds del har det i inlagan anförts att han mår bra fysiskt men är liten för sin ålder. Han lider av rädsla och vill inte återvända till Sudan. När eventuell utvisning kommer på tal blir han rädd och kissar på sig. Själv har han dock uppgett att han är rädd för mörkret. Asmaa Ballal Ahmed är enligt inlagan frisk. Ahmed Ballal Ahmed har lämnat in sitt hemlandspass till Migrationsverket. Uppgifterna om barnen Amran och Asmaa är införda i

3(8) passet. Afra Ballal Ahmed har ett eget hemlandspass som hon har ingett till Migrationsverket. För Afra Ballal Ahmeds och för Asmaa Ballal Ahmed del har det ingetts läkarintyg varav det framgår att flickorna inte är omskurna. Beslut De sökande har styrkt sina identiteter genom att lämna in hemlandspass. Deras asylskäl prövas mot Sudan. Därför anser Migrationsverket att de sökande inte är flyktingar Av 4 kap. l utlänningslagen framgår att en flykting är en utlänning som inte är i det land som han eller hon är medborgare i därför att han eller hon känner en välgrundad fruktan för att förföljas på grund av - sin ras - sin nationalitet - den samhällsgrupp som han eller hon tillhör - sin religion - sin politiska uppfattning - kön eller sexuell läggning För att räknas som flykting ska utlänningen dessutom inte kunna använda sig av sitt lands skydd eller på grund av sin fruktan inte vilja göra det. Det har ingen betydelse om det är myndigheterna som står bakom förföljelsen eller om de inte kan antas ge skydd mot förföljelse från personer eller grupper. Flyktingar har enligt 5 kap. l utlänningslagen rätt till uppehållstillstånd. Ahmed Ballal Ahmed har inte åberopat några sådana skäl som faller under flyktingparagrafen. Han har inte heller åberopat sådana skäl för sonen Amrans del. Ahmed Ballal Ahmed och Amran Ballal Ahmed är inte flyktingar, enligt verkets bedömning. För Afra Ballal Ahmeds del har det åberopats att hon är att betrakta som flykting på grund av att hon vid ett återvändande till Sudan riskerar att bli omskuren/könsstympad mot sin vilja, vilket utgör förföljelse på grund av kön, enligt 4 kap l utlänningslagen. Hennes far, Ahmed Ballal Ahmed, har bekräftat hennes berättelse och uppgett att han inte kan skydda henne mot detta övergrepp som klanen och släktingarna avser att begå mot henne. För Asmaa Ballal Ahmeds del har det inte åberopats några asylskäl. Migrationsverket bedömer dock att åberopandet av risken för framtida omskärelse även kan anses gälla Asmaa, som enligt det inlämnade läkarintyget inte heller är omskuren. Följande framgår av rapporten från norska migrationsmyndigheterna från den l O december 2008," Female Genital Mutiliation in Sudan and Somalia". I Sudan har uppskattningsvis 89 procent av kvinnor i åldrarna 15-49 genomgått någon form av omskärelse. Det är flickans föräldrar som bestämmer om omskärelse ska ske. Enligt traditionen kan även flickans

4(8) farmor eller mormor bestämma, om föräldrarna är oense och i synnerhet om farmor eller mormor har hushållsgemenskap med flickan. Ingreppet genomförs normalt när flickan från 5 till 11 år, även om det ibland sker att en icke omskuren kvinna på grund av påtryckningar från omgivningen beslutar om att genomgå omskärelse i samband med att hon gifter sig. En kvinna kan dock inte omskäras mot sin vilja i samband med giftermål. Det finns inga större skillnader i förekomsten av omskärelse mellan stad och landsbygd. Däremot spelar utbildningsnivån en roll. Endast 40 procent av kvinnor med gymnasieutbildning eller högre utbildning är förespråkare av omskärelse, medan 80 procent av kvinnor med lägre utbildning eller ingen utbildning alls vill behålla traditionen. En undersökning bland universitetsstuderande i Khartoum visade att 56 procent av de kvinnliga studerande inte var omskurna. Nästan 75 procent av de manliga studerande föredrog att gifta sig med en icke omskuren kvinna, enligt undersökningen. Det finns för närvarande ingen specifik lagstiftning i Sudan mot kvinnlig omskärelse, även om ett lagförslag om lämnats in till myndigheterna av ett sudanesiskt nätverk som arbetar med upplysningskampanjer mot könsstympning. Strafflagens bestämmelser om vållande av kroppsskada skulle dock möjligtvis kunna tillämpas även när det gäller kvinnlig omskärelse. Det finns uppgifter om arresteringar av personer som utfört omskärelse men huruvida dessa dömts av någon domstol är inte känt. Det ovan nämnda nätverket mot könsstympning har dock lyckats med att bistå en frånskild kvinna i ett mål där domstolen fråntog kvinnans före detta make vårdnaden av en gemensam dotter på grund av att dottern riskerade omskärelse i faderns vård. Migrationsverket gör följande bedömning. Det har framgått av ärendet att Afra Ballal Ahmed som är 16 år gammal inte har genomgått omskärelse. Asmaa Ballal Ahmed som är 5 år har inte heller genomgått omskärelse. Fadern, Ahmed Ballal Ahmed, har uppgett att både han och hans hustru är motståndare till kvinnlig omskärelse. Ahmed Ballal Ahmed är högutbildad liksom dottern Afra. Någon mormor eller farmor ingår inte i familjens hushåll. Ahmed Ballal Ahmed uppgav under Migrationsverkets muntliga genomgång att familjen har förlorat gemenskapen med egen släkt och klan, på grund av att de inte tillåtit släkten ombesörja Afras omskärelse. Ahmed Ballal Ahmed har enligt verkets mening lämnat motstridiga uppgifter om hotbilden mot dottern. Ett exempel av dessa är att han under Migrationsverkets muntliga genomgång uppgav dels att faderns samtycke till omskärelse inte är nödvändigt och att dotterns omskärelse kan ombesörjas av en släkting, dels att det är nödvändigt att fadern samtycker till omskärelse av sin dotter och att flesta fäderna ger sitt godkännande på grund av påtryckningar från släkten. Mot bakgrund av att Ahmed Ballal Ahmed och hans hustru i tio års tid vägrat låta sin äldsta dotter bli omskuren anser Migrationsverket att det inte framstår som sannolikt att familjen skulle ha fortsatt att umgås med sin släkt och klan, i synnerhet då dessa fördömt Afra och hotat henne med tvångsvis omskärelse. Det kan även ifrågasättas hur det kommer sig att Afras mormor sina avsikter och flera försök till trots inte lyckats med att bortföra

5(8) Afra och ombesörja omskärelsen av henne, utan fadern alltid hunnit hem i tid för att förhindra detta. Ahmed Ballal Ahmeds egen förklaring till detta är att han hade förbjudit dottern lämna huset med sin mormor eller någon annan släkting. Om detta förbud respekterades av släktingarna i tio års tid är det oförklarligt varför Ahmed Ballal måste skynda sig hem från arbetet varje gång hans svärmor eller någon annan av hustrus släktingar kom på besök. Hur det kommer sig att släkten inte utnyttjade de tillfällen då Ahmed Ballal Ahmed befunnit sig på längre resor utanför Sudan har Ahmed Ballal Ahmed förklarat med att enligt sudanesisk tradition är det nödvändigt att flickans far deltar i omskärelsefesten som följer efter ingreppet. Enligt Ahmed Ballal Ahmeds uppgift kunde omskärelsen av Afra därför inte ske när han befann sig på längre resor. Däremot var ingreppet möjligt att genomföra bakom ryggen av honom och utan hans medgivande medan han befann sig på arbetet eller på en dagsresa, eftersom han då skulle hinna tillbaka i tid för att delta i omskärelsefesten. Migrationsverket finner denna förklaring mycket märklig. Det framstår inte som sannolikt att en far vars dotter bortrövats och omskurits mot hans vilja sedan skulle förväntas att vara med på en efterföljande fest. Verket finner det mer sannolikt att en far i den uppkomna situationen skulle uppsöka de sudanesiska myndigheter och försöka utnyttja möjligheten att anmäla släktingarna för kidnappning och vållande av kroppsskada. Mot bakgrund av vad som framkommit anser Migrationsverket inte att Ahmed Ballal Ahmed gjort sannolikt att det finns hot mot någon av hans döttrar från släktingarnas sida. Uppgifterna som Afra Ballal Ahmed lämnade under Migrationsverkets muntliga genomgång gör det inte heller sannolikt att någon konkret hotbild mot henne skulle ha existerat. Av hennes berättelse framgår att hon upplevt att mormodern "tjatat" på henne och att en äldre manlig släkting har försökt tala med henne i syfte att förmå henne att gå med på omskärelse. Migrationsverket anser att det mycket väl kan förhålla sig så som Afra Ballal Ahmed uppgett. Det är dock Ahmed Ballal Ahmed och hans hustru som har rätten att besluta i fråga om omskärelse så länge Afra Ballal Ahmed och hennes syster är minderåriga. När det gäller Afra Ballal Ahmeds fruktan att hon kommer att tvingas till omskärelse när hon gifter sig framgår det av redovisad landinformationen att omskärelse i samband med giftermål inte kan ske tvångsvis. Det framgår vidare att bland högutbildade ungdomar i Khartoum, även bland män, finns en opinion mot omskärelse och att de högt utbildade kvinnorna mer sällan är omskurna. I sammanhanget bör det påpekas att Afra Ballal Ahmed har uppgett att hon var färdig med sin gymnasieutbildning och att hon skulle påbörja universitetsstudier i psykologi vid tidpunkten familjen lämnade Sudan. Om Afra Ballal Ahmed vill ingå äktenskap i framtiden finns det enligt Migrationsverkets bedömning goda möjligheter för henne att välja en make som har samma inställning som hon och hennes föräldrar i fråga om kvinnlig omskärelse. Migrationsverket anser att familjen Ballal Ahmed inte har gjort sannolikt att det finns någon risk för att Afra Ballal Ahmed eller Asma Ballal Ahmed

6(8) skulle utsättas för omskärelse vid ett återvändande till hemlandet. Migrationsverket bedömer därför att Afra Ballal Ahmed och Asma Ballal Ahmed inte är flyktingar. Därför får de sökande inte flyktingförklaring eller resedokument En flykting har rätt att få resedokument enligt 1951 års konvention angående flyktingars rättsliga ställning och flyktingförklaring enligt 4 kap. 3 utlänningslagen. Eftersom verket bedömt att de sökande inte är flyktingar avslår vi även deras ansökningar om flyktingförklaring och resedokument. Därför anser Migrationsverket att de sökande inte är skyddsbehövande i övrigt En utlänning som inte är flykting räknas som skyddsbehövande i övrigt enligt 4 kap. 2 utlänningslagen, om han eller hon har lämnat sitt land på grund av att han eller hon - känner en välgrundad fruktan för att straffas med döden eller med kroppsstraff, utsättas för tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning - på grund av en väpnad konflikt eller andra svåra motsättningar i hemlandet behöver skydd eller på grand av en miljökatastrof inte kan återvända till sitt hemland Sådana skyddsbehövande som nu nämnts har enligt 5 kap. l utlänningslagen rätt till uppehållstillstånd. Det har inte åberopats några sådana skäl som faller under 4 kap. 2 utlänningslagen. Migrationsverket bedömer därför att de sökande inte är skyddsbehövande. Därför får de sökande inte uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter Det framgår av 5 kap. 6 utlänningslagen att en utlänning kan få uppehållstillstånd i Sverige av synnerligen ömmande omständigheter. Enligt förarbetena (prop.2004/05:170 s.185) till lagen ska det vara fråga om situationer som inte omfattas av någon av huvudgrunderna för uppehållstillstånd. Regeringen har också uttalat att begreppet synnerligen ömmande omständigheter ska markera att det rör sig om en undantagsbestämmelse. Familjen Ballal Ahmed har inte lämnat in några läkarintyg varav det skulle framgå att någon i familjen lider av sjukdom eller handikapp. Familjen har levt under välordnade förhållanden i hemlandet. Familjen har vistats i Sverige under en alltför begränsad tid för att deras eventuella anpassning till svenska förhållanden skulle kunna tillmätas någon betydelse. Familjen har levt under ordnade förhållanden i hemlandet. Migrationsverket anser inte att Afra, Amran och Asmaa Ballal Ahmeds psykosociala utveckling skulle skadas av att de tillsammans med sin far återvänder till hemlandet där de har sin mor och sina syskon. Eftersom omständigheterna inte kan anses vara synnerligen ömmande får Migrationsverket inte bevilja uppehållstillstånd på

7(8) denna grund. Därför utvisar vi de sökande Av 8 kap. 7 utlänningslagen framgår att en utlänning får utvisas från Sverige bland annat om han eller hon inte har uppehållstillstånd här. Eftersom det inte finns någon grund för att ge de sökande uppehållstillstånd avslår Migrationsverket deras ansökningar och utvisar dem från Sverige med stöd av 8 kap. 7 utlänningslagen. Överklagande Information örn hur man kan överklaga finns på beslutets sista sida. las Rydgren Beslutsfattare Aila Valkeejärvi Föredragande