FUNKTIONSBESKRIVNING

2015-02-10 FUNKTIONSBESKRIVNING För drift- och underhållsåtgärder på grönytor inom Bergslagens kommunaltekniks ansvarsområde 1 (12)

2015-02-10 Generella förutsättningar Funktionsbeskrivningar definierar skötselobjektens eller anläggningens kvalité avseende de funktionella kraven. Det vill säga att vägar är framkomliga och säkra eller att gräset är klippt för att kunna leka på ytan. Tillsammans med en anläggningsförteckning och en prioritering av skötsel och underhåll dokumenteras det kommunaltekniska åtagande och ger ett underlag för framtida planeringar (underhålls- och investeringsplaneringar). 2 (12)

2015-02-10 Del 1: Skötsel av växtlighet... 5 Allmänt... 5 Rabatter och planteringskärl... 5 Sommarblommor...5 Perenner...5 Marktäckare, sedummattor och lökar... 6 Allmänt...6 Marktäckare...6 Sedummattor...6 Lökar...6 Gräsytor... 6 Allmänt...6 Gräsyta klass 1, Bruksgräsmatta, veckoklippning...6 Gräsyta klass 2, Bruksgräsmatta, klippning var annan vecka...6 Gräsyta klass 3, slaghacksyta med två klippningar...7 Gräsyta klass 4, slaghacksyta med en klippning...7 Gräsyta klass 5, slaghacksyta med klippning vart annat år...7 Gräsyta klass 6, Ängsyta...7 Gräsyta klass 7, öppen naturmark...7 Gräsyta klass 8, öppen naturmark som växer igen...7 Klippta häckar och klätterväxter... 7 Allmänt...7 Klippt häck...7 Kläng- och klätterväxter...7 Buskage och friväxande häckar... 8 Park- och gatuträd... 8 Parkskog och tätortsnära skog... 8 Skog... 9 Bekämpning av jättebjörnloka... 9 Del 2: Övrigt skötsel, tjänster och anläggningar... 9 Allmän renhållning av grönytor... 9 Renhållning klass 1...9 Renhållning klass 2...9 Renhållning klass 3...9 Städning efter föreläggande av BMB... 10 Papperskorgar och hundlatriner... 10 Beläggningar... 10 Allmänt... 10 Asfalt... 10 Stenläggningar och plattytor... 10 Grusytor... 10 Sandytor... 10 Lekplatser... 10 Drift... 10 Soffor, bord, cykelställ... 11 Fasta soffor, bänkar och bord... 11 Lösa soffor eller bänkar (även bänk/bord kombination)... 11 Cykelställ... 11 Stängsel... 11 Staket, räcken, pollare, plank, pergola, skyltar, mm... 11 3 (12)

Stödmur... 11 Fontäner, mm... 11 Julgranar och utsmyckning... 11 Byggnader eller dylikt... 12 Enkla gångbroar... 12 Flaggstänger... 12 Brunnar... 12 Diken... 12 Trummor... 12 Belysning... 12 Skadegörelse... 12 Klotter och klistermärken... 12 Annan skadegörelse... 12 4 (12)

2015-02-10 Del 1: Skötsel av växtlighet Allmänt Växtlighet utvecklas genom skötsel och underhåll under en lång period till den grönska som eftersträvas. Det är viktigt att avlägsna konkurrerande vegetation (ogräs och sly) i ett tidigt skede för att minska omfattningen av återkommande skötselinsatser över tid. För få och/eller för sent utförda insatser mot ogräs och sly leder till att planteringen inte uppnår sitt syfte eller måste omplanteras. En översyn av växtligheten samt en bedömning av syfte, mål och prioritering behöver genomföras. De gröna anläggningarna på allmän plats behöver successivt anpassas till förändrade förutsättningar och växa med samhället. Därför upprättas skötsel- och underhållsplaner. Rabatter och planteringskärl Sommarblommor Rabatter och planteringskärl har som uppgift att pryda platser under perioden juni till september med en rik blomsterprakt där många medborgare vistas eller passerar förbi (t.ex. gågator, torg, centrala parker, infarter). Rabatter och planteringskärl skall ge ett välvårdat intryck: vara fria från ogräs rensas från vissna blommor och växtdelar högre växter binds upp vid behov skador och vandalisering lagas snarast vattnas regelbundet göds efter behov Där extra hög standard önskas kompletteras planteringen med vårblommor, höstväxter och granris under vintern. Planteringskärlen ses över inför säsongen och lagas, målas eller ersätts efter behov. Perenner Perenner är fleråriga växter (örter och gräs) som sköts för att ge god blomning och andra skönhetsvärden. Skötselintensiteten för perenner är i allmänhet lägre än hos sommarblommor och växtsäsongen är längre. Blomning är ofta mer ihållande, men mindre i intensitet än hos sommarblommor. Rabatten ska ge ett vårdat intryck under hela växtsäsongen. Rabatter skall hållas städade, luckrade och fria från ogräs under säsongen. Det är av särskild stor vikt att hålla rabatten fri från rotogräs. Perenner sköts efter respektive perennens krav av utbildad parkpersonal. 5 (12)

Marktäckare, sedummattor och lökar Allmänt Marktäckare, sedummattor och lökar används för att öka blomning och andra skönhetsvärden på ytor där vanligtvis inte folk går eller kör. Denna klassning är särskild lämpade för små ytor, refuger eller intill träd som alternativ till en gräsmatta. Marktäckare Som marktäckare betecknas fleråriga örter som har förmågan att bilda ett tät markskikt som i en förhållandevis liten utsträckning släpper igenom ogräs. Dessutom kan marktäckare tillföra en fin blomningsaspekt och andra skönhetsvärden. Marktäckare är särskild lämpade på små ytor eller intill träd där gräsklippning är oekonomisk. Sedummattor Sedummattor förekommer i liten utsträckning i t.ex. rondeller och refuger. Lökar Vid utvalda ytor t.ex. i rabatter, i gräsytor eller under buskage kan lökplanteringar förekomma. Gräsytor Allmänt Gräsytorna är klassade i olika skötselklasser där veckoklippning är den bästa skötselklassen för bruksgräsmattor i parker och grönområden där mycket folk vistas. Dessa gräsmattor skall vara dugliga för picknick, solbad, lek, bollek, mm. Slaghacksytor är högvuxna gräsytor med olika slaghacksintervaller. Målet är att tillhandahåller friytor för promenader och lek samt att hålla ytan fri från slyuppslag. Speciella gräsytor för fotboll beskrivs under funktionsbeskrivningar för idrott. Vägsläntsklippningar beskrivs under funktionskrav gata 2:2. Gräsyta klass 1, Bruksgräsmatta, veckoklippning Gräsmattan sköts för att den ska kunna användas för olika typer av aktiviteter. Gräset ska vara grönt vid normal väderlek. Klippningsfrekvensen ska planeras så att gräsytorna är vårdade, välskötta och ser inbjudande ut under hela säsongen (klippning ca 15 ggr. per säsong). Löv på gräsytor ska där det är möjligt krossas och lämnas kvar på plats. Vid stora lövmängder kan lövuppdagning vara aktuell under hösten. Tillåten gräshöjd är ca 60 mm. Tillkommande moment som puts och klippning runt träd och stolpar samt kantskärning prioriteras på de mest centrala ytor. Skräpplockning se renhållning. Gräsyta klass 2, Bruksgräsmatta, klippning var annan vecka Som klass 1 dock med något lägre standard. Klass 2 kan enbart erbjudas där lämpliga gräsklippare med uppsamlare finns eller där tillväxten är svag. Klippning ca 8 ggr. per säsong. Tillåten gräshöjd högre än 60 mm. 6 (12)

Gräsyta klass 3, slaghacksyta med två klippningar Klass 3 används i tätortssammanhang på gräsytor som ska skötas med liten resursinsats. Löv får ligga kvar orörd. Skräpplockning se renhållning. Gräsyta klass 4, slaghacksyta med en klippning Klass 4 används i tätortssammanhang på gräsytor som ska skötas med liten resursinsats. Löv får ligga kvar orörda. Vägsläntsklippningar beskrivs under funktionskrav gata 2:2. Skräpplockning se renhållning. Gräsyta klass 5, slaghacksyta med klippning vart annat år Klass 5 används i tätortssammanhang på gräsytor som ska skötas med mycket liten resursinsats. Löv får ligga kvar orörda. Skräpplockning se renhållning. Gräsyta klass 6, Ängsyta Ängsytor ska i första hand ge en vacker ört- och gräsväxtlighet. Ska skötas för att bibehålla eller på sikt skapa en rik biotop med varierad ört och gräsflora. Klippning ska utföras 1 ggr/år med skärande redskap. Klippning i juni alternativ augusti. Gräsyta klass 7, öppen naturmark Gräsyta som kan innehålla färre träd och buskar och som inte klipps. Röjning och bortforsling vid behov. Gräsyta klass 8, öppen naturmark som växer igen Gräsyta som kan innehålla färre träd och buskar, som inte klipps och som håller på att växa igen. Klippta häckar och klätterväxter Allmänt Klippta häckar, kläng- och klätterväxter tillhör prydnadsgrönt som behöver återkommande beskärningar och skötsel för att ger ett välvårdat intryck. Beskrivningen nedan gäller för centrala lägen. I övriga områden kan det göras avsteg från kraven på ogräsrensning. Klippt häck Klippt häck betecknar buskar av samma sort som klipps årligen i en bestämd form. Häcken ska hållas, städad och fri från träduppslag. Häcken ska hållas i god tillväxt. Kläng- och klätterväxter Kläng- och klätterväxter används bl.a. för att pryda eller täcka en fasad, spaljé eller pergola och berika miljön med dess skönhetsvärde. De kan även användas i klotterförebyggande syfte. 7 (12)

Buskage och friväxande häckar Buskage och friväxande häckar tillhör prydnadsgrönt som sköts för att ge ett välvårdat intryck. Beskärning i form av föryngringsbeskärning kan förekomma beroende växtart med intervaller av flera år. Buskage och friväxande häckar kan fylla en rad med olika funktioner och rymmer allt från solitärt buskage i parker till lägre och högre avgränsningar (t.ex. intill parkeringar) eller intill hus (bl.a. i klotterförebyggande syfte). Buskage och friväxande häckar berikar genom sitt skönhetsvärde så som blomning, doft och höstfärg. Låga marktäckande vedartade växter kan t.ex. täcka refuger. Park- och gatuträd Park- och gatuträd är tillsammans med byggnader stommen i det offentliga rummet och berikar detta genom sitt skönhetsvärde och sitt rumsbildande förmåga. Ut över det skall de ekologiska värden, dammbindningsförmågan och syreproduktion nämnas. Träd i stadsmiljöer och i gatumiljöer lever under tuffa förhållanden jämfört med den naturliga växtplatsen. Rotutrymmet är begränsat, marken är kompakterad och lite vatten tränger in i marken vid hårdgjorda ytor. Dessutom förekommer en del skador genom grävarbeten, påkörningsskador på rotansats stam och grenar. Marken är belastad av salt, oljor och fekalier från husdjur. Samtidigt som påfrestningar på stadsträd är stora och träden blir lätt angripna av sjukdomar, ställs det högre krav på trädets stabilitet och säkerhet. Därför måste gatu- och parkträd vårdas med största omsorg för att minimera kapitalförstöring. (Det är inte ovanligt att ett stort frisk gatuträd värderas till över 100 000 kr i försäkringssammanhang) För att kunna följa upp trädbeståndets utveckling i tätorter och för att säkerställa säkerheten behövs en trädvårdsplan och besiktningsrutiner upprättas. För övrigt ingår följande trädvårdande åtgärder och arbetsmoment i parkverksamhetens uppgifter - allt efter behov och prioritering: Plantering/ Återplantering Etableringsskötsel Vattning vid torra perioder Formklippning och beskärning av gatuträd för att uppnå en långsiktig god och stabil form och förgrening Beskärningar för att återställa en godtagbar stabilitet Kronsäkring Lövupptagning (på hårdgjorda ytor) Trädfällning Stubbfräsning Parkskog och tätortsnära skog Parkskog och tätortsnära skog ger upphov till rekreation och naturupplevelser. Träden sköts på bestånds- eller trädgruppsnivå. Parkskog och tätortsnära skog i allmänhet kan variera både i trädartssammansättning och utseende. Det överordnade målet är dock 8 (12)

att tillhandahålla ett permanent skogsskikt. Detta mål vägs vid planerade åtgärder mot kraven på en ökad säkerhet dvs. att rötangripna bestånd eller bestånd med en ökad risk för stormfällningar behöver avverkas. I allmänhet uppskattas ljusa glesa skogar i närheten till bebyggelse. I skötselåtgärden ska de olika synpunkterna vägas in på ett fackmannamässigt professionellt sätt och vara anpassad till skogsbruksmetoder och maskin- och personalmässiga förutsättningar. Trygghetsaspekter och sikt i korsningar ska vägas in vid röjningar utmed vägar. Ytorna gallras och röjs efter behov eller där så finns efter skötselplan. För övrigt ingår alla arbetsmoment som krävs inom skogsbruket. Till skillnad från produktionsskogar utförs en större del av åtgärden genom manuell huggning. Röjningar kan utföras med olika frekvenser med eller utan bortforsling av sly. Skog Skog som inte ligger i direkt anslutning till bebyggelse eller frekventerade platser (t.ex. badplatser) sköts i enlighet med skogsbruksplanen eller liknande målsättningar. Produktionsaspekten vägs mot andra aspekter. Särskild hänsyn ska tas till naturvårdsoch miljöaspekter. Bekämpning av jättebjörnloka Jättebjörnloka är en giftig växt som kan orsaka allvarliga symtom vid beröring. Växten har spritt sig under senare år och vållar stora problem. Bekämpning sker enligt prioriteringsordning. Del 2: Övrigt skötsel, tjänster och anläggningar Allmän renhållning av grönytor För renhållning (städning) av grönytor gäller i princip samma regler som för renhållning på gator eller torg. Till skillnad från gatumark genomförs renhållning dock i en betydligt större utsträckning genom handplockning. Renhållning klass 1 I de mest centrala delar städas ytorna dagligen. Renhållning klass 2 Genomfarter och ytor intill centrum eller sekundära centrum städas efter behov. Renhållning klass 3 Ytor med låg skötselstandard. Städning vid felanmälan eller vid kännedom. 9 (12)

Städning efter föreläggande av BMB Städning av nedskräpningar på annan än kommunens mark utförs efter föreläggande av BMB inom kommunens gränser och belastar respektive kommun. Papperskorgar och hundlatriner Papperskorgar ska tömmas 1ggr/vecka och i centrala lägen dagligen. Beläggningar Allmänt Beläggningar i parker förekommer framför allt på gångar och GC-vägar samt på hårdgjorda platser. Beläggningar ska vara i funktionsdugligt skick. Underhållet ska motverka en kapitalförstöring och öka beläggningens livslängd. Asfalt (framför allt gång och cykelvägar som är belägna i grönområden) Ytorna ska hållas rena från skräp och andra främmande föremål. Under lövfällningen blåses/sopas ytorna efter behov. (se även funktionskrav gata 3:1 C) Stenläggningar och plattytor (avser ytor belagda med natursten eller betongplattor) Ytorna ska hållas rena från skräp och andra främmande föremål. Under lövfällningen blåses/sopas ytorna efter behov. Gräs och ogräs mellan plattor och sten ska hållas rensat i den omfattning som vårdat utseende kräver. (se även funktionskrav gata 7.2) Grusytor Ytor som är belagda med grus, kalkkross (sylta) eller stenmjöl. Ytorna är avsedda för gång och cykeltrafik samt för bollspel. Sandytor T.ex. avsedda för vollyboll, på badplatser eller som fallskyddsunderlag på lekplatser beskrivs under respektive kapitel. Lekplatser De kommunala lekplatserna skall fylla kraven enligt lagen vad gäller besiktning, tillsyn och utrustning. Lekplatser ska ge barn och ungdomar möjlighet till fysik aktivitet, fantasifull lek och social utveckling på ett tryggt och säkert sätt. För lekplatserna ställs en besiktningsplan samt rutiner för rapportering och åtagande upp. En sammanställning av lekplatsernas status och analys av behoven ska mynna ut i ett förslag för återinvesteringar på lekplatser. Drift Säkerhetsbesiktning utförs 1 ggr/år. Lekplatser ska skötas på sådant sätt att risken för skador minimeras. Lekplatsen ska hållas fri från skräp och andra främmande föremål under hela året. 10 (12)

Soffor, bord, cykelställ Fasta eller lösa sittanordningar (även bänkar), bord och cykelställ. Fasta soffor, bänkar och bord Soffor, bänkar och bord ska hållas rena och funktionsdugliga under säsongen. Underhåll enligt behov och prioritering. Lösa soffor eller bänkar (även bänk/bord kombination) Lösa möbler sätts ut på våren och tas in på hösten. Soffor, bänkar och bord ska hållas rena och funktionsdugliga under säsongen. Cykelställ Lösa cykelställ sätts ut på våren och tas in på hösten. Underhåll av cykelställ sker efter behov och prioritering under vintern. Stängsel Stängsel finns framförallt runt bollplaner, lekplatser, ut efter vattendrag, trafikytor, mm. Fel åtgärdas beroende på stängslets syfte och prioritet. Staket, räcken, pollare, plank, pergola, skyltar, mm Olika enklare byggkonstruktioner i trä eller metall. Konstruktionen hålls under uppsikt. Skador lagas och underhåll (t.ex. målning) utförs efter prioriteringsordning. Stödmur Betecknar stödelement intill slänter eller kajkanter. (Se funktionsbeskrivning gata punkt 6:1) Fontäner, mm Konstgjorda dammar med eller utan pumpanordning. Dammarna ska hållas rena under säsongen. Anläggningar sätts i och ur funktion vid lämpligt tidpunkt under vår och höst. Julgranar och utsmyckning Utsmyckning till jul görs enligt överenskommelse. (Se även funktionsbeskrivning gata punkt 8:1 belysning) 11 (12)

Byggnader eller dylikt I skogar och parker förekommer en del byggnader där ansvaret ligger hos markägaren eller en verksamhetsutövare (t.ex. jordkällare, transformatortorn, scenbyggnader, kägelbana, bryggor, gruvhål mm.) Där inte ansvaret ligger hos användaren av byggnaden måste det säkerställas att ingen kommer till skada. Åtgärder utförs i samråd med markägaren. Se även punkt Skadegörelse. Enkla gångbroar (Se funktionsbeskrivning gata punkt 6:1) Flaggstänger Flaggstänger hålls under uppsikt så att de är i funktionsdugligt skick. Brunnar (Se funktionsbeskrivning gata punkt 2:3) Diken (Se funktionsbeskrivning gata punkt 2:2) Trummor (Se funktionsbeskrivning gata punkt 2:2) Belysning (Se funktionsbeskrivning gata punkt 8 belysning) Skadegörelse Under skadegörelse sammanfattas all skadegörelse som klotter, förstörda växter, föremål och anläggningar genom våld, eld eller som åstadkommits på annat sätt. Klotter och klistermärken Klotter och klistermärken åtgärdas vid behov och enligt prioritering. Annan skadegörelse Skadegörelse och vandalisering åtgärdas snarast möjligt efter prioritering. Vid behov ska samråd hållas med respektive kommun. 12 (12)