Förslag från Bergslagens kommunalteknik till ny förbundsordning från 1 mars 2014

Transkript

1 LINDESBERGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 1 Kommunstyrelsen KS 13 Dnr. 2013/394 Förslag från Bergslagens kommunalteknik till ny förbundsordning från 1 mars 2014 Beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar: Förslag till reviderad förbundsordning för Bergslagens kommunalteknik från den 20 december 2013 godkänns. Förbundsordning för Bergslagens kommunalteknik ska gälla från och med 1 mars Ärendebeskrivning Bergslagens kommunalteknik har den 20 december 2013 inkommit med förslag till reviderad förbundsordning som ska gälla från 1 mars Enligt nuvarande förbundsordning 2 ska det ske en översyn av förbundsordningen senast den 31 december 2012, men processen har blivit förskjuten. Förbundet har tillsammans med en jurist från Sveriges Kommuner och Landsting arbetat fram ett förslag till revidering av förbundsordningen. Förslaget är förmedlat och diskuterat med representanter för kommunerna i norra Örebro län och med respektive kommuns kommunstyrelseordförande. Den största skillnaden är att det till förbundsordningen ska framgå i förbundets verksamhetsplan och funktionsbeskrivningar i vilken omfattning som respektive kommun överlåter verksamhet till förbundet. För den löpande verksamheten ska förbundet upprätta en verksamhetsplan för respektive kommun och för de skattefinansierade verksamheterna ska även funktionsbeskrivningar upprättas. Bergslagens kommunalteknik har tagit fram generella funktionsbeskrivningar för drift och underhållsåtgärder: på kommunala gator, vägar, gång- och cykelvägar och torg på grönytor för idrotts- och fritidsanläggningar för lokal- och miljöservice. Justerande Utdragsbestyrkande 1

2 TJÄNSTESKRIVELSE Dnr 2013/394 Kommunchef Christer Lenke Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige Förslag till ny förbundsordning för Bergslagens kommunalteknik från och med 1 mars 2013 Förslag till beslut Förslag till reviderad förbundsordning för Bergslagens kommunalteknik från den 20 december 2013 godkänns. Förbundsordning för Bergslagens kommunalteknik ska gälla från och med 1 mars Ärendebeskrivning Bergslagens kommunalteknik har den 20 december 2013 inkommit med förslag till reviderad förbundsordning för som ska gälla från 1 mars Enligt nuvarande förbundsordning 2 ska det ske en översyn av förbundsordningen senast den 31 december 2012, men processen har blivit förskjuten. Förbundet har tillsammans med en jurist från Sveriges Kommuner och Landsting arbetat fram ett förslag till revidering av förbundsordningen. Förslaget är förmedlat och diskuterat med representanter för kommunerna i norra Örebro län och med respektive kommuns kommunstyrelseordförande. Den största skillnaden är att det till förbundsordningen ska framgå i förbundets verksamhetsplan och funktionsbeskrivningar i vilken omfattning som respektive kommunen överlåter verksamhet till förbundet. För den löpande verksamheten ska förbundet upprätta en verksamhetsplan för respektive kommun och för de skattefinansierade verksamheterna ska även funktionsbeskrivningar upprättas. Bergslagens kommunalteknik har tagit fram generella funktionsbeskrivningar för drift och underhållsåtgärder: på kommunala gator, vägar, gång- och cykelvägar och torg på grönytor för idrotts- och fritidsanläggningar för lokal- och miljöservice. Christer Lenke Kommunchef Postadress Besöksadress Telefon/fax E-post/www Giro Organisationsnr: Lindesbergs kommun Stentäppsgatan vxl kommun@lindesberg.se Bankgiro Lindesberg Lindesberg fax 2

3 Sidan 1 av 6 FÖRBUNDSORDNING FÖR BERGSLAGENS KOMMUNALTEKNIK GÄLLANDE FROM NAMN, SÄTE OCH MEDLEMMAR Kommunalförbundets (förbundet) namn är Bergslagens kommunalteknik med säte i Nora kommun och med medlemmarna Hällefors, Lindesbergs, Ljusnarsbergs och Nora kommuner. 2 ÄNDAMÅL OCH VERKSAMHET Ändamålet med förbundet är att medlemmarna i detta överlåter de lagstadgade kommunaltekniska verksamheterna vatten och avlopp, avfall och gata/trafik till förbundet. Dessutom överlåter medlemskommunerna till förbundet skötseln av park, skogsförvaltning, idrotts- och fritidsanläggningar samt lokalvård i den omfattning som anges i förbundets verksamhetsplan och funktionsbeskrivningar. Överlåtelserna inkluderar även kommunernas tekniska investeringar inom de överlåtna verksamheterna. 3 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VERKSAMHETEN Som grund för den löpande verksamheten ska förbundet upprätta en verksamhetsplan och för de skattefinansierade verksamheterna även funktionsbeskrivningar. Utgångspunkt för verksamhetsplanen är följande dokument. Avfall Renhållningsföreskrifter Avfallsplan Renhållningstaxa Gällande Gällande Gällande Vatten och avlopp Allmänna bestämmelser (ABVA) Gällande Taxa för vatten och avloppsanläggning Gällande Gator och vägar Kriterier, vinterväghållning Föreskrifter gångbanerenhållning Övrigt Allmänna lokala ordningsföreskrifter Entreprenadavtal Lagstiftning för verksamheterna Gällande Gällande Gällande Gällande Gällande 4 4EFFEKTIVITET OCH SAKKUNNIG INFORMATION Förbundet ska i sin verksamhet vinnlägga sig om att säkerställa kompetensförsörjningen, verka för hög kvalitet på utförandet samt sträva efter hög ekonomisk effektivitet och att samordningsvinster skapas. Hällefors, Lindesbergs, Ljusnarsbergs och Nora kommuner 3

4 Sidan 2 av 6 5 ORGANISATION OCH STYRNING Förbundet är ett förbund med förbundsdirektion. Förbundsdirektionen, som också är förbundsstyrelse, utser förbundschef. Förbundet ska i sin styrning regelbundet samråda med företrädare för kommunstyrelserna i medlemskommunerna. 6 LEDAMÖTER OCH ERSÄTTARE Förbundsdirektionen ska bestå av nio ledamöter med lika många ersättare. Nora, Hällefors och Ljusnarsbergs kommuner utser vardera två ledamöter och Lindesbergs kommun utser tre ledamöter. I fråga om valbarhet, sättet att utse ledamöter och ersättare samt deras tjänstgöringstid ska bestämmelserna i 3 kap. 23 och 24 och 4 kap. 23a första stycket kommunallagen tillämpas. 7 REVISORER Förbundet ska ha totalt 6 revisorer, varav Lindesbergs kommun utser tre revisorer och Hällefors, Ljusnarsberg och Nora kommuner utser en revisor vardera. Revisorerna väljs av kommunfullmäktige i medlemskommunerna på sätt som gäller för kommun enligt 9 kap. 1 kommunallagen. Revisorerna ska väljas på samma mandatperiod som ledamöter och ersättare i förbundsdirektionen. Revisorer kan omväljas en eller flera gånger. Revisorerna ska i enlighet med 9 kap 20 kommunallagen avge en revisionsberättelse till varje medlem. Medlemmarnas kommunfullmäktigen ska sedan var för sig besluta om ansvarsfrihet eller ej för direktionen i sin helhet. 8 INITIATIVRÄTT OCH NÄRVARORÄTT Ärenden i direktionen får väckas av Ledamot i direktion Förbundsmedlem genom framställan av kommunfullmäktige eller kommunstyrelse. Ledamöter i medlemmarnas kommunstyrelse har närvaro- och yttranderätt vid direktionens sammanträden. 9 SÄRSKILDA BESLUT Förbundet äger ej fatta beslut i verksamheten som är av principiell beskaffenhet eller av större vikt utan att medlemmarna beretts tillfälla att ta ställning till nämnda fråga. 10 KUNGÖRELSER Förbundets kungörelser och andra tillkännagivanden ska anslås på varje medlemskommuns anslagstavla. Förbundets anslagstavla utgörs av Nora kommuns anslagstavla. 11 UPPSIKT OCH INFORMATION Förbundet står i sin verksamhet enligt 6 kap 1 kommunallagen under uppsikt av medlemmarnas kommunstyrelser. Förbundet ska därför tillhandahålla den information dessa efterfrågar på det sätt var och en av dem begär. Förbundet ska informera medlemmarna om principiella händelser eller händelser av vikt för medlemskommunerna 12 FÖRSÄKRINGAR Förbundet är ansvarig att teckna försäkringar för ansvar, den lösa egendom som överförs, samt eventuell fast egendom som överförs ägarmässigt. Hällefors, Lindesbergs, Ljusnarsbergs och Nora kommuner 4

5 Sidan 3 av 6 13 BEGRÄNSNINGAR Förbundet får inte utan medgivande från samtliga medlemmarna genomföra investeringar eller ådra sig kostnader, uppta lån eller ingå borgensåtaganden utöver vad som följer av fastställd budget. Förbundet ska endast ingå avtal eller ingå andra typer av överenskommelser eller arrangemang på marknadsmässiga villkor. Förbundet saknar rätt att utan medgivande från medlemmarna bilda aktiebolag eller andra bolag, stiftelser eller ingå som delägare i andra företag. Förbundet får inte köpa eller sälja fast egendom eller egendom som förbundet förvärvat från medlemskommun utöver vad som följer av fastställd budget eller efter medgivande från den eller de medlemmar den fasta egendomen berör. 14 FINANSIERING OCH KOSTNADSFÖRDELNING De taxefinansierade verksamheterna vatten och avlopp samt avfall finansieras av de taxor kommunfullmäktige i respektive medlemskommun beslutar efter förslag från förbundet. Kostnaderna för förbundets övriga verksamheter ska i den mån de inte täcks på andra sätt finansieras genom bidrag från förbundsmedlemmarna. Kostnaderna ska fördelas så att de hänförs till respektive kommun och verksamhet som kostnaden avser. Kostnader som inte direkt kan hänföras till respektive kommun ska fördelas i proportion till befolkningsantalet i respektive medlemskommun vid utgången av det närmast föregående kalenderåret. Om den proportionella fördelningen bedöms oskälig kan annan fördelning i undantagsfall användas efter beslut av förbundets direktion. Utbetalning av ersättningar för de skattefinansierade verksamhetsdelarna sker med 1/12 månadsvis per den 23:e respektive månad från respektive medlemskommun. Ersättningsnivån regleras i dessa fall i samband med den årliga budgetprocessen. 15 BUDGET OCH EKONOMISTYRNING Direktionen har att årligen fastställa budget för förbundet inom den ram som kommunmedlemmarna enats om. Ramen fastställs av kommunfullmäktige i medlemskommunerna efter förslag framtaget av förbundet. Förslag till budgetram för nästkommande år ska delges kommunerna under april månad. Budgeten ska innehålla en plan avseende förbundets ekonomi under budgetåret samt en generell plan för ekonomin under den kommande treårsperioden. Budgeten ska även innehålla uppgifter om den likviditetsbuffert förbundet ska ha. Direktionen ska samråda med medlemmarna om förslag till budget senast den 15 september. Direktionen ska fastställa budgeten för nästkommande år senast i december månad. Budgeten fastställs genom att minst två tredjedelar av ledamöterna godkänner förslaget. I samband med att budgeten fastställs bestämmer direktionen storleken på bidraget som medlemmarna ska erlägga till förbundet i enlighet med punkt 14. Hällefors, Lindesbergs, Ljusnarsbergs och Nora kommuner 5

6 Sidan 4 av 6 Förbundet ska redovisa ett preliminärt ekonomiskt resultat till medlemskommunerna i månadsskiftet januari/februari. Förbundets årsredovisning ska lämnas till medlemmarna senast den 30 april. Senast den 30 april varje år ska en uppföljning av förbundets verkliga kostnader under det föregående räkenskapsåret göras. Den verkliga kostnaden för respektive verksamhet som var och en av medlemmarna överlåtit skötsel för till förbundet ska därvid fastställas. Uppföljningen ska kommuniceras till medlemmarna i syfte att utgöra del i medlemmans underlag avseende beslut om budgetram för nästkommande år. Om taxefinansierad verksamhet visar överskott eller underskott ska, beaktat förbundets konsolideringsbehov inom den taxefinansierade verksamheten, justering av aktuell taxa ske. Om den verkliga kostnaden för skattefinansierad verksamhet är högre än den ersättning medlemmen erlagt till förbundet under det aktuella verksamhetsåret ska medlemmen täcka bristen. Om den verkliga kostnaden för skattefinansierad verksamhet är lägre än den ersättning medlemmen erlagt till förbundet under det aktuella verksamhetsåret ska medlemmen gottskrivas överskottet. Fastställandet av de verkliga kostnaderna samt eventuella över- respektive underskott ska göras av förbundsdirektionen senast 30 april. Därefter ska eventuellt överskott utbetalas samt underskott inbetalas snarast efter att överskott/underskott fastställts av direktion. 16 ÄNDRINGAR, TILLÄGG OCH ÅTERTAGANDE AV VERKSAMHET Medlem kan inte, helt eller delvis, återta ansvaret eller överlåta ansvaret till annan avseende de uppgifter som medlemmen överlåtit till förbundet med undantag av vad som följer i denna punkt Förbundsmedlem kan, för icke lagstadgad verksamhet, lägga ner anläggning eller överlåta driftsansvaret för anläggning till ideellt arbetande part. Förbundet ska före beslut ges möjlighet att till medlemmen redovisa konsekvenserna för förbundet av föreslagen åtgärd. Om förbundet förorsakas merkostnader eller avvecklingskostnader ska medlemmen stå ansvarig för kostnaderna. I den mån det blir aktuellt med förändringar hanteras detta på följande sätt: vid förändringar av volym/kvalitet ska skriftlig överenskommelse tecknas mellan förbundet och medlemskommunen därom. Om detta förorsakar förbundet merkostnader-/avvecklingskostnader ska medlemmen stå ansvarig för kostnaderna vid en investering i en medlemskommun som innebär väsentlig förändrad driftskostnad för förbundet ska skriftlig överenskommelse tecknas om reglering mellan förbundet och medlemskommunen därom i de fall lagstadgade pålagor förändrar villkoren för verksamheten ska skriftlig överenskommelse tecknas om reglering mellan förbundet och medlemskommunen därom. Oberoende av ovanstående gäller följande vid förbundsmedlems försäljning av fastighet till annan än av medlemmen kontrollerat bolag. Förbundsmedlemmen ska så snart som praktiskt möjligt meddela förbundet om medlemmen avser att överlåta fastighet för vilken förbundet sköter fastighetsförvaltningen. Förbundets skötsel av fastigheten ska, gentemot förbundsmedlemmen, upphöra i samband med att fastigheten avyttras. Förbundsmedlemmen svarar för de merkostnader och avvecklingskostnader t.ex. lön till personal under den tid det Hällefors, Lindesbergs, Ljusnarsbergs och Nora kommuner 6

7 Sidan 5 av 6 tar att avveckla personalen som förbundet har på grund av att medlemmen överlåtit fastigheten. Förbundet ska vidta nödvändiga åtgärder för att minimera sådana kostnader. Medlem kan överlåta ansvaret för ytterligare uppgifter till förbundet efter skriftlig överenskommelse med förbundet därom, förutsatt att den ersättning som övriga medlemmar erlägger till förbundet därvid minskar eller är oförändrad. 17 ANDELSTAL Förbundsmedlemmarna har vid varje tidpunkt andel i förbundets tillgångar och skulder i förhållande till förbundsmedlemmarnas ansvar enligt punkt 14 och 15. Nu angivna fördelningsgrund gäller för täckande av brist för det fall förbundet skulle sakna medel att betala sina skulder i verksamheten samt vid skifte av förbundets behållna tillgångar eller skulder som föranleds av förbundets upplösning. 18 EKONOMISKA FÖRMÅNER TILL FÖRTROENDEVALDA Kommunförbundets ledamöter och revisorer ska erhålla ersättning i enlighet med de bestämmelser som tillämpas för Hällefors kommun. Förbundet bestrider kostnaden för dessa ersättningar. 19 UTTRÄDE UR FÖRBUNDET Medlem äger genom skriftlig uppsägning utträda ur förbundet. Uppsägningstiden är maximalt tre år och räknas från den tidpunkt övriga medlemmar delgivits skriftlig uppsägning. Utträde sker vid det årsskifte som inträffar närmast efter det att två år gått sedan uppsägning skett. Vid medlems utträde ur förbundet ska på denna tillskiftas dess andel i förbundets behållna förmögenhet enligt i punkt 16 angivet andelstal per utträdesdagen. Tillgångar och skulder ska härvid upptas till bokförda värden. Det belopp som faller på andelen ska av förbundet utbetalas inom tre månader från utträdesdagen. Skulle vid utträdesdagen förbundet ha negativt eget kapital ska utträdande medlem inom samma tid som anges i föregående stycke erlägga sin andel i underskottet. När medlem utträtt ur förbundet upphör dess ansvar för förbundets skulder enligt 8 kap 23 kommunallagen om överenskommelse om annat inte träffats. 20 FÖRBUNDSORDNING VID UTTRÄDE Vid medlems utträde ur förbundet ska resterande medlemmar i god tid anta ny förbundsordning att gälla från utträdesdagen. Har så ej skett ska förbundet omedelbart träda i likvidation. 21 LIKVIDATION P G A UPPSÄGNING Har medlem sagt upp sig till utträde ur förbundet äger någon eller alla av de övriga inom ett år från uppsägningen skriftligen hos förbundet påfordra att förbundet träder i likvidation. Likvidationsförfarandet ska då inledas senast ett år efter sådan påfordran om inte samtliga medlemmar enas om annat. Träder förbundet i likvidation p g a denna bestämmelse ska vad som sagts i punkt 22 om medlems utträde ej äga fortsatt tillämpning. Hällefors, Lindesbergs, Ljusnarsbergs och Nora kommuner 7

8 Sidan 6 av 6 22 LIKVIDATION OCH UPPLÖSNING Förbundet ska träda i likvidation om samtliga medlemmar så beslutar. Har sådana ändrade förhållanden inträtt att det vid en samlad bedömning framstår som oskäligt att en medlem i fortsättningen ska vara bunden av sitt medlemskap i förbundet, ska på begäran av medlemmen förbundet omedelbart träda i likvidation. Likvidationen verkställs av förbundsdirektionen i egenskap av likvidator. När förbundet har trätt i likvidation får kallelse på förbundets okända borgenärer sökas av medlem eller likvidatorn. När förbundet har trätt i likvidation ska förbundets egendom, i den mån det behövs för likvidationen, förvandlas till pengar genom försäljning på offentlig auktion eller på annan lämpligt sätt. Förbundets verksamhet får fortsätta om det behövs för en ändamålsenlig avveckling. När förbundsdirektionen har fullgjort sitt uppdrag som likvidator ska förbundsdirektionen avge slutredovisning för sin förvaltning genom en förvaltningsberättelse som rör likvidationen i dess helhet. Berättelsen ska även innehålla en redovisning för skiftet av behållna tillgångar. Till berättelsen ska fogas redovisningshandlingar för hela likvidationstiden. Förvaltningsberättelsen som rör likvidationen i sin helhet ska granskas av förbundets revisorer. När likvidationsuppdraget är fullgjort ska förbundsdirektionen besluta om vilken av förbundets medlemmar som ska överta och vårda de handlingar som hör till förbundets arkiv. Förvaltningsberättelsen, redovisningshandlingarna och revisionsberättelsen ska delges var och en av medlemmarna. När berättelsen, redovisningshandlingarna och revisionsberättelsen delgetts samtliga förbundsmedlemmar, är förbundet upplöst. En medlem som inte är nöjd med redovisningen eller det skift som förrättats av förbundsdirektionen har rätt att väcka talan om detta mot de övriga medlemmarna inom ett år från det slutredovisningen delgavs medlemmen. Om det framkommer någon tillgång för förbundet efter dess upplösning eller om talan väcks mot förbundet eller om det på annat sätt uppkommer behov av en ytterligare likvidationsåtgärd, ska likvidationen fortsättas. 23 TVISTER Tvister mellan förbundet och en eller flera medlemmar ska, om parterna inte kan nå en frivillig uppgörelse, avgöras genom skiljeförfarande enligt lagen om skiljeförfarande (SFS 1999:116). Denna förbundsordning är antagen av respektive kommunfullmäktige i Hällefors, Lindesbergs, Ljusnarsbergs och Nora kommuner. Hällefors, Lindesbergs, Ljusnarsbergs och Nora kommuner 8

9 FUNKTIONSBESKRIVNING För drift- och underhållsåtgärder på kommunala gator, vägar, GC-vägar och torg inom Bergslagens kommunaltekniks ansvarsområde. Bergslagens Kommunalteknik Organisationsnr E-post Bankgiro Box NORA 9

10 Innehållsförteckning Generella förutsättningar sid 3 1: Vinterväghållning sid 4 1:1 Snöröjning och Halkbekämpning sid 4 1:2 Snöbortforsling och snötippar sid 4 1:3 Sandupptagning sid 5 2 Allmänt gatuunderhåll sid 6 2:1 Grusunderhåll sid 6 2:2 Slänter, diken och trummor sid 6 2:3 Rännstensbrunnar och dikesbrunnar sid 6 3 Beläggningar asfalt sid 7 3:1 Driftåtgärder sid 7 3:2 Återställning efter Grävande verk/ Privata. sid 8 3:3 Underhållsbeläggningar. sid 8 4: Gaturenhållning sid 9 4:1 Maskinsopning. sid 9 4:2 Handsopning och tömning av papperskorgar. sid 9 4:3 Ogrässopning. sid 9 5: Trafikanordningar sid 9 5:1 Vägmärken sid 9 5:2 Vägmarkeringar sid 10 5:3 Trafikljus sid 10 6: Konstbyggnader sid 10 6:1 Broar, bryggor, tunnlar och stödmurar sid 10 6:2 Vägräcken sid 10 7: Kantsten och stenbeläggningar sid 10 7:1 Kantsten sid 10 7:2 Sten- och plattytor sid 11 8: Gatubelysning sid 11 8:1 Kommunala belysningar sid 11 8:2 Fastställda minimikrav på servicegrad belysning sid 11 9 Rastplatser. sid 12 9:1 Renhållning enligt avtal mellan Regionförbundet och Trafikverket. sid 12 2 (12) 10

11 Generella förutsättningar För att uppfylla gällande lagstiftning arbetar BKT med systematiskt arbetsmiljöarbete. BKT ansvarar för att lagstadgade besiktningar utförs och att eventuella brister åtgärdas. Erforderliga arbeten och leveranser för anläggnings iordningsställande i fullt färdigt och driftdugligt skick ingår i funktionsåtagandet. Samma förutsättningar gäller underhållsåtgärder. Med underhållsåtgärder menas reinvestering i anläggning för att återställa denna i ursprungligt skick. Underhåll och investeringar på anläggningarna utförs i samråd med och finansieras av respektive kommun. Bergslagens kommunalteknik (BKT) upprättar årligen en underhålls- /investeringsplan som ska ligga till grund för respektive kommuns beslut. För att BKT på ett rationellt och kostnadseffektivt sätt ska kunna utföra de arbetsuppgifter som redovisas, förutsätts att respektive kommun tilldelar BKT nödvändiga budgetresurser. BKT upprättar gemensamt med Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning (BMB) underlag vilket ska ligga som en geografisk mängdbeskrivning för funktionerna. Funktionerna ska värderas och utgöra grund för budgetarbetet. Mängdbeskrivningen justeras årligen i samband med budgetarbetet. BKT ansvarar för handläggning av schaktanvisningar, grävtillstånd, skade- och försäkringsärenden. 3 (12) 11

12 1: Vinterväghållning BKT ansvarar för att: - information inför vintersäsong når allmänheten via BKT s hemsida och annonsering i lokalpress. - vidtagna åtgärder under säsongen följs upp. - rapporterade skador och olycksfall utreds. 1:1 Snöröjning och Halkbekämpning Kvalitetssäkring sker genom samråd mellan BKT och entreprenörer. Handskottning av ytor som ej kan röjas maskinellt ingår. Snöröjning utförs då kriterierna för snödjup enligt nedanstående funktionskrav uppnåtts: Vägar och gator Prioriterade huvudgator Prioriterade GC-vägar 8-10 cm ca 5 cm ca 5 cm Vid snöfall där temperatur ligger över 0 0 eller snön förväntas bli vattenbemängd och därefter frysa till, kan röjning utföras vid mindre mängder och då i första hand på prio 1områden. Normalt antal snöröjningstillfällen är gånger/säsong Halkbekämpning utförs utan anmodan vid uppkomst eller förebyggande av halka. Handsandning av ytor som ej kan sandas maskinellt ingår. Till halkbekämpningsmaterial används i huvudsak krossmaterial (flis). Saltinblandad sand används i mindre omfattning på särskilt utsatta platser. BKT svarar för lämpliga upplag liksom att flisfyllda sandlådor finns utplacerade på de platser där behov föreligger. Normalt antal halkbekämpningstillfällen är gånger/säsong 4 (12) 12

13 1:2 Snöbortforsling och snötippar Snöbortforsling utförs på de platser där sikt eller utrymme för väg-/ gångtrafikanter blivit så reducerat efter snöröjningen att risk finns för allvarliga trafikincidenter. BKT ansvarar för att godkända snötippar finns samt skötsel av dessa. 1:3 Sandupptagning Sandupptagning ska påbörjas snarast efter vintersäsongens slut och bör under normala omständigheter vara avslutad inom 40 arbetsdagar. Information till allmänheten ska ske via media i form av annonsering i lokalpress och på BKT s hemsida. Vid upptagning ska åtgärder vidtas för att förebygga dammbildning. Preliminär tidplan för upptagning ska upprättas. Provtagning av sopsanden sker varje år och efter myndighetsbeslut återanvänds siktat material på mark som är miljöklassad (MKM). 2 Allmänt gatuunderhåll Ajourhålla gatu- och broregistren. 2:1 Grusvägsunderhåll Följande moment ingår: utföra underhållshyvlingar på grusvägnätet vår, sommar och höst i genomsnitt 3 ggr/ säsong. utföra kompletteringsgrusningar efter tjälperioden där kraven ställs för att nå en acceptabel standard. utföra dammbindning 1-2 ggr/säsong för att uppnå godtagbara miljökrav. Partikelsvinn bör ej förekomma ur grusvägen. utföra kantskärningar för att säkerställa vattenavrinning från vägbanan efter fastställd underhållsplan. 5 (12) 13

14 2:2 Slänter och diken I egen regi och/eller med entreprenör: utföra siktröjningar i syfte att säkerställa sikten för trafiken. utföra slåtter av vägar och dikesslänter 1 ggr/säsong enligt fastställd karta. utföra dikning enligt fastställd underhållsplan. 2:3 Rännstensbrunnar och dikesbrunnar I egen regi och/eller med entreprenör: utföra trumrensning enligt fastställd underhållsplan. utföra sandsugning av brunnarnas sandfickor 2 ggr/år enligt åtgärdsprogram. utföra byte av deformerade trasiga rör och betäckningar där de bedöms vara farliga. 2:4 Klotter, Skadegörelse Klotter och annan skadegörelse ska åtgärdas snarast efter inrapportering eller upptäckt. Förekomst ska dokumenteras och rapporteras till polismyndighet och dialog föras med medlemskommunen. 3 Beläggningar asfalt 3:1 Driftåtgärder Utöva tillsyn av befintliga asfaltbeläggningar. Åtgärda eventuella skador enligt standardbeskrivning nedan. Standardbeskrivning, Alternativ A (Genomfartsleder, huvudgator, uppsamlingsgator och cirkulationsplatser). Upplappning av trafikfarliga spårbildningar och svåra slitageskador. 6 (12) 14

15 Upplappning av sättningar vilka upplevs besvärande. Sättningen bör vara djupare än 100 mm på en 5 m lång sträcka. Hit räknas också åtgärd av vattensamling som är till stor olägenhet vid gånginfarter, postlådesamlingar och liknande. Upplappning av nivåskillnader mellan brokonstruktion och körbana >20 mm. Tätning av längsgående sprickor > 15 mm. Lagning av potthål som innebär fara för trafikant ska åtgärdas omedelbart, övriga inom en vecka efter kännedom. utföra motfyllning av asfaltkanter med grusmaterial där så krävs för att undvika olyckor p.g.a. nivåskillnader i vägkanten. Standardbeskrivning, Alternativ B (Lokalgator, torg och parkeringsytor och cirkulationsplatser). Upplappning av svåra slitageskador och sättningar som inverkar menligt på trafiksäkerheten. Hit räknas också åtgärd av vattensamling som är till stor olägenhet vid gånginfarter, postlådesamlingar och liknande. Tätning av längsgående sprickor > 15 mm. Lagning av potthål som innebär fara för trafikant ska åtgärdas omedelbart, övriga inom 14 dagar efter kännedom. utföra motfyllning av asfaltkanter med grusmaterial där så krävs för att undvika olyckor p.g.a. nivåskillnader i vägkanten. Standardbeskrivning, Alternativ C (GC-vägar, gångbanor). Upplappning av svåra slitageskador och besvärande sättningar eller gupp med en yta < 5 m 2 och med ett djup > 40 mm. Hit räknas också åtgärd av vattensamling som är till stor olägenhet för cyklister och fotgängare. Tätning av längsgående sprickor > 15 mm. Lagning av potthål som innebär fara för trafikant ska åtgärdas omedelbart, övriga inom 14 dagar efter kännedom. utföra motfyllning av asfaltkanter med grusmaterial där så krävs för att undvika olyckor p.g.a. nivåskillnader i vägkanten. 7 (12) 15

16 3:2 Återställning efter Grävande verk/ Privata Alla återställningsarbeten ska utföras i BKT s regi. Utöva tillsyn och utföra återställning av schaktningar enligt gällande ANVISNINGAR FÖR SCHAKTNINGSARBETEN I GATUMARK. Bevaka och kontakta grävande verk och privata så att dessa inkommer med återställningsanmälan/beställning. Tillse att schaktningar utförda under vinter och t.o.m. april månad återställs före juni månads utgång. Övrig schaktningsverksamhet återställs kontinuerligt fram tills beläggningssäsongens upphörande. 3:3 Underhållsbeläggningar BKT ska inför beläggningssäsongen upprätta program för underhållsbeläggning. Inventering av hela asfaltsnätet ska utföras omedelbart efter snösäsongen. Därefter ska förslag upprättas med mängder, typ av beläggning och kostnader. Utförande av beläggningarna ska normalt utföras under säsongen maj-sept. Ett förslag till beläggningsprogram över 5 år ska tas fram och revideras årligen. Detta i ett försök att minska underhållsberget. Inbjudan till samrådsmöte (4ggr/år) för grävande verken ska göras med tänkbara intressenter av ledningsförläggning i gatumark. På vårmötet presenteras programmet i syfte att undvika onödigt schaktarbete i nybeläggning. 4 Gaturenhållning 4:1 Allmän renhållning Renhållning klass 1 I de mest centrala delar städas ytorna dagligen. Renhållning klass 2 Genomfarter och ytor intill centrum eller sekundära centrum städas efter behov. 8 (12) 16

17 Renhållning klass 3 Ytor med låg skötselstandard. Städning vid felanmälan eller vid kännedom. Städning efter föreläggande av BMB Städning av nedskräpningar på annan än kommunens mark utförs efter föreläggande av BMB inom kommunens gränser och belastar respektive kommun. Papperskorgar och hundlatriner Papperskorgar ska tömmas 1ggr/vecka och i centrala lägen dagligen. 4:2 Maskinsopning Utförs i de centrala delarna av tätorterna enligt schema. Övrig maskinsopning utförs efter behov. Extra lövsopning utförs under oktober månad efter behov. Klagomål angående krossat glas ska åtgärdas inom ett dygn. 4:3 Maskinell ogrässopning. Ogrässopning utförs en gång per år på delar av gatunätet. 5 Trafikanordningar 5:1 Vägmärken Utöva kontinuerlig tillsyn av vägmärken, gatunamnsskyltar och vägvisningsanordningar. Åtgärda nedkörda eller skadade skyltar som innebär fara för trafiksäkerheten snarast. Övriga skyltar åtgärdas inom 10 arbetsdagar. Åtgärda defekta skyltar där reflexförmågan är så nedsatt att godkänd funktion upphört. 9 (12) 17

18 5:2 Vägmarkeringar Utföra komplettering av befintlig vägmarkering som bedöms nödvändig för kravet på trafiksäkerhet. Utföra nymarkering på underhållsbeläggningar och nyasfalteringar. 5:3 Trafikljus Ombesörja skötsel och drift av trafikljus. Utföra felavhjälpning Elsäkerhet.- se punkt 8 Gatu- och vägbelysning 6 Konstbyggnader 6:1 Broar tunnlar och stödmurar Ombesörja besiktningar enligt Trafikverkets riktlinjer: Allmän inspektion vart 3:e år Huvudinspektion vart 6:e år Utöva tillsyn och utföra akuta mindre reparationer. Ombesörja rengöring av konstruktionerna. Ombesörja behandling av kantbalkar m.m. med impregneringsmedel enligt rullande 3-års schema. 6:2 Vägräcken Inventera och underhållsplanera långsiktiga åtgärder. Utöva tillsyn och mindre reparationer av trafikfarliga stängsel och räcken. 7 Kantsten och stenbeläggningar 7:1 Kantsten Utöva tillsyn av befintlig kantsten. Ombesörja reparations- och justeringsarbeten vid behov. 10 (12) 18

19 7:2 Sten- och plattytor 8 Belysning Utöva tillsyn av befintliga ytor. Ombesörja reparations- och justeringsarbeten vid behov. Justering av sättningar <5 m 2 och med ett djup av 50 mm, gångytor 40 mm eller att sättningar och andra typer av skador är av sådan art att stor fara för trafikanter och gående föreligger. 8:1 Kommunala belysningar o Gatubelysning o Parkbelysning o Anläggningsbelysning o Elljusspår o Punktbelysningar o Julbelysning o Evenemangsbelysning Utföra tillsyn (2ggr/år) och underhålla anläggningarna. Göra underhållsbesiktningar. Energieffektivisera Handlägga Felanmälan. Ajourhålla dokumentation. Införa digitaliserad anläggningsdokumentation och märkning Ombesörja kabelutsättning. 8:2 Felavhjälpning belysning Omedelbara åtgärder: Vid fel som utgör fara för liv eller egendom. Fel på centrala system. Åtgärder inom 3 dagar: Omfattande lampbortfall. Omfattande vandalisering. Mörk vägkorsning. Släckt lampa vid övergångsställe, busshållplats eller trappa. Åtgärder inom 14 dagar: Fel som omfattar 3 eller flera ljuspunkter i följd. 11 (12) 19

20 Åtgärder vid nästa ordinarie rondering: Enstaka släckta ljuspunkter som inte anses kritiska ur trafiksäkerhetssynpunkt. 9 Rastplatser 9:1 Renhållning enligt avtal mellan Regionförbundet och Trafikverket. Tömning av sopkärl och bortransport av sopor. Deponikostnaden belastar respektive kommun. 12 (12) 20

21 FUNKTIONSBESKRIVNING För drift- och underhållsåtgärder på grönytor inom Bergslagens kommunaltekniks ansvarsområde. 1 (12) 21

22 Generella förutsättningar Funktionsbeskrivningar definierar skötselobjektens eller anläggningens kvalité avseende de funktionella kraven. Det vill säga att vägar är framkomliga och säkra eller att gräset är klippt för att kunna leka på ytan. Tillsammans med en anläggningsförteckning och en prioritering av skötsel och underhåll dokumenteras det kommunaltekniska åtagande och ger ett underlag för framtida planeringar (underhålls- och investeringsplaneringar). 2 (12) 22

23 Del 1: Skötsel av växtlighet... 5 Allmänt... 5 Rabatter och planteringskärl... 5 Sommarblommor...5 Perenner...5 Marktäckare, sedummattor och lökar... 6 Allmänt...6 Marktäckare...6 Sedummattor...6 Lökar...6 Gräsytor... 6 Allmänt...6 Gräsyta klass 1, Bruksgräsmatta, veckoklippning...6 Gräsyta klass 2, Bruksgräsmatta, klippning var annan vecka...6 Gräsyta klass 3, slaghacksyta med två klippningar...7 Gräsyta klass 4, slaghacksyta med en klippning...7 Gräsyta klass 5, slaghacksyta med klippning vart annat år...7 Gräsyta klass 6, Ängsyta...7 Gräsyta klass 7, öppen naturmark...7 Gräsyta klass 8, öppen naturmark som växer igen...7 Klippta häckar och klätterväxter... 7 Allmänt...7 Klippt häck...7 Kläng- och klätterväxter...7 Buskage och friväxande häckar... 8 Park- och gatuträd... 8 Parkskog och tätortsnära skog... 8 Skog... 9 Bekämpning av jättebjörnloka... 9 Del 2: Övrigt skötsel, tjänster och anläggningar... 9 Allmän renhållning av grönytor... 9 Renhållning klass Renhållning klass Renhållning klass Städning efter föreläggande av BMB Papperskorgar och hundlatriner Beläggningar Allmänt Asfalt Stenläggningar och plattytor Grusytor Sandytor Lekplatser Drift Soffor, bord, cykelställ Fasta soffor, bänkar och bord Lösa soffor eller bänkar (även bänk/bord kombination) Cykelställ Stängsel Staket, räcken, pollare, plank, pergola, skyltar, mm (12) 23

24 Stödmur Fontäner, mm Julgranar och utsmyckning Byggnader eller dylikt Enkla gångbroar Flaggstänger Brunnar Diken Trummor Belysning Skadegörelse Klotter och klistermärken Annan skadegörelse (12) 24

25 Del 1: Skötsel av växtlighet Allmänt Växtlighet utvecklas genom skötsel och underhåll under en lång period till den grönska som eftersträvas. Det är viktigt att avlägsna konkurrerande vegetation (ogräs och sly) i ett tidigt skede för att minska omfattningen av återkommande skötselinsatser över tid. För få och/eller för sent utförda insatser mot ogräs och sly leder till att planteringen inte uppnår sitt syfte eller måste omplanteras. En översyn av växtligheten samt en bedömning av syfte, mål och prioritering behöver genomföras. De gröna anläggningarna på allmän plats behöver successivt anpassas till förändrade förutsättningar och växa med samhället. Därför upprättas skötsel- och underhållsplaner. Rabatter och planteringskärl Sommarblommor Rabatter och planteringskärl har som uppgift att pryda platser under perioden juni till september med en rik blomsterprakt där många medborgare vistas eller passerar förbi (t.ex. gågator, torg, centrala parker, infarter). Rabatter och planteringskärl skall ge ett välvårdat intryck: vara fria från ogräs rensas från vissna blommor och växtdelar högre växter binds upp vid behov skador och vandalisering lagas snarast vattnas regelbundet göds efter behov Där extra hög standard önskas kompletteras planteringen med vårblommor, höstväxter och granris under vintern. Planteringskärlen ses över inför säsongen och lagas, målas eller ersätts efter behov. Perenner Perenner är fleråriga växter (örter och gräs) som sköts för att ge god blomning och andra skönhetsvärden. Skötselintensiteten för perenner är i allmänhet lägre än hos sommarblommor och växtsäsongen är längre. Blomning är ofta mer ihållande, men mindre i intensitet än hos sommarblommor. Rabatten ska ge ett vårdat intryck under hela växtsäsongen. Rabatter skall hållas städade, luckrade och fria från ogräs under säsongen. Det är av särskild stor vikt att hålla rabatten fri från rotogräs. Perenner sköts efter respektive perennens krav av utbildad parkpersonal. 5 (12) 25

26 Marktäckare, sedummattor och lökar Allmänt Marktäckare, sedummattor och lökar används för att öka blomning och andra skönhetsvärden på ytor där vanligtvis inte folk går eller kör. Denna klassning är särskild lämpade för små ytor, refuger eller intill träd som alternativ till en gräsmatta. Marktäckare Som marktäckare betecknas fleråriga örter som har förmågan att bilda ett tät markskikt som i en förhållandevis liten utsträckning släpper igenom ogräs. Dessutom kan marktäckare tillföra en fin blomningsaspekt och andra skönhetsvärden. Marktäckare är särskild lämpade på små ytor eller intill träd där gräsklippning är oekonomisk. Sedummattor Sedummattor förekommer i liten utsträckning i t.ex. rondeller och refuger. Lökar Vid utvalda ytor t.ex. i rabatter, i gräsytor eller under buskage kan lökplanteringar förekomma. Gräsytor Allmänt Gräsytorna är klassade i olika skötselklasser där veckoklippning är den bästa skötselklassen för bruksgräsmattor i parker och grönområden där mycket folk vistas. Dessa gräsmattor skall vara dugliga för picknick, solbad, lek, bollek, mm. Slaghacksytor är högvuxna gräsytor med olika slaghacksintervaller. Målet är att tillhandahåller friytor för promenader och lek samt att hålla ytan fri från slyuppslag. Speciella gräsytor för fotboll beskrivs under funktionsbeskrivningar för idrott. Vägsläntsklippningar beskrivs under funktionskrav gata 2:2. Gräsyta klass 1, Bruksgräsmatta, veckoklippning Gräsmattan sköts för att den ska kunna användas för olika typer av aktiviteter. Gräset ska vara grönt vid normal väderlek. Klippningsfrekvensen ska planeras så att gräsytorna är vårdade, välskötta och ser inbjudande ut under hela säsongen (klippning ca 15 ggr. per säsong). Löv på gräsytor ska där det är möjligt krossas och lämnas kvar på plats. Vid stora lövmängder kan lövuppdagning vara aktuell under hösten. Tillåten gräshöjd är ca 60 mm. Tillkommande moment som puts och klippning runt träd och stolpar samt kantskärning prioriteras på de mest centrala ytor. Skräpplockning se renhållning. Gräsyta klass 2, Bruksgräsmatta, klippning var annan vecka Som klass 1 dock med något lägre standard. Klass 2 kan enbart erbjudas där lämpliga gräsklippare med uppsamlare finns eller där tillväxten är svag. Klippning ca 8 ggr. per säsong. Tillåten gräshöjd högre än 60 mm. 6 (12) 26

27 Gräsyta klass 3, slaghacksyta med två klippningar Klass 3 används i tätortssammanhang på gräsytor som ska skötas med liten resursinsats. Löv får ligga kvar orörd. Skräpplockning se renhållning. Gräsyta klass 4, slaghacksyta med en klippning Klass 4 används i tätortssammanhang på gräsytor som ska skötas med liten resursinsats. Löv får ligga kvar orörda. Vägsläntsklippningar beskrivs under funktionskrav gata 2:2. Skräpplockning se renhållning. Gräsyta klass 5, slaghacksyta med klippning vart annat år Klass 5 används i tätortssammanhang på gräsytor som ska skötas med mycket liten resursinsats. Löv får ligga kvar orörda. Skräpplockning se renhållning. Gräsyta klass 6, Ängsyta Ängsytor ska i första hand ge en vacker ört- och gräsväxtlighet. Ska skötas för att bibehålla eller på sikt skapa en rik biotop med varierad ört och gräsflora. Klippning ska utföras 1 ggr/år med skärande redskap. Klippning i juni alternativ augusti. Gräsyta klass 7, öppen naturmark Gräsyta som kan innehålla färre träd och buskar och som inte klipps. Röjning och bortforsling vid behov. Gräsyta klass 8, öppen naturmark som växer igen Gräsyta som kan innehålla färre träd och buskar, som inte klipps och som håller på att växa igen. Klippta häckar och klätterväxter Allmänt Klippta häckar, kläng- och klätterväxter tillhör prydnadsgrönt som behöver återkommande beskärningar och skötsel för att ger ett välvårdat intryck. Beskrivningen nedan gäller för centrala lägen. I övriga områden kan det göras avsteg från kraven på ogräsrensning. Klippt häck Klippt häck betecknar buskar av samma sort som klipps årligen i en bestämd form. Häcken ska hållas, städad och fri från träduppslag. Häcken ska hållas i god tillväxt. Kläng- och klätterväxter Kläng- och klätterväxter används bl.a. för att pryda eller täcka en fasad, spaljé eller pergola och berika miljön med dess skönhetsvärde. De kan även användas i klotterförebyggande syfte. 7 (12) 27

28 Buskage och friväxande häckar Buskage och friväxande häckar tillhör prydnadsgrönt som sköts för att ge ett välvårdat intryck. Beskärning i form av föryngringsbeskärning kan förekomma beroende växtart med intervaller av flera år. Buskage och friväxande häckar kan fylla en rad med olika funktioner och rymmer allt från solitärt buskage i parker till lägre och högre avgränsningar (t.ex. intill parkeringar) eller intill hus (bl.a. i klotterförebyggande syfte). Buskage och friväxande häckar berikar genom sitt skönhetsvärde så som blomning, doft och höstfärg. Låga marktäckande vedartade växter kan t.ex. täcka refuger. Park- och gatuträd Park- och gatuträd är tillsammans med byggnader stommen i det offentliga rummet och berikar detta genom sitt skönhetsvärde och sitt rumsbildande förmåga. Ut över det skall de ekologiska värden, dammbindningsförmågan och syreproduktion nämnas. Träd i stadsmiljöer och i gatumiljöer lever under tuffa förhållanden jämfört med den naturliga växtplatsen. Rotutrymmet är begränsat, marken är kompakterad och lite vatten tränger in i marken vid hårdgjorda ytor. Dessutom förekommer en del skador genom grävarbeten, påkörningsskador på rotansats stam och grenar. Marken är belastad av salt, oljor och fekalier från husdjur. Samtidigt som påfrestningar på stadsträd är stora och träden blir lätt angripna av sjukdomar, ställs det högre krav på trädets stabilitet och säkerhet. Därför måste gatu- och parkträd vårdas med största omsorg för att minimera kapitalförstöring. (Det är inte ovanligt att ett stort frisk gatuträd värderas till över kr i försäkringssammanhang) För att kunna följa upp trädbeståndets utveckling i tätorter och för att säkerställa säkerheten behövs en trädvårdsplan och besiktningsrutiner upprättas. För övrigt ingår följande trädvårdande åtgärder och arbetsmoment i parkverksamhetens uppgifter - allt efter behov och prioritering: Plantering/ Återplantering Etableringsskötsel Vattning vid torra perioder Formklippning och beskärning av gatuträd för att uppnå en långsiktig god och stabil form och förgrening Beskärningar för att återställa en godtagbar stabilitet Kronsäkring Lövupptagning (på hårdgjorda ytor) Trädfällning Stubbfräsning Parkskog och tätortsnära skog Parkskog och tätortsnära skog ger upphov till rekreation och naturupplevelser. Träden sköts på bestånds- eller trädgruppsnivå. Parkskog och tätortsnära skog i allmänhet kan variera både i trädartssammansättning och utseende. Det överordnade målet är dock 8 (12) 28

29 att tillhandahålla ett permanent skogsskikt. Detta mål vägs vid planerade åtgärder mot kraven på en ökad säkerhet dvs. att rötangripna bestånd eller bestånd med en ökad risk för stormfällningar behöver avverkas. I allmänhet uppskattas ljusa glesa skogar i närheten till bebyggelse. I skötselåtgärden ska de olika synpunkterna vägas in på ett fackmannamässigt professionellt sätt och vara anpassad till skogsbruksmetoder och maskin- och personalmässiga förutsättningar. Trygghetsaspekter och sikt i korsningar ska vägas in vid röjningar utmed vägar. Ytorna gallras och röjs efter behov eller där så finns efter skötselplan. För övrigt ingår alla arbetsmoment som krävs inom skogsbruket. Till skillnad från produktionsskogar utförs en större del av åtgärden genom manuell huggning. Röjningar kan utföras med olika frekvenser med eller utan bortforsling av sly. Skog Skog som inte ligger i direkt anslutning till bebyggelse eller frekventerade platser (t.ex. badplatser) sköts i enlighet med skogsbruksplanen eller liknande målsättningar. Produktionsaspekten vägs mot andra aspekter. Särskild hänsyn ska tas till naturvårdsoch miljöaspekter. Bekämpning av jättebjörnloka Jättebjörnloka är en giftig växt som kan orsaka allvarliga symtom vid beröring. Växten har spritt sig under senare år och vållar stora problem. Bekämpning sker enligt prioriteringsordning. Del 2: Övrigt skötsel, tjänster och anläggningar Allmän renhållning av grönytor För renhållning (städning) av grönytor gäller i princip samma regler som för renhållning på gator eller torg. Till skillnad från gatumark genomförs renhållning dock i en betydligt större utsträckning genom handplockning. Renhållning klass 1 I de mest centrala delar städas ytorna dagligen. Renhållning klass 2 Genomfarter och ytor intill centrum eller sekundära centrum städas efter behov. Renhållning klass 3 Ytor med låg skötselstandard. Städning vid felanmälan eller vid kännedom. 9 (12) 29

30 Städning efter föreläggande av BMB Städning av nedskräpningar på annan än kommunens mark utförs efter föreläggande av BMB inom kommunens gränser och belastar respektive kommun. Papperskorgar och hundlatriner Papperskorgar ska tömmas 1ggr/vecka och i centrala lägen dagligen. Beläggningar Allmänt Beläggningar i parker förekommer framför allt på gångar och GC-vägar samt på hårdgjorda platser. Beläggningar ska vara i funktionsdugligt skick. Underhållet ska motverka en kapitalförstöring och öka beläggningens livslängd. Asfalt (framför allt gång och cykelvägar som är belägna i grönområden) Ytorna ska hållas rena från skräp och andra främmande föremål. Under lövfällningen blåses/sopas ytorna efter behov. (se även funktionskrav gata 3:1 C) Stenläggningar och plattytor (avser ytor belagda med natursten eller betongplattor) Ytorna ska hållas rena från skräp och andra främmande föremål. Under lövfällningen blåses/sopas ytorna efter behov. Gräs och ogräs mellan plattor och sten ska hållas rensat i den omfattning som vårdat utseende kräver. (se även funktionskrav gata 7.2) Grusytor Ytor som är belagda med grus, kalkkross (sylta) eller stenmjöl. Ytorna är avsedda för gång och cykeltrafik samt för bollspel. Sandytor T.ex. avsedda för vollyboll, på badplatser eller som fallskyddsunderlag på lekplatser beskrivs under respektive kapitel. Lekplatser De kommunala lekplatserna skall fylla kraven enligt lagen vad gäller besiktning, tillsyn och utrustning. Lekplatser ska ge barn och ungdomar möjlighet till fysik aktivitet, fantasifull lek och social utveckling på ett tryggt och säkert sätt. För lekplatserna ställs en besiktningsplan samt rutiner för rapportering och åtagande upp. En sammanställning av lekplatsernas status och analys av behoven ska mynna ut i ett förslag för återinvesteringar på lekplatser. Drift Säkerhetsbesiktning utförs 1 ggr/år. Lekplatser ska skötas på sådant sätt att risken för skador minimeras. Lekplatsen ska hållas fri från skräp och andra främmande föremål under hela året. 10 (12) 30

31 Soffor, bord, cykelställ Fasta eller lösa sittanordningar (även bänkar), bord och cykelställ. Fasta soffor, bänkar och bord Soffor, bänkar och bord ska hållas rena och funktionsdugliga under säsongen. Underhåll enligt behov och prioritering. Lösa soffor eller bänkar (även bänk/bord kombination) Lösa möbler sätts ut på våren och tas in på hösten. Soffor, bänkar och bord ska hållas rena och funktionsdugliga under säsongen. Cykelställ Lösa cykelställ sätts ut på våren och tas in på hösten. Underhåll av cykelställ sker efter behov och prioritering under vintern. Stängsel Stängsel finns framförallt runt bollplaner, lekplatser, ut efter vattendrag, trafikytor, mm. Fel åtgärdas beroende på stängslets syfte och prioritet. Staket, räcken, pollare, plank, pergola, skyltar, mm Olika enklare byggkonstruktioner i trä eller metall. Konstruktionen hålls under uppsikt. Skador lagas och underhåll (t.ex. målning) utförs efter prioriteringsordning. Stödmur Betecknar stödelement intill slänter eller kajkanter. (Se funktionsbeskrivning gata punkt 6:1) Fontäner, mm Konstgjorda dammar med eller utan pumpanordning. Dammarna ska hållas rena under säsongen. Anläggningar sätts i och ur funktion vid lämpligt tidpunkt under vår och höst. Julgranar och utsmyckning Utsmyckning till jul görs enligt överenskommelse. (Se även funktionsbeskrivning gata punkt 8:1 belysning) 11 (12) 31

32 Byggnader eller dylikt I skogar och parker förekommer en del byggnader där ansvaret ligger hos markägaren eller en verksamhetsutövare (t.ex. jordkällare, transformatortorn, scenbyggnader, kägelbana, bryggor, gruvhål mm.) Där inte ansvaret ligger hos användaren av byggnaden måste det säkerställas att ingen kommer till skada. Åtgärder utförs i samråd med markägaren. Se även punkt Skadegörelse. Enkla gångbroar (Se funktionsbeskrivning gata punkt 6:1) Flaggstänger Flaggstänger hålls under uppsikt så att de är i funktionsdugligt skick. Brunnar (Se funktionsbeskrivning gata punkt 2:3) Diken (Se funktionsbeskrivning gata punkt 2:2) Trummor (Se funktionsbeskrivning gata punkt 2:2) Belysning (Se funktionsbeskrivning gata punkt 8 belysning) Skadegörelse Under skadegörelse sammanfattas all skadegörelse som klotter, förstörda växter, föremål och anläggningar genom våld, eld eller som åstadkommits på annat sätt. Klotter och klistermärken Klotter och klistermärken åtgärdas vid behov och enligt prioritering. Annan skadegörelse Skadegörelse och vandalisering åtgärdas snarast möjligt efter prioritering. Vid behov ska samråd hållas med respektive kommun. 12 (12) 32

33 FUNKTIONSBESKRIVNING För idrotts- och fritidsanläggningar vid Bergslagens kommunalteknik under tiden för verksamhetsavtalet Nora Generella förutsättningar 1 33

34 Ansvaret för idrotts- och fritidsanläggningar ligger under avdelningen för gata-parkidrott. Handläggningen av idrotts- och fritidsfrågor administreras som en egen resultatenhet och skötseln utförs till huvuddelen av personal på park-idrott. Anläggningarna som Bergslagens Kommunalteknik (BKT) sköter specificeras kommunvis enligt särskild redovisning. Anläggningarna är till största delen objektsatta och ekonomin kan följas upp per objekt. BKT tillhandahåller erforderliga maskiner för skötseln av anläggningarna. Personalen som sköter anläggningarna har sk. kombitjänst, vilket innebär att man förutom skötsel av idrotts- och fritidsanläggningar har andra arbetsuppgifter inom avdelningen såsom vinterväghållning mm. Dessa uppgifter har vid speciella tillfällen högre prioritet, vilket kan innebära att i dessa fall kan arbetsuppgifter på idrottsanläggningar bli fördröjda. Till stora delar sköter Bergslagens kommunalteknik anläggningarna enligt redovisade funktionsbeskrivningar. Enligt särskild överenskommelse eller beroende på minskade driftmedel kan annat upplägg av skötseln förekomma. För att uppfylla gällande lagstiftning arbetar BKT med systematiskt skyddsarbete inom miljö, arbetsmiljö, säkerhet och kvalitet. Vidare ansvarar BKT för att erforderliga myndighetsbesiktningar utförs och att eventuella brister åtgärdas. BKT handlägger alla försäkringsfrågor i anslutning till anläggningarna. Skadegörelse som ryms inom budgeterad ram åtgärdas snarast. Överstigande kostnader skall regleras i samråd med kommun. Anläggningarna kan med hänsyn till verksamhet benämnas enligt följande: 1. naturbadplatser 2. tempererade bad 3. elljusspår 4. fotbollsplaner grus 5. sportfält 6. omklädningslokaler 7. idrottsplatser 8. ishallar 9. motions-fritids-föreningslokaler 10. båtplatser Underhåll och investeringar på anläggningarna utförs efter anslag från och i samråd med respektive kommun. BKT upprättar årligen en underhålls-/investeringsplan som skall ligga till grund för kommunens beslut. För att BKT på ett rationellt och kostnadseffektivt sätt skall kunna utföra de arbetsuppgifter som redovisas enligt nedan, förutsätts att kommunen tilldelar BKT nödvändiga underhållsresurser för att kunna bibehålla anläggningarna i ursprungligt skick. Denna funktionsbeskrivning ansluter i tillämpliga delar till funktionsbeskrivning för gator och vägar, park samt lokalvård. 2 34