FUT Förvaltning för utbyggd tunnelbana. Mål och budget 2018 och planår

Förvaltning för utbyggd tunnelbana Mål och budget 2018 och planår 2019 2021

2 (55) Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 4 1.1 Ekonomi... 4 1.2 Verksamhet... 5 1.3 Omvärld... 6 1.4 Ledningens planerade åtgärder kopplat till effektiviseringsuppdraget... 7 2. Styrning... 9 2.1 Verksamhetsfakta... 9 2.2 Styrning inom nämnd/förvaltning... 10 2.3 Styrande dokument... 13 2.4 Mål... 15 2.4.1 Långsiktigt hållbar ekonomi... 17 2.4.2 Hållbar verksamhet... 17 2.4.3 Tryggad kompetensförsörjning... 19 2.5 Uppdrag... 19 2.6 Intern styrning och kontroll samt risker... 19 2.6.1 Möjligheter och risker 2018 2021... 20 2.6.2 Internkontrollplan 2018... 22 3. Ekonomi... 23 3.1 Ekonomiskt utgångsläge... 23 3.2 Nyckelfaktorer som påverkar ekonomin... 23 3.3 Antaganden i budgetunderlaget... 23 3.4 Resultatbudget... 25 3.4.1 Intäkter... 25 3.4.2 Kostnader... 26 3.4.3 Framtida utveckling 2019 2021... 27 3.5 Budgeterad balansräkning... 28 3.6 Investeringar... 29 3.6.1 Avdelning Söder... 30 3.6.2 Avdelning Norr...33 4. Verksamhet... 38 4.1 Planerad verksamhet... 38

3 (55) 5. Personal och utbildning... 41 5.1 Kompetensförsörjning och utbildning... 41 5.2 Systematisk kompetensplanering... 43 5.3 Attraktiv arbetsgivare... 43 5.4 Jämställdhet och mångfald... 44 5.5 Mål- och resultatorienterade chefer... 44 5.6 Förbättrad arbetsorganisation... 45 6. Verksamhetsstöd... 46 6.1 Miljö... 46 6.2 Social hållbarhet... 47 6.3 Informationssäkerhet... 51 6.4 Informationsförvaltning... 52 6.5 Säkerhet och krisberedskap... 53 6.6 It och digitalisering... 53 6.7 Antikorruption... 54 7. Övrigt... 55

4 (55) 1. Sammanfattning 1.1 Ekonomi Verksamheten bygger på överenskommelsen inom ramen för 2013 års Stockholmsförhandling och avser en samlad partfinansierad investering i utbyggnad av Stockholms tunnelbana på 28,6 miljarder kronor inklusive kostnadstak om 2,9 miljarder kronor (enligt 2013 års prisnivå) vilket gör det till den största satsningen på tunnelbanan sedan 1970-talet. Till detta tillkommer 1,2 miljarder kronor för station Hagalund i enlighet med beslut i LS 2017-0389 samt Järfälla kommuns finansiering med 91 miljoner kronor avseende uppgång och biljetthall Veddesta vid Barkarby stations tunnelbanestation, FUT 2017-0232. I betalningsplanen återfinns de olika parternas finansiering. Avtalet anger att uppräkning kommer att ske med KPI. Investeringsbudgeten har från år 2018 och framåt räknats upp med 2 procent i enlighet med landstingets centrala anvisningar. Hagalund hanteras dock annorlunda. Resultatet för samtliga år, 2018-2021 är i linje med landstingets beslutade budget, intäkterna respektive kostnaderna är dock förändrade. Förvaltningens kostnader matchas med motsvarande intäkt för perioden. Detta sker genom en ombokning av de bidrag som förvaltningen erhåller från parterna och som redovisas i sin helhet i balansräkningen. I kostnaderna ingår kostnader för förvaltningens stab samt de kostnader som uppkommer inom respektive projekt och som kostnadsförs av redovisningsmässiga skäl. Förvaltningen har arbetat och arbetar aktivt med att skapa en effektiv administration vilket är i enlighet med landstingets mål. Ett led i det är det upparbetade samarbetet med Locum och landstingsstyrelsens förvaltning kring redovisning och HR-frågor respektive registratur. Förvaltningen i likhet med landstinget arbetar för att minska konsultanvändningen. Dock är flertalet av konsulterna inom förvaltningen tekniska specialister och är svåra att tillsätta genom anställning utan istället anlitas inhyrd personal. För många av kompetensområdena är dessutom tidsperioden för uppgifterna begränsade. Båda dessa faktorer är motiv till att använda inhyrd personal istället för att anställa. Förvaltningen arbetar dock kontinuerligt med att effektivisera verksamheten och ett mål är därför att i möjligaste mån genomföra en konsultväxling.

5 (55) 1.2 Verksamhet Planeringen och utbyggnaden av tunnelbanan leds av förvaltning för utbyggd tunnelbana, FUT, som är underställd trafiknämnden. Arbetet sker genom samverkan med en rad organisationer, inte minst med trafikförvaltningen inom landstinget. Avtalsparterna inom 2013 års Stockholmsförhandling samverkar på en övergripande nivå via en styrelse och en styrgrupp. För varje projekt finns en delprojektstyrelse. Till detta kommer samverkan i ett antal grupper kring, planläggning (detaljplaner och järnvägsplaner), kommunikation och ekonomi. Dialogen med invånarna i Stockholmsregionen är mycket viktig. Inför byggstarten och under utbyggnaden ställs stora krav på kommunikation med berörda parter. Organisationen växer och nya kompetenser kommer att behövas, till exempel projektledare och byggledare för byggskedet och fastighetshandläggare med fokus på omgivningspåverkan. De legala processerna inom planläggning och miljöprövning är styrande för när byggandet kan starta. Inför byggstart krävs fastställda och lagakraftvunna järnvägsplaner samt miljödom. Byggstart för arbetstunnlar beräknas kunna ske under 2018 för samtliga projekt förutom Nacka och söderort där det kan dröja till i början av 2019. Planläggningen sker med stöd av järnvägsplan. Den så kallade granskningen (tidigare utställningen) av järnvägsplanerna genomfördes under 2017 för Arenastaden och Barkarby. Granskningen för Nacka och söderort samt depå planeras till 2018. Därefter beräknas Trafikverkets fastställelse kunna ske under 2018/2019. Inom processen för miljöprövning för tunnelbana till Barkarby genomfördes huvudförhandlingar i mark- och miljödomstolen hösten 2017. För resterande projekt planeras huvudförhandlingarna hållas under 2018 med efterföljande miljödom. Projektering pågår för alla förvaltningens projekt. Systemhandlingarna är färdigställda för Barkarby och Arenastaden och under slutförande för Nacka och söderort samt depå. Under 2018 går arbetet vidare med att upprätta bygghandlingar som utgör underlag för byggandet. Upphandling av entreprenader för arbetstunnlar genomförs under 2018 för Barkarby och Arenastaden. Därefter, även detta under 2018, planeras byggstart för arbetstunnlarna.

6 (55) 1.3 Omvärld Vid genomförda samråd har förvaltningen tagit in kunskap och synpunkter från sakägare, organisationer och allmänhet. Samråden har genomförts inom ramen för de legala processerna vid framtagandet av järnvägsplan (enligt lag om byggande av järnväg) och inför ansökan om miljödom till mark- och miljödomstolen (enligt miljöbalken). Efter genomförda samråd har två av projekten genomfört granskning av järnvägsplanen varav en genomfört huvudförhandlingar i mark- och miljödomstolen. Utöver det som sker i de legala processerna är det viktigt att förvaltningen samverkar med en rad aktörer kring planering och projektering av tunnelbanan. Samverkan med trafikförvaltningen inom landstinget behövs exempelvis gällande: Krav på den färdiga anläggningen ur ett driftperspektiv. Upphandling av signalsystem, strategiskt material och fordon. Gränssnittet mellan förvaltningens olika projekt och större anläggningar som planeras av trafikförvaltningen, exempelvis planerade nya bussterminaler i Nacka och Barkarby. Förvaltningscheferna för förvaltning för utbyggd tunnelbana och trafikförvaltningen träffas månadsvis. Vid dessa möten deltar även delar av ledningsgruppen från respektive förvaltning. Vid mötena har förvaltningscheferna möjlighet att fatta beslut om gemensamma frågor. För att förbereda besluten och i övrigt hantera samverkan finns en beredningsgrupp med deltagare från båda förvaltningarna. I beredningsgruppen ingår bland annat cheferna för respektive projekt. Samverkan med kommunerna angående deras planering av bostäder och trafiksystem är väsentlig för att tunnelbanan ska kunna genomföras enligt överenskommen tidplan och integreras i stadsmiljön. Förvaltningen och berörda kommuner har ett mycket nära samarbete kring planläggningsfrågorna för att kunna samordna framtagandet av detaljplaner, järnvägsplaner och underlag till miljödomar. Samverkan med staten är viktig bland annat kopplat till gränssnittet mellan förvaltningens olika projekt och Trafikverkets anläggningar, exempelvis Mälarbanans utbyggnad vid Barkarby, Förbifart Stockholm och Citybanan. Under 2018 kommer det att krävas särskilt fokus på denna samverkan då det krävs att parterna är överens för att plan- och tillståndsprocessen ska kunna slutföras. Fortsatt utredning av åtgärder i anslutning till beröringspunkterna krävs och Trafikverket har tillsatt en expertgrupp för att kunna

7 (55) ta fram medgivande till intrång i sina anläggningar. Förvaltningen arbetar fortsatt med frekventa avstämningar med Trafikverket. Samverkan med leverantörer inom olika teknikområden behövs för att förvaltningen ska kunna bygga en anläggning som uppfyller krav på modern funktion och effektiva systemlösningar. Att ta till vara på erfarenheter från andra tunnelbanebyggen internationellt är även det av stor vikt. 1.4 Ledningens planerade åtgärder kopplat till effektiviseringsuppdraget Förvaltning förutbyggd tunnelbana är en relativt ung förvaltning. En av fördelarna är att verksamheten redan från start kunnat arbeta med att hitta nya smarta och effektiva lösningar. Detta föranleddes från början av att antalet medarbetare var få vilket drev fram säkra och effektiva men alternativa lösningar. Förvaltningen var tidig med att samutnyttja resurser och processer som redan fanns inom landstinget, förvaltningen köper delar av tjänster eller nyttjande av system inom följande områden ekonomisystem, fakturahantering, PUL-ombud, registrator och arkivtjänster samt HR-tjänster. Detta har medfört att förvaltningen kunnat dra nytta av landstingets breda kompetens samtidigt som kostnadsbilden kunnat hållas nere. Detta arbetssätt fortsätter förvaltningen att eftersträva där så är möjligt. Resultatet är ett effektivare arbetssätt men även en möjlighet att fortplanta nytänkt från en ung förvaltning direkt till landstingets övriga verksamhet. Förvaltningen eftersträvar att uppnå rätt kompetensnivå med fokus att arbeta med en kostnadseffektiv organisation. För närvarande pågår därför ett arbete med att genomföra en konsultväxling, där förvaltningen anställer personal istället för att anlita konsulter där det så är möjligt. Förvaltningens fokus är framdrift. Förvaltningen har inget driftsansvar utan uppdraget är uteslutande att genomföra beslutade infrastrukturinvesteringar. Detta medför att kulturen är innovativ, lösningsorienterad och framåtsträvande. Att uppdragen dessutom är partfinansierade genererar att förvaltningen får och ger mycket input från många olika kanaler vilket skapar en dynamisk verksamhet. Under våren 2016 beslutades om ett stort åtgärds- och optimeringsprogram med fokus att hitta en effektivare utformning av anläggningen. Detta arbete gav många positiva effekter förutom att kostnaderna har kunnat hållas nere. Idag är detta en självklar del av förvaltningens löpande arbete inte bara avseende anläggningen, utan även i det löpande arbetet. Olika

8 (55) kompetenser möts, vrider och vänder på ett problem eller en arbetsprocess för att på så sätt hitta det mest effektiva tillvägagångssättet. Att tänka nytt är ett viktigt riktmärke för förvaltningen och nya tillvägagångssätt används och sprids primärt till trafikförvaltningen men även till andra verksamheter inom landstinget samt till våra parter och andra intressenter. I arbetet med nya tunnelbanan har frågor och idéer med det befintliga kollektivtrafiksystemet väckts, dessa överför förvaltningen och samverkar kontinuerligt med trafikförvaltningen för vidare hantering. Ett sådant exempel är till exempel det förslag som förvaltningen lagt fram avseende anpassning av C30 fordon som kommer att möjliggöra att tunnelbanesystemet kan ses som ett system snarare än som tre fristående. Genom en teknisk anpassning kommer C30 fordonen att kunna köras på samtliga linjer och inte enbart på röda linjen. På så sätt har förvaltningen i samverkan med trafikförvaltningen drivit fram ett mer robust kollektivtrafiksystem med större flexibilitet. Dessutom ger det en samhällsekonomisk vinst. Förvaltningen har tidigt anammat BIM-användandet vilket innebär digitala tredimensionella modeller som bland annat ersätter traditionella ritningar. Detta medför att ritningar kan granskas på ett mer djuplodat och effektivt sätt men det ger även fördelar för trafikförvaltningen i framtiden när anläggningen ska uppgraderas. Användandet av BIM medför även att pappersritningar mer eller mindre försvinner. På så sätt effektiviseras processen på flera olika sätt. Att fatta beslut är av stor vikt för att uppnå en effektiv verksamhet. Till följd av detta har förvaltningen i samband med omorganisationen sett över beslutsnivåer och beslutsvägar. På detta sätt frigör förvaltningen både tid och resurser när beslut fattas snabbare då de tas på rätt nivå och av rätt kompetens. Förvaltningens ledning kommer att fortsätta arbetet med utgångspunkt i den inriktning som anges ovan. För att stärka detta arbete och förvaltningens generella ledarskap har förvaltningen startat chefsträffar som bland annat innefattar personlig utveckling men även förändringsledning. Målet med en fortsatt tydlig styrning och en satsning på ett stärkt ledarskap är att förvaltningens kultur av framdrift och nytänk ska fortsätta att fortplanta sig i organisationen och vara en del av medarbetarnas vardag.

9 (55) 2. Styrning 2.1 Verksamhetsfakta Utifrån 2013 års Stockholmsförhandling, som undertecknades av regeringens förhandlare, Stockholms läns landsting, Stockholms stad, Nacka kommun, Solna stad och Järfälla kommun ska Stockholms tunnelbana byggas ut. Överenskommelsen innebär att Stockholms tunnelbana byggs ut till Nacka, Arenastaden och Barkarby. Nackagrenen byggs ut till Gullmarsplan och kopplas samman med Hagsätralinjen, vilket skapar ökad kapacitet för den befintliga tunnelbanan genom centrala Stockholm. Våren 2017 träffade landstinget och Solna kommun ett avtal om ytterligare en station, Hagalund, på Gula linjen. Stationen ingår som en del i Sverigeförhandlingen. Utbyggnaden innebär att elva nya stationer tillkommer i systemet och det ger en ökad tillgänglighet för boende och verksamma inom Stockholmsregionen. I ett separat avtal mellan landstinget och Järfälla kommun regleras den finansiering som Järfälla kommun står för avseende uppgång och biljetthall Veddesta vid Barkarby stations tunnelbanestation. I tilläggsavtal om finansiering och medfinansiering av utbyggd tunnelbana återfinns de olika parternas finansiering och ansvar kring den utbyggda tunnelbanan. Förutom en medfinansiering av tunnelbanan, medverkar kommunerna genom att bygga 78 000 nya bostäder för att möta bostadsbehovet i den växande regionen. Åtagandena för Hagalund återfinns i särskilt avtal, inom ramen för Sverigeförhandlingen, där det ingår ytterligare finansiering om 1,2 miljarder kronor. Staten och Solna stad avser att besluta om avtal avseende bostadsåtagandet som i förslaget omfattar 4 000 nya bostäder. Förvaltning för utbyggd tunnelbana har i uppdrag att: Säkerställa att den föreslagna utbyggnaden av tunnelbanan genomförs på bästa tänkbara sätt. Ha en tydlig ekonomisk ram och transparent redovisning. Ha fokus på tidplan. Stockholmsförhandlingen kan ses som ett resultat av visionerna i den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen, RUFS 2010, kommande RUFS 2050 samt det regionala trafikförsörjningsprogrammet för Stockholms län. I dessa visioner ges strategier för hur regionen ska klara en stark befolkningsökning och samtidigt minska klimatpåverkan. Regionens vision är att Stockholmsregionen ska bli Europas mest attraktiva storstadsregion. En utbyggd kollektivtrafik är en viktig del i den strategin.

10 (55) Den 21 april 2017 undertecknades avtal om storstadsåtgärder inom ramen för Sverigeförhandlingen. Överenskommelsen omfattar fyra stora satsningar på kollektivtrafiken i länet bestående av: Förlängning av Roslagsbanan till T-centralen, via Odenplan. Tunnelbana mellan Fridhemsplan och Älvsjö, med sex nya stationer. Spårväg syd mellan Älvsjö och Flemingsberg. Ny tunnelbanestation vid Hagalund. I samband med att landstingsfullmäktige fattade beslut om budget den 13-14 juni 2017, tilldelades samtliga fyra objekt till trafiknämnden. Förvaltningschef för utbyggd tunnelbana samt förvaltningschef för trafikförvaltningen har efter samråd med landstingsstyrelsens förvaltning, som även informerat parterna, bedömt att förvaltning för utbyggd tunnelbana lämpligen ansvarar för Tunnelbaneutbyggnaden mellan Fridhemsplan och Älvsjö med sex stycken nya stationer. Detta med utgångspunkt i att förvaltningen upparbetat en effektiv process och spetskompetens för tunnelbaneutbyggnad. Alla parter förutom staten har fattat beslut om avtalen och enligt nuvarande besked kommer regeringen fatta beslut våren 2018. Planen är att arbetet påbörjas under 2022. En eventuell förskottering och tidigareläggning kommer dock att förhandlas mellan berörda parter så snart staten godkänt avtalen. Investeringsobjektet har tills vidare inarbetats i investeringsplan från år 2022. 2.2 Styrning inom nämnd/förvaltning Förvaltningen rapporterar till den partsammansatta styrelsen. Från och med 1 juli 2017 rapporterar förvaltningen till trafiknämnden inom landstinget. Förändringen sker för att skapa en samlad bild av landstingets investeringar i kollektivtrafiken och för att skapa en smidigare beslutsprocess. Förvaltning för utbyggd tunnelbana kvarstår som en självständig förvaltning. Detta bedöms av förvaltningen som ett effektivt sätt att driva större infrastrukturprojekt. En partsammansatt styrgrupp för genomförandet av tunnelbaneutbyggnaden har tillsatts som stöd för arbetet, vilket skedde i samband med

11 (55) att förvaltningen bildades. Landstinget leder styrgruppen, kommunerna och staten ingår med tjänstemannarepresentanter. Successivt övergår processen från planering och projektering till genomförande med ett fortsatt kostnadsfokus. Det ställer nya krav på organisationen. Under senhösten 2016 beslutades att förvaltningen om en ny organisation som började gälla från och med 1 februari 2017. Den nya organisationen har fyra avdelningar: Verksamhetsstyrning, Planering, Söder och Norr. Förändringen gjordes framför allt för att skapa en effektivare verksamhet och ledningsgrupp, stärka styrningen samt öka möjligheten till att frågor hanteras på rätt nivå och med en tydligare ansvarsfördelning. Förvaltningens avdelningar (mörkblå) och projekt/enheter (ljusblå). Projektcheferna ansvarar för att respektive projekt når sina mål inom ramen för avtalad tidplan och budget. Verksamhetsansvariga chefer från stabsfunktionerna ansvarar för styrning samt att ge ett kostnadseffektivt stöd till projekt- och förvaltningsledning samt förvaltningschef. Förvaltningschefen har regelbundna uppföljningsmöten med respektive avdelningschef. Respektive avdelningschef har inför dessa möten kontinuerliga avstämningsmöten med projekt- och enhetschefer. Respektive utbyggnadsgren enligt överenskommelsen har en delprojektstyrelse som leds av förvaltningen med representanter från kommunerna. Delprojektstyrelserna har mandat att fatta verkställighets-

12 (55) beslut inom ramen för det som beslutats i 2013 års Stockholmsförhandling. Staten medverkar vid behov. Depå och fordon finansieras i sin helhet av landstinget och har därmed ingen partsammansatt delprojektstyrelse. För att genomföra uppdraget har förvaltningschefen en ledningsgrupp som stöd i de löpande besluten, verksamhetsutvecklingen och den strategiska styrningen. I ledningsgruppen ingår samtliga avdelningschefer. Chefen för Planering är även biträdande förvaltningschef. För att skapa en effektiv besluts- och mötesstruktur där beslut fattas på rätt nivå har förvaltningen tillskapat en styrgrupp för projektering och produktion. I denna grupp ingår projektchefer, chef för teknik, hållbarhet och upphandling. För de löpande operativa beslutet finns en samordningsgrupp för projektering och en samordningsgrupp för produktion. Här sitter representanter som kan bereda frågor som behöver lyftas på en projektövergripande nivå, till i första hand styrgrupp projektering och produktion. Samverkan med trafikförvaltningen sker genom den samordnande ledningsgruppen där delar av ledningsgruppen från respektive förvaltning träffas månadsvis för att fatta beslut om gemensamma frågor. För att förbereda besluten och i övrigt hantera samverkan finns en beredningsgrupp med deltagare från de båda förvaltningarna. I beredningsgruppen ingår bland annat avdelningschef för norr och söder samt teknisk chef. Förvaltningen har för avsikt att implementera ett planerings- och uppföljningssystem för att effektivt kunna planera och följa upp investeringarna. Förvaltningen arbetar med att utforma en effektiv ärendehanteringsprocess kopplat till trafiknämnden där avstämningstillfällen kopplat till landstingsstyrelsen förvaltning ingår. Förvaltningen kommer att genomföra upphandlingar av bland annat arbetstunnlar under 2018. Arbetet med uppföljning av upphandlingsavtalen blir då viktigt. För att få en effektiv upphandling arbetar förvaltningen intensivt med att skapa förutsättningar för att få flera anbud på varje upphandling. Ansvaret för hållbarhetsfrågor är en integrerad del i förvaltningens styrning, ledning och organisation. Förvaltningens ledningsgrupp fattar beslut om miljöledningssystemet ISO 14001, följer upp revisionsresultat, avvikelser och förbättringsförslag samt säkerställer att hållbarhet vägs in i ledningsgruppens beslut.

13 (55) Hållbarhetsarbete ska vara relevant och anpassat till förvaltningens påverkan på människor och miljö samt utformas för att uppfylla landstingets övergripande mål och policys, mål och krav från andra intressenter samt kraven i ISO 14001. Styrande dokument fastställs för den projektgemensamma styrningen av hållbarhetsarbetet. Inom hållbarhetsområdet styrs projekten framförallt genom hållbarhetsstrategin, hållbarhetsanvisningar och verktyget Ceequal. I förvaltningens målkarta finns mätetal som styr mot detta mål. 2.3 Styrande dokument Den övergripande styrningen av förvaltningen sker med utgångspunkt i beslutad överenskommelse inom ramen för 2013 års Stockholmsförhandling och genom avtal mellan parterna. 2013 års Stockholmsförhandling har detaljerats i tre genomförandeavtal samt ett tilläggsavtal. I avtalen mellan parterna styrs bland annat tidplan, omfattning och finansiering av utbyggnaden. Landstingets styrning av förvaltning för utbyggd tunnelbana sker genom styrdokument såsom mål, budget, värdegrund, direktiv, policyer och landstingets investeringsstrategi (gäller enbart investeringsobjekten Depå och Fordon). Förvaltningen välkomnar landstingets ansats att minska antalet policyer för att sammantaget skapa en bättre överblick, tydligare styrning, bättre följsamhet och minska otydlighet och onödig byråkrati. Utvecklingen av styrande dokument pågår kontinuerligt inom många områden. Förvaltningen har tagit fram en upphandlingsstrategi som syftar till att i ett tidigt skede beskriva de grundläggande valen för hur förvaltningens upphandlingar av entreprenader ska genomföras. Respektive projekt har därutöver tagit fram specifika upphandlingsplaner. Vad gäller förskottsbetalning och valutaexponering ska förvaltningen följa de riktlinjer som ges inom ramen för landstingets finanspolicy. Landstingets kommunikationspolicy är utgångspunkt för förvaltningens kommunikationsarbete. På förvaltningen finns en övergripande kommunikationsplan och varje år tas det fram kommunikationsplaner för respektive projekt och för större centrala aktiviteter som förvaltningen genomför. Förvaltningens hållbarhetsarbete är utformat med utgångspunkt i landstingets mål, riktlinjer och policyer. Under våren 2017 uppdaterades förvaltningens hållbarhetsstrategi för att skapa en tydligare koppling

14 (55) mellan landstingsövergripande styrning inom hållbarhetsområdet och förvaltningens uppdrag. Nedan redovisade policyer finns inarbetade i förvaltningens hållbarhetsstrategi och styrning: Miljöprogram 2017 2021. Handlingsplan för jämställdhet, jämlikhet och mångfald. Jämställdhetspolicy. Policy för delaktighet för personer med funktionsnedsättning. Handlingsplan för arbetet med barnkonventionen. Uppförandekod för leverantörer. Folkhälsopolicy. Hållbarhetsstrategin ligger till till grund för förvaltningens projektövergripande styrning inom miljömässig och social hållbarhet under hela projektgenomförandet. Inom förvaltningen kommer arbetet att fortsätta med att se över strukturen för förvaltningens styrande dokumenten för att dessa ska överensstämma med landstingets struktur. Den interna kommunikationen kring dessa kommer även att ses över som en del i en översyn av förvaltningens ledningssystem. Inför 2018 har förvaltningen tagit fram en målkarta och en verksamhetsplan. Verksamhetsplanen ger förvaltningens medarbetare och chefer en samlad bild av förvaltningens arbete, fokus och prioriteringar under 2018 och framåt. Inför 2018 pågår också ett arbete med att ta fram avdelningsvisa verksamhetsplaner. Medarbetarna är grunden för att vi på ett effektivt sätt ska kunna genomföra vårt uppdrag med en utbyggd tunnelbana. Värdegrundsarbetet är därför prioriterat i verksamheten och tillsammans har vi tagit fram en värdegrund för vårt dagliga arbete. Som övergripande stöd för verksamheten och medarbetarna används landstingets intranät. Här finns en beskrivning av förvaltningen, dess medarbetare och ledning. Intranätet är även ett stöd i det dagliga arbetet genom att till exempel landstingets styrande dokument, interna rutiner och policys för förvaltningen är tydligt redovisade här. Som ett led i landstingets implementering av nytt intranät gör även förvaltningen en översyn och omarbetning av intranätet.

15 (55) 2.4 Mål Målstyrning förbättrar förutsättningarna för att styra och utveckla verksamheten och med hjälp av mätbara mätetal kan målen följas upp. Förvaltningens huvudmål är att genomföra utbyggnad av tunnelbanan enligt genomförandeavtalen inom ramen för 2013 års Stockholmsöverenskommelse och beslutat tilläggsavtal. Arbetet med utbyggnaden sker i ett nära samarbete och med en hög grad av samverkan med såväl parterna i avtalet som med landstingets trafikförvaltning. Förvaltningens verksamhet har inte en löpande karaktär utan är en verksamhet som utgår från uppdraget att bygga tunnelbana, detta medför att verksamheten under de första åren är i ett planeringsskede. Under denna period skapas förutsättningar för att landstinget i framtiden ska uppnå de nu beslutade övergripande målen såsom attraktiv kollektivtrafik i ett hållbart transportsystem och regional utvecklingsplanering för hållbar tillväxt. De övergripande målen och de nedbrutna målen på landstingsnivå är dock i dagsläget svåra att bryta ned till egna verksamhetsnära mätetal utan kommer att kunna följas när anläggningen är tagen i drift. Förvaltningen beaktar dock dessa mål, när utredningar genomförs, alternativt diskuteras och beslut fattas, för att möjliggöra måluppfyllelsen vid framtida drift. Landstinget har fyra nedbrutna mål för kollektivtrafiken, attraktiva resor, trygga resor, effektiva resor och en tillgänglig och sammanhållen region. Förvaltningen arbetar med det nedbrutna målet attraktiva resor genom att planera för att tunnelbanan ska vara en del av ett sammanhållet och samordnat kollektivtrafiksystem som uppfyller resenärernas behov. Detta görs genom att planeringen av stationernas lägen ska göras samordnat med bebyggelseplaneringen. Stationsmiljöerna ska vara attraktiva och utformade för enkla och effektiva byten. Tillgängligheten till stationerna och tillgängligheten till olika målpunkter med kollektivtrafiken ska vara god. Den nya tunnelbanan bidrar till målet med trygga resor genom planeringen av anläggningen så att stationsmiljön uppfattas som trygg och säker. Utbyggnaden av tunnelbanan bidrar till landstingets mål om effektiva resor genom att kollektivtrafikens förbrukning av energi samt påverkan på miljö och hälsa minskar. Förvaltningens arbete för att bidra till landstingets nedbrutna mål kring en tillgänglig och sammanhållen region sker genom att utbyggnaden stödjer

16 (55) en ökad täthet och flera stadskärnor i regionen samt bidrar till en sammanhållen utvidgning av arbetsmarknadsregionen. Den nya tunnelbanan ska ha tillräcklig kapacitet och konkurrenskraftiga restider till viktiga målpunkter. Den ska binda samman regionen och minska sårbarheten i trafiksystemet. I samband med att förvaltningens verksamhet övergår i ett byggskede kommer fler av landstingets övergripande mål och indikatorer att brytas ned till lokala mål och mätetal. Detta avser till exempel miljöfrågor såsom buller. För att förvaltningen ska bidra till uppfyllande av landstingets mål arbetar förvaltningen med lokala mål som återfinns i en målkarta. I målkartan återfinns sex perspektiv med mål för respektive perspektiv som i tillämpliga fall stämmer överens med landstingets nedbrutna mål. Ekonomi: Långsiktigt hållbar ekonomi. Tid: Leverans i tid. Innehåll: Effektiv anläggning. Kunder: Nöjda uppdragsgivare och invånare. Process: Hållbar verksamhet. Medarbetare: Tryggad kompetensförsörjning. Flera mätetal finns för varje mål för att kunna mäta graden av måluppfyllnad. Under varje perspektiv finns ett antal aktivitetsområden där aktiviteter under året ska ske för att mätetalet och målet ska uppnås. Målen syftar sammantaget till att skapa förutsättningar för ett landsting som svarar väl mot invånarnas krav på god service och bidra till att Stockholms län är ett attraktivt län. Uppföljning av mål och mätetalen sker i samband med delårs- och årsbokslut i förhållande till de mål och målvärden som beslutades i samband med budgeten. I förvaltningens målkarta återfinns 20 mätetal. Se vidare bilaga Målkarta 2018.

17 (55) 2.4.1 Långsiktigt hållbar ekonomi Mål och indikator Utfall 2016 Mål 2017 Mål 2018 LÅNGSIKTIGT HÅLLBAR EKONOMI Ett resultat i balans Resultatet fastställt i budget 0 mkr 0 mkr 0 mkr Förvaltningen uppvisar ett nollresultat eftersom kostnader täcks av inbetalningar från parterna i överenskommelsen. Detta medför att det årligen redovisas ett nollresultat. Förvaltningen erhåller från och med 2018 ett verksamhetsanslag som ska täcka de räntekostnader som kommer att belasta förvaltningen för upptagande av lån som täcker delar av landstingets finansieringsdel i överenskommelsen. 2.4.2 Hållbar verksamhet Mål och indikator Utfall 2016 Mål 2017 Mål 2018 HÅLLBAR VERKSAMHET Social hållbarhet och effektivt miljöarbete Likvärdig behandling av alla invånare: andel av landstingets nämnder och bolag som har metoder och verktyg för ett systematiskt arbete med social hållbarhet Uppförandekod för leverantörer: Andel av leverantörer inom prioriterade områden som har granskats med avseende på social hållbarhet Klimatpåverkan från utsläpp av växthusgaser, ton koldioxidekvivalenter Ja Ja Se nedan Se nedan Säkra processer Säkerhetsarbetet ska bedrivas på ett systematiskt sätt: andel nämnder och bolag som har infört metoder och verktyg för ett systematiskt arbete med Informationssäkerhet Ja Ja Säkerhet Ja Ja Krisberedskap Ja En viktig del i förvaltningens arbete är ansvaret för att länets invånare behandlas likvärdigt och individuellt, att ingen diskrimineras på grund av kön, ålder, sexuell läggning, könsidentitet, religion, etnisk eller kulturell bakgrund, eventuell funktionsnedsättning eller andra individuella egenskaper. Frågor kring socialt ansvarstagande är en naturlig del i projekteringen av den nya tunnelbanan där stationer anpassas för en god tillgänglighet och för ett jämlikt och jämställt perspektiv och till barns

18 (55) behov. Samråd och kommunikation anpassas efter nationella minoriteters behov och analyseras ur ett jämlikhetsperspektiv. Det är av stor vikt att förvaltningen i alla entreprenadupphandlingar ställer rätt krav vad gäller miljö, kvalitet, energieffektivitet, sociala krav med mera. Alla förvaltningens större leverantörer ska ha en uppförandekod. Under 2018 kommer förvaltningen att utreda möjligheterna att följa upp kontrakterade leverantörers sociala ansvarstagande under avtalstiden. Utbyggnad av tunnelbanan är en viktig del i att energieffektivisera persontransporter inom regionen. En utbyggd tunnelbana skapar nya resmöjligheter inom länet och är en del i att utveckla Stockholmsområdet på ett hållbart sätt. Genom planeringen av tunnelbanans stationer och uppgångar arbetar förvaltningen med att tillgängliggöra kollektivtrafik för fler och särskilt i områden där kommunerna satsar på nya bostäder. För att utveckla tunnelbaneutbyggnaden mot de hållbarhetsmål som anges i det regionala trafikförsörjningsprogrammet och miljöpolitiska program 2017-2021 har förvaltningen tagit fram en strategi för hållbar utveckling. Strategin omfattar aspekterna miljö och hälsa, energi och resursanvändning samt socialt ansvar och beskriver övergripande principer för arbetet med att utveckla tunnelbaneutbyggnaden på ett hållbart sätt. Landstinget har ett mätetal kring andel förnybar energi för transporter. Förvaltningen kommer att använda vissa typer av bilar för transporter till och på byggarbetsplatser när arbetet alltmer går in i ett byggskede. Flertalet av dessa bilar kommer inte att kunna drivas av förnybar energi eftersom bilar som ska transporteras i tunnlar har höga säkerhetskrav som bara vissa typer av dieselbilar uppfyller. Förvaltningen har tagit fram en PM avseende inköp/leasing av bilar. Förvaltningen kommer att använda sig av det ramavtal som landstinget har tecknat och där miljöperspektivet har beaktats. Förvaltningen har som mål att skydda känslig information inom verksamheten. Det skydd som förvaltningen upprättar anpassas till skyddsvärde, risk och lagkrav och syftar till att öka förvaltningens möjlighet att uppnå sina mål på ett informationssäkert sätt. Förvaltningen har utifrån landstingets Miljöpolitiska program 2017-2021 samt utifrån den egna verksamhetens identifierade påverkan på människor och miljö tagit fram mätbara hållbarhetsmål, vilka följs upp löpande inom ramen för förvaltningens hållbarhetsstrategi och Målkarta.

19 (55) Förvaltningen har metoder och verktyg för ett systematiskt arbete med social hållbarhet samt att uppförandekoden för leverantörer arbetas in i våra relevanta upphandlingar. Förvaltningens mål rörande klimatbegränsande åtgärder fokuserar idag på byggprocessen, där den största påverkan kommer att finnas från förvaltningen. Målstatus för förvaltningens klimatmål omfattas således inte av uppföljningen av landstingets hållbarhetsindikator för klimat. Under 2017 och under 2018 pågår arbete med att ta fram mätbara åtgärdsmål rörande klimatbegränsande åtgärder i projekterings- och produktionsskedena. Dessa ska komplettera befintliga klimatmål rörande typstationer i systemhandlingen och arbetet med klimatkalkyler. 2.4.3 Tryggad kompetensförsörjning Landstinget införde en ny basenkät för medarbetaruppföljningen som genomfördes första gången hösten 2016. Det innebär att målvärden för 2017 inte togs fram. Mål och indikator Utfall 2016 Mål 2017 Mål 2018 TRYGGAD KOMPETENSFÖRSÖRJNING Attraktiv arbetsgivare 1) Medarbetarskapsindex 75-75 Ledarskapsindex 74-74 Totalindex 72-72 Systematisk kompetensplanering Andel medarbetare i SLL som använder KOLL 3) - - 1) Målet Attraktiv arbetsgivare följs upp genom landstingets medarbetaruppföljning. Landstingets nya basenkät infördes 2016, vilket gör att inga jämförelser kan göras med tidigare års resultat. 3) Indikatorn för Systematisk kompetensplanering gäller from 2017. För 2016 var indikatorn Andel av landstingets nämnder och bolag som har börjat införa landstingets modell för systematisk kompetensplanering, KOLL. 2.5 Uppdrag Förvaltningen har inte fått några uppdrag i landstingsfullmäktiges beslut om budget 2018. 2.6 Intern styrning och kontroll samt risker Internkontroll, enligt landstingets policy för internkontroll, omfattar en struktur av policyer, processer, rutiner och organisation. Den interna kontrollen inom förvaltningen ska bygga på en helhetssyn avseende

20 (55) landstingets verksamhet och mål. Detta innebär att den interna kontrollen ska omfatta mål, strategier, styrning samt uppföljning. Inom dessa områden ska det finnas inbyggda kontroll- och uppföljningssystem som säkrar en effektiv förvaltning och förebygger allvarliga fel eller förluster. Förvaltningen följer löpande kravområden ekonomi, tid, innehåll och risk. På projektuppföljningsmöten är det fokus på kravområdena. Förvaltningen arbetar löpande med riskhantering. Förvaltningen har skapat en process för övergripande riskhantering. Processen syftar till att tydliggöra ansvar och säkra att det övergripande kontinuerliga riskarbetet hanteras korrekt inom såväl förvaltningen som inom landstinget och till parterna. 2.6.1 Möjligheter och risker 2018 2021 I stora infrastrukturprojekt finns alltid risker. Förvaltningen arbetar kontinuerligt för att minimera dessa. De viktigaste riskområdena framgår i listan nedan. De tekniska riskerna, Teknik, är bedömda utifrån osäkerhet i varje anläggningsdel. De övriga riskerna i listan är generella risker som påverkar hela genomförandet av utbyggnaden av tunnelbana. Teknik innebär bland annat osäkerheter beroende på mängder, à-priser och markförhållanden. Projekthantering innebär bland annat osäkerheter kring effektivitet och hur projektledningen lyckas hitta kompetenta resurserna för projektering och byggledning. Projektering de stora konsultorganisationerna som upphandlas av beställaren behöver i likhet med beställarorganisationen drivas på ett effektivt sätt och bemannas med rätt kompetens. Överklaganden gäller järnvägsplan, detaljplaner, miljötillstånd, bygglov, lantmäteriprocesser och domstolsprocess tomträtter. Myndighetsresurser i de formella processerna. Marknadsläget vid upphandling priset vid upphandlingen av entreprenörer kan variera inom ett stort spann beroende på utbud och efterfrågan vid den aktuella tidpunkten. Påverkan från andra projekt angränsande projekt kan påverka utformning och produktion för tunnelbanans anläggning.

21 (55) Störningar och skador risken speglar osäkerheter i kostnader för tillfällig vistelse för boende och verksamheter. Ersättningstrafik risken speglar osäkerheter i omfattningen för den ersättningstrafik som krävs vid tillfälliga avstängningar av den befintliga tunnelbanan under byggtiden. Kopplat till riskområdet Påverkan från andra projekt har korsningspunkter med Trafikverkets anläggningar under hösten 2017 utvecklats till tydligare tids- och kostnadsrisk. Inför huvudförhandling i miljödomsprocessen för Tunnelbana till Barkarby samt i granskningen av järnvägsplan för Barkarby och Arenastaden har Trafikverket inkommit med synpunkter om att det behövs ytterligar arbete för att komma överens om lösningarna vid korsningspunkterna. Detta krävs för att plan- och tillståndsprocessen ska kunna slutföras. Utredning av åtgärder i anslutning till korsningspunkterna pågår och Trafikverket har tillsatt en expertgrupp för att kunna ta fram medgivande till intrång i sina anläggningar. Förvaltningen arbetar nu med frekventa avstämningar med projekten och avrapportering av arbetet sker till delprojektstyrelser och till styrgruppen. Förändringar avseende utredningar, omfattning samt anpassning till omvärld såsom strukturplaner och detaljplaner för ny bebyggelse kan få konsekvenser på kommande kostnadsbedömningar. Utöver ovanstående finns risk för att marknadsläget kommer medföra resursbrist vilket kan innebära fördyring. Vidare finns risk att alla planerade optimeringar inte ger den kostnadsreducerande effekt som tidigare bedömts. Förvaltningen kommer dock i arbetet att fokusera på typlösningar samt att ytterligare optimeringar inarbetas i bygghandlingar. Förvaltningen arbetar med att genomlysa byggherrekostnaderna, stärka styrningen av projektörerna samt kontinuerligt göra en avvägning mellan kvalitet och ekonomi. Förvaltningen lägger stor vikt vid att kvalitetssäkra kalkylerna. Det finns därutöver risk för tillkommande investeringar i angränsande anläggningar. Projekten arbetar aktivt med att definiera påverkan bland annat på angränsande kollektivtrafikanläggningar som inte ingår i Stockholmsöverenskommelsen, men som behöver omformas eller byggas ut för att kollektivtrafiksystemet ska kunna utvecklas. Att fortsätta den kontinuerliga samverkan kring tillkommande investeringar är av stor vikt.

22 (55) Indexutvecklingen är slutligen en kvarstående risk. Denna risk beaktas inte i kostnadsbedömningarna men kan trots det få konsekvenser. Historiskt ligger KPI-utvecklingen, vilken finansieringen i överenskommelsen är reglerad med, betydligt lägre än den indexutveckling som skett inom anläggningssektorn. Konsekvensen av en liknande trend i framtiden kan i så fall bli kostnadsökningar som inte ingår i överenskommelsen och därmed inte heller är finansierade. Förvaltningen följer därför kontinuerligt indexutvecklingen. Förvaltningen genomför utöver arbetet med kostnadseffektivisering även kontinuerlig marknadsinformation för att få bra konkurrens i kommande anbud. 2.6.2 Internkontrollplan 2018 Riskarbetet är direkt kopplat till arbetet med förvaltningens internkontrollplan. I förvaltningens internkontrollplan finns förvaltningens övergripande riskområden för 2018 samlade. Riskerna behandlas regelbundet vid ledningsgruppsmöten samt uppföljningsmöten med projekten. Se vidare bilaga Internkontrollplan 2018.

23 (55) 3. Ekonomi Förvaltningen bedriver inte trafik eller har annan verksamhet som är intäktsbringande. I resultaträkningen budgeteras ett nollresultat eftersom förvaltningens kostnader matchas med motsvarande intäkt för perioden. Detta sker genom en justering av bidrag som förvaltningen erhåller från parterna i Stockholmsförhandlingen. Från och med 2018 har landstinget beslutat att förvaltningen ska ta upp lån för delar av förvaltningens finansieringsdel. 3.1 Ekonomiskt utgångsläge De ekonomiska förutsättningarna utgår från tilläggsavtal inom ramen för 2013 års Stockholmsöverenskommelsen och avser en samlad partfinansierad investering i utbyggnad av Stockholms tunnelbana på 28,6 miljarder kronor inklusive kostnadstak om 1,8 miljarder kronor och bygger på övergripande kalkyler. Till detta tillkommer 1,2 miljarder kronor för station Hagalund i enlighet med förslag i LS 2017-0389 samt Järfälla kommuns finansiering med 91 miljoner kronor avseende uppgång och biljetthall Veddesta vid Barkarby stations tunnelbanestation, FUT 2017-0232. 3.2 Nyckelfaktorer som påverkar ekonomin Förvaltningens huvudsakliga verksamhet består av de projekt som bildats för tunnelbaneutbyggnaden. Dessa projekt har bemannats inom förvaltningen genom såväl anställningar som inhyrd personal. Projekten genomför avrop via konsultmäklare som mynnar ut i kontrakt med leverantörer för att utreda och projektera tunnelbanesträckningarna. Utgifter för dessa projekteringsuppdrag är de som har störst inverkan på förvaltningens budget under 2018. Under 2018 kommer upphandlingar av arbetstunnlar för Tunnelbana till Arenastaden och Barkarby att ske. 3.3 Antaganden i budgetunderlaget Budgeten bygger på antaganden om en uppbyggnadstakt av förvaltningen genom rekryteringar och inhyrd personal. Inom förvaltningen har bedömningar gjorts av vilken personal som kommer att behövas under kommande år. Förvaltningen eftersträvar att uppnå rätt kompetensnivå med fokus att arbeta med en kostnadseffektiv organisation. För närvarande pågår därför ett arbete med att genomföra en konsultväxling, där förvaltningen anställer personal istället för att anlita konsulter där det så är möjligt. Förvaltningen arbetar i möjligaste mån med att samutnyttja

24 (55) resurser eller köpa delar av tjänster inom landstinget för att uppnå en hög grad av kostnadseffektivitet. Exempel på samutnyttjande är köp av redovisningstjänster, registratur, vaktmästeri, IT-service. För investeringarna bygger den totala budgeten för utbyggnaden på de kalkyler som gjorts som underlag till 2013 års Stockholmsförhandling. Den totala ramen fördelas per budgetår. Med anledning av att den centrala staben (del av byggherrekostnad) redovisningsmässigt inte bedöms vara en del av investeringarna ingår inte dessa kostnader i den samlade investeringsbudgeten som redovisas i budgeten. Kostnader som inte är direkt hänförliga till respektive investeringsobjekt ingår också i resultaträkningen. Dessa kostnader inryms dock i den totala finansieringen från parterna. Siffrorna kan komma att förändras i samband med inrapportering av slutlig budget. Dock inga förändringar jämfört med av landstingsfullmäktige beslutade ramar. En jämförelse mellan budget 2018 och budget 2017 visar förändringar inom vissa poster. Antal helårsarbeten visar en relativt stor procentuell ökning, vilket beror på det arbete med konsultväxling, att anställa istället för att anlita konsulter, som pågår, volymerna är dock relativt små. Kostnaderna för inhyrd personal har på grund av arbetet med konsultväxling minskat.

25 (55) Konsultkostnaderna minskar något men kostnaderna för dessa är relativt små. Hyreskostnaderna ökar vilket beror på att förvaltningen inte ryms i de lokaler som ingick i tidigare budget utan numera nyttjar ytterligare lokaler på Norra stationsgatan 69. Ökningen av övriga kostnader beror framförallt på en ökning av kostnader för IT-programvaror och licenser. 3.4 Resultatbudget Resultatet i resultaträkningen visar totalt sett på ett nollresultat eftersom förvaltningens kostnader matchas med motsvarande intäkt för perioden. Detta sker genom en justering av de bidrag som förvaltningen erhåller från parterna i Stockholmsförhandlingen. Bidragen redovisas i sin helhet i balansräkningen. Nedan visas de resultaträkningsrader som är intressanta för förvaltningen. Resultaträkning Mkr Budget 2018 Budget 2017 Utfall 2016 Förändring BU18/BU17 Förändring BU18/Utfall16 Erhållna bidrag 117 123 101-5,1% 15,3% Verksamhetsanslag (internt) 4 0 0 #DIVISION/0! #DIVISION/0! Övriga intäkter 0 0 0 #DIVISION/0! S:a Verksamhetens intäkter 121 123 101-1,9% 19,1% - Varav internt SLL 22 25 20-11,6% 15,1% Personalkostnader -36-29 -18 22,7% 104,9% Hyreskostnader -7-5 -5 27,4% 31,5% Inhyrd personal -47-66 -68-28,4% -31,1% Konsultkostnader -2-3 -2-20,3% -4,7% Övriga kostnader -25-20 -8 24,2% 206,4% S:a Verksamhetens kostnader -117-123 -101-5,1% 15,1% - Varav internt SLL -27-25 -41 6,1% -34,8% Avskrivningar 0 0 0 #DIVISION/0! #DIVISION/0! Finansnetto -4 0 0 #DIVISION/0! Årets Resultat 0 0 0 #DIVISION/0! Siffrorna kan komma att förändras i samband med inrapportering av slutlig budget. Dock inga förändringar jämfört med av landstingsfullmäktige beslutade ramar. 3.4.1 Intäkter Hela förvaltningens verksamhet bekostas genom en partsgemensam finansiering. Parternas bidrag redovisas i sin helhet via balansräkningen och bokas upp månadsvis för att täcka förvaltningens kostnader. Intäktsutvecklingen följer därmed kostnadsutvecklingen.

26 (55) Under 2018 kommer förvaltningen att ta upp egna lån för att finansiera delar av landstingets finansiering av utbyggnaden. Effekten blir att förvaltningen kommer att belastas med räntekostnader. För att hanteringen ska bli kostnadsneutral för förvaltningen i relation till övriga finansierande parter kommer förvaltningen erhålla ett verksamhetsanslag på motsvarande 4 miljoner kronor från landstinget för 2018. Förvaltningen bedriver ingen annan verksamhet som är intäktsbringande. 3.4.2 Kostnader Den största delen av förvaltningens verksamhet redovisas som investeringsutgifter. Investeringsutgifterna redovisas i sin helhet i balansräkningen på raden pågående arbeten inom anläggningstillgångarna. I resultaträkningen redovisas enbart kostnader som uppkommer inom förvaltningens stabsenheter eller kostnader som inte är direkt hänförliga till respektive investeringsobjekt. Personal I de budgeterade personalkostnaderna ingår framförallt lönekostnader för personal som inte är direkt hänförliga till respektive investeringsobjekt. Bemanningen av förvaltningen inleddes under första halvan av 2014. Under början av hösten 2017 tillsattes de sista chefstjänsterna. Ökningen mellan budgetåren 2017 och 2018 avser en konsultväxling, det vill säga att förvaltningen anställer personal där det är möjligt istället för att anlita konsulter. Antalet anställda i projekten är borträknade då dessa inte kostnadsförs. FÖRÄNDRING AV ANTAL HELÅRSARBETEN (närvaro- och frånvarotid exkl extratid) Budget 2017 Budget 2018 Budget 2019 Budget 2020 Budget 2021 Totalt antal helårsarbeten 30 35 36 36 36 Konsultkostnader/Inhyrd personal För tjänster där det inte går att rekrytera så används inhyrd personal. Ibland som en övergångslösning eller under delar av perioden. Antalet inhyrd personal av specialistkompetens är hög under uppbyggnadsfasen för att sedan minska när verksamheten alltmer går in i en produktionsfas. Exempel på inhyrd personal är tekniska specialister, produktionsplanering, risk- och kravhantering samt plan- och fastighetsfrågor. Dessa avropas via

27 (55) konsultmäklare. I posten inhyrd personal ingår främst inhyrd personal som arbetar inom avdelning Planering. Konsultkostnaderna (som inte ingår i volymerna) består av juridiska tjänster och avser allmän juridisk rådgivning, upphandlingsjuridik samt tjänster kopplade till de tillståndsprövningar i miljödomstol som kommer att krävas samt IT-konsulter. Totalt för förvaltningen uppgår antalet medarbetare till cirka 130 personer, såväl anställda som inhyrda konsulter. Övriga kostnadsslag, avskrivningar och finansnetto Hyreskostnaderna uppgår till 6,7 miljoner kronor för år 2018 och avser förvaltningens kontor på Norra stationsgatan 69, samt konferenslokaler på Hälsingegatan. För närvarande ryms hela förvaltningen på detta kontor men i ett senare skede kan det bli aktuellt för projekten att flytta ut till egna kontor närmare byggplatserna. Dessa tillkommande lokalkostnader belastar investeringarna. Övriga kostnader avser främst IT-kostnader och kommunikationskostnader. IT-kostnaderna budgeteras till 9,7 miljoner kronor. I dessa ingår interna supportkostnader för IT-utrustning och standardprogramvaror som hyrs internt inom landstinget. Resterande IT-kostnader avser främst kostnader för dokumenthanteringssystemet Webforum, redovisningssystemet Agresso samt kostnader för SLL-webb. En stor del av övriga kostnader består också av informations- och kommunikationskostnader. Investeringsutgifterna redovisas som pågående arbeten och börjar skrivas av då tunnelbanan tas i drift av trafikförvaltningen. Förvaltningen har därför inga avskrivningskostnader. Förvaltningens finansiella kostnader i budget består av räntor på de lån som motsvarar landstingets del av finansieringen. Övriga räntekostnader som kan vara aktuella är dröjsmålsräntor hänförliga till leverantörsfakturor. Målet är att dessa ska vara noll. Andra finansiella kostnader kan bli aktuella i det fall förvaltningen utnyttjar befintlig checkkredit. Detta beräknas dock inte ske under 2018. 3.4.3 Framtida utveckling 2019 2021 Förvaltningens verksamhet kommer alltmer att komma in i en produktionsfas. Konsekvensen blir att investeringsutgifterna kommer att öka och vara