SOK-koncernens bokslutskommunike

Relevanta dokument
SOK-KONCERNEN DELÅRSRAPPORT UTVECKLINGEN I OMVÄRLDEN. S-gruppens utveckling

SOK SOK MEDIA

SOK-koncernens bokslutskommunike

SOK-KONCERNEN Bokslutskommunike

Koncernbalansräkning, milj. euro

METSÄ TISSUES OMSÄTTNING FÖR JANUARI SEPTEMBER 448,8 MILJONER EURO, FÖRLUST FÖRE EXTRAORDINÄRA POSTER 19,2 MILJONER EURO

Verksamhetsöversikt

Delårsrapport

SOK-KONCERNEN. Delårsrapport

SOK-KONCERNEN. Delårsrapport Konkurrensmiljön. S-gruppen mindre ökning noteras i den lantbruksrelaterade järnhandeln.

Verkställande direktörens kommentarer till kvartalet

Finansnettot ökade med 1,8 miljoner euro jämfört med samma period året innan och uppgick till 4,5 miljoner euro.

Nyckeltal för Postkoncernen 1-3/ /2006 Förändring 1 12/2006

Värde EUR /2005 September Lagerförsäljning Totalt

TURKISTUOTTAJAT OYJ DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN Koncernens utveckling

SOK-KONCERNEN DELÅRSRAPPORT KONKURRENSMILJÖN. S-gruppen

SPAR FINLAND ABP:S DELÅRSRAPPORT

Itella Mail Communication Omsättning 248,6 243,4 893,8 869,7 Rörelsevinst 21,3 28,1 88,9 73,6 Rörelsevinst-% 8,6 % 11,5 % 9,9 % 8,5 %

Delårsrapport

Delårsrapport

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké 2008

Nyckeltal per rörelsegren (miljoner euro)

Delårsrapport

Eolus Vind AB (publ)

Tredje kvartalet 2016

Delårsrapport

Koncernens första halvår Verkställande direktörens kommentarer

Delårsrapport

SOK-KONCERNEN. Bokslutskommuniké

SOK-KONCERNEN. Bokslutskommuniké

Delårsrapport för perioden

Delårsrapport

Företagets långsiktiga strategiska målsättningsprogram har kommit igång. På kvartalbasis är programmets effekter inte ännu synliga.

HÖGANÄS AB (publ) Org. Nr DELÅRSRAPPORT JANUARI MARS 2005 KONCERNEN. Utvecklingen i sammandrag

Finansnettot ökade med 1,2 miljoner euro jämfört med samma period året innan och uppgick till 2,0 miljoner euro.

Första kvartalet 2008

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2011

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 1996

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2010

Halvårsrapport. 6 månader i korthet avseende Garpcokoncernen

Eolus Vind AB (publ)

Första Kvartalet 2016

Första kvartalet Q (juli september)

Finnvera Abp. Tabelldel för ekonomisk översikt

Delårsrapport januari - september 2008

Stockmanns jämförbara försäljning ökade med 3,6 % eller 24,4 M (144,8 Mmk) och uppgick till 705,5 M (4 194,8 Mmk). Vinsten efter finansiella poster

Delårsrapport Q MedCore AB (publ)

Delårsrapport

Delårsrapport januari mars 2008

Delårsrapport 1 januari 30 juni 2006 Svensk Internetrekrytering AB (publ)

S Delårsrapport Januari Juni 2003

Fortsatt tillväxt och god lönsamhet. Perioden april juni. Perioden januari juni. Vd:s kommentar. Delårsrapport april-juni 2014

TURKISTUOTTAJAT OYJ DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN Koncernens utveckling

Nettoomsättningen uppgick till (91 192) kkr motsvarande en tillväxt om 11,4 %.

Delårsrapport för Cloetta Fazer-koncernen januari-september 2002

Q1 Delårsrapport januari mars 2013

Bokslutskommuniké 2002 Nordisk Renting AB

Finansnettot minskade som en följd av utbetalade dividender år 2004 och uppgick till 0,1 miljoner euro (0,5 miljoner euro).

Delårsrapport

Delårsrapport januari juni 2005

ABSOLENT GROUP AB DELÅRSRAPPORT JAN-SEP 2014

Eolus Vind AB (publ)

Nettoomsättningen uppgick till (54 165) kkr motsvarande en tillväxt om 19,2 %.

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2018

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké 2009

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2017

SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut AB

Delårsrapport 1 januari 30 juni 2015

Inission AB (publ) Delårsrapport 1 januari - 31 mars 2016

Delårsrapport januari - september 2007

Eolus Vind AB (publ)

Omsättningsökning med 29 % och rörelsemarginal över 10 %

SOK-KONCERNEN. Bokslutskommuniké

Inission AB (publ) Delårsrapport januari-juni 2015

Ökad orderingång noteras. Perioden oktober-december. Perioden januari december. Vd:s kommentar. Bokslutskommuniké 2012

** Emissionen godkändes efter och utfallet av emissionen har därmed inte tagits med i denna rapport.

Bokslutskommuniké. 12 månader i korthet avseende Garpcokoncernen

Stark tillväxt och god rörelsemarginal under Perioden oktober-december. Perioden januari december

Kvartalsrapport. 6 månader i korthet avseende Garpcokoncernen

Fortnox International AB (publ) - Delårsrapport januari - mars 2012

Delårsrapport januari - juni 2007

Årsrapport. Den totala omsättningen ökade med 10 % och uppgick till tkr ( tkr).

DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 JANUARI 30 JUNI 2006

Delårsrapport Nordisk Renting AB 1 januari 30 juni 2001

DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 januari mars 2014

Önskefoto AB delårsrapport

Delårsrapport från Gandalf AB (Publ) för januari juni 2002

Å R S R E D O V I S N I N G

Kvartalsrapport. Nettoomsättningen uppgick till tkr ( tkr), en ökning med 24 %.

AxFood - nytt namn Delårsrapport

Återigen tillväxt och fortsatt god rörelsemarginal. Perioden april juni. Perioden januari juni. Vd:s kommentar. Delårsrapport april-juni 2016

DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 juli september 2014

DELÅRSRAPPORT

Fortsatt tillväxt med god lönsamhet. Perioden juli september Perioden januari september Vd:s kommentar. juli september 2018

Delårsrapport. Januari September 2002

DELÅRSRAPPORT 1 januari 30 september 2011

Kvartalsrapport Tre månader i korthet avseende Garpcokoncernen

BRF Byggmästaren 13 i Linköping

För 2009 blev nettoomsättningen 482,2 Mkr (514,3), en minskning med 6 % jämfört med föregående år.

Emissionsjusterat antal aktier i genomsnitt under perioden Balansomslutning räntefria skulder (medeltal)

Transkript:

SOK-koncernens bokslutskommunike 1.1 31.12.2006 Styrelsens verksamhetsberättelse Handelns verksamhetsmiljö 2006 Världsekonomin har oavbrutet vuxit snabbt redan i fyra år. Totalproduktionen har ökat med 4 5 procent i året. I Förenta Staterna förblev tillväxten på föregående års nivå. Det är dock de dynamiska ekonomierna i Asien, med Kina i spetsen, som är världsekonomins verkliga tillväxtmotorer. Den kinesiska ekonomins kraftiga tillväxt kommer även under de kommande åren att utgöra en grund för världsekonomins tillväxt. Inom euroområdet översteg tillväxten både föregående års siffror och förväntningarna. Tillväxten var i fjol kraftig också i Finlands närområden. Av de baltiska länderna nådde både Estland och Lettland en över tioprocentig tillväxt, och även den litauiska ekonomin växte med närmare åtta procent. Den ryska ekonomin växte med 6 7 procent. Den fortsatta tillväxten i närområdena utgör en god grund för den finländska ekonomins tillväxt. Finlands bruttonationalprodukt ökade exceptionellt kraftigt, med över fem procent. En del av ökningen kan dock förklaras med händelserna under jämförelseåret 2005 - pappersfabrikernas produktionsstopp drog ned 2005 års totalproduktion. En del av den höga tillväxtsiffran kan också tillskrivas den förnyade metoden för redovisning av nationalekonomin. Också då verkan av dessa faktorer eliminerats är Finlands nationalekonomi stadd i en snabbare tillväxt än euroområdet i genomsnitt. Den oväntat snabba tillväxten grundade sig på ökad export, ökade investeringar och den privata konsumtionens positiva utveckling. Konsumenternas tilltro till ekonomins utveckling låg på en mycket god nivå genom hela året. Nyheterna om stora uppsägningar vårvintern 2006 underminerade tilltron på den finländska ekonomins fortsatta utveckling, och samtidigt avtog tilltron på sysselsättningens framtida utveckling betydligt. Den goda utvecklingen återställde dock snabbt konsumenternas tilltro. Konsumtionsmönstret ändrades vad beträffar attityden till användning av pengar. Mot slutet av året upplevde man sparande som betydligt fördelaktigare än köp eller upptagning av lån. I början av året var sparande det minst attraktiva alternativet av dessa tre. Den ändrade attityden till användningen av pengar påverkade dock inte den tilltänkta konsumtionen. Konsumtionsavsikterna låg dock huvudsakligen över det långtida medeltalet. Konsumenternas förtroende och konsumtionsavsikter utgjorde en god grund för detaljhandelns tillväxt år 2006. Konsumtionspriserna steg med 1,6 procent. Det allt dyrare boendet var den största enskilda faktorn. Det finns ett flertal orsaker till de ökade boendekostnaderna. Räntorna på bostadslån steg i takt med den allmänna räntenivån och dessutom steg bostadspriserna ytterligare. Även den dyrare elen och hyreshöjningarna påverkade boendekostnaderna. Efter en lång period med sjunkande prisnivå började livsmedelspriserna stiga något år 2006. Konsumentprisernas utveckling stävjades främst av att underhållningselektronik, datorer, kläder och ersättningsgilla läkemedel var billigare än föregående år. Den europeiska centralbanken höjde åter styrräntan i fjol. Från en stimulerande räntenivå övergick man inför årsskiftet till en neutral nivå på 3,5 procent. Man bedömer att räntenivån kommer att stiga något även under det innevarande året. Räntehöjningarna torde dock inte fortsätta efter detta år - för nästa år tror man på en sänkning av räntan. Även om räntenivån fortfarande är relativt låg om man jämför med det senaste decenniet, är ändringen rätt stor för hushåll som hann vänja sig vid den extremt låga räntenivån som rådde under de första åren av detta decennium. Räntenivån utgör dock inte något hinder för Finlands ekonomiska tillväxt. Detaljhandelns försäljning exklusive bilhandeln växte enligt Statistikcentralen med 5,3 procent under år 2006. Ökningen var snabbare än föregående års. Bilhandelns tillväxt uppgick t.o.m. slutet av november till 8,2 procent. Totalt registrerades ändå 1,7 procent färre nya personbilar än året innan. Ett uttryck för ekonomins livaktighet var att detaljhandeln gick framåt på alla sektorer med undantag av handeln med läkemedel och fotobranschen. Skillnaderna mellan tillväxten i de olika branscherna var också mindre än förr. Snabbast av de olika sektorerna i detaljhandeln växte handeln med hushållsmaskiner och underhållningselektronik. Försäljningens värde ökade per slutet av oktober med 12,5 procent. Prisnivån fortsatte att sjunka, och den volymmässiga försäljningsökningen var därför hela 18 procent. Inom järnhandeln åter höjdes priserna: medan försäljningens värde ökade med 8,0 procent, ökade volymen med endast 3,1 procent. Medlemsföretagen i Dagligvaruhandeln rf åter redovisar en försäljning av dagligvaror som var 4,1 procent större än föregående år. Enligt Statistikcentralen ökade handeln med dagligvaror under januarinovember med 5,3 procent. Varuhushandeln ökade enligt Statistikcentralen under samma tid med över fem procent. Det ovanligt varma årsslutet försvårade i synnerhet decemberhandeln med kläder. Enligt Dagligvaruhandeln rf ökade varuhushandeln under hela året med 4,7 procent. Totalefterfrågan inom lantbrukshandeln förblev på det föregående årets nivå, ca 1,9 miljarder euro. Spannmålsskörden var totalt 3,8 miljoner ton; den var på grund av den torra växtperioden ca 7 procent mindre än föregående års. Den styckemässiga efterfrågan på traktorer sjönk med 7 procent. Antalet övernattningar vid hotellen i Finland uppgick t.o.m. slutet av november till 13,5 miljoner. Antalet övernattningar steg med 5,7 procent. Hotellens beläggningsgrad steg med 2,4 procentenheter till 52,1 procent. Utskänkningsrestaurangernas försäljning ökade med ca fem procent t.o.m. slutet av september. Ökningen koncentrerades markant till matförsäljningen. 1

Antalet anställda inom handelsbranschen förblev på föregående års nivå under årets tre första kvartal. Sysselsättningen förbättrades något inom inkvartering och kosthåll. Uttryckt i lönesumma var tillväxten ca fem procent inom bägge sektorerna. Förändringar i koncernens struktur Förändringar under räkenskapsperioden SOK köpte i början av 2006 alla av Axfood AB ägda aktier i Spar Finland Abp och dessutom andra aktier i sådan utsträckning att SOK:s ägarandel både av aktierna i Spar Finland och av alla aktiers sammanlagda röststyrka översteg 90 procent. SOK:s dotterbolag Maan Auto Oy köpte i januari hela aktiestocken i bolagen Auto-Kivitila Oy och Auto-Kivitila Metro Oy, som bägge idkar affärsverksamhet med märket Ford. Under 2006 köpte Maan Auto och dess dotterbolag Ford-affärsverksamheten i Esbo och Åbo av Stockmann Auto Oy Ab, i den ekonomiska regionen Päijänne-Tavastland av Etelä-Suomen Autotalo Oy och Etelä-Suomen Autoleasing Oy samt av Vaunula Oy i Vanda. Automaa Oy öppnade i början av år 2006 en Peugeotfilial i f.d. Laakkosen Autotalos lokaler, och Hämeen Leijona Auto Oy:s filial i Lahtis övergick i september till Auto-Kivitila genom köp av affärsverksamhet. Vid slutet av år 2006 uppgick Hämeen Leijona Auto Oy i Automaa Oy och Auto-Kivitila Metro Oy i Auto Kivitila Oy. SOK köpte dessutom i april en 10 procents minoritetsandel i AS Kommest Auto i Estland. SOK bildade i januari ett bolag vid namn A/S Prisma Latvija att bedriva Prisma-affärsverksamhet i Lettland. Den första Prismaenheten i Lettland öppnades i november i köpcentret Domina i Riga, och en andra hypermarket kommer att färdigställas år 2008. I januari grundade SOK bolagen SOK Holding Oy samt Kiinteistö Oy Tampereen Tornihotelli. I juni grundade SOK Holding Oy och SOK i S:t Petersburg bolaget Sokos Hotels St. Petersburg LLC, som idkar hotellverksamhet i S:t Petersburg. Sokos Hotel Olympic Garden som byggs vid Moskovskij Prospekt kommer att färdigställas hösten 2007, och ett annat hotell, Sokos Hotel Vasilievsky på Vasilijön i centrala S:t Petersburg, öppnas sent år 2007 eller i början av år 2008. Enligt ett avtal rörande köp av hotell-, spa- och restaurangverksamhet med Holiday Club Resorts Oy, kommer spahotellet som färdigställs etappvis i juni-september att bli S-gruppens tredje hotellprojekt i S:t Petersburg. I februari köpte SOK av Tradeka alla dess aktier i Inex Partners Oy. Efter aktieaffären blev Inex Partners Oy ett helägt dotterbolag till SOK. Även Inex Partners Oy:s dotterbolag Meira Nova Oy och Canelokiinteistöt Oy ingår efter affären i SOK-koncernen. Sokotel Oy, ett dotterbolag till SOK, köpte i mars av Holiday Club Finland Oy affärsverksamheten i sex spahotell i kedjan Holiday Club (Caribia i Åbo, Katinkulta i Vuokatti, Kuusamon Tropiikki i Kuusamo, Oulun Eden i Uleåborg, Tampereen Kylpylä i Tammerfors och Saariselkä i Sodankylä). Sokotels spahotell fortsätter att verka under brandet Holiday Club och bildar en kedja som heter Holiday Club Spa Hotels. Sokotel Oy sålde i juni Sokos Hotel Vaakunas affärsverksamhet i Rovaniemi till Osuuskauppa Arina. I april sålde SOK 19 procent av Hankkija-Lantbruk Ab:s aktiestock till Kemira GrowHow Oyj. Efter affären äger SOK 81 2 procent av aktierna i Hankkija-Lantbruk Ab. I augusti upplöstes Hankkija-Lantbruk Ab:s dotterbolag Agribalt Oy. Bolagets affärsverksamhet hade upphört. År 2006 genomfördes flera fastighetsaffärer. I januari sålde SOK aktierna i det i Imatra belägna fastighetsbolaget Kiinteistö Oy Imatran Koskenhelmi till HS-Välitys Oy. I februari sålde SOK sitt aktieinnehav i Kiinteistö Oy Tullintori i Tammerfors till Citycon Oyj. I mars sålde SOK hela aktiestocken i Kiinteistö Oy Hämeenlinnan Paroistentie till Osuuskauppa Hämeenmaa. I maj sålde SOK hela aktiestocken i Kiinteistö Oy Savonlinnan City till Osuuskauppa Suur-Savo. I augusti uppgick Kiinteistö Oy Turun Brahenkatu 8 och Kiinteistö Oy Taikarumpu i SOK. I december sålde SOK aktierna i av SOK själv grundade Kiinteistö Oy Päiväläisentie 1-6 (en i början av året av Veljekset Laakkonen inköpt fastighet, där man idkar i koncernen ingående bilhandel) samt Kiinteistö Oy Peltokuumolantie 4 till Nordisk Renting Oy. Fastighetsbolaget Kiinteistö Oy Peltokuumolantie 4 inhyser Agrimarketcentret i Hyvinge, dit Hankkija-Lantbruk Ab flyttade sina verksamhetslokaler i början av år 2006. SOK:s dotterbolag S-Banken Ab köpte i januari 2006 aktier i S-Crosskey Ab. Bolaget är ett intressebolag, där S-Banken äger 40 procent av aktierna. Företagets verksamhet ansluter sig till de finansieringstjänster som produceras för ägarkunderna av S-Banken Ab. S-Banken Ab:s bankverksamhet inleds i slutet av år 2007. Den 12 december 2006 meddelade SOK att företaget köper aktiestocken i oy Esso ab, ExxonMobil Corporations dotterbolag inom bränsledistribution i Finland. Konkurrensverket i Finland godkände 17.1.2007 arrangemangen kring förvärvet av oy Esso ab. Besluten avser såväl försäljningen av aktierna i oy Esso ab till SOK som avtalet om vidareförsäljning av aktierna i oy Esso ab som 18.12.2006 ingicks mellan SOK och St1 Holding Oy. I samband med arrangemanget övergår 44 av Essos service- och automatstationer till regionhandelslag i S-gruppen och oy Esso ab:s bränsleanskaffningsfunktioner säljs till North European Oil Trade Oy (NEOT), ett dotterbolag till SOK. Förändringar som inträffat efter räkenskapsperioden SOK sålde 1.1.2007 Turun Sokos Oy:s affärsverksamhet och aktierna i fastighetsbolaget Kiinteistö Oy Turun Valtakulma till Turun Osuuskauppa. Sokos Hotels St. Petersburg LLC köpte i januari av Holiday Club Resorts Oy affärsverksamheten i spahotellet Holiday Club St. Petersburg, som för närvarande är under byggnad. Affären omfattar hotell-, spa- och restaurangverksamheten. Spahotellet som färdigställs i etapper i juni-september är S-gruppens tredje hotellprojekt i St. Petersburg. SOK:s dotterbolag Hankkija-Lantbruk Ab och Lännen Tehtaat Oyj undertecknade 19.1.2007 ett avtal enligt vilket 51 procent av aktierna i Suomen Rehu Oy (Finska Foder) och Avena Nordic Grain Oy övergår till Hankkija-Lantbruk Ab. I affären ingår Suomen Rehu Oy och Avena Nordic Grain Oy med dotterbolag. I samband med affären avtalades om en option på försäljning och köp, enligt vilken Lännen Tehtaat Oyj har rätt att efter eget förgottfinnande sälja sitt resterande innehav, 49 %, av aktierna i Suomen Rehu Oy och Avena Nordic Grain Oy till Hankkija- Lantbruk Ab efter det att affären med aktiemajoriteten har ge-

nomförts. Hankkija-Lantbruk Ab har å sin sida rätt att köpa de resterande aktierna tidigast 15 månader efter det att affären med aktiemajoriteten har genomförts. För att kunna genomföras kräver affären godkännande av konkurrensmyndigheten; detta inväntas under våren 2007. Omsättning SOK-koncernen omsatte 6 834 miljoner euro, en ökning med 62,3 procent från föregående år. Omsättningsökningen på 2 625 miljoner euro är främst en följd av köpet av aktierna i Inex Partners Oy, som ledde till att Inexkoncernen sedan 1.3.2006 är dotterbolag till SOK (1 2/2006 intressebolag till SOK). Den utländska affärsverksamhetens andel av försäljningen var 3,1 procent, 213 miljoner euro. SOK-koncernens omsättning per affärsområde M M ± föreg. 1.1 31.12 1.1 31.12 år, % 2006 2005 Markethandeln 375 81 362,3 Bränslehandeln 981 744 31,9 Varuhus- och fackhandeln 39 36 7,6 Hotell- och restaurangrörelsen 217 177 22,8 Bil- och biltillbehörshandeln 424 345 22,9 Lantbrukshandeln 856 827 3,5 Inköpsverksamheten 2 374 534 344,7 EDI-fakturering 1 619 1 406 15,2 Fastighets-, uthyrnings- och övrig tjänsteverksamhet 239 210 14,2 Elimineringar -290-150 93,8 Totalt 6 834 4 209 62,3 Markethandeln inbegriper utom omsättningen i markethandeln i Tallinn även Sparkoncernens omsättning. Köpet av aktierna i Spar Finland har ökat markethandelns omsättning. Köpet av Sparkoncernen syftar till att utveckla S-gruppens affärsverksamhet och konkurrenskraft genom att förstärka verksamhetsnätet. Största delen av den inköpta affärsverksamheten har planenligt sålts till regionhandelslag i S-gruppen. Bränsleanskaffningsbolaget North European Oil Trade Oy: s bränslehandel omsatte 32,6 procent mer än föregående år på grund av de höjda marknadspriserna och kundkedjornas ökade försäljning. SOK-koncernen idkade Sokos-affärsverksamhet i av SOK och regionhandelslaget samägda bolag i Esbo, Åbo och Reso. Bolagens omsättning uppgick till 39,0 miljoner euro, en ökning med 7,6 procent från föregående år. Omsättningsökningen överskred budget. Hotell- och restaurangverksamhet idkades år 2006 i SOKkoncernen av Sokotel Oy i Finland och av AS Sokotel i Estland. SOK-koncernen idkade hotellverksamhet under tre brands: Sokos 3 Hotels, Radisson SAS och Holiday Club. I bolaget ingick vid slutet av år 2006 tolv Sokos Hotell, sju Radisson SAS-hotell och sex Holiday Club Spa Hotell. Bolagets försäljning utvecklades positivt. Beläggningen och det genomsnittliga rumspriset utvecklades positivt från föregående år och därmed också intäkterna av rummen, som låg tydligt över genomsnittet för hela branschen i landet. AS Sokotel, som drev Sokos Hotel Virus hotell- och restaurangverksamhet i Tallinn, nådde en omsättning på 19,3 miljoner euro, vilket klart överstiger både målsättningen och föregående års omsättning. Omsättningen ökade tack vare den livliga efterfrågan på restaurang- och konferenstjänster samt på ökningen av rumsförsäljningen. Handeln med bilar och biltillbehör uppvisade en omsättningsökning på 22,9 procent från år 2005; den uppgick till 424 miljoner euro. Den i Finland verksamma Maan Auto-koncernens omsättning ökade betydligt från föregående år och uppgick till 370 miljoner euro. Den i Estland och Lettland verksamma Kommestkoncernens jämförbara omsättning sjönk från föregående år och uppgick till 54 miljoner euro. Peugeot-personbilarnas marknadsandel i Finland sjönk från 5,9 procent till 5,5 procent, och paketbilarnas från 5,1 procent till 4,1 procent. I Baltikum sjönk Peugeotbilarnas marknadsandel från 6,0 procent till 4,3 procent. Lantbruks- och järnhandelns sammanlagda omsättning ökade med 3,5 procent. Hankkija-Lantbruk Ab:s omsättning uppgick år 2006 till 773,7 miljoner euro, en ökning med 3,6 procent från föregående år. I synnerhet järn- och trädgårdshandeln utvecklades positivt tack vare utvidgningen av flera butiker. Även spannmålsoch tillbehörshandelns försäljning ökade. Efterfrågan på frö sjönk på grund av den goda spannmålsskörden från hösten 2005, och försäljningen av bekämpningsmedel sjönk på grund av sommartorkan 2006. Inköpsverksamheten omfattar Inexkoncernens produktion av sortiments-, inköps- och logistiktjänster för daglig- och specialvaror samt Intrade Partners Oy:s anskaffning av bruksvaror och till dessa anslutna logistiktjänster. Trots den gradvisa utfasningen av Tradeka Oy:s verksamhetsställen från Inex Partners Oy:s leveranser av dagligvaror, ökade Inexkoncernens omsättning med 3,4 procent från föregående år till 2097 miljoner euro. S-gruppens ökade marknadsandelar och alltmer koncentrerade anskaffning bidrog till Inexkoncernens försäljningsökning. Intrade Partners Oy:s omsättning steg med 12,3 procent från föregående år. Tillväxten var relativt jämnt fördelad på alla kundkedjor. Den till handelslagens varuanskaffning anslutna EDI-faktureringen har ökat med 213 miljoner euro från föregående år, främst på grund av handelslagens ökade totalförsäljning. I EDI-faktureringen ingår inte den koncerninterna EDI-faktureringen, 2 486 miljoner euro (föreg. år 956 milj. ). Överskott SOK-koncernens överskott före extraordinära poster och skatter uppgick till 29,9 miljoner euro, året innan till 69,0 miljoner euro. Överskottet före extraordinära poster inkluderar övriga inkomster av rörelsen, andelen av intressebolagens resultat, nedskrivningarna av tillgångar och placeringar i bestående aktiva och återbetalningar av dessa samt förändringen i de obligatoriska reserveringarna. Det

minskade överskottet berodde främst på minskade realisationsvinster på jämförbar avyttrade anläggningstillgångar samt på det försämrade resultatet i vissa affärsdrivande bolag, i synnerhet inom bilhandeln. Igångsättningen av anskaffade affärsverksamheter hade en negativ inverkan på resultatet. Avkastningsgraden på det i koncernen placerade kapitalet, som inkluderar de till finansierings- och anskaffningsverksamhet anslutna centralaffärsfunktionerna som betjänar handelslagen, var 4,2 procent (7,6 %). Avkastningsgraden på investerat kapital i SOK:s egentliga affärsrörelse uppgick till 7,5 procent (17,0 %). Försämringen av avkastningsgraden på investerat kapital berodde främst på den på grund av investeringar och andra satsningar ökade balansomslutningen och den sämre operativa lönsamheten. Nedskrivningarna på tillgångar i bestående aktiva uppgick till 7,2 miljoner euro. De bestod till övervägande delen av nedskrivningar av maskiner och inventarier samt goodwill. SOK-koncernens nettofinansieringskostnader uppgick till 6,9 miljoner euro, en ökning med 0,1 miljoner euro från föregående år. SOK-koncernens rörelsevinst per affärsområde M M 1.1 31.12 1.1 31.12 2006 2005 Markethandeln 1,9 2,5 Bränslehandeln 3,3 1,6 Varuhus- och fackhandeln -0,7 0,8 Hotell- och restaurangrörelsen 11,5 14,6 Bil- och biltillbehörshandeln 7,1 4,8 Lantbrukshandeln 6,8 8,3 Inköpsverksamheten 6,6 0,0 EDI-fakturering 0,1 0,2 Fastighets-, uthyrnings- och övrig tjänsteverksamhet 3,2 6,8 Andel i intresseföretagens resultat 1,6 2,4 Elimineringar -4,2 20,3 Totalt 23,1 62,3 I markethandeln ingår markethandeln i Tallinn samt Spar Finland Ab. De ekonomiska verkningarna av inköpet och ägandet av Spar-koncernen har genom avtal överförts till de handelslag som har mottagit verksamheter. SOK erhåller en ränteintäkt på det kapital som bundits i arrangemanget; denna redovisas under finansiella intäkter. Arrangemangen kring Spar Finland Ab har ingen annan inverkan på SOK-koncernens resultat. Den obetalda andelen av de till överföringen anslutna och andra utfästelserna samt korrigeringen av Spar-koncernens resultat i SOK-koncernens resultat framförs som en långfristig fordran på regionhandelslagen. Markethandelns rörelsevinst översteg budget, men den var mindre än föregående års på grund av kostnaderna för etableringen av den nya Prismaenheten som hade öppnats i Lettland. Tack vare affärsverksamhetens positiva utveckling översteg rörelseresultatet för bränslehandeln både budget och motsvarande resultat året innan. Sokosbolagen som bedrev varuhus- och fackhandelsverksamhet uppvisar ett sänkt rörelseresultat på grund av konkurrensläget som krävde prismässiga åtgärder. Sokotel Oy, som idkar hotell- och restaurangrörelse i Finland, nådde ett resultat som var över budget, men som på grund av stora investeringar låg under föregående års nivå. Det jämförbara resultatet låg på föregående års nivå. AS Sokotel, som idkar hotell- och restaurangverksamhet i Tallinn, nådde en rörelsevinst som överstiger både budget och föregående års resultat. Den inom bil- och biltillbehörshandeln verksamma Maan Autokoncernens rörelsevinst var under både budget och föregående års siffra. Både Peugeots och Fords allmänt svaga framgång på den finska bilmarknaden bidrog till den svaga resultatutvecklingen. Investeringarna i nya affärsverksamheter och två nya affärslokaler belastade resultatet ytterligare. Kommestkoncernens rörelsevinst nådde inte budgeterad nivå och var lägre än föregående års. Hankkija-Lantbruk Ab:s rörelseresultat låg under både budget och siffran för föregående år, främst på grund av den redan sedan flera år minskande marknaden för traktorer och skördetröskor. Inexkoncernens rörelsevinst översteg både budget och föregående års utfall. Den positiva resultatutvecklingen var ett resultat av den oväntat goda försäljningsökningen, den lyckade kostnadsanpassningen och den systematiska utvecklingsverksamheten. Intrade Partners Oy:s rörelsevinst översteg både budget och föregående års utfall. Rörelseresultatet för fastighetsfunktionerna och den övriga tjänsteverksamheten översteg budget men var sämre än året innan. Resultatet påverkades främst av kostnaderna för projekten som förbereder igångsättningen av S-Bankens bankverksamhet samt övriga utvecklingsprojekt inom tjänstefunktionerna. Elimineringarna påverkade resultatet negativt, främst på grund av elimineringar av minoritetsandelar i de försålda aktierna i Hankkija-Lantbruk Ab. Föregående år inverkade elimineringarna starkt positivt på resultatet, främst på grund av icke redovisade koncerninterna realisationsvinster, som realiserades då anläggningstillgångarna såldes till en utomstående part. SOK:s verksamhet SOK är SOK-koncernens modersamfund. SOK:s uppgift som centralhandel i S-gruppen är enligt stadgarna att främja och utveckla handelslagens och de övriga i S-gruppen ingående organisationernas verksamhet, att styra användningen av gruppens resurser och övervaka att de som helhet används effektivt, samt att bevaka S-gruppens och dess olika delars intressen och övervaka verksamheten. SOK svarar för den strategiska styrningen av S-gruppen. Dess affärsverksamhet utgörs av kedjestyrnings-, ägarkunds- och marknadsföringstjänster samt andra grupp- och koncerntjänster som produceras för företag i S-gruppen samt av till dessa tjänster och S-gruppens övriga verksamhet ansluten utvecklingsverksamhet. Övriga för S-gruppens affärsverksamhet centralt viktiga tjänster är anskaffnings- och uthyrningstjänster samt sortiments- och fak- 4

tureringstjänster för varor som industrin levererar direkt till kedjeenheterna. SOK gör tjänsteutbudet till ägarkunder mångsidigare genom sina nationellt och regionalt verksamma dotterbolag och enligt beslut som fattats i S-gruppen. SOK idkar market- och bilhandel samt hotellverksamhet i Baltikum genom dotterbolag. SOK omsatte 4 284 miljoner euro, en ökning med 69,6 procent från föregående år. Omsättningsökningen beror främst på att ovan nämnda Inex Partners Oy:s EDI-fakturering av handelslagen via SOK ingår i SOK:s omsättning. Medan Inex Partners Oy var intressebolag inkluderade SOK:s omsättning inte dess EDI-fakturering via SOK. SOK:s rörelseförlust uppgick till 8,9 miljoner euro, året innan var den 4,6 miljoner euro. Ökningen av rörelseförlusten härrör bl.a. ur den utvidgade tjänsteverksamheten och satsningarna på utvecklingsprojekt. Tack vare det positiva finansieringsnettot uppgick SOK:s överskott före extraordinära poster till 6,3 miljoner euro; året innan hade det varit 5,6 miljoner euro. De hyror som ingår i övriga kostnader för rörelsen är i huvudsak hyreskostnader för utrymmen som hyrs av SOK-koncernen eller som har hyrts vidare till övriga företag i S-gruppen. Extraordinära kostnader De extraordinära utgifterna, 5,1 miljoner euro, består av räntor och rättegångskostnader baserade på hovrättens dom av 14.2.2006. Domen gällde meningsskiljaktigheter kring innebörden av ett entreprenadavtal från 1998 mellan SOK och YIT-Yhtymä Oyj om ombyggande av SOK:s f.d. huvudkontor vid Vilhelmsgatan. Hovrätten bedömde bevisföringen i saken på ett väsentligt annorlunda sätt än Helsingfors tingsrätt, som hade avgjort ärendet delvis i SOK:s favör. Hovrätten fastslog med sin dom att YIT-Yhtymä Oyj har rätt att få ersättning för en del av de förslag till tillägg och ändringar som bolaget framfört, samt ersättning för de tilläggskostnader som uppstått. SOK har överklagat Helsingfors hovrätts utslag till Högsta domstolen. Investeringar och försäljning av anläggningstillgångar SOK-koncernens anskaffning av bestående aktiva - dvs. investeringar i anläggningstillgångar - uppgick år 2006 till 201,0 miljoner euro. Aktierna i Spar Finland Ab och Inex Partners Oy var de största investeringsobjekten. Koncernen investerade också i hotell- och restaurangverksamhet; kedjan Holiday Clubs affärsverksamhet i Finland var det största objektet. Inom bilhandeln genomfördes köpet av aktierna i Auto-Kivitila Oy samt köpet av Fordaffärsverksamheten vid Stockmann Autos filialer i Åbo och Esbo, Etelä-Suomen Autotalon Oy och Vaunula Oy. SOK-koncernens avyttringar av bestående aktiva och affärsverksamhet uppgick under året till 137,8 miljoner euro. De största realisationsobjekten var det till handelslagen avyttrade Spar-affärsverksamheterna, minoritetsandelen i Hankkija-Lantbruk Ab samt fastigheterna, av vilka de största är aktiestockarna i fastighetsbolagen Kiinteistö Oy Päiväläisentie 1 6 och Peltokuumolantie 4 som avyttrades till Nordisk Renting Oy. Finansiering SOK-koncernens likviditet var god under hela året. De likvida kassatillgångarna och placeringarna i penningmarknaden uppgick i slutet av året till 817,9 miljoner euro. Dessutom hade koncernen vid årsskiftet 327,5 miljoner euro outnyttjade långfristiga bindande kreditlimiter. SOK undertecknade i juni en ny syndikerad kreditlimit på 200,0 miljoner euro. SOK-koncernen uppvisade enligt finansieringsanalysen ett kassaflöde som före finansiella poster var 42,0 miljoner euro. Finansieringstillgångarna var vid slutet av juni 121,8 miljoner euro större än de räntepliktiga skulderna, läget var -11,5 miljoner euro sämre än föregående år. Den 31 december 2006 uppgick gearing ratio till -22,8. SOK-koncernens finansiella intäkter och utgifter exklusive nedskrivningar av bestående aktiva, ett överskott på 6,9 miljoner euro, var nära nog på föregående års nivå. SOK-koncernens soliditet sjönk från 28,8 procent i slutet av föregående redovisningsår till 25,5 procent. Den försämrade soliditeten är främst en följd av den med 330 miljoner euro ökade balansomslutningen. Personalen SOK-koncernens genomsnittliga personalstyrka, omräknad till heltidsanställda, uppgick under året till 7 096 (4 346) personer. SOK-koncernens personalstyrka vid slutet av år 2006 uppgick till 8 563 (5 052) personer, av vilka 761, dvs. 8,9 procent (696 och 13,8 %), var anställda hos SOK och 7 802 eller 91,1 procent (4 356 och 86,2 %) hos dotterbolagen. Personalstyrkan ökade från föregående år med 3 511 personer, 69,5 procent. Av dessa arbetade 1 282 utomlands. Under året växte personalstyrkan genom flera företagsförvärv; bland dessa kan nämnas Inex Partners Oy samt Holiday Club Finland Oy:s affärsverksamheter i Finland. S-gruppen har ägnat integrationen av personalen till gruppen stor uppmärksamhet. SOK:s ledning och revisorer Chefdirektör Kari Neilimo verkade som styrelseordförande i SOK. Förutom chefdirektören har följande personer verkat som styrelseledamöter år 2006: verkställande direktören Esko Hakala, verkställande direktören Arto Hiltunen, verkställande direktören Kuisma Niemelä, verkställande direktören Veli-Matti Puutio, direktör Jukka Salminen, verkställande direktören Kimmo Simberg och verkställande direktören Ulla-Maija Tolonen. Som revisorer verkade år 2006 Tomi Englund, CGR, Juhani Heiskanen, CGR och Tapani Rotola-Pukkila, CGR. För ettårsperioden som inleddes 1.1.2007 har förvaltningsrådet utsett följande styrelse: chefdirektör Kari Neilimo (ordförande), verkställande direktören Esko Hakala, verkställande direktören Taavi Heikkilä (ny medlem), verkställande direktören Arto Hiltunen, verkställande direktören Kuisma Niemelä, verkställande direktören Veli-Matti Puutio, direktör Jukka Salminen och verkställande direktören Kimmo Simberg. Chefdirektören för SOK har vid sin sida haft en ledningsgrupp som har bistått honom i den strategiska ledningen av SOK-kon- 5

cernen och S-gruppen. Under året har gruppen haft följande sammansättning: verkställande direktören Ensio Hytönen, direktören för ägarkunds- och fackhandelsgruppen Reijo Kaltea, kommunikationsdirektör Suso Kolesnik, direktören för utvecklings- och personalfunktionerna Harri Miettinen, direktören för hotell- och restauranggruppen Matti Pulkki, administrativa direktören Jukka Salminen, direktören för markethandeln Antti Sippola, direktören för affärsområdet ABC och bränslehandeln Heikki Strandén, direktören för juridiska ärenden i SOK Markku Viljanen (fr.o.m. 1.6.2006) och verkställande direktören Reino Ylä-Autio (fr.o.m. 1.6.2006). SOK:s chefdirektör, professor Kari Neilimo, avgår med pension den 31 juli 2007. SOK:s förvaltningsråd har den 7 november 2006 till hans efterföljare utnämnt verkställande direktören för Helsingfors Handelslag Elanto, Arto Hiltunen, som tillträder den 1 augusti 2007. Risker och osäkerhetsfaktorer SOK-koncernen har insett behovet av en strategiorienterad och heltäckande riskhantering. Man har fäst särskild uppmärksamhet vid hanteringen av de risker som utgör ett hot mot uppnåendet av de strategiska målsättningarna. Inom SOK-koncernen ser man riskhantering som en strategisk konkurrensfaktor med vilken man kan påverka verkställandet av strategier. Riskhanteringen har integrerats i ledningsprocessen. Koncernens enhet för företagssäkerhet och riskhantering står för den genomgripande styrningen och övervakningen av riskhanteringen. Finansavdelningen i SOK-koncernen har det övergripande ansvaret för finansieringen och hanteringen av de finansiella riskerna i koncernen. Styrelsen i SOK drar upp riktlinjerna för finanspolitiken och finansstrategin samt fastställer regler för hanteringen av finansiella risker. Dessa riktlinjer definierar principerna för hanteringen av finansiella risker och drar upp gränserna för den finansiella risktagningen. Dessutom har styrelsen fastställt numeriska mål för de olika finansiella sektorerna för att i alla lägen trygga en tillräcklig, balanserad och fördelaktig finansiering. Hanteringen av företagets pris- och kreditrisker samt de till likviditeten och kassaflödet anslutna riskerna beskrivs i principerna för uppgörande av bokslut. De miljörisker som ansluter sig till SOK-koncernens affärsverksamhet identifieras och analyseras årligen som ett led i den årliga analysen av affärsriskerna. De viktigaste miljörelaterade synpunkterna och de till dessa anslutna åtgärderna beskrivs i miljösektionen av SOK-koncernens verksamhetsberättelse. Dessutom publiceras våren 2007 på Internet en ansvarsrapport som täcker hela S-gruppen. De viktigaste nyckeltalen som beskriver SOKkoncernens affärsverksamhet, ekonomiska ställning och resultat presenteras i en tabell i bilagorna till SOK-koncernens verksamhetsberättelse. Mest påverkar övergången till IFRS hanteringen av finansieringsleasingavtal, hanteringen av leasing- och avbetalningsavtal i biloch lantbrukshandeln, redovisningen av finansieringsinstrument samt segmentrapporteringen. Utsikter för det nya året. Utsikterna för Finlands ekonomi ser goda ut för det innevarande årets del. Den ekonomiska tillväxten mattas av, men förblir på en nivå som ligger betydligt högre än euroområdet i snitt. Inflationen hålls på en moderat nivå. Den goda utvecklingen av sysselsättningen förväntas fortsätta också under det innevarande året. Precis som under det föregående året kommer realinkomstens tillväxt att mattas av något, men den totala lönesumman fortsätter att växa tack vare det allt bättre sysselsättningsläget. Konsumenternas förtroende var på en hög nivå vid början av året, men kommer antagligen att råka i en liten svacka på grund av nyheterna om uppsägningar i januari. Enligt prognoserna kommer detaljhandeln fortfarande att växa, men långsammare än under det föregående året. Mest bromsas utvecklingen upp inom sektorn kapitalvaror på grund av den redan höjda och fortfarande något stigande räntenivån, vilket dämpar efterfrågan på krediter. Ökningen av de privata konsumtionsutgifterna mattas av från föregående år och kommer att ligga något under tre procent. De olika affärsenheterna inom SOK-koncernen väntas fortfarande nå en omsättningsökning som överstiger den genomsnittliga tillväxten i handelsbranschen. Störst är förväntningarna på tillväxt inom bilhandelsverksamheten i hemlandet samt på marketverksamheten i Baltikum. Dessutom kommer tre hotellenheter att öppnas i S:t Petersburg under det senare halvåret. Hotell- och restaurangverksamheten samt järn- och lantbrukshandeln i hemlandet förväntas växa i en takt som motsvarar den allmänna utvecklingen i respektive bransch. Lantbrukshandelns omsättning kommer dock att öka väsentligt, om konkurrensmyndigheten godkänner förvärvet av aktiemajoriteterna i Suomen Rehu Oy och Avena Nordic Grain Oy. Omsättningen inom varuhushandeln kommer att sjunka på grund av att Sokos i Åbo från början av året tillhör Turun Osuuskauppa. Igångsättningen av hotellverksamheten i Baltikum tynger det operativa totalresultatet som de affärsdrivande enheterna i SOK-koncernen når. Volymen av S-gruppens anskaffnings-, kedjestyrnings- och tjänstefunktioner som SOK ansvarar för stiger under år 2007. SOK satsar även i år kraftigt på utvecklingsprojekt som skall effektivisera S-gruppens tjänster och processer. SOK-koncernens operativa resultat förväntas bli något sämre än resultatet för föregående år. Helsingfors Ibruktagandet av IFRS-reglerna SOK-koncernen har 1.1.2007 vid sin koncernrapportering övergått från finländsk bokslutskutym till IFRS-standarden. Principerna för uppgörande av bokslut enligt IFRS samt jämförelseuppgifter och kalkyler för avstämning med finländsk bokslutskutym för år 2006 publiceras innan siffrorna som sammanställts enligt IFRS publiceras. 6 den 15 februari 2007 CENTRALLAGET FÖR HANDELSLAGEN I FINLAND Styrelsen

Koncernresultaträkning, M 1.1 31.12.2006 1.1 31.12.2005 Förändring Omsättning Övriga rörelseintäkter Material och tjänster Personalkostnader Avskrivningar och nedskrivningar Övriga rörelsekostnader Andel i intresseföretagens resultat (+/-) Rörelseöverskott Andel i intresseföretagens resultat (+/-) Finansiella intäkter och kostnader (+/-) Nedskrivningar på placeringar i bestående aktiva Överskott före extraordinära poster Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Överskott före skatter Direkta skatter (+/-) Minoritetsintresse (+/-) Räkenskapsperiodens överskott 6 834,0 4 209,4 2 624,5 48,6 36,2 12,3 6 231,7 3 800,8 2 430,9 278,2 155,6 122,6 59,4 42,8 16,5 291,8 186,6 105,2 1,6 2,4-0,8 23,1 62,3-39,2-0,1-0,0-0,1 6,9 6,8 0,1-0,0 0,0 29,9 69,0-39,2-5,1-5,1 24,8 69,0-44,3-3,5-11,3 7,8-2,4-0,3-2,0 18,9 57,4-38,5 Koncernbalansräkning, M AKTIVA Immateriella tillgångar Materiella tillgångar Placeringar Omsättningstillgångar Fordringar *) Finansiella värdepapper Kassa och bank Balansomslutning PASSIVA Andelskapital Övrigt eget kapital Minoritetsintresse Avsättningar Långfristigt främmande kapital **) Kortfristigt främmande kapital Balansomslutning *) inklusive latent skattefordran **) inklusive latent skatteskuld 31.12.2006 % 31.12.2005 % 103,1 4,8 63,6 3,5 252,0 11,7 239,2 13,1 60,5 2,8 96,0 5,2 295,7 13,7 160,7 8,8 631,6 29,2 481,2 26,3 697,5 32,3 688,8 37,6 120,3 5,6 101,0 5,5 2 160,9 100,0 1 830,6 100,0 31.12.2006 % 31.12.2005 % 111,9 5,2 103,7 5,7 409,2 18,9 397,2 21,7 16,7 0,8 13,7 0,7 22,2 1,0 2,5 0,1 60,0 2,8 39,7 2,2 1 540,8 71,3 1 273,9 69,6 2 160,9 100,0 1 830,6 100,0 7

Ansvarsföbndelser, M 31.12.2006 31.12.2005 Förändring Ställda panter och ansvarsförbindelser För egna lån Panter Inteckningar Borgensansvar För intressebolags lån Borgensansvar För handelskoncernernas lån Borgensansvar För övrigas lån Borgensansvar Övriga egna åtaganden Leasingansvar Återtagningsansvar i avbetalningskontrakt Övrigt återtagningsansvar Övriga ställda panter Övriga givna inteckningar Övrigt borgensansvar 1,9 1,9 0,0 34,4 18,9 15,5 8,5 11,1-2,6 1,7-1,7 4,9 5,9-1,0 2,2 0,2 2,0 25,9 17,9 8,0 104,9 101,4 3,5 67,6 69,3-1,7 4,4 0,8 3,6 13,8-13,8 96,5 87,0 9,5 Hyresansvar: De affärslokaler som S-gruppen har till sitt förfogande har säkrats med i huvudsak långsiktiga hyreskontrakt, som medför ett hyresansvar för SOK-koncernen. Ansvar som härrör från derivatkontrakt, M Under- Gängse Varav värdet av Öppna Under- Gängse liggande värde underliggande kontrakt, liggande värde värde 31.12.2006 värdepapper gängse värde 31.12.2005 31.12.2006 i öppna kontrakt värde 31.12.2005 31.12.2006 31.12.2006 Räntederivat Terminskontrakt Optionskontrakt Köpta Sålda Ränteswapkontrakt Valutaderivat Terminskontrakt Elderivat Terminskontrakt Optionskontrakt Köpta Sålda Oljederivat Futurer Optionskontrakt Köpta Sålda Havrederivat Futurer 40,0-0,0 86,2 0,2 75,2 0,1 86,2-0,2 75,2-0,1 195,1-0,1 30,5-0,1 246,8-1,0 55,1-0,3 49,0-0,3 30,3 0,2 81,2-0,0 40,7-2,8 22,6 2,9 9,3 0,1 9,3 0,1 3,7-0,0 3,7-0,0 40,9 1,0 35,5 1,0 24,3 0,4 2,9-0,0 2,9-0,0 3,1-0,1 0,1-0,0 0,1-0,0 1,1 0,1 Vid en granskning av den totala riskpositionen bör man förutom derivaten också beakta positionen för de balansposter som skall skyddas. Löpande derivatinstrument vid periodens slut är avsedda att säkra koncernen mot valuta-,ränte- och prisrisker. Alla förändringar av derivatinstrumentens värde har redovisats till skäligt marknadsvärde, eftersom säkringsredovisning inte tillämpas. Öppna ränteswapkontrakt löper på 1månad till 8 år. Öppna valuta- och elterminskontrakt förfaller inom de närmaste 4 åren. Övriga öppna derivatkontrakt löper på under ett år. Gängse värdet av derivaten har räknats utgående från marknadsvärdet eller dagsvärdet av framtida kassaflöden. Delårsrapportens uppgifter är inte reviderade. www.s-kanava.fi 8